Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1965-04-08 · 28 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:24, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

1

Nr 24

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 5 februari 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 30, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Propositionen har, såvitt densamma avser förslag till lag om ändrad lydelse

av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

behandlats i bevillningsutskottets betänkande nr 16.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

och det procenttal som ligger till grund för inkomstbeskattningen i fråga

om en- och tvåfamilj sfastigheter sänks från 2,5 till 2. De nya bestämmelserna

föreslås tillämpade första gången vid 1966 års taxering.

Vidare föreslås bl. a. att skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark,

som enligt stadgandet i 5 § 4 mom. kommunalskattelagen utgör 3 000 kr.,

höjs till 5 000 kr. Den nya skattepliktsgränsen föreslås tillämpad redan vid

1965 års fastighetstaxering.

Det ovannämnda författnings förslaget är av följande lydelse.

1 liihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i kommun als katlelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 5 § 4 mom., 24 § 2 mom., 46 § 3 mom. och

47 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt anvisningarna till

47 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

4 mom. Därest värdet av byggnad

eller med varandra sammanhängande

byggnader, som äro uppförda

å mark, för vilken garantibelopp

icke skall upptagas såsom skattepliktig

inkomst för byggnadsägaren,

understiger 3 000 kronor, föreligger

icke skatteplikt för byggnaden

eller byggnaderna.

4 mom. Därest värdet av byggnad

eller med varandra sammanhängande

byggnader, som äro uppförda

å mark, för vilken garantibelopp

icke skall upptagas såsom skattepliktig

inkomst för byggnadsägaren,

understiger 5 000 kronor, föreligger

icke skatteplikt för byggnaden

eller byggnaderna.

24 §.

2 mom. Är annan fastighet in- 2 m o m. Är annan fastighet inrättad

till bostad åt en familj jämte rättad till bostad åt en familj jämte

personliga tjänare (enfamiljsfastig- personliga tjänare (enfamiljsfastighet)

eller två familjer jämte per- het) eller två familjer jämte personliga

tjänare (tvåfamiljsfastighet) sonliga tjänare (tvåfamiljsfastighet)

och föreligger ej fall, som avses ne- och föreligger ej fall, som avses nedan

i sista stycket, skall såsom in- dan i sista stycket, skall såsom intäkt

av fastigheten upptagas ett be- täkt av fastigheten upptagas ett belopp

motsvarande för helt år räknat lopp motsvarande för helt år räknat

två och en halv procent av fastig- två procent av fastighetens taxe
hetens

taxeringsvärde året näst fö- ringsvärde året näst före taxerings
re

taxeringsåret. Finnes ej taxerings- året. Finnes ej taxeringsvärde åsatt

värde åsatt för året näst före taxe- för året näst före taxeringsåret, be
ringsåret,

beräknas intäkten på räknas intäkten på grundval av fasgrundval

av fastighetens värde, upp- tighetens värde, uppskattat enligt de

skattat enligt de grunder, som gällt grunder, som gällt för åsättande av

för åsättande av taxeringsvärde för taxeringsvärde för året näst före

året näst före taxeringsåret. taxeringsåret.

Vad i---------— — använda fastighetsdelen.

Har fastighet, —-------icke ske.

Vad i-----—---publikt boställe.

1 Senaste lydelse av 5 § 4 mom., 24 § 2 mom., 47 § och anvisningarna till 47 § se 1957:105

samt av 46 § 3 mom. se 1964:298.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande

barn under 16 år haft

inkomst av rörelse, vari hon varit

verksam i ej blott ringa omfattning,

eller inkomst av eget arbete, må hon

åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte

20 procent av nämnda inkomst,

sammanlagt dock högst med 2 000

kronor. Gift kvinna som icke har

hemmavarande barn under 16 år,

må, därest hon levt tillsammans med

sin man och haft inkomst som nyss

sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Avdrag med sistnämnda belopp

må jämväl åtnjutas av kvinna, som

haft inkomst av jordbruksfastighet

och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde, därest

kvinnan antingen varit gift och levt

tillsammans med sin man eller ock

haft hemmavarande barn under 16

år.

Har man —

3 m o in. Har kvinna med hemmavarande

barn under 16 år haft

inkomst av rörelse, vari hon varit

verksam i ej blott ringa omfattning,

eller inkomst av eget arbete, må hon

åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte

20 procent av nämnda inkomst,

sammanlagt dock högst med 2 000

kronor. Gift kvinna som icke har

hemmavarande barn under 16 år,

må, därest hon levt tillsammans med

sin man och haft inkomst som nyss

sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Avdrag med sistnämnda belopp

må jämväl åtnjutas av kvinna, som

haft inkomst av jordbruksfastighet

och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde, därest

kvinnan varit gift och levt tillsammans

med sin man.

av jordbruksfastighet.

Har gift--—---—--nämnda belopp.

Avdrag enligt —----—------- 2 000 kronor.

Avdrag enligt---------sagda kommun.

47 §.

För fastighet, som året näst före

taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas

garantibelopp till två och en

halv procent av fastighetens taxeringsvärde

förstnämnda år. Garantibeloppet

upptages inom den kommun,

där fastigheten är belägen, såsom

skattepliktig inkomst för fastighetens

ägare. Såsom ägare anses

jämväl den, vilken innehar fastighet

med fideikommissrätt eller eljest

utan vederlag besitter fastighet på

grund av testamentariskt förordnande.

Vad som----

Såsom innehavare

Skall avkastning------

Där beträffande-----

Garanlibelopp beräknas —

För fastighet, som året näst före

taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas

garantibelopp till två procent

av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda

år. Garantibeloppet upptages

inom den kommun, där fastigheten

är belägen, såsom skattepliktig

inkomst för fastighetens ägare.

Såsom ägare anses jämväl den,

vilken innehar fastighet med fideikommissrätt

eller eljest utan vederlag

besitter fastighet på grund av

testamentariskt förordnande.

■--------anslagen jord.

--såsom innehavare.

— fastighetens skogsvärde.

- ingående skogsvärdet.

------hänsyn härtill.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. .Yr 24

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 47 8.

Till ledning —- -— ----—--

1. Har rörelseidkare, som använder

av honom ägd fastighet i rörelsen,

gjort sådan omläggning av räkenskapsår

att beskattningsåret

kommit att omfatta 9 månader, beräknas

garantibeloppet till 9/12 av

det belopp, som motsvarar två och

en halv procent av fastighetens taxeringsvärde.

Har beskattningsåret

kommit att omfatta 15 månader, beräknas

garantibeloppet till 15/12 av

nyss angivet belopp.

2. Har i fall, då beskattningsår

sammanfaller med kalenderår, fastighet

bytt ägare den 1 september

beskattningsåret, beräknas garantibeloppet

för den tidigare ägaren till

8/12 och för den nye ägaren till 4/12

av det belopp, som motsvarar två

och en halv procent av fastighetens

taxeringsvärde.

3. Har en rörelseidkare gjort sådan

omläggning av räkenskapsår att

det beskattningsår, som ligger till

grund för 1958 års taxering, omfattar

tiden 1/7 1956 —31/12 1957 samt

har han för sin rörelse förvärvat en

fastighet den 1 september 1956 och

en annan fastighet den 1 april 1957,

beräknas garantibeloppet vid nyssnämnda

taxering för förstnämnda

fastighet till 16/12 och för sistnämnda

fastighet till 9/12 av vad som

motsvarar två och en halv procent

av respektive fastigheters taxeringsvärden.

följande exempel.

1. Har rörelseidkare, som använder

av honom ägd fastighet i rörelsen,

gjort sådan omläggning av räkenskapsår

att beskattningsåret

kommit att omfatta 9 månader, beräknas

garantibeloppet till 9/12 av

det belopp, som motsvarar två procent

av fastighetens taxeringsvärde.

Har beskattningsåret kommit att

omfatta 15 månader, beräknas garantibeloppet

till 15/12 av nyss angivet

belopp.

2. Har i fall, då beskattningsår

sammanfaller med kalenderår, fastighet

bytt ägare den 1 september

beskattningsåret, beräknas garantibeloppet

för den tidigare ägaren till

8/12 och för den nye ägaren till 4/12

av det belopp, som motsvarar två

procent av fastighetens taxeringsvärde.

3. Har en rörelseidkare gjort sådan

omläggning av räkenskapsår att

det beskattningsår, som ligger till

grund för 1966 års taxering, omfattar

tiden 1/7 1964—31/12 1965 samt

har han för sin rörelse förvärvat en

fastighet den 1 september 1964 och

en annan fastighet den 1 april 1965,

beräknas garantibeloppet vid nyssnämnda

taxering för förstnämnda

fastighet till 16/12 och för sistnämnda

fastighet till 9/12 av vad som

motsvarar två procent av respektive

fastigheters taxeringsvärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna

skola tillämpas första gången, såvitt avser 5 § 4 mom., vid

1965 års allmänna fastighetstaxering, såvitt avser 46 § 3 mom., vid 1965

års taxering och i övrigt vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser skola

fortfarande gälla, såvitt avser 46 § 3 mom., i fråga om eftertaxering för

år 1964 eller tidigare år och i övrigt i fråga om eftertaxering för år 1965

eller tidigare år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1965 5

Till utskottet bär hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 641 av herr Eric Carlsson m. fl. samt II:

764 av herrar Larsson i Hedenäset och Jonasson, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

må bibehållas vid 2,5 för fastigheter som ägs av andra juridiska personer

än dels dödsbon, dels bostadsföreningar, bostadsaktiebolag eller allmännyttiga

bostadsföretag och att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till härför erforderlig författningstext; samt

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

utredning av frågan om beskattningsföremålens fördelning i syfte att tillföra

främst skogs- och vattenfallskommunerna ett ökat skatteunderlag;

2) de likalydande motionerna I: 642 av herr Per Jacobsson m. fl. och II:

763 av hen- Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställts,

dels att riksdagen måtte

a) fastställa repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen för samtliga

slags fastigheter med undantag av vattenfallsfastigheter till 1,8;

b) fastställa repartitionstalet för vattenfallsfastigheter till 2,5; samt

c) fastställa procenttalet för schablonmässig beräkning av inkomst av enoch

tvåfamilj sfastigheter till 1,8;

dels ock att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig författningstext;
3)

de likalydande motionerna 1: 643 av herrar Bertil Petersson och Herbert

Larsson samt II: 766 av herr Svenning m. fl., vari hemställts,

A) i första hand, att riksdagen måtte besluta

a) att som ett led i tidigare fattade principbeslut den särskilda fastighetsskatten

omedelbart avvecklas för en- och tvåfamilj shus samt bostadsföreningar,

bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag;

b) att inkomstbeskattningen av nämnda slag av fastigheter likaledes avvecklas

och att i analogi därmed avdragsrätten för omkostnader upphör;

samt

c) att regler utarbetas för att lägre inkomsttagare, som är ägare till och

själva bebor en- och tvåfamilj shus inte drabbas av ökad skatt till stat och

kommun genom att räntor å fastighetslånen generellt icke blir avdragsgilla;

ävensom

B) i andra hand, att riksdagen måtte

a) därest förslaget i Kungl. Maj:ts proposition nr 30 om sänkning av repartitionstalet

från två och en halv till två skulle av riksdagen antagas, besluta

sänkning av schablonprocenten vid inkomstbeskattningen av fastigheter

tillhöriga bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och allmännyttiga

bostadsföretag från tre till två procent; samt

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att skyndsammast föranstalta om den i pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

positionen varskodda utredningen, vilken utöver vad departementschefen

meddelat även bör undersöka möjligheten av en kategorimässig avveckling

av fastighetsskatten och inkomstbeskattningen av fastighet efter de principiella

grunder och med i princip de syften som framgår av innehållet i

motionerna;

4) de likalydande motionerna I: 644 av herr Sundin och II: 759 av herr

Boo m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen måtte besluta

a) att det procenttal, som skall ligga till grund för inkomstbeskattningen

i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter, må utgöra 1,5;

b) att det procenttal, som skall ligga till grund för inkomstberäkningen

av fastigheter, som äges av bostadsrättsföreningar, bostadsaktiebolag eller

allmännyttiga bostadsföretag, må utgöra 2,5; samt

c) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till enligt ovan erforderlig

författningstext; ävensom

B) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

a) om skyndsam översyn i enlighet med motionernas syfte av de interkommunala

fördelningsreglerna i fråga om inkomst av förvärvskälla, vari

fastighet ingår; samt

b) om skyndsam prövning av frågan om undantagande av tomtvärde från

garantibelopp och inkomstbelopp beträffande fastigheter med av kommun

upplåten tomträtt, i enlighet med vad i motionerna anförts;

5) de likalydande motionerna I: 645 av herrar Wikberg och Erik Olsson

samt II: 762 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av proposition nr 30 måtte besluta den ändringen

av propositionens förslag att garantibeloppet för fastighet, som till

sin huvudsakliga natur utgör vattenfallsfastighet, beräknas till 2,5 procent

och att åt vederbörande utskott måtte uppdragas att utarbeta härför erforderlig

lagtext;

6) de likalydande motionerna I: 646 av herr Virgin in. fl. och II: 761 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen med ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 30, såvitt i

motionerna är i fråga, måtte antaga det vid proposition nr 30 fogade författningsförslaget

med de ändringar, att 24 § 2 inom., 47 g och punkt 1 av

anvisningarna till 47 § erhåller följande lydelse:

24 §.

2 mom. År annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga

tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare

(tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket,

skall såsom intäkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt

år räknat 1,5 procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret.

Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de

grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Vad i--— använda fastighetsdelen.

Har fastighet, —---icke ske.

Vad i--- — publikt boställe.

47 §.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas

garantibelopp till 1,5 procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda

år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen,

såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses

jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest

utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som---anslagen jord.

Såsom innehavare---- såsom innehavare.

Skall avkastning--— fastighetens skogsvärde.

Där beträffande — --ingående skogsvärdet.

Garantibelopp beräknas-----hänsyn härtill.

Anvisningar

till 47 §.

Till ledning---- följande exempel.

1. Har rörelseidkare, som använder av honom ägd fastighet i rörelsen,

gjort sådan omläggning av räkenskapsår att beskattningsåret kommit att

omfatta 9 månader, beräknas garantibeloppet till 9/12 av det belopp, som

motsvarar 1,5 procent av fastighetens taxeringsvärde. Har beskattningsåret

kommit att omfatta 15 månader, beräknas garantibeloppet till 15/12 av nyss

angivet belopp.

B) att riksdagen måtte uttaia, att sänkningen av repartitionstalet bör kompletteras

med ändrade fördelningsregler beträffande inkomst av fastighet

som beskattas i flera kommuner varvid fastighetskommunen bör i första

hand få tillgodoräkna sig all inkomst av fastigheten intill dess denna överstiger

5 procent av taxeringsvärdet;

7) motionen II: 760 av herrar Ekström i Iggesund och Sundelin, vari

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr

50 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 måtte besluta sådan ändring att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

icke sänkes från 2,5 till 2 för av juridiska personer ägda skogsfastigheter,

anläggningar och industribyggnader, och att vederbörande utskott

måtte utarbeta härför erforderligt förslag till ändring av författningstexten;

ävensom

2f Bihang till riksdagens protokoll 1065. 7 samt. Nr 21

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

8) motionen II: 765 av herrar Nelander och Mundebo, vari hemställts,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 30 måtte fastställa

repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen och det procenttal som ligger

till grund för inkomstbeskattningen i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter

till 1,5, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 1:641, 1:644, 11:760, 11:761, 11:762, II:

763, II: 765 och II: 766.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes — förutom å s. 5—6 — under följande rubriker å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen

Den beräknade höjningen av taxeringsnivån vid 1965 års allmänna fastighetstaxering,

s. 6—7.

Fastighetsbeskattningen, s. 7—9.

Inkomstberäkningen för en- och tvåfamilj sfastigheter, s. 9—10.

Utredningsmannens förslag, s. 10—16.

Remissyttrandena, s. 16—24.

Departementschefen, s. 24—27.

1 anledning av propositionen har till utskottet ingivits två skrivelser, en

från representanter för 27 norrländska landskommuner och städer och en

frän Skuru fastighetsägareförening.

Motionerna

l motionerna I: 641 och II: 764 framhålles att den föreslagna sänkningen

av repartitionstalet kommer att medföra ett betydande bortfall av skatteunderlag

för ett flertal skogs- och kraftverkskommuner. Det är enligt motionärernas

mening därför angeläget att den kommunala skatteutjämning,

varom förslag förelagts riksdagen, får en sådan utformning att nämnda

kommuners intressen så långt möjligt kan tillgodoses. Det synes emellertid

angeläget att ytterligare åtgärder i sådant syfte vidtas. En sådan åtgärd bör

vara att bibehålla nu gällande repartitionstal om 2,5 procent för fastigheter,

som ägs av andra juridiska personer än dödsbon och allmännyttiga bostadsföretag.

Men skogs- och vattenfallskommunernas ställning kan också förstärkas

genom ändrade regler för fördelning av inkomst mellan kommuner.

Enligt motionärernas mening finns det i regel inte skäl att såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 är 1965

nu i stor utsträckning sker — upptaga huvudkontorsandelen i fråga om

rörelseinkomst till tio procent. I de fall då produktion inte äger rum i huvudkontorskommunen

torde det för övrigt kunna övervägas att helt borttaga

huvudkontorsandelen. Den inkomst som återstår efter huvudkontorsandelen

hänföres enligt gällande praxis till två tredjedelar till produktionskommunen

och till en tredjedel till försäljningskommunen. Det kan — menar

motionärerna — ifrågasättas om inte en större andel bör föras på produktionskommunen,

och detta gäller i viss utsträckning också i fråga om skogsegendomar,

som tillhör inkomstkällan jordbruksfastighet.

Motionärerna i motionerna I: 642 och II: 763 framhåller att en sänkning av

repartitionstalet från 2,5 till 2 motsvarar en genomsnittlig höjning av taxeringsvärdena

inom en kommun med 25 procent utan att garantibeloppet

undergår några beloppsmässiga förändringar. En höjning av taxeringsnivån

med 40 procent skulle motivera ett repartitionstal av 1,8, medan en höjning

med 65 procent motiverar ett repartitionstal av 1,5.

Med hänsyn till den vid 1965 års allmänna fastighetstaxering företagna

höjningen av taxeringsnivån för enfamilj svillor och till att riksdagen tidigare

uttalat, att fastighetsskatten skall avvecklas, bör repartitionstalet sänkas

till 1,8 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Den omständigheten, att repartitionstalet för samtliga grupper fastigheter

sänkes till 1,8, kommer för vissa kommuner att innebära en betydande försvagning

av skatteunderlaget. Detta beror på att höjningarna av taxeringsvärdet

för vissa typer av fastigheter — framför allt skogs- och vatten! allsfastigheter

— - torde bli ytterst begränsade och under inga förhållanden ge

kompensation för en sänkning av repartitionstalet med 0,7 enheter. Med

hänsyn till att gruppen skogsegendonr ofta sammanfaller med gruppen

jordbruksegendom anser motionärerna praktiska invändningar av betydande

styrka kunna resas mot att tillämpa olika repartitionstal för dessa båda

grupper.

De kommuner, där skogen utgör en betydande del av skatteunderlaget,

torde erhålla ett betydande skattebortfall vid en sänkning av repartitionstalct.

Taxeringsvärdet för skogsfastigheter väntas nämligen stiga endast i

mycket begränsad omfattning. Kompenserande åtgärder måste för dessa

kommuners vidkommande vidtagas inom ramen för den kommunala skatteutjämningen.

Vattenfallsfastigheterna, som i likhet med skogsfastigheterna

inte väntas genomgå någon mer betydande uppräkning, kan utan svårigheter

särskiljas från andra fastigheter och därmed också särbehandlas vad

gäller repartitionstalet.

I motionerna I: 643 och ll: 766 erinras om att redan 1953 års bevillningsutskott

i sitt betänkande nr 49 ansåg »att fastighetsskatten inte alltid fyllde

kraven på eu jämn och rättvis beskattning». Med den utveckling som bostadsmarknaden

genomgått sedan 1957, och framför allt under 1960-talet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

har enligt motionärernas mening detta utskottets uttalande fått ökad aktualitet.

För att få hela bilden av fastighetsbeskattningen klar måste även

den taxerade inkomsten av fastighet tagas med. För en- och tvåfamilj shus

samt bostadsföretag tillkommer den genom schablonprocenten beräknade

inkomsten. Denna kombination av garantiskatt och schablonmässigt taxerad

inkomst får på grund av gällande regler för avdragsrätt samt det förhållandet

att bostadsföretagen drivs utan vinst högst varierande och även

orättvisa effekter.

Då det gäller en- och tvåfamilj shus har det för vissa kategorier inkomsttagare

visat sig synnerligen gynnsamt att vara ägare till sådana med stora

ränteutgifter. Räntorna är avdragsgilla, och skatten blir negativ såväl

till stat som kommun. Skattelindringen som uppstår härigenom kan bli

betydande för stora inkomsttagare med som följd ett lika stort skattebortfall

för stat och kommun. En stor grupp — kanske den största — av ägarna

till en- och tvåfamilj shus torde utgöras av personer i lägre inkomstlägen

och med sådan skuldsättning av fastigheten att skatten blir positiv. Hit hör

exempelvis bl. a. ett stort antal pensionärer och lägre inkomsttagare i småstugeområdena

samt anställda vid landsortsindustrier.

Bostadsföretagen träffas alltid av fastighetsskatt till kommunen. Dessa

företag har ingen vinst och ej heller några andra taxeringsbara inkomstkällor.

Någon negativ skatt kan —- i motsats till vad som är fallet för

andra fastighetsägare — aldrig uppstå. Hur lågt repartitionstalet än är

och hur stor förlust bostadsföretaget än har haft under beskattningsåret

kan fastighetsskatten ändock aldrig kompenseras av någon annan motsvarande

skattelättnad. Det anförda ger vid handen, att en stor och f. n. växande

inkomststark grupp av ägare till en- och tvåfainiljshus får skattelättnader,

medan stat och kommun får vidkännas motsvarande skattebortfall, att en

stor grupp mindre inkomststarka ägare till en- och tvåfamilj shus får ökad

skatt samt att kommunernas skatteinkomst från bostadsföretagen begränsas

till endast fastighetsskatt.

Såväl den kommunala fastighetsbeskattningen som inkomstbeskattningen

av en- och tvåfamilj sfastigheter liksom av bostadsföretagens fastigheter

bör därför avvecklas. Därest så icke sker, bör i vart fall inkomstbeskattningen

av bostadsföretagens fastigheter ske enligt samma schablonprocent som

för en- och tvåfamilj sfastigheterna.

I motionerna I: 644 och II: 759 understrykes angelägenheten av att höjningen

av taxeringsvärdena inte tillätes medföra ökad betydelse för fastighetsbeskattningen,

vilken enligt riksdagens tidigare principuttalanden bör

avskaffas. Samtidigt måste tillses att de kommuner, som är beroende av garantibeskattningen,

inte åsamkas ett försämrat ekonomiskt läge. Beträffande

de fastigheter, för vilka den statliga inkomstbeskattningen beräknas

schablonmässigt i förhållande till taxeringsvärdet, är det givetvis också

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 2h år 1965

angeläget att tillse att den pågående fastighetstaxeringen inte leder till

skärpt inkomstbeskattning.

Den i propositionen föreslagna sänkningen av repartitionstal och procenttal

till 2 medför oförändrat garantibelopp och inkomstbelopp vid en höjning

av fastighetsvärdet med 25 %. För en- och tvåfamiljsfastiglieter måste man

emellertid räkna med en genomsnittlig höjning av taxeringsnivån med

40 %. För dessa fastighetsägare skulle alltså propositionen medföra en icke

oväsentlig skatteskärpning, som enligt motionärernas mening måste undvikas.

Fn höjning av fastighetsvärdena med 40 % motiverar en sänkning av

ifrågavarande repartitionstal och procenttal till 1,8. I fråga om fastighetsbeskattningen

medför emellertid redan en sänkning av repartitionstalet till

2 ett skattebortfall för ett flertal skogs- och vattenfallskommuner. Fn ytterligare

sänkning av repartitionstalet synes därför i nuvarande läge inte

möjlig att genomföra. Den erforderliga kompensationen för egnahemsägarna

bör på grund härav ske genom en sänkning av procenttalet vid intäktsberäkningen

till 1,5.

Man måste vidare räkna med att taxeringsnivån för bostadsföretagens

fastigheter genom den pågående fastighetstaxeringen kommer att höjas med

20—30 procent. Det måste i sammanhanget beaktas att en allt större del av

småhusproduktionen i landet avser upplåtelse med bostadsrätt eller hyresrätt.

Motionärerna föreslår därför att procenttalet för inkomstberäkningen

i fråga om fastigheter, som ägs av bostadsförening, bostadsaktiebolag eller

allmännyttigt bostadsföretag, fastställes till 2,5.

Fn höjning av taxeringsvärdet påverkar uppenbarligen även tomträttens

taxeringsvärde. Tomträttsliavaren påföres här genom repartitionstal och

procenttal eu skatt såväl kommunalt som statligt för en tomt, som han ej

äger och som han har att erlägga tomträttsavgäld för. Det riktiga måste

enligt motionärernas mening vara att tomtvärdet inte medräknas vid fastställande

av garantibelopp och inkomstbelopp beträffande fastigheter med

av kommunen upplåten tomträtt.

De kommuner, som genom sänkningen av repartitionstalet får ett minskat

skatteunderlag, måste naturligtvis kompenseras i första hand genom

ett effektivt skatteutjämningsförfarande. Av stor betydelse i sammanhanget

är också att en sådan fördelning av beskattningsföremålen mellan kommunerna

uppnås att en utjämning mellan kommunerna kan främjas. I första

hand synes nu böra övervägas en allmän ändring av reglerna för fördelningen

av rörelseinkomst mellan olika kommuner. Som en huvudregel gäller

för närvarande att minst fem procent av inkomsten skall tilldelas kommun

där huvudkontor funnits. Det torde emellertid i mycket stor utsträckning

förekomma att huvudkontorsandelen upptas till tio procent av

inkomsten. Denna procentsats bedömer motionärerna vara alltför hög. Det

synes dem vidare motiverat att överväga om inte mer än 2/3 av den efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

huvudkontorsandelen återstående inkomsten bör hänföras till tillverkningseller

produktionskommunen. Motionsledes har tidigare förordats sådan ändring

av reglerna för fördelningen av rörelseinkomst mellan olika kommuner

att, i de fall fastighet ingår i rörelsen, inkomst motsvarande viss procent

av fastighetens taxeringsvärde alltid skall beskattas i den kommun där fastigheten

är belägen. Även eu sådan lösning synes böra övervägas.

Ifrågavarande problem gäller enligt motionärernas mening i viss utsträckning

även inkomst av jordbruksfastighet och annan fastighet. Träförädlingsfdretag

har oftast sin verksamhet baserad på uttag av virke ur egna

skogar, belägna i olika kommuner. Oftast torde sådana företag anse sitt bestånd

av jordbruksfastigheter utgöra en enda förvärvskälla och således tördela

den gemensamma inkomsten i förvärvskällan i förhållande till fastigheternas

taxeringsvärden. Detta är dock inte en generell regel. Beträffande

inkomst av annan fastighet förtjänar sommarstugorna särskild uppmärksamhet.

Enligt motionerna l: 645 och II: 762 har i propositionen nr 30 icke tillräckligt

beaktats de verkningar förslaget kommer att få speciellt för kraftverkskomniunerna.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har under remissbehandlingen

särskilt påtalat detta förhållande och påvisat att ett betydande skattebortfall

måste påräknas för länets kraftverkskommuner. Enligt vad motionärerna

erfarit skulle förslaget t. ex. för länets största kraftverkskommun

(Fors) medföra ett skattebortfall på omkring 10 000 skattekronor, vilket

motsvarar fi procent av denna kommuns hela skattekraft. För flera

andra kommuner blir skattebortfallet 4 å 5 procent. För de norrlandskommuner

med i allmänhet svag skattekraft det här gäller måste denna konsekvens

te sig allvarlig. Motionärerna förordar ett bibehållande av nuvarande

repartitionstal om 2,5 procent för vattenfallsfastigheter och understryker

att det rimligen icke kan vålla några större svårigheter att för dessa tillämpa

ett annat repartitionstal än för övriga fastigheter.

Motionärerna i motionerna I: 646 och II: 761 understryker att en höjning

av taxeringsvärdena inte bör tillåtas medföra högre skattebelastning

för en- och tvåfamilj sfastigheterna. Den i propositionen föreslagna sänkningen

av repartitionstalet torde emellertid inte vara tillräcklig för att eliminera

verkningarna av de höjda taxeringsvärdena för dessa fastigheter. Av

nu framlagda preliminära taxeringsvärden att döma torde nämligen 1965

års fastighetstaxering komma att medföra avsevärt högre värden för enoch

tvåfamilj sfastigheterna än man utgått ifrån i propositionen.

Fastighetsskatten är unik för vårt land. Den överensstämmer inte med de

principer på vilka vår beskattning i övrigt bygger. Skattskyldig som på

grund av låg skuldsättning eller i övrigt gynnsamma förhållanden får eu

god inkomst av sin fastighet drabbas i regel inte av fastighetsskatten. Denna

drabbar i stället skattskyldig som har hög skuldsättning, som på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1965 13

sjukdom eller eljest nedsatt arbetsförmåga inle kunnat utvinna så gott resultat

av fastighetens skötsel eller som på grund av ogynnsamma konjunkturer,

olämpliga skördeförhällanden eller eljest olyckliga omständigheter

lätt en låg inkomst av sin fastighet. Fastighetsskatten står alltså i direkt

strid mot skatteförmågeprincipen. Del vore därför en rättvis åtgärd om riksdagens

principuttalande för avveckling av denna skatteform snarast möjligt

blev tillgodosett.

Fn viktig förutsättning för den snara och successiva avvecklingen av fastighetsskatten,

som riksdagen förutsatt, är att kommunernas beroende av

denna skatt för tillgodoseende av sina inkomstbehov inte ökas. Strävandena

bör i stället inriktas på att i görligaste mån begränsa fastighetsskattens relativa

betydelse som inkomstkälla för kommunerna.

Motionärerna hänvisar i detta sammanhang till vad riksskattenämnden

anfört i sitt remissyttrande över den promemoria som ligger till grund för

propositionen. Nämnden uttalar nämligen att en ökning av garantibeloppen

skulle vara ägnad att försvåra en kommande avveckling av fastighetsbeskattningen.

Den omständigheten att ett antal kommuner är i högre grad beroende av

fastighetsskatten än andra har hittills utgjort skäl mot en total avveckling

av denna skatt. Departementschefen har dock i detta sammanhang hänvisat

till ett förslag till kommunal skatteutjämning som inom kort kan väntas bli

underställt riksdagen och som torde eliminera riskerna för inkomstbortfall

av betydelse för dessa kommuner. Sänkningen av repartitionstalet bör

åtföljas av ändrade fördelningsregler beträffande inkomst av fastighet som

beskattas i flera kommuner. Fastighetskommnnen bör därvid tillerkännas

rätt att i första hand tillgodoräkna sig all inkomst av fastigheten intill

dess denna inkomst överstiger 5 procent av taxeringsvärdet.

För en- och tvåfamilj sfastigheter tillämpas sedan år 1953 i regel en schablonmetod

vid inkomstberäkningen. Metoden innebär att intäkten av fastigheten

beräknas till viss procent av taxeringsvärdet samt att avdrag från

denna intäkt enligt huvudregeln endast får göras med ränta på lånat i fastigheten

nedlagt kapital och tomträttsavgäld. Denna schablonmetod leder

icke till en rättvis beskattning, och det procenttal som ligger till grund för

inkomstberäkningen får därför sättas med viss försiktighet. Motionärerna

förordar att såväl repartitionstalet som procenttalet bestämmes till 1,5.

l^agstiftningsyrkandet i motionen II: 760 motiveras bl. a. med att fastighetsskatteunderlaget

utgör en icke betydelselös del av hela skatteunderlaget

för vattenfalls-, skogs- och sominarstugekominuner. Även om propositionen

nr 43 till innevarande års riksdag med förslag till kommunal skatteutjämning

kan komma att lösa vissa av de problem som en sänkning av repartitionstalet

medför för nämnda kommuner, innehåller samma proposition

också förslag bl. a. om borttagande av vissa nu utgående statsbidrag —

vilka inte ininst för glesbygderna betyder en avsevärd inkomstminskning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1965

Motionen II: 765 innehåller enahanda yrkande i fråga om repartitionstal

och procenttal för en- och tvåfamilj sfastigheter, som framställts i de

likaiydande motionerna I: 646 och II: 761. Motiveringen för yrkandet är i

stort densamma som i sistnämnda motioner.

Utskottet

Fastighetsbeskattningen m. m.

Enligt gällande bestämmelser bildar fastighet och inkomst tillsammans

det kommunala inkomstskatteunderlaget. För fastighet, som året näst före

taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas garantibelopp till 2,5 procent av

fastighetens taxeringsvärde för förstnämnda år. Det procenttal, efter vilket

garantibeloppet beräknas, kallas vanligtvis repartitionstal. Vid taxering till

kommunal inkomstskatt lägges detta garantibelopp till summan av den

skattskyldiges till sådan skatt skattepliktiga inkomster av olika förvärvskällor

efter det att från denna summa avräknats de allmänna avdrag, som

den skattskyldige enligt kommunalskattelagens bestämmelser är berättigad

till. Det sålunda framräknade summabeloppet utgör taxerad inkomst. Om

inkomsten av förvärvskällorna, minskad med de allmänna avdragen, skulle

resultera i ett negativt tal, tillåts ett sådant underskott inte reducera garantibeloppet.

Den taxerade inkomsten kommer därför alltid att uppgå till

minst garantibeloppets storlek,. Den kommunala inkomstskatten uträknas

emellertid på en beskattningsbar inkomst, som utgörs av den taxerade inkomsten

i förekommande fall minskad med ortsavdrag och avdrag för nedsatt

skatteförmåga. I de fall den skattskyldiges inkomst av olika förvärvskällor,

minskad med allmänna avdrag, understiger beloppet av honom tillkommande

ortsavdrag och — i förekommande fall — avdrag för nedsatt

skatteförmåga beskattas alltså garantibeloppet allenast till ett reducerat belopp

eller också inte alls.

Garantibeloppet skall inom den kommun, där fastigheten är belägen,

upptas såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. I de fall där

fastighet ligger i annan kommun än fastighetsägarens hemortskommun,

måste därför fastighetsägaren taxeras till kommunal inkomstskatt i varje

kommun, där han äger fastighet. Skattskyldig, som åtnjutit inkomst i annan

kommun än hemortskommunen och vars inkomst i hemortskommunen inte

förslår till utnyttjande vid den kommunala inkomsttaxeringen av ortsavdrag

och sådana allmänna avdrag, som omförmäles i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen,

äger rätt att avräkna återstående del i den andra kommunen.

Vid beräkning av den skattskyldiges inkomst av jordbruksfastighet, annan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 b år lf/65

fastighet och rörelse får — i den mån fastighet ingår i förvärvskällan och

garantibelopp för fastigheten upptagits såsom skattepliktig inkomst för den

skattskyldige — avdrag (procentavdrag) göras med belopp motsvarande

garantibeloppet, d. v. s. 2,5 procent av fastighetens taxeringsvärde.

1 propositionen föreslås att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

sänkes från nuvarande 2,5 till 2. Förslaget motiveras främst av att de höjda

fastighetstaxeringsvärden, som väntas bli resultatet av 1965 års allmänna

fastighetstaxering, med hänsyn till fastighetsbeskattningens konstruktion,

kommer att för fastighetsägarna innebära en ökad kommunal fastighetsbeskattning.

Vid bestämmandet av det nya repartitionstalet har man i propositionen

utgått från en för hela riket genomsnittlig höjning av taxeringsnivän

med för jordbruksfastigheter 25 procent, för enfamilj svillor 40 procent,

för tvåfamilj svillor 25 procent och för hyreshus 10 procent.

I motionerna I: 643 och II: 766 yrkas att riksdagen måtte — med avslag å

propositionen — besluta att fastighetsbeskattningen av en- och tvåfamilj svillor

samt fastigheter tillhöriga bostadsrättsföreningar och allmännyttiga

bostadsföretag omedelbart avvecklas. I vart fall bör enligt motionärernas

mening genom en utredning möjligheterna till en avveckling av skatten på

sådana fastigheter undersökas.

Vid 1953 års riksdag beslutades en teknisk omläggning av den kommunala

beskattningen av fastighet. I samband därmed togs ett första steg mot avskaffandet

av denna skatteform genom att repartitionstalet sänktes från 5

till 4. Genom beslut av 1957 års riksdag ägde en fortsatt successiv avveckling

av fastighetsbeskattningen rum genom en ytterligare sänkning av repai

tilionstalet till nuvarande 2,5. I sitt av 1957 års riksdag godkända betänkande

nr 32 underströk bevillningsutskottet angelägenheten av att fastighetsbeskattningen

avvecklades så snart förutsättningar därför förelåg och

hemställde att en utredning skulle igångsättas för att klargöra de frågor,

som sammanhängde med den slutliga avvecklingen. I anledning därav tillkallades

samma år särskilda sakkunniga — 1957 års fastighetsskattesakkunniga

— med uppdrag att utreda frågan om fastighetsbeskattningens

avveckling.

1 sitt den 20 januari 1960 avlämnade betänkande (SOU 1960:4) konstaterade

de sakkunniga, att ett borttagande av fastighetsbeskattningen skulle

ge upphov till utdebiteringshöjningar av mycket varierande storlek, vilket i

sin tur skulle medföra att skillnaden i skattetryck kommunerna emellan

kraftigt skärptes samt att i vissa kommuner eu betydande omfördelning av

skattebördan från juridiska till fysiska personer skulle äga rum. Med hänsyn

bl. a. härtill ansåg de sakkunniga sig endast kunna förorda en fortsatt

partiell avveckling av fastighetsbeskattningen.

Utskottet anser de skäl mot ett bibehållande av nuvarande fastighetsbeskattning,

som motionärerna åberopat och som tidigare upprepade gånger

framförts i motioner till riksdagen, i och för sig värda beaktande. Ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1965

skottet är emellertid inte berett att för närvarande medverka till att fastighetsbeskattningen

avskaffas vare sig helt eller för vissa fastigheter. Även

om det kategorimässiga slopande av fastighetsskatten, som motionärerna

avser, kan antagas för det stora flertalet kommuner komma att innebära

endast måttliga utdebiteringshöjningar, torde för vissa kommuner av speciell

karaktär, därest särskilda åtgärder inte vidtas, motsvarande höjningar

kunna bli relativt betydande. Detta skulle föranleda att det totala skatteunderlaget

för kommunerna minskade och att inkomstfördelningen mellan

stat och kommun i väsentlig mån rubbades. Mot bakgrunden härav bör inte

utan tvingande skäl genomföras en åtgärd, som är ägnad att minska det

kommunala skatteunderlaget. Utskottet är därför inte berett medverka till

en sådan avveckling av fastighetsbeskattningen, som förordas i motionerna

I: 643 och II: 766, och avstyrker således lagstiftnings- och utredningsyrkandena

i dessa motioner i nu berörda del.

Åtskilliga motioner innehåller lagstiftningsyrkanden i fråga om repartitionstalets

höjd. Sålunda yrkas i motionerna 1:646 och 11:761 ävensom

i motionen II: 765 att repartitionstalet skall utgöra 1,5 för alla fastigheter.

I motionerna I: 642 och II: 763 yrkas att repartitionstalet skall utgöra 1,8

för alla fastigheter utom vattenfallsfastigheter. För dessa anser motionärerna

att repartitionstalet bör vara 2,5. Yrkande om motsvarande repartitionstal

återfinns i fråga om vattenfallsfastigheter i motionerna I: 645 och II: 762,

i fråga om fastigheter tillhöriga andra juridiska personer än dödsbon samt

bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag i motionerna I:

641 och II: 764 samt i fråga om juridiska personer tillhöriga skogsfastigheter.

anläggningar och industribyggnader i motionen II: 760.

Genom den i propositionen föreslagna sänkningen av repartitionstalet

kan beräknas att, genomsnittligt sett, fastighetstaxeringens verkningar för

garantibeloppen för jordbruksfastighet helt elimineras, medan för hyresfastigheter

garantibeloppen kommer att minska. Även i fråga om rörelselastigheter

torde en sänkning av garantibeloppen kunna förutses, och detsamma

torde i än högre grad gälla för kommuner med stora kraftverks- och

skogsfastigheter. För vissa en- och tvåfamilj sfastigheter —■ och utskottet

tänker härvidlag främst på en- och tvåfamilj sfastigheter i storstadsområden

och på fritidshus i närheten av större tätorter torde å andra sidan

garantibeloppen komma att i avsevärd mån ökas. Det är givetvis svårt att

på nuvarande stadium mera detaljerat bedöma vilka verkningar utfallet av

1965 års allmänna fastighetstaxering kommer att få på skilda kategorier

av fastigheter. Enligt utskottets mening torde emellertid knappast behöva

befaras att den höjda taxeringsnivån kommer att medföra några väsentliga

skal teskärpningar för det stora flertalet fastighetsägare. Utskottet kan därför

i princip ansluta sig till det i propositionen föreslagna repartitionstalet.

Som framgår av propositionen torde det inte vara möjligt att sänka re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 i år 1965

partitionstalet till en nivå, som för en- och tvåfamilj sfastigheternas del helt

eliminerar verkningarna av de höjda taxeringsvärdena och samtidigt tillgodoser

skogs- och kraftverkskommunernas krav på skatteunderlag. I själva

verket torde också den i propositionen föreslagna sänkningen av repartitionstalet

till 2 komma att medföra ett icke obetydligt skattebortfall för

vissa kommuner.

I den promemoria, som propositionen bygger på, har berörts olika alternativ

för att så långt möjligt eliminera de mindre önskvärda verkningarna

av höjningen av taxeringsnivån. Utredningsmannen har därvid avvisat ett

system med olika repartitionstal för skilda grupper av fastigheter, främst

med hänvisning till de stora praktiska tillämpningssvårigheter ett sådant

system skulle innebära. Inte heller har han ansett en justering av repartitionstalet

för allenast en- och tvåfamilj sfastigheterna lämplig.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen, att repartitionstalet bör vara

detsamma för samtliga grupper av fastigheter och att varje differentiering

av repartitionstalet måste vara ägnad att komplicera deklarations- och

laxcringsförfarandet. Då som nämnts redan en sänkning av repartitionstalet

till 2 kan väntas medföra ett skattebortfall för åtskilliga kommuner,

anser utskottet det för närvarande inte möjligt att gå utöver förslaget i propositionen.

Utskottet, som i det föregående ställt sig avvisande till en kategorimässig

avveckling av fastighetsskatten, kan därför inte heller biträda

yrkandet om en generell sänkning av repartitionstalet till 1,5. Inte heller

anser utskottet sig kunna biträda förslaget i motionerna I: 642 och II: 764

om en sänkning av repartitionstalet till 1,8 för alla fastigheter utom vattenfallsfastigheterna.

Vad särskilt angår de yrkanden, som går ut på ett bibehållande av nu

gällande repartitionstal för vattenfallsfastigheter eller fastigheter tillhöriga

juridiska personer och som alla avser att kompensera främst skogs- och vatten

fallskommuner för det skattebortfall, som sänkningen av repartitionstalet

för dem kan väntas medföra, vill utskottet framhålla följande.

1 propositionen nr 43 till innevarande års riksdag har framlagts förslag

till förordning om skatteutjämningsbidrag. Förslaget innebär att alla kommuner

med brist på skattekraft eller med hög utdebitering skall ha rätt till

skatteutjämningsbidrag. Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft

bygger på ett tillskott av skatteunderlag. Riket indelas härvid i tre skattekraltsområden

med olika gränser för tillskottens storlek. Kommunerna

garanteras en skattekraft som, beroende på inom vilket skattekraftsområde

kommunen är belägen, varierar mellan 90 och 125 procent av medelskattekraften

för riket i dess helhet. Dessa procenttal skall dock reduceras på visst

sätt om landskommuns, köpings eller stads sammanlagda utdebitering för

allmän kommunalskatt understiger medelutdebiteringen i riket. — Skatteutjämningsbidraget

vid hög utdebitering beräknas på kommunens totala

skatteunderlag och utgår efter en viss procent av den del av den samman
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

lagda utdebiteringen för året före bidragsåret som överstiger medelutdebiteringen.

Enligt vad utskottet erfarit torde systemet med kommunal skatteutjämning

komma att innebära att de kommuner, för vilka repartitionstalet är

av särskild betydelse som skatteunderlag, även i fortsättningen garanteras

en skattekraft som i huvudsak överensstämmer med den de nu har.

Motionärernas farhågor för att repartitionstalets sänkning kommer atl

medföra att kraftverks- och skogskommunernas skatteunderlag blir avsevärt

försämrat torde sålunda vara betydligt överdrivna.

Av väsentligt större betydelse än repartitionstalet som en faktor för tillgodoseende

av skogs- och vattenkraftskommunernas skatteunderlag torde

emellertid enligt utskottets mening de spörsmål vara, vilka sammanhänger

med frågan om fördelning av inkomst mellan olika kommuner. Flera av

motionerna innehåller också yrkanden, som syftar till att genom ändrade

fördelningsregler garantera skogs- och vattenfallskommunerna samt över

huvud taget kommun, där fastighet är belägen, visst skatteunderlag. I motionerna

I: 641 och II: 764 yrkas sålunda utredning i syfte att tillföra

främst skogs- och vattenfallskommuner ökat skatteunderlag, medan motionärerna

i motionerna I: 644 och II: 759 hemställer om skyndsam översyn

av reglerna om fördelning mellan kommuner av inkomst av förvärvskälla,

vari fastighet ingår. I motionerna 1:646 och 11:761 slutligen hemställes

om riksdagsuttalande av innebörd att, i fråga om inkomst av fastighel.

som beskattas i flera kommuner, fastighetskommunen skall äga tillgodoräkna

sig all inkomst intill fem procent av taxeringsvärdet.

Med anledning härav vill utskottet till en början erinra om de ändringar

som 1963 års riksdag vidtog i reglerna för fördelning mellan kommuner av

skatteunderlag, som härrör från kraftverksrörelse. Dessa tillkom för all

tillförsäkra de kommuner, där regleringsdammar eller kraftverk finnes,

större andel av skatteunderlaget än de dittills haft och motiverades bl. a.

med att tidigare gällande regler för inkomstfördelning inte tillgodosåg dessa

kommuners berättigade anspråk på beskattningsrätt. De nya reglerna, som

trätt i kraft vid 1964 års taxering, innebär i huvudsak, att de kommuner,

där kraften produceras, förbehålles 30 procent av rörelseinkomsten, medan

huvudkontorskommunens andel av samma inkomst är begränsad till fem

procent.

1 detta sammanhang vill utskottet också erinra om att till innevarande

års riksdag kommer att framläggas proposition med förslag till en skatternässig

reglering av vissa vinstöverföringar inom koncerner. Propositionen

bygger på ett betänkande om koncernbidrag m. m., avgivet av skatteutredningen

angående ackumulerad inkomst m. in. (SOU 1964: 29), som bl. a.

innehåller förslag till ändrad lydelse av 57 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Detta författningsrum reglerar taxeringsmyndigheternas möjligheter att ingripa

mot obehöriga vinstöverföringar mellan företag inom skilda kommuner

och innebär för närvarande att, om vid affärer mellan intressentförelag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2''t är 1905

19

(moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning)

genom onormal prissättning eller eljest åstadkommes, att en inkomst

i avsevärd mån redovisas hos företag i annan kommun, företaget skall skatta

för den överförda inkomsten i den kommun, där inkomsten skulle beskattats

om normal prissättning tillämpats.

Utredningen har ansett denna bestämmelse ineffektiv med hänsyn till

kravet på att avvikelsen från det normala priset skall »i avsevärd mån» ha

föranlett en vinstöverflyttning och förordar en regel av innebörd att taxeringsmyndigheterna

skall kunna ingripa också vid fall av »icke oväsentlig»

vin stöver flyttning. I en specialmotivering till den föreslagna författningsändringen

har utredningen anfört bl. a. följande.

EU beaktande av kommunernas anspråk på ett riktigt beskattningsunderlag

såsom grund för uttaxeringen kan —----vara befogat framför

allt, när fråga är om beskattning av sådan verksamhet, som avser ett utnyttjande

av värdefulla naturtillgångar inom kommunen, såsom vattenkraft,

järnmalm, skog in. m. Ofta redovisas den verkliga avkastningen av

annat företag, i regel moderföretaget, med huvudkontor i annan del av

landet. Den ökade möjligheten för kommunerna att bevaka sina skattean
språk,

som förslaget —--innebär, har i första hand avsett just fall som

dessa, där det ofta kan vara fråga om inkomster av betydelse för kommunerna.

Utredningens förevarande förslag bär generell räckvidd för alla slag av

rörelse och skulle därför enligt utskottets mening, därest det antages, otvivelaktigt

innebära ett värdefullt komplement till övriga inkomstfördelningsregler

för tillgodoseende av kommunernas skatteunderlag.

Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att nu medverka till

en ändring av reglerna om fördelning av inkomst mellan olika kommuner.

Utskottet vill emellertid understryka att, om den kommunala fastighetsbeskattningen

upphäves eller ytterligare avvecklas, en omprövning av fördelningsreglerna

kan bli aktuell.

Utskottet avstyrker med det anförda de lagstiftningsyrkanden i motionerna

I: 641 och II: 764, I: 642 och II: 763, I: 645 och II: 762 samt i motionen

II: 760, vilka avser bibehållande av nu gällande repartitionstal för vissa

typer av fastigheter.. Utskottet avstyrker också utredningsyrkandena i motionerna

I: 641 och II: 764 samt I: 644 och II: 759 ävensom det särskilda yrkande

i motionerna I: 646 och II: 761, som syftar till införande av ändrade

fördelningsregler i fråga om inkomst av fastighet, som beskattas i flera

kommuner.

Inkomstberäkningen för en- och tvåfamiljsfastigheter m. m.

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas sedan år 1953 i regel en

schablonmetod vid inkomstberäkningen. Metoden innebär att intäkten av

fastigheten beräknas till viss procent — för närvarande 2,5 — av taxeringsvärdet

samt att avdrag från nämnda intäkt inte medges för andra utgifter

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 är 1965

än ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital och tomträttsavgäld. Härtill

kommer i regel ett extra avdrag med 200 kr. för fysisk person, som är

mantalsskriven på fastigheten. I propositionen föreslås, att procenttalet —

i likhet med repartitionstalet — skall sänkas till 2.

För de fastigheter (flerfamiljsfastigheter), vilka ägs av bostadsrättsföreningar

och allmännyttiga bostadsföretag, gäller för närvarande att inkomsten

beräknas till 3 procent av taxeringsvärdet. För dylika fastigheter

föreslås oförändrat procenttal.

I motionerna I: 643 och II: 766 föreslås att inkomstbeskattningen — liksom

fastighetsbeskattningen — avvecklas för en- och tvåfamilj sfastigheter

samt bostadsrättsföreningarnas och de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter.

I motionerna I: 644 och II: 759, I: 646 och II: 761 samt i motionen

II: 765 föreslås en sänkning av procenttalet för en- och tvåfamilj sfastighcter

till 1,5, medan i motionerna I: 642 och II: 763 föreslås en motsvarande

sänkning till 1,8. Några motioner innehåller yrkanden i fråga om procenttalet

för inkomstberäkning av bostadsrättsföreningarnas och bostadsföretagens

fastigheter. Härutinnan yrkas i motionerna I: 644 och II: 759

en sänkning till 2,5 och i motionerna 1:643 och II: 766 en sänkning till 2.

Sistnämnda yrkande har framställts i andra hand och under förutsättning

alt yrkandet om en avveckling av inkomstbeskattningen för bostadstöretagens

fastigheter skulle komma att ogillas.

Utskottet, som i det föregående avvisat yrkande om en avveckling av fastighetsbeskattningen

för bl. a. en- och tvåfamilj sfastigheter, är inte berett

medverka till en avveckling av inkomstbeskattningen för samma fastigheter.

Utskottet avstyrker således lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 643

och II: 766 i förevar ande de!.

Vad härefter angår yrkandena om ett lägre procenttal för inkomstberäkningen

vill utskottet erinra om att schablontaxeringsreglerna utformats sä,

att de enligt gjorda beräkningar genomsnittligt skulle leda till ett något

gynnsammare utfall än vid taxering enligt tidigare gällande bestämmelser,

vilken grundades på en redovisning av samtliga intäkter och utgifter i inkomstkällan.

Såsom framhållits i den promemoria som ligger till grund för förslaget

i propositionen torde några principiella invändningar knappast kunna göras

mot att en ägare av fastighet, vilken redovisas enligt s. k. schablonmetod,

till följd av att fastighetens taxeringsvärde höjs får en ökad intäkt att

redovisa för inkomstkällan i fråga. A andra sidan kan det knappast anses

tillfredsställande att fastighetsägaren som en direkt följd av höjda taxeringsvärden

åsamkas en stegring av sina bostadskostnader, som inte står

i rimlig proportion till den allmänna kostnadsutvecklingen.

Den utredning om bl. a. schablonfastigheternas beskattning som departementschefen

talar om i propositionen har numera tillsatts. Den har till uppgift

att överse reglerna angående den schablonmässiga inkomstbeskattningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1965

av egna hem och vissa andra fastigheter. Då det kan förutsättas att denna

utredning bl. a. kommer att pröva alla de spörsmål som sammanhänger

med beskattningen av en- och tvålamiljsfastigheterna samt bostadsrättsföreningarnas

och bostadsföretagens fastigheter, är utskottet, som anser att

det från deklarations- och taxeringsteknisk synpunkt är en fördel att repartitionstalet

för garantiskatten och procenttalet för inkomstberäkningen

i största möjliga utsträckning beloppsmässigt sammanfaller, inte berett alt

för närvarande medverka till en större sänkning av schablonprocenten vid

inkomstbeskattningen än som föreslagits i propositionen. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna I: 642 och II: 763, I: 643 och II: 766, I: 644

och It: 759, I: 646 och II: 761 ävensom motionen II: 765 i nu förevarande

del.

Utskottet har slutligen att ta ställning till det utredningsyrkande i motionerna

I: 644 och II: 759 som avser undantagande av tomtvärde från inkomst-

och fastighetsbeskattning. Motionärerna framhåller att tomlrättshavaren

genom repartitionstal och procenttal påföres skatt såväl kommunalt

som statligt för en tomt, som han inte äger och för vilken han har att

erlägga tomträttsavgäld. Enligt motionärernas mening måste det riktiga

vara att tomtvärdet inte medräknas vid fastställande av garantibelopp och

inkomstbclopp för med tomträtt upplåtna fastigheter.

Enligt 47 § kommunalskattelagen skall garantibeloppet för fastighet i

regel upptas som skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Samma lagrum

innehåller emellertid också en föreskrift om att vad som enligt huvudregeln

gäller i fråga om fastighetens ägare i förekommande fall i stället

skall gälla den som innehar fastighet med tomträtt. Någon dubbelbeskattning

av garantibelopp eller inkomstbclopp för tomträttsfastighet förekommer

således inte. Byggnader och andra anläggningar å ett område, som besväras

av inskriven tomträtt utgör, oavsett vem som äger dem, tillbehör till besittningsrätten,

och innehavaren har befogenhet att tillgodogöra sig dem i belåningsavseende.

Med hänsyn härtill och då tomträttshavare enligt föreskrift

i 25 S kommunalskattelagen är berättigad till avdrag för tomträttsavgäld anser

utskottet i motsats till motionärerna, att tomtvärde bör jämställas med

taxeringsvärde vid bestämmande av garanti- och inkomstbelopp för fastighet.

Utskottet avstyrker således utredningsyrkandet i motionerna 1:644 och

II: 759.

Mot de delar av propositionen, vilka i det föregående inte upptagits till

särskild behandling, har utskottet inte funnit anledning till erinran. Dock

bör vid det förhållandet, att utskottet i sitt betänkande nr 16/1965 redan

behandlat den i propositionen föreslagna ändringen av förvärvsavdragsreglerna

i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen, detta författningsrum utgå ur

propositionens förslag till författningstext.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 30 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

— måtte antaga vid propositionen fogat förslag till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar att

dels 46 § 3 mom. utgår och att i anledning därav ingressen

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Härigenom förordnas, att 5 § 4

inom., 24 § 2 mom., 46 § 3 mom.

och 47 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 samt anvisningarna

till 47 § samma lag skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

dels ock ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Härigenom förordnas, att 5 § 4

mom., 24 § 2 mom. och 47 § kommunalskattelagen

den 28 september

1928 samt anvisningarna till 47 §

samma lag skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Kungl. Maj:ts förslag

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling. De nya

bestämmelserna skola tillämpas första

gången, såvitt avser 5 § 4 mom..,

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering,

såvitt avser 46 § 3 mom.,

vid 1965 års taxering och i övrigt

vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser

skola fortfarande gälla, såvitt

avser 46 § 3 mom., i fråga om eftertaxering

för år 1964 eller tidigare år

och i övrigt i fråga om eftertaxering

för år 1965 eller tidigare år.

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling. De nya

bestämmelserna skola tillämpas första

gången, såvitt avser 5 § 4 mom.,

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering

och i övrigt vid 1966 års

taxering. Äldre bestämmelser skola

fortfarande gälla i fråga om eftertaxering

för år 1965 eller tidigare år.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 641 av herr Eric Carlsson

samt II: 764 av herrar Larsson i Hedenäset och Jonas
-

son,

2) de likalydande motionerna I: 642 av herr Per Jacobsson

in. fl. och II: 763 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 643 av herrar Bertil Petersson

och Herbert Larsson samt II: 766 av herr Svenning

m. fl.,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1965 23

4) de likalydande motionerna I: 644 av herr Sundin och

II: 759 av herr Boo m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 645 av herrar Wikberg

och Erik Olsson samt II: 762 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m„ fl.,

6) de likalydande motionerna I: 646 av herr Virgin m. fl.

och II: 761 av herr Heckscher m. fl.,

7) motionen II: 760 av herrar Ekström i Iggesund och

Sundelin, ävensom

8) motionen II: 765 av herrar Nelander och Mundebo,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 8 april 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström,

Enarsson, Sundin* och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Kärrlander, Engkvist*,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog,

Boo och Nilsson i Svalöv.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Beträffande repartitionstalet

1) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Erik Filip Petersson,

fru Nettelbrandt, herrar Enskog och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande

av innehållet i de likalydande motionerna I: 642 av herr Per Jacobsson

m. fl. och II: 763 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., I: 646

av herr Virgin m. fl. och II: 761 av herr Heckscher in. fl., ävensom motionen

11:765 av herrar Nelander och Mundebo, samtliga motioner, såvitt avser

törevarande fråga — ansett, att repartitionstalet bort bestämmas till 1,7

och att således utskottet bort hemställa,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

att riksdagen måtte besluta att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

skall utgöra 1,7 och att till följd härav

47 § samt anvisningarna till 47 § koinmunalskattelagen den

28 september 1928 skall erhålla följande ändrade lydelse:

47 §.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas

garantibelopp till en och sju tiondedels procent av fastighetens taxeringsvärde

förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten

är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom

ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt

eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som -----anslagen jord.

Såsom innehavare---såsom innehavare.

Skall avkastning---fastighetens skogsvärde.

Där beträffande----ingående skogsvärdet.

Garantibelopp beräknas----hänsyn härtill.

Anvisningar

till 47 §.

Till ledning---följande exempel.

1. Har rörelseidkare, som använder av honom ägd fastighet i rörelsen,

gjort sådan omläggning av räkenskapsår att beskattningsåret kommit att

omlatta 9 månader, beräknas garantibeloppet till 9/12 av det belopp, som

motsvarar en och sju tiondedels procent av fastighetens taxeringsvärde. Har

beskattningsåret kommit att omfatta 15 månader, beräknas garantibeloppet

till 15/12 av nyss angivet belopp.

2. Har i fall, då beskattningsår sammanfaller med kalenderår, fastighet

bytt ägare den 1 september beskattningsåret, beräknas garantibeloppet för

den tidigare ägaren till 8/12 och för den nye ägaren till 4/12 av det belopp,

som motsvarar en och sju tiondedels procent av fastighetens taxeringsvärde.

8. Har en rörelseidkare gjort sådan omläggning av räkenskapsår att det

beskattningsår, som ligger till grund för 1966 års taxering, omfattar tiden

1/7 1964__31/12 1965 samt har han för sin rörelse förvärvat en fastighet

den 1 september 1964 och en annan fastighet den 1 april 1965, beräknas

garantibeloppet vid nyssnämnda taxering för förstnämnda fastighet till

16/12 och för sistnämnda fastighet till 9/12 av vad som motsvarar en och

sju tiondedels procent av respektive fastighets taxeringsvärden.

11) av herrar Sundin, Eriksson i Bäckmora och Boo, vilka ansett, att del

avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 16 börjar på rad 5 nedifrån med

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

orden »Enligt utskottets» och slutar på råd 2 nedifrån med orden »föreslagna

repartitionstalet», bort ha följande lydelse:

Utskottet kan på de grunder, som anges i det följande, i princip ansluta

sig till det i propositionen föreslagna repartitionstalet.

Beträffande procenttalet för intäktsberäkningen

III) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Erik Filip Petersson,

fru Nettelbrandt, herrar Enskog och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande

av innehållet i de likalydande motionerna I: 642 av herr Per Jacobsson

m. fl. och II: 763 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., I: 644 av

herr Sundin och II: 759 av herr Boo m. fl., I: 646 av herr Virgin m. fl. och

II: 761 av herr Heckscher m. fl., ävensom motionen II: 765 av herrar Nelander

och Mundebo, samtliga motioner, såvitt avser förevarande fråga — ansett,

att procenttalet bort bestämmas till 1,7, och att således utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte besluta att procenttalet vid beräkningen

av intäkt av en- och tvåfamilj sfastigheter skall utgöra 1,7

och att till följd härav 24 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall erhålla följande ändrade lydelse:
-

24 §.

2 mom. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga

tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare

(tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall som avses nedan i sista stycket,

skall såsom intäkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år

räknat en och sju tiondedels procent av fastighetens taxeringsvärde året näst

före taxeringsåret. Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret,

beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat

enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst

före taxeringsåret.

Vad i---använda fastighetsdelen.

Har fastighet,---icke ske.

Vad i---publikt boställe.

IV) av herrar Sundin, Eriksson i Bäckmora och Boo, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 20 med

orden »Såsom framhållits» och slutar på s. 21 med orden »förevarande del»,

bort ha följande lydelse:

Såsom utskottet i det föregående framhållit torde med det repartitions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1965

tal, som föreslagits i propositionen, garantibeloppen komma att i avsevärd

mån ökas för vissa en- och tvåfamiljsfastigheter. Det är enligt utskottets

mening angeläget att tillse, att höjningen av fastighetsvärdena inte leder

till en skärpt beskattning. Då utskottet med hänsyn till skogs- och vattenfallskommunerna

funnit önskvärt, att repartitionstalet för närvarande inte

fastställes till lägre tal än 2, måste kompensationen för egnahemsägarna

sökas genom ytterligare sänkning av procenttalet för inkomstberäkningen.

Utskottet anser, att procenttalet för inkomstberäkningen i fråga om enoch

tvåfamiljsfastigheter bör fastställas till 1,5 och tillstyrker sålunda motionsyrkandena

härom.

Den utredning om bl. a. schablonfastigheternas beskattning, som departementschefen

talar om i propositionen, har numera tillsatts. Med hänsyn

härtill anser sig utskottet kunna tillstyrka, att ändring för närvarande icke

sker i fråga om procenttalet för inkomstberäkning av bostadsrättsföreningarnas

och bostadsföretagens fastigheter.

dels ock ansett, att procenttalet bort bestämmas till 1,5 och att utskottet

således med bifall till de likalydande motionerna 1: 644 av herr Sundin

och II: 759 av herr Boo m. fl., ävensom i anledning av de likalydande motionerna

I: 642 av herr Per Jacobsson m. fl. och II: 763 av herr Jönsson i

Ingemarsgården in. fl., 1:646 av herr Virgin m. fl. och 11:761 av herr

Heckscher m. fl. samt motionen 11:765 av herrar Nelander och Mundebo,

samtliga motioner, såvitt avser förevarande fråga, bort hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att procenttalet vid beräkningen

av intäkt av en- och tvåfamiljsfastigheter skall utgöra

1,5 och att således 24 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade

lydelse:

24 §.

2 mom. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga

tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare

(tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista

stycket, skall såsom intäkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande

för helt år räknat en och en halv procent av fastighetens taxeringsvärde

året näst före taxeringsåret. Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst

före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde,

uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för

året näst före taxeringsåret.

Vad i —--använda fastighetsdelen.

Har fastighet, —---icke ske.

Vad i---publikt boställe.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr dr 1965

27

Beträffande inkomstfördelning mellan kommuner

V) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Erik Filip

Petersson, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog, Boo och

Nilsson i Svalöv, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 19 börjar

med »Utskottet är» och slutar med »flera kommuner», bort ha följande lydelse

:

Därtill bör enligt utskottets mening eu sådan utformning prövas i fråga

om beskattningen av juridiska personer, att — som ersättning för bortfallet

— ett skatteunderlag, motsvarande viss del av taxeringsvärdet av

fastighet, å vilken utvinning sker av naturtillgångar, såsom vattenkraft,

järnmalm och skog in. in., tillföres den kommun, där fastigheten är belägen.

Inte ens härigenom kan man emellertid enligt utskottets mening i tillräcklig

utsträckning beakta vissa kommuners krav på skatteunderlag. Det

förslag till liberalisering av taxeringsmyndigheternas möjligheter att ingripa

mot obehöriga vinstöverföringar som i det föregående berörts tar sikte

uteslutande på privat näringsverksamhet och reglerar således inte de tvivelsutan

mycket viktiga fall, då naturtillgångar exploateras i statlig eller

kommunal regi. Enligt utskottets mening skulle det för många kommuner

vara av största vikt att också de spörsmål som sammanhänger med vinstöverföringar

mellan .statliga och kommunala näringsföretag inom skilda

kommuner bleve föremål för särskild utredning.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet sig böra förorda en skyndsam

utredning av frågan om den skattemässiga regleringen av vinstöverföringar

mellan näringsföretag i skilda kommuner, därvid även bör beaktas

vinstredovisningen inom och vinstöverföringar mellan statliga och kommunala

näringsföretag. Med det anförda får de yrkanden i motionerna

I: 641 och II: 764, I: 644 och II: 759 samt I: 646 och II: 761, vilka syftar

till införande av ändrade regler för inkomstfördelning mellan kommuner,

anses i huvudsak tillgodosedda;

dels ock ansett att utskottet under punkt B, såvitt avser nu förevarande

fråga, bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:641 av herr Eric Carlsson samt II: 764 av herrar Larsson

i Hedenäset och Jonasson, de likalydande motionerna

1: 642 av herr Per Jacobsson in. fl. och II: 763 av herr Jönsson

i Ingemarsgården in. fl., de likalydande motionerna

I: 644 av herr Sundin och II: 759 av herr Boo m. fl., de

likalydande motionerna I: 645 av herrar Wikberg och

Erik Olsson samt II: 762 av herr Jönsson i Ingemarsgården

in. fl., de likalydande motionerna 1:646 av herr Virgin

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1965

m. fl. och II: 761 av herr Heckscher m. fl. ävensom motionen

II: 760 av herrar Ekström i Iggesnnd och Sundelin,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning

av frågan om den skattemässiga regleringen av vissa

vinstöverföringar mellan näringsföretag i skilda kommuner,

varvid även bör beaktas vinstredovisning inom och

vinstöverföring mellan statliga och kommunala näringsföretag.

MARCUS BOKTft. STHIM W6S *50028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående kommunal skatteutjämning, m.m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutsko a1 i texten