Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen rörande stimulans av det personliga nysparandet av reell karaktär i enlighet med vad i motionerna anförts; II) de likalydande motionerna 1:306 av herr Virgin m. fl. och 11:366 av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, 1) att riksdagen måtte antaga följande a) Förslag till förordning om bostadssparande Härigenom förordnas som följer. 1 §.

1965-04-22 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:28, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen rörande stimulans av det personliga nysparandet av reell karaktär i enlighet med vad i motionerna anförts; II) de likalydande motionerna 1:306 av herr Virgin m. fl. och 11:366 av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, 1) att riksdagen måtte antaga följande a) Förslag till förordning om bostadssparande Härigenom förordnas som följer. 1 §.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 är 1965

1

Nr 28

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående åtgärder vid beskattningen i syfte att främja

sparandet.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:209 av herr Sundin samt 11:254 av herrar

Antonsson och Elmstedt, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen rörande stimulans

av det personliga nysparandet av reell karaktär i enlighet med vad i

motionerna anförts;

II) de likalydande motionerna 1:306 av herr Virgin m. fl. och 11:366 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte antaga följande

a) Förslag

till

förordning om bostadssparande

Härigenom förordnas som följer.

1 §.

Den som under ett eller flera av åren 1966—1971 insätter medel i bank

eller annan penninginrättning å särskilt konto för bostadsanskaffning (bostadskonto)

må åtnjuta uppskov med taxering till kommunal och statlig

inkomstskatt för vad sålunda insatts efter vad nedan sägs.

2 §•

Uppskov enligt 1 § må äga rum för ett belopp av tillhopa högst 6 000 kronor

under nämnda period, dock att för äkta makar beloppet må utgöra

sammanlagt 12 000 kronor.

3 §•

Å bostadskonto insatta medel skola vara avsedda för förvärv av eget

hem, fritidsbostad eller för gäldande av insats i bostadsrättsförening. Den

omständigheten att bostaden är förenad med utrymme för ägarens yrkesverksamhet

skall ej utgöra hinder för uppskov, som i 1 § sägs, under för
1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 dr 1965

utsättning att bostadsändamålet prövas vara det väsentliga, ej heller den

omständigheten att bostaden är uppförd å jordbruksfastighet.

4 §•

Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas som

intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för det beskattningsår, då uttag från

bostadskonto sker, såvida icke de uttagna medlen under beskattningsåret

använts för ändamål som i 3 § sägs, i vilket fall skattebefrielse skall äga

rum.

Å bostadskonto insatta medel, som icke uttagits före utgången av år 1976,

skola upptagas till beskattning vid 1977 års taxering.

5 §•

Bank eller annan penninginrättning, som mottagit insättning på bostadskonto,

har att varje år före den 1 februari underrätta taxeringsnämnd i

vederbörandes hemortskommun om sammanlagda beloppet av under nästföregående

kalenderår verkställd insättning å bostadskonto eller utbetalning

från sådant konto.

6 §•

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för

tillämpning av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966; dock att bestämmelserna

icke skola tillämpas vid 1966 års taxering eller vid eftertaxering för

1966 eller tidigare år.

b) Förslag

till

förordning om utbildningssparande

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som för eget barns räkning i bank eller annan penninginrättning insätter

medel å särskilt konto (utbildningskonto) utan att förbehålla sig

rätt att däröver förfoga må vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt

åtnjuta avdrag för vad sålunda insatts enligt vad nedan sägs.

Avdrag medgives endast i den män det insatta beloppet svarar mot en

ökning under beskattningsåret av insättarens sammanlagda hos banker

och andra penninginrättningar innestående medel. Beträffande äkta makar

skall dylik ökning föreligga för makarna tillhopa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

3

2 §.

För varje barn må blott upprättas ett utbildningskonto. Kontot skall vara

upprättat innan barnet fyllt 12 år.

3 §•

Insättning å utbildningskonto må uppgå till högst 1 200 kronor för år.

Sammanlagt må insättningarna uppgå till högst 18 000 kronor.

Därest uttag å utbildningskonto skett, må insättning ej vidare förekomma.

Ej heller må insättning ske efter det barnet fyllt 20 år.

Gottskrivning av å utbildningskonto upplupen ränta skall icke anses som

insättning å kontot enligt denna förordning.

4 §■

Insättning å utbildningskonto skall vara bunden i minst 7 år och minst

intill dess barnet fyllt 16 år.

5 §•

Uppkommer fråga om bestämmande av gåvoskatt för barnet, skall å utbildningskonto

insatt belopp icke medräknas.

6 §•

Oavsett vad i 4 § sagts, må insatta medel fritt uttagas från utbildningskonto

efter det barnet fyllt 21 år. Så vare ock fallet om barnet avlidit.

7 §•

Belopp som uttages från utbildningskonto skall icke anses som skattepliktig

intäkt.

8 §.

Bank eller annan penninginrättning, som mottagit insättning på utbildningskonto,

har att varje år före den 1 februari underrätta taxeringsnämnd

i vederbörandes hemortskommun om sammanlagda beloppet av under nästföregående

kalenderår verkställda insättningar.

9 §•

Kungl. Maj:t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för

tillämpning av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966; dock att bestämmelserna

icke skola tillämpas vid 1966 års taxering eller vid eftertaxering för

1966 eller tidigare år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

c) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 39 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade lydelse, att till följande

paragrafer i samma lag skola fogas nya moment av nedan angiven

lydelse, nämligen till 22 § ett moment betecknat 4, till 25 § ett moment betecknat

4, till 29 § ett moment betecknat 5 samt till 46 § ett moment betecknat

5, ävensom att till anvisningarna till 22 § samma lag skall fogas en ny

punkt betecknad 9, av den lydelse som nedan sägs.

22 §.

4 mom. Fysisk person, som haft intäkt varom i 21 § förmäles, äger, där

bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 eller 3 mom. avsedda

kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag

med 400 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit

gift och levt tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem

båda gemensamt åtnjutas med 800 kronor. I intet fall må dock skattskyldig

åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden

mellan bruttointäkten och summan av de i 1 eller 3 mom. avsedda kostnaderna

och ej heller med högre belopp än som motsvarar 4 procent av

den skattskyldiges i jordbruket nedlagda skattepliktiga förmögenhet. Extra

avdrag som här sägs må vidare, tillsammans med förekommande extra avdrag

enligt 25 § 4 mom. och 29 § 5 mom., endast åtnjutas i den mån avdrag

enligt 39 § 3 mom. icke kunnat tillgodogöras av den skattskyldige.

25 §.

4 mom. Fysisk person, som haft intäkt varom i 24 § förmäles, äger, där

bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 eller 3 mom.

avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag

med 400 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit

gift och levt tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem

båda gemensamt åtnjutas med 800 kronor. Vad angår inskränkning i rätten

att åtnjuta extra avdrag som här sagts skola bestämmelserna i 22 § 4 mom.

och i punkt 9 av anvisningarna till 22 § äga motsvarande tillämpning.

29 §.

5 mom. Fysisk person, som haft intäkt varom i 28 § förmäles, äger, där

bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda

kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag med

400 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och

levt tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem båda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

5

gemensamt åtnjutas med 800 kronor. Vad angår inskränkning i rätten att

åtnjuta extra avdrag som här sagts skola bestämmelserna i 22 § 4 mom.

och i punkt 9 av anvisningarna till 22 § äga motsvarande tillämpning.

39 §.

3 mom. Fysisk person, som haft intäkt varom i 38 § 1 mom. förmäles,

äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom.

avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra

avdrag med 400 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med den andra maken, må nu avsett avdrag

för dem båda gemensamt åtnjutas med 800 kronor. 1 den mån intäkten utgör

avkastning av aktier eller andelar i ekonomisk förening må det extra

avdraget ökas med 200 kronor eller, om den skattskyldige under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med den andra maken, med 400

kronor. I intet fall må dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre

belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och summan

av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

Vad i föregående stycke stadgas angående gift skattskyldig skall äga

motsvarande tillämpning å skattskyldig, som under beskattningsåret varit

ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande

barn under 16 år.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §.

5 mom. Har skattskyldig, som är ägare av annan fastighet, inrättad till

bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastighet) eller två

familjer jämte personliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) eller som innehar

lägenhet med bostadsrätt, under beskattningsåret verkställt amortering

av skuld å sådan fastighet eller sådan lägenhet till ett belopp överstigande

1,5 procent av fastighetens taxeringsvärde eller, beträffande bostadsrättslägenhet,

den del av fastighetens taxeringsvärde som belöper å lägenheten,

må han i hemortskommunen åtnjuta avdrag för överstigande amortering,

dock högst med ett belopp av 700 kronor — jämte i förekommande fall 200

kronor för ettvart hemmavarande barn under 16 år — och endast i den

mån den sammanlagda amorteringen icke motsvaras av en minskning

under beskattningsåret av den skattskyldiges eller dennes makes sammanlagda

hos banker och andra penninginrättningar innestående medel.

Anvisningar

till 22 §.

9. Beräkningen av den skattskyldiges i jordbruket nedlagda skattepliktiga

förmögenhet skall ske på grundval av bestämmelserna i 2—5 §§ förordningen

om statlig förmögenhetsskatt.

Om extra avdrag enligt 22 § 4 inom., 25 § 4 inom. eller 29 § 5 mom. sam
-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 sand. Nr 28

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

tidigt må åtnjutas i två eller flera förvärvskällor skall avdraget, med den

inskränkning varom i 22 § 4 mom. stadgas, fördelas mellan förvärvskällorna

i förhållande till nettointäkten av förvärvskällorna sådan denna skulle

ha varit om extra avdrag ej förekommit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla vid 1966 års taxering samt vid eftertaxering för

1966 och tidigare år.

2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag rörande premiering av allmänt målsparande genom avdragsrätt

vid beskattningen för medel som insatts å särskilt sparkonto enligt

de i motionerna angivna riktlinjerna;

III) de likalydande motionerna 1:466 av herrar Hilding och Per Jacobsson

samt 11:575 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag syftande till att

möjliggöra viss skattepremiering av målinriktat bostadssparande»; ävensom

IV) de likalydande motionerna 1:474 av herr Harald Pettersson m. fl. och

11:563 av herr Antby m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till riksdagen rörande

premiering av sparande på särskilt sparkonto i bank eller annan penninginrättning

genom avdrag på den statliga inkomstskattens slutbelopp, varvid

det i motionerna anförda förslaget särskilt prövas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:254, 11:366,11:563 och 11:575.

Frågan om premiering av sparandet genom lättnader vid beskattningen

har under senare tid årligen varit föremål för riksdagens prövning. År 1957

hemställde riksdagen om tillsättande av en utredning med uppgift att allsidigt

och förutsättningslöst söka utröna, huruvida det var lämpligt och

möjligt att skattevägen stimulera nysparande och vilka former som därvid

borde komma i fråga. Denna undersökning verkställdes av utredningen om

sparstimulerande åtgärder, som framlade resultatet av sitt arbete i ett i

början av år 1961 avgivet betänkande (SOU 1961:2). Därvid förordade

utredningen vissa åtgärder i syfte att främja sparandet på annat sätt än

genom lättnader i beskattningen. Bl. a. föreslogs införande av en ny sparform

efter i huvudsak sainma riktlinjer som ungdomens lönsparande, benämnt

allmänna lönsparandet. Vidare förordade utredningen vissa åtgärder

i syfte att främja bostadssparandet. Däremot ansåg majoriteten i utredning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

7

en det inte vara möjligt att förorda att det totala enskilda sparandet stimulerades

genom en definitiv skatteminskning satt i relation till det belopp

som insattes på ett särskilt konto. Sammanfattningsvis konstaterade utredningen

beträffande möjligheterna att genom ett system med definitiv skatteminskning

stimulera sparandet, att det inte går att endast premiera sådant

sparande, som är framkallat av själva premieringsförfarandet. Premieringen

måste omfatta även medel, som härrör från sparande, som ändå skulle ha

skett, samt sådana medel, vilka härrör från tidigare befintliga tillgångar.

Premieringskostnaderna skulle med all sannolikhet bil lika stora som eller

större än den framkallade sparandeökningen. Vidare skulle kostnaderna

komma att bli av den storleksordningen att de kunde få betydande verkningar

på statens och kommunernas finanser.

Utredningen behandlade även frågan om ett system för sparpremiering

byggt på uppskjuten beskattning och fann därvid att ett förfarande med

uppskov med beskattningen för ett sparat belopp sannolikt skulle leda till

en viss sparandeökning av långsiktig karaktär. Införandet av bestämmelser

härom var emellertid till väsentlig del inte enbart en fråga om att åstadkomma

eu stimulans av sparandet utan även en fråga om inkomstutjämning

mellan olika år. Ett förslag i detta hänseende kom därför att i olika

avseenden beröra nu pågående skatteutredningar och ha samband med av

dessa behandlade frågor och borde därför tas upp till övervägande i samband

med övriga skattefrågor.

Mot utredningens ståndpunktstagande i fråga om skattepremiering av

sparande anfördes två reservationer. Ledamöterna i utredningen, Antonsson,

Brundin och Danmans, förordade sålunda införande av former för sparpremiering

genom såväl definitiv skatteminskning i form av särskilda sparkonton

som genom uppskjuten beskattning genom utjämningskonton. Ledamoten

Antonsson uttalade sig därjämte för en premiering av även annat sparande

än de nämnda formerna för banksparande.

I propositionen nr 160 till 1961 års vårriksdag framlades förslag till höjning

med en tredjedel av de skattefria bottenbeloppen för inkomst av kapital

fr. o. m. 1962 års taxering. Härigenom skulle maximibeloppet för det

s. k. sparavdraget, vilket dittills utgjort 300 kr., eller för makar gemensamt

600 kr., komma att höjas till 400 resp. 800 kr. Riksdagen biföll

vad sålunda föreslagits. Genom 1963 års lagstiftning (med tillämpning

fr. o. in. 1964 års taxering) omkonstruerades det sociala försäkringsavdraget

så, att avdrag medges dels för obligatorisk sjukförsäkringsavgift med

debiterat belopp, dock lägst 150 kr. för ensamstående och 300 kr. för äkta

makar, och dels för under beskattningsåret erlagda andra avgifter och premier

för liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, dock med viss inaximering.

För att dessa senare frivilliga avgifter och premier skulle inrymmas i avdraget

i samma utsträckning som tidigare bestämdes maximum till 250 kr.

för ensamstående och 500 kr. för äkta makar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

I syfte att uppmuntra sparandet antog vidare 1961 års höstriksdag det i

propositionen nr 200 framlagda förslaget om en kampanj för allmänt lönsparande.

Kampanjen ledes av en kommitté, vari ingår representanter för

arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutioner och statsmakterna.

Till betänkandet fogad bilaga 1 utvisar allmänna pensionsfondens tillväxt.

Inlåningsutvecklingen i sparinstituten under åren 1953—1964 i 1953

års penningvärde framgår av bilaga 2. I bilaga 3 och 4 lämnas vissa uppgifter

rörande ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna 1:209 och ll:25i framhåller motionärerna bl.a., att de sparfrämjande

åtgärder, som nu tillämpas, i hög grad är inriktade på att stimulera

bank- och försäkringsparande. Åtgärderna har inte präglats av

önskvärd kraft och uppslagsrikedom utan haft former som i alltför stor

utsträckning grundar sig på spararnas intresse av lotterivinster. Det kan

anses befogat att man inom vissa gränser genom sparstimulerande åtgärder

främjar allt personligt sparande, d.v.s. i princip varje förbättring av

nettoförmögenheten under en viss tidsperiod. Grundläggande bör vara att

den enskilde skall ha full frihet att välja sparmål och former för sparandet.

Alla former av nysparande skall premieras lika. Tanken att det reella

nysparandet skall premieras har hittills inte kunnat realiseras med

hänsyn till de förväntningar som i detta avseende ställts till det av allmänna

skatteberedningen föreslagna nya skattesystemet. När detta system

i varje fall icke i den föreslagna formen torde komma att realiseras inom

överskådlig tid, bör tanken på premieringen av ett reellt nysparande inom

ramen för det nu tillämpade skattesystemet åter bli föremål för allvarliga

överväganden. En sammanställning av det föreliggande utredningsmaterialet

i frågan och av erfarenheterna av de hittills bedrivna sparstimulerande

åtgärderna bör komma till stånd med största skyndsamhet, och

därvid också samordning ske med redan existerande premieringsforiner.

I motionerna 1:306 och 11:366 framhålles att om inkomsttagarna över

lag i växande omfattning skall kunna medverka till tryggandet av kapitalförsörjningen

i samhället, krävs i första hand en stabilisering av

penningvärdet och en sparvänlig inriktning av skatte- och finanspolitiken.

Genom återhållsamhet i fråga om den offentliga sektorn ökar man sparförmågan

hos medborgarna. Men ett växande sparande förutsätter inte

bara ökad sparförmåga utan även ökad sparvilja. Den socialpolitiska

utvecklingen har medfört att tidigare sparmotiv — som hängt samman

med behovet av att skapa reserver för inkomstbortfall vid arbetslöshet,

sjukdom och ålderdom — försvagats. Denna form av trygghetssparande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Henillninf/sutskotlels betänkande nr 2R år 1965

9

har alltså inte samma betydelse som förr. Vid sidan av en allmänt sparvänlig

inriktning av skattepolitiken krävs därför särskilda insatser från

samhällets sida för att stimulera det personliga, frivilliga sparandet.

Troligen har det under senare år, trots ökat försäkringssparande, skett en

förskjutning från trygghetssparande till målsparande. Vill man öka inkomsttagarnas

sparvilja, ligger det alltså närmast till hands att satsa på

deras stigande intresse för målsparande.

Bestämmelserna om skattefrihet för sparande bör principiellt utformas

så, att allt sparande behandlas lika. De sparstimulerande åtgärderna bör

därför anknytas till inkomsttagarnas nysparande. Härigenom skulle inte

bara en ökning av tillgodohavandet på bank och i form av värdepapper

såsom obligationer, aktier och andelar i ekonomiska föreningar inbegripas

utan även premier till liv-, kapital- och pensionsförsäkringar, amorteringar

på lån samt investeringar i rörelse, jordbruk och annan fastighet räknas

in i nysparandet. Med utgångspunkt från den sammanställning av förmögenheten

som finns i självdeklarationen kunde fastställas hur mycket av

den årliga förmögenhetsökningen som grundar sig på ett faktiskt sparande.

Eventuella svårigheter att nå en helt invändningsfri metod vid uppskattningen

av den årliga förändringen i inkomsttagarnas nettoförmögenhet får

inte hindra att man söker komma fram så långt som möjligt på vägen mot

ett fullt godtagbart system för allmän stimulans av det årliga nysparandet.

Under alla omständigheter bör frågan underkastas en ingående utredning

så att ett allmänt sparavdrag för det årliga nysparandet kan införas. Angeläget

är emellertid att redan nu genom speciella åtgärder uppmuntra den

enskilde till ökat sparande.

En egen bostad är av naturliga skäl ett sparmål av mycket hög angelägenhetsgrad.

Motionärerna föreslår att den som under något av åren 1966—

1971 — alltså under en sexårsperiod — sätter in pengar på ett särskilt b ostadskonto

skall få dra av det sparade beloppet i sin deklaration. Som

högsta belopp under perioden föreslås 6 000 kr. för ensamstående och sammanlagt

12 000 kr. för äkta makar. De insatta medlen skall vara avsedda

för förvärv av eget hem, fritidsbostad eller för att betala insats i bostadsrättsförening.

Den som har eget hem och på sina lån gör större amorteringar

än »normala» skall få dra av överskjutande belopp, dock maximalt 700

kr. För skattskyldig som har hemmanvarande barn under 16 år föreslås att

maximum skall höjas med 200 kr. per barn. Såsom »normal» amortering

bör kunna betraktas ett belopp motsvarande 1,5 % av taxeringsvärdet.

Ett annat sparmål där en stimulans genom avdragsrätt kan antagas ge en

högst betydande effekt hos barnfamiljer är barnens framtida utbildning.

Den som för eget barns räkning sätter in nysparade medel på ett u t b i 1 dningskonto

skall få dra av beloppet i sin deklaration. Maximum skall

vara 1 200 kr. om året och sammanlagt på utbildningskontot 18 000 kr.,

exklusive upplupna räntor. Utbildningskontot skall vara upprättat innan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 2S är 1965

barnet fyllt 12 år. Insättningen skall vara spärrad i minst 7 år och

minst intill dess barnet fyllt 16 år. Har någon tagit ut medel från utbildningskontot,

bör fortsatt skattefri avsättning inte få ske liksom inte heller

efter det att barnet fyllt 20 år. De insatta medlen bör vara fria från

gåvoskatt.

För att grundlägga ett regelbundet sparande hos inkomsttagarna över lag

bör även införas avdragsrätt vid beskattningen för sparmedel som insättes

på särskilt sparkonto för att där innestå i minst fem år. Även här

bör sålunda sparandestimulansen ges genom avdrag i deklarationen. Det

belopp för vilket avdrag skall få göras bör maximeras till 1 000 kr. per år

och kontoinnehavare (2 000 kr. för äkta makar). Det sammanlagda maximibeloppet

på ett konto föreslås till 15 000 kr. (makar 30 000 kr.) exklusive

upplupen ränta. För belopp som innestått på sparkontot i fem år bör skattebefrielsen

vara definitiv. Om belopp uttas före femårsperiodens utgång, bör

de på nytt tas upp till beskattning. För avdragsrätt bör vidare krävas att

spararens samtliga banktillgodohavanden ökats med minst det belopp för

vilket avdrag yrkas. Ingen skall således kunna erhålla skattebefrielse genom

att flytta belopp mellan olika konton. För rätt till avdrag vid beskattningen

bör vidare krävas att sparkontots tidigare maximum överskrides. Lämpligt

kan också vara att avkräva den skattskyldige besked om att det ej förekommit

avyttring av realtillgång.

I syfte att åstadkomma en ökad spridning av ägandet inom näringslivet

förordar motionärerna vidare, att det s. k. spara v draget höjes med

200 resp. 400 kr., i den mån kapitalavkastningen till motsvarande belopp

utgör utdelning av aktier eller av andelar i ekonomisk förening.

Avslutningsvis föreslås att en person som insatt sitt sparkapital i jordbruksfastighet,

annan fastighet eller rörelse skall erhålla samma skatteförmån

som om han haft inkomst av kapital. Enligt motionärernas mening

föreligger inte någon principiell skillnad mellan den avkastning som erhålles

av bankmedel eller aktier och avkastningen från någon av de nämnda

förvärvskällorna. En del av förvärvskällans avkastning kan hänföras till

den personliga arbetsinsatsen, medan en annan del härrör från det insatta

kapitalet.

Till stöd för yrkandet i motionerna I:i66 och 11:575 anföres bl. a. följande.

Det finns grundad anledning att i praktiken pröva en form för skattelättnader

som premierar bostadssparandet. De ökade kapitalresurser, som

på detta sätt kan tillföras bostadsbyggandet, blir till nytta inte endast för

spararna själva utan även för bostadssektorn. Motionärerna föreslår att premiering

bör utgå till den som under åren 1966—1971 sätter in pengar

på särskilt bostadssparkonto. Medlen skall användas för eget hem eller insats

i bostadsrättsförening. Att ägaren använder del av fastigheten för yrkesverksamhet

eller att kostnaden uppförs på jordbruksfastighet bör inte

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965 11

utgöra hinder för premiering. Om det insatta beloppet används för okvalificerat

ändamål, bör det däremot återföras till beskattning. För att undgå

beskattning bör medlen vidare ha investerats för ändamålet senast före utgången

av år 1976.

Som motivering för utredningsyrkandet i motionerna /:474 och 11:563 anföres

i huvudsak följande. För närvarande består de sparfrämjande åtgärderna

huvudsakligast av rätt till visst avdrag för avkastning av kapital och

till avdrag för försäkringspremier, möjlighet att deltaga i viss utlottning

vid regelbundet lönsparande samt att inköpa premieobligationer. Ehuru

det är principiellt tilltalande att premiera varje slag av sparande lika,

talar starka skäl för att endast premiera sådant sparande som sker på

särskilt sparkonto i bank eller liknande penninginrättning (affärsbank, sparbank.

jordbrukskassa, HSB-sparkassa m.m.). Banksparandet är en sparform

som är särskilt betydelsefull för småspararna. Det är angeläget att kompensera

denna sparform även av den orsaken att den hör till dem som särskilt

hårt drabbas av inflationen. Även administrativa skäl talar för att

premiera banksparandet. En metod som bör närmare prövas är följande.

Konto skulle få uppläggas av varje till statlig inkomstskatt skattskyldig

fysisk person som fyllt 116 år. Föräldrar skulle få öppna sparkonto för

minderårigt barn. I syfte att dels särskilt främja småsparandet, dels förhindra

missbruk skulle det preinieberättigade beloppet maximeras till t. ex.

2 000 kr. per person och år för ensamstående och 4 000 kr. för äkta makar.

För barnkonto maximeras det årliga beloppet till t.ex. 1 500 kr. Högsta sammanlagda

belopp på ett konto kunde t.ex. begränsas till resp. 20 000, 40 000

och 15 000 kr. (inkl. upplupen ränta). Insättningar på barnkonto borde ske i

sådan form att de insatta medlen helt tillhörde barnet.

Premien borde utgå i form av avdrag på den statliga inkomstskatten med

viss del av under året insatt belopp (upp till ovan angivna belopp). Premien

kunde försöksvis tills vidare sättas vid 10 % av årets nysparande. 1 syfte att

stimulera ett långfristigt sparande skulle den utfalla endast om beloppet

stått inne en viss period, exempelvis minst 5 år. Detta motsvarade en årlig

tilläggsränta av ca 2 %.

Denna metod skulle ge en sparstimulans, vars belopp blev oberoende av

vederbörandes inkomstnivå samtidigt som den kunde stimulera det verkliga

småsparandet.

För att förhindra s. k. vartannatårssparande borde premiering endast ske

för belopp som ökat kontots tidigare maximum.

Kontot borde inte vara spärrat, men om uttag skedde före utgången av den

stipulerade 5-årsperioden skulle den på uttaget belopp belöpande premien

återgå till statsverket. Detta kunde enkelt ske genom att banken till statsverket

som skattebelopp inbetalar 10 % av i förtid uttaget belopp.

En sparpremiering genom skatteminskning kom, om man beslutade sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

för ovan angivna metod, således att få sitt uttryck i en minskning av den

slutliga skatten. Hinder borde dock inte möta att — efter överenskommelse

mellan arbetsgivaren och den anställde —- låta sparavdraget slå igenom redan

vid källskatten. överenskommelse borde sålunda kunna få träffas om att

arbetsgivaren ombesörjde sparkontoinsättning för den anställdes räkning.

Källskatten borde då kunna minskas med 10 procent av på sparkontot insatt

belopp. För B-skattebetalare, företagare och fria yrkesutövare borde motsvarande

möjligheter öppnas för jämkning av för honom fastställd preliminär

skatt. För båda fallen fick erforderlig ändring göras i uppbördsförordningen

vad gäller bestämmelserna om erläggande av preliminär skatt samt om

jämkning av preliminär B-skatt.

Utskottet

I den politiska debatten råder allmän enighet om sparandets betydelse

för det ekonomiska framåtskridandet. Avsevärda privata och offentliga

investeringar torde krävas, om vårt näringsliv skall kunna hävda sig i en

hårdnande internationell konkurrens och de alltmer ökade kraven på samhället

kunna tillgodoses. En stor del av det totala sparandet äger rum inom

företagen i och med att vinstmedel användes för nyinvesteringar. Genom

de liberala avskrivnings- och lagervärderingsreglerna vid beskattningen har

statsmakterna underlättat denna utveckling. När staten och kommunerna

finansierar investeringar med skatteinkomster innebär också detta ett bidrag

till sparandet i samhället. Ett stort och alltmer växande tillskott till

sparandet sker vidare genom fonduppbyggnaden inom ATP (jfr bilaga 1).

Av det sammanlagda nettosparandet representeras dock en betydande del

av det personliga sparandet. En stor del av investeringarna har därigenom

kunnat finansieras med dessa medel. Såsom ett glädjande drag i utvecklingen

framstår, att det personliga sparandet under senare tid inte endast stigit

i takt med den allmänna inkomstökningen utan även absolut sett ökat. Den

snabba inkomststegringen har stimulerat till ökat sparande. Därvid bör

emellertid inte bortses från de initiativ till sparstimulerande åtgärder, som

hittills tagits av statsmakterna och sparinstituten. Man har framför allt hos

de unga velat inskärpa värdet av regelbundna sparvanor. I hithörande sammanhang

bör även påminnas om att den statliga bostadspolitiken innehåller

väsentliga moment av sparstimulans för den som strävar efter ett eget hem

eller en bostadsrättslägenhet.

Bank- och försäkringssparandet visar — såsom framgår av bilaga 2 till

betänkandet — alltjämt stor ökning. Utöver andra faktorer torde det positiva

resultatet till stor del bero på de ovannämnda sparstimulerande åtgärderna,

av vilka särskilt bör nämnas ungdomens lönsparande och det allmänna

lönsparandet. Omfattningen av dessa sparformer framgår av bilagorna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

13

3 och 4. Vidare bör erinras om de olika former av målsparande som organiseras

av banker och andra sparinstitut. I sammanhanget bör även nämnas

att det belopp, som skall inbetalas i anledning av de hittills under år

1965 aviserade nyemissionerna av aktier, överstiger 800 milj. kr. Värdesäkringskommittén

har i sitt betänkande om indexlån (SOU 1964:1 och 2) föreslagit

vissa låneformer i avsikt att värdesäkra ett långsiktigt sparande.

Betänkandet har vid remissbehandlingen blivit föremål för delade meningar,

varför kommitténs förslag kräver ytterligare överväganden, innan slutlig

ställning kan las till desamma.

Utskottet vill även erinra om de åtgärder, som under senare år vidtagits

på beskattningsområdet för att premiera sparandet. I syfte att lindra beskattningen

av sparkapitalets avkastning höjdes genom beslut av 1961 års

riksdag de skattefria bottenbeloppen för inkomst av kapital med en tredjedel,

varigenom maximibeloppet för det s.k. sparavdraget bestämdes till 400

kr. för ogifta och 800 kr. för makar gemensamt. Det s.k. försäkringsavdraget

höjdes samtidigt till motsvarande belopp, men genom lagstiftning år

1963 omkonstruerades avdraget så att avdrag numera medges dels för obligatorisk

sjukförsäkringsavgift med debiterat belopp, dock lägst 150 kr. för

ensamstående och 300 kr. för äkta makar, och dels för under beskattningsåret

erlagda avgifter och premier för liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar

med maximalt 250 kr. för ensamstående och 500 kr. för äkta makar. Därvid

har hänsyn tagits till att dessa frivilliga avgifter och premier skall inrymmas

i avdraget i samma utsträckning som tidigare. Slutligen bör nämnas

att den vid 1958 års riksdag genomförda höjningen av lotterivinstbeskattningen

inte omfattar vinster på premieobligationer. Genom en lägre

skattesats för sådana vinster erhålles vid lotterivinstbeskattningen en viss

motsvarighet till sparavdraget vid inkomstbeskattningen.

Även om utvecklingen av sparandet varit gynnsam finns det mot bakgrunden

av de betydande investeringsbehoven enligt utskottets mening anledning

att pröva nya vägar för att öka det personliga sparandet. Därvid

bör emellertid inte bortses från att skälen till ett sparande samt viljan och

förmågan därtill torde vara så individuellt betingade, att man knappast

kan draga några säkrare generella slutsatser om beskattningsreglernas faktiska

inverkan på sparandet. Allmänt kan dock sägas alt beskattningen påverkar

både viljan och förmågan att spara. Den negativa effekt, som beskattningen

härvidlag kan tänkas ha, uppvägs emellertid av motivet för sparandet.

Är motivet att skapa en framtida trygghet i någon form, torde beskattningens

utformning inte vara av större betydelse för sparandet. Med hänsyn

därtill torde möjligheterna till lämpliga åtgärder för premiering av det

personliga sparandet vara begränsade. Enligt utskottets mening är full

sysselsättning och fast penningvärde den mest effektiva stimulansen till

ökat sparande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

I de förevarande motionerna framhålles angelägenheten av ett ökat sparande

för att trygga det ekonomiska framåtskridandet, och förslag framlägges

till olika åtgärder, som syftar till att främja det personliga sparandet

genom avdrag vid beskattningen eller genom hel eller partiell skattebefrielse

för belopp, som insättes på vissa sparkonton.

I motionerna 1:306 och 11:366 samt 1:474 och 11:563 hemställes om riksdagsskrivelse

med begäran om utredning och förslag till preiniering av sparandet

genom skattelättnader för medel, som insatts på särskilt sparkonto

i bank eller annan penninginrättning. Förslaget i de båda förstnämnda

motionerna innebär i huvudsak införande av rätt att under en femårsperiod

göra en högsta årliga insättning på sådant konto med 1 000 kr. för ensamstående

och 2 000 kr. för makar, därvid sparpremien skall ges i form

av avdrag vid taxeringen. I sistnämnda motioner föreslås de årliga insättningsbeloppen

utgöra 2 000 resp. 4 000 kr. Därjämte föreslås, att föräldrar

skall få rätt att skattefritt öppna sparkonton för minderåriga barn med en

årlig insättning av förslagsvis högst 1 500 kr. Premiering skall ske genom

avdrag på den statliga inkomstskatten.

Det i motionerna 1:209 och 11:254 framställda utredningsyrkandet rörande

stimulans av det personliga nysparandet av reell karaktär syftar till en

mera allmän översyn och samordning av existerande premieringsforiner.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen diskuterades

frågan om premiering av nysparandet ingående i det av utredningen om

sparstimulerande åtgärder avgivna betänkandet (SOU 1961:2). Utredningens

majoritet fann sig därvid inte kunna tillstyrka att det totala enskilda

sparandet stimulerades genom en definitiv skatteminskning satt i relation

till det belopp som insattes på särskilt konto. Utredningen fann det heller

inte möjligt att endast premiera sådant sparande som framkallades av själva

premieringsförfarandet. Det ansågs i praktiken inte möjligt att särskilja det

premierade sparandet från sådant nysparande som skulle ha ägt rum oberoende

av premieringen. Inte heller ansågs det möjligt att i praktiken fastställa

storleken av det totala nysparandet, enär premieringsförfarandet

måste komma att gälla även befintliga tillgångar, vilka kunde överföras till

den sparandeform, som premierades. Kostnaderna för premieringen kunde

enligt utredningens beräkningar under sådana förhållanden antas bli minst

lika stora som den framkallade sparandeökningen och därigenom få betydande

stats- och kommunfinansiella verkningar. Utredningsmajoritetens

mening delades av flertalet remissinstanser.

Enligt utskottets mening ger utredningens undersökningar vid handen

att det knappast är möjligt att genom definitiva skattelättnader effektivt

åstadkomma ett verkligt nysparande. Härtill kommer att det i motionerna

1:306 och 11:366 samt 1:474 och 11:563 föreslagna systemet med avsättning

till sparkonto skulle innebära ett införande av nya möjligheter till inkomstoch

progressionsutjämning vid beskattningen. Såsom utskottet tidigare i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 År 1965

15

olika sammanhang framhållit bör spörsmålet om åstadkommande av progressionsutjämning

vid beskattningen betraktas som en fråga på längre

sikt, särskilt som de påtagligaste verkningarna av progressionen numera får

anses undanröjda genom lagstiftningen om beskattningen av ackumulerad

inkomst, om taxering för inkomst av medel som insatts på skogskonto och

om förlustutjämning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandena

i motionerna 1:2051 och 11:254, 1:306 och 11:366 samt 1:474

och 11:563.

I motionerna 1:306 och 11:366 samt 1:466 och 11:575 yrkas rätt till avdrag

vid taxeringen för medel, som insatts på särskilt bostadskonto för anskaffande

av eget hem eller för betalning av insats i bostadsrättsförening. I de

båda förstnämnda motionerna framställes därvid ett lagstiftningsyrkande,

innebärande ett uppskov med beskattningen av de insatta medlen. I motionerna

föreslås vidare viss skattefrihet för sådant sparande som sker i form

av särskilt stora amorteringar på egnahemslån.

De skäl som utskottet ovan framfört mot en avdragsrätt för medel, som

insätts på allmänt sparkonto, gäller i lika hög grad i fråga om den av motionärerna

förordade rätten till avdrag för avsättning till särskilt bostadskonto.

Vad angår förslaget om skatteförmåner för särskilt stora amorteringar på

egnahemslån vill utskottet som sin mening framhålla att gällande beskattningsregler

i fråga om egnahemsfastigheter och hostadsrättslägenheter

måste anses mycket förmånliga för de skattskyldiga. Yrtterligare åtgärder

för att stimulera hostadssparandet bör därför prövas inom ramen för den

allmänna bostadspolitiken. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motionerna 1:306 och 11:366 samt 1:466 och 11:575 i nu berörda delar.

1 motionerna 1:306 och 11:366 framställes även i sparstimulerande syfte

ett lagstiftningsyrkande om avdragsrätt vid taxeringen för sparmedel, vilka

insätts på ett särskilt utbildningskonto. De på sådant konto insatta medlen

föreslås vidare bli fria från gåvoskatt.

Såsom utskottet tidigare år framhållit vid prövningen av enahanda motionsyrkande

talar mot förslaget om införande av avdragsrätt vid inkomstbeskattningen

i förening med gåvoskattefrihet för medel, vilka avsätts till

ett särskilt utbildningskonto. alt man därigenom på eu omväg skulle möjliggöra

eu rätt till avdrag vid beskattningen för kostnader, vilka enligt gällande.

bestämmelser inte är avdragsgilla. Motionärernas förslag har nämligen

intimt samband med frågan om avdragsrätt för studieunderstöd. Senast i

år har riksdagen på förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 14

avstyrkt motionsyrkanden om avdragsrätt vid beskattningen för periodiskt

understöd till studerande. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte kunna

tillstyrka lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:306 och 11:366 i nu berörda

del.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

I sistnämnda motioner förordas även att det s.k. sparavdraget i inkomstkällan

kapital skall höjas med 200 kr. för ensamstående och 400 kr. för

makar, allt i den mån kapitalavkastning till motsvarande belopp utgör utdelning

av aktier eller andelar i ekonomisk förening. I dessa motioner föreslås

vidare att sparavdrag med 400 kr. för ensamstående resp. 800 kr. för

makar skall få åtnjutas också i inkomstkällorna jordbruksfastighet, annan

fastighet eller rörelse.

Utskottet är medvetet om det under senare tid ökade intresset för att

investera pengar i aktier och hur detta intresse tagit sig uttryck i bankernas

initiativ till särskilda aktieklubbar. Även om en uppdelning av aktiernas

nominella värde inom vissa företag ägt rum i syfte att få till stånd aktieköp

på bredare basis, är förutsättningarna för en allmän breddning av aktiesparandet

alltjämt mycket begränsade. En större ökning av efterfrågan på

aktier skulle med den nuvarande knappa tillgången leda till en sådan ytterligare

uppgång av kurserna, att aktieplaceringen skulle komma att i

räntabilitetshänseende framstå som mindre lockande. Utskottet anser det

därför inte lämpligt att införa den i motionerna förordade höjningen av

sparavdraget. Vad härefter angår yrkandet om en utvidgning av sparavdraget

till inkomstkällorna jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse

torde, såsom bevillningsutskottet förra året framhållit, fastighetsägare och

rörelseidkare i minst samma omfattning som löntagare kunna utnyttja sparavdraget

vid taxeringen. Utskottet finner i detta sammanhang anledning påpeka

att beskattningsreglerna i fråga om inkomst av jordbruksfastighet

och av rörelse medger jordbrukare med bokföringsmässig redovisning och

rörelseidkare vidsträckta möjligheter till konsolidering genom vinstreglerande

dispositioner. De skattemässiga fördelar, som dessa beskattningsregler

innebär, torde vara avsevärt större än de som sparavdraget erbjuder.

Med det anförda finner utskottet ej heller skäl tillstyrka bifall till de i

motionerna 1:306 och 11:366 framförda förslagen i sist berörda hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de Iikalydande motionerna 1:209 av herr Sundin samt

11:254 av herrar Antonsson och Ellmstedt om stimulans av

personligt sparande,

2) de Iikalydande motionerna 1:306 av herr Virgin in. fl.

och 11:366 av herr Heckscher in. fl. om skattefrihet för

sparande,

3) de Iikalydande motionerna 1:466 av herrar Hilding

och Per Jacobsson samt 11:575 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m. fl. om skattelättnader för bostadssparande, ävensom
4)

de Iikalydande motionerna 1:474 av herr Harald Pet
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

17

tersson m. fl. och 11:563 av herr Antby m. fl. om premiering

av sparande på särskilt sparkonto,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark*, herrar Wärnberg, Tage Johansson*, Lundström, Enarsson, Sundin*,

Ottosson och Skårman*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*,

Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist*, Asp, Eriksson i Bäckinora, Enskog och

Larsson i Umeå.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka ansett

dels att utskottets yttrande såvitt gäller motionerna 1:209 och 11:254

bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen diskuterades frågan

om skattepremiering av sparandet i det av utredningen om sparstiinulerande

åtgärder år 1961 avgivna betänkandet i ämnet. Det i motionerna 1:209 och

11:254 framförda förslaget grundar sig på en reservation till utredningens

betänkande. I både motionerna och reservationen bär framhållits att det bör

vara möjligt att komma fram till eu godtagbar metod för skattepremiering

av reellt nysparande. Utskottet delar denna uppfattning och vill därvid erinra

om att den förmögenhetsredovisning, som nu skall bifogas fysiska personers

självdeklaration, i princip bygger på en metod av det slag som motionärerna

förordat. Det bör vara möjligt att utveckla denna metod, så att den

kan tjäna som grund för den åsyftade sparpremieringen. Utskottet tillstyrker

sålunda yrkandet om närmare prövning och förslag till riksdagen i ärendet.

Härvid förutsätter utskottet att frågan om samordning med andra sparstimulerande

åtgärder särskilt uppmärksammas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

dels ock att utskottet under punkten 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:209 av herr Sundin samt 11:254 av herrar Antonsson och

Klmstedt måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

och förslag till riksdagen rörande stimulans av det

personliga nysparandet av reell karaktär i enlighet med

vad i motionerna anförts.

II) av herrar Enarsson, Ottosson och Magnusson i Borås, vilka — under

åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:306 av herr Virgin

m. fl. och 11:366 av herr Heckscher m. fl. — ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga de i motionerna 1:306 och

11:366 framlagda förslagen till

a) förordning om bostadssparande,

b) förordning om uthildningssparande, och

c) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

III) av herrar Lundström, Enarsson, Sundin, Ottosson, Skårman, Magnusson

i Borås, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora, Enskog och Larsson i Umeå,

vilka — under åberopande av vad som anförts i motionerna 1:306 av herr

Virgin m. fl. och 11:366 av herr Heckscher in. fl. såvitt angår stimulans

för enskilt frivilligt sparande genom s. k. allmänt skattesparkonto ävensom

motionerna 1:466 av herrar Hilding och Per Jacobsson samt 11:575 av herr

Jönsson i Ingemarsgården m. fl. om skattelättnader för bostadssparande

ävensom motionerna 1:474 av herr Harald Pettersson m. fl. och 11:563 av

herr Antby m. fl. om premiering av sparande på särskilt sparkonto — ansett,

att utskottet bort hemställa om utredning och förslag i av motionärerna

angivet syfte och därför hort föreslå,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:306 och 11:366,

1:466 och 11:575 samt 1:474 och 11:563 måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till riksdagen

med ledning av vad som i motionerna anförts rörande

premiering av personligt sparande på särskilt sparkonto i

hank eller annan penninginrättning samt rörande skattelättnader

för bostadssparande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

19

Bilaga 1

Allmänna pensionsfonden: placeringarna efter löntagargrupp

31/12 1961—196 i

Kontantvärden,

milj. kronor

%

1961

1962

1963

1964

1961

1962

1963

1964

Statspapper ...........................

103,9

175,8

435,3

700,1

8,7

6,2

9,1

9,6

Bostadskrediter .....................

605,7

1 276,1

1 977,7

3 021,4

50,9

45,3

41,5

41,5

Jordbruk ..............................

40,0

74,2

165,9

250,1

3,4

2,6

3.5

3,4

Kommuner ...........................

153,9

342,0

665,4

1 139,5

12,9

12,1

14,0

15,7

Näringslivet ........................

267,1

869,4

1 312,0

1 820,2

22,5

30,8

27,5

25,0

Utländska obligationer .........

16,0

25,4

75,4

72,4

1,4

0,9

1,6

1,0

Aterlån ..............................

Bank- och postgirotillgodoha-

2,9

55,6

129,3

275,8

0,2

2,0

2,7

3,8

vanden .................................

0,1

1,9

3,2

1,5

0,0

0,1

0,1

—

Summa

1 189,6

2 820,4

4 764,2

7 281,0

100

100

100

100

Bilaga 2

Inlåningsutvecklingen i sparinstituten i 1953 års penningvärde

Vid slutet

av

Affärs-

bankerna

Mkr

Spar-

bankerna

Mkr

Post-

banken

Mkr

Jordbruks-

kassorna

Mkr

Försäkrings-

bolagen1

Mkr

Totalt

Mkr

1953 ......

11 839

9 343

2 849

617

7 266

31 914

1954 ......

12 600

9 878

2 992

703

7 833

34 006

1955 ......

12 277

10 268

3 086

765

8 282

34 678

1956 ......

12 235

10 572

3 154

799

8 570

35 330

1957 ......

12 784

10 937

3 267

834

8 872

36 694

1958 ......

13 672

11 259

3 379

848

9 163

38 321

1959 ......

16 188

11 988

3 580

921

9 889

42 566

1960 ......

15 279

12 434

3 865

1 001

10 165

42 744

1961 ......

15 630

12 882

3 970

1 087

10 251

43 820

1962 ......

16 821

13 219

4 109

1 181

10 151

45 481

1963 ......

18 250

13 812

4 344

1 312

—

—

1964 ......

19 380

14 497

4 487

1 529

—

—

1 Pä grund av ändrat redovisningssystem inom försäkringsbolagen föreligger icke jämförbara

resultat från dessa beträffande åren 1963 och 1964.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

Ungdomens lönsparande

Bilaga 3

Antal

lönsparare

Sparbelopp

31/12

31/12

31/12

Inne-

Insatt

Ut-

Inne-

Insatt

Ut-

Inne-

ök-

ök-

1962

1963

1964

stå-

under

taget

stå-

under

taget

stå-

ning

ning

ende

1963

under

ende

1964

under

ende

under

under

1/1 -63

1963

1/1 -64

1964

31/12

1963

1964

-64

st.

st.

st.

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

mkr

Postbanken

111 630

109 802

112 624

130,7

58,4

53,6

139,8

56,2

56,8

144,5

9,1

4,6

Sparbankerna

Affärsban-

49 918

51 623

54 165

58,7

35,6

29,7

66,8

39,5

37,6

71,4

8,1

4,6

kerna

Centralkassor

3 634

4 195

4 571

4,6

3,1

‘2,0

5,9

3,7

2,9

6,9

1,2

1,0

för jord- brukskredit

423

523

726

0,4

0,3

0,1

0,6

0,3

0,2

0,7

0,1

0,1

KF:s spar-

kassa

254

282

262

0,3

0,3

0,1

0,5

0,3

0,2

0,5

0,2

0,1

HSB

3

35

35

0,0

0,0

—

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Summa

165 862

166 460

172 383

194,8

97,7

85,6

213,6

100,1

97,9

224,0

18,8

10,4

Motsvarande belopp utgjorde för år

1963

97,7

85,6

213,6

18,8

1962

87,4

71,5

194,9

22,8

1961

78,3

66,4

172,2

18,4

1960

68,1

49,2

153,3

24,6

1959

60,5

41,3

128,9

23,5

1958

52,2

29,3

105,6

26,3

1957

35,6

24,9

79,3

13,4

1956

30,0

20,3

65,9

11,6

1955

25,2

16,7

54,3

9,4

1954

20,7

14,2

44,9

7,5

1953

18,3

9,1

37,4

10,1

1952

16,4

5,0

27,3

12,0

1951

12,6

2,3

15,3

10,5

1950

5,1

0,4

4,8

4,8

Under år 1964 utgjorde antalet nytillkomna lönsparare ca 54 700 st. (1963 = 26 600 st.)

och antalet avgångna ca 48 800 st. (1963 = 26 000 st.). Totala antalet lönsparare ökades sålunda

med ca 5 900 st. mot ca 600 st. under år 1963. Antalet nytillkomna lönsparare har

vid jämförelse med år 1963 ökat med ca 28 000 st., men antalet avgångna lönsparare

ökade också kraftigt, varför nettoökningen jämfört med år 1963 endast blev ca 5 300 st.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1965

21

Det allmänna lönsparandet

Bilaga i

Antal lönsparare

Sparbelopp (i mkr)

Kr.

Samtliga 31/12

Inne- stå- ende

1/1 -63

(inkl.

rän- ta)

Netto

ök-

ning

under

1963

(ins.

•/•

utt.)

exkl.

ränta

Inne- stå- ende

1/1 -64

(inkl.

rän- ta)

Netto

ök-

ning

under

1964

(ins.

•/•

utt.)

exkl.

rän-

ta

Be-

håll-

ning

31/12

-64

(inkl.

rän-

ta)

ök- ning

av be- hålln.

under

1963

(inkl.

rän- ta)

ök- ning

av be- hålln.

under

1964

(inkl.

rän- ta)

Kon- tobe- hålln.

i me- deltal

per

lönsp.

31/12

-63

kr

Kon-

1962

1963

1964

tobe- hålln.

i me- deltal

per

lönsp.

31/12

-64

kr

Postbanken

72 321

89 075

98 864

76,2

47,0

126,7

32,4

165,0

50,5

38,3

1 423

1 669

Sparbankerna

Affärsban-

130 194

171 305

174 742

142,5

97,7

246,7

65,6

323,9

104,3

77,2

1 440

1 854

kerna

Centralkassor

för jord-

126 021

165 954

180 221

258,9

78,7

347,1

35,4

387,0

88,2

39,9

2 092

2 147

brukskredit

KF :s spar-

5 864

7 164

7 no

3,7

3,0

6,9

2,2

9,4

3,2

2,5

962

1 325

kassa

1 480

1 594

1 495

0,9

0,7

1,6

0,4

2,1

0,7

0,5

998

1 393

HSB

377

879

994

0,8

0,5

1,4

0,4

1,9

0,6

0,5

1 562

1 898

Summa

336 257

435 971

463 426

482,9

227,7

730,4

136,4

889,3

247,5

158,9

1 675

1 919

Under år 1964 (allmänna lönsparandets tredje år) uppgick antalet nyupplagda konton

till ca 80 350 och antalet avslutade konton till ca 52 900. Antalet allmänna lönsparare

ökade alltså under året med ca 27 450 st. Motsvarande siffror var för år 1963 ca 128 150,

ca 28 450 resp. ca 99 700 st.

Nettoökningen under år 1964, d.v.s. insättningarna minskade med uttagen, uppgick exkl.

räntor till kr 136 399 038:96. Under år 1963 var nettoökningen 227,7 mkr. Behållningen

på samtliga allmänna lönsparkonton utgjorde den 31/12 1964 889,3 mkr (31/12 1963:

730,4 mkr) fördelat på 463 426 konton, vilket motsvarar 1 919 kr i medeltal per konto.

Vid slutet av 1963 var motsvarande medeltal 1 675 kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.