Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående avsättningen av medel å skogskonto samt dispositionen av medel, som insatts å sådant konto, m. m.

1965-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:3, Betänkande i anledning av väckta motioner angående avsättningen av medel å skogskonto samt dispositionen av medel, som insatts å sådant konto, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

1

Nr 3

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avsättningen av medel å skogskonto samt dispositionen

av medel, som insatts å sådant konto, m. m.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:93 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och 11:120

av herr Jonasson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

Förslag

till

Förordning om ändrad Igdelse av 3 § 2 mom. förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 30 november 1951

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §.

2 mom. I fråga — — — jordbruksfastigheten; samt

8) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder

för förlorade inventarier och lagertillgångar återförts till

beskattning under sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i

stället utgjort köpeskilling för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen

enligt 6) och 7) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, så ock

intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till skogskonto återförts

till beskattning i samband med överlåtelse av jordbruksfastighet genom avyttring,

skifte av dödsbo eller bodelning, dock att ränta som tillägges det

återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

lBihang till riksdagens protokoll 1965. 7 sand. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte snarast

förelägga riksdagen förslag till inrättande av brand- och stormskadefond

vid skogsbruk med rätt till skattefri avsättning till sådan; samt

II) de likalydande motionerna 1:214 av herr Wikberg m. fl. och 11:262 av

herr Larsson i Norderön m. fl., vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av förordningen den 27 mars

1954 om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, att generösare

regler tillämpas vid uppsägning av medel innestående å sådant konto

och att skattskyldig erhåller frihet att disponera insättningar från ett år på

mer än en inlåningsräkning i enlighet med vad i motionerna anförts,

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:93 och 11:262.

Gällande rätt

Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142j om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo

eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår

varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på

särskilt konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller

den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.

Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller

centralkassa för jordbrukskredit. Lagstiftningen om skogskonto är således

tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.

Detta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att

mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således

ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års

regler om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss

maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande

viss förvärvskälla uppskovet för ett och samma beskattningsår får avse

högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttras genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Beträffande ståndsskogslikvid gäller dock att uppskov för sådan intäkt

får erhållas i dess helhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 ur 1965

3

Insättning avseende viss förvärvskälla må enligt 3 § för ett och sainma

beskattningsår inte understiga 2 000 kronor.

Medel, som uttages från skogskonto, skall redovisas såsom inkomst i

självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. Längre

tid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.

överlåter den skattskyldige fastighet, som utgör den väsentliga delen av

förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto verkställts, skall innestående

medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,

under vilket överlåtelsen ägt rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl. a.

vid skifte av dödsbo, som bar medel innestående å skogskonto, samt i visst

fall vid bodelning.

Skattskyldig får enligt 1 § för ett och samma beskattningsår och för en

och samma förvärvskälla endast göra insättning på ett skogskonto.

I 6 § stadgas en uppsägningstid av fyra månader för insatt belopp; deluttag

må ej understiga 1 000 kronor. Vid särskilda förhållanden äger

Konungen medgiva uttag av innestående medel utan iakttagande av denna

uppsägningstid.

Förordningen den 15 maj 1959 om särskilda investeringsfonder för förlorade

inventarier och lagertillgångar (de s. k. eldsvådefonderna) har till

syfte att bereda möjlighet för rörelseidkare samt jordbrukare med bokföringsmässig

redovisning till uppskov med beskattningen av försäkringsoch

liknande ersättningar för förlorade inventarier och lager tillgångar. Detta

uppskov med beskattningen kan den skattskyldige begagna sig av för

att anskaffa nya tillgångar. Ersättningsanskaffningen innebär att de nya

tillgångarna i beskattningshänseende anses avskrivna med belopp motsvarande

de ianspråktagna fonderna. Användes fondmedlen inte för avsett

ändamål inom tre år, skall medlen återföras till beskattning jämte på visst

sätt beräknad ränta. Efter dispens av riksskattenämnden kan uppskov med

ersättningsanskaffningen beviljas för ytterligare tre år. Avdraget kan tillkomma

såväl fysisk som juridisk person.

Frågornas tidigare behandling

Motionsyrkande av innehåll, att förordningen angående beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall äga tillämpning, då på

skogskonto insatta medel tvångsvis återförs till beskattning, har avvisats av

riksdagen, senast år 1964 i enlighet med bevillningsutskottets hemställan i

betänkande nr 26. Utskottet åberopade därvid bl. a. att en skogsägare i eget

intresse inte borde utnyttja möjligheten till skatteuppskov i sådan utsträckning

att behov av resultatutjämning uppkom, då medlen återfördes till beskattning.

Att insättningen på en gång upptogs till beskattning kunde inte

heller anses oskäligt med hänsyn till att kontoinnehavaren vid överlåtelsen

i allmänhet uppbar likvid, varmed skatten kunde betalas. Vad särskilt angår

1Bihunu till riksdagens gmtnkoH 1965 7 sand Nr 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

frågan om återföring av skogskontomedel vid skifte av dödsbo och vid bodelning

hänvisade utskottet till att skatteflyktskommittén i sitt betänkande

»Om åtgärder mot skatteflykt» (SOU 1903:52 s. 181) diskuterat möjligheterna

att överflytta skogskontoavsättningar på den som genom benefikt

fång blivit ägare av jordbruksfastighet men avstått från att framlägga förslag

med sådan inriktning, under hänvisning främst till att kontoavsättningarna

fick anses vara av personlig karaktär och att något större behov av

överföringsrätt knappast kunde anses föreligga. Genom att återföring vid

arv skulle ske först sedan arvskifte ägt rum medgav — menade kommittén

— redan gällande bestämmelser visst rådrum för avveckling av fondavsättningarna.

Motionsyrkande angående inrättande av brand- och stormskadefond har

likaledes avvisats av 1964 års riksdag. Detta skedde i enlighet med bevillningsutskottets

förenämnda betänkande nr 26, vari utskottet bl. a. erinrade

om att frågan om utvidgad användning av kontometoden skulle komma att

prövas av allmänna skatteberedningen.

Motioner om förkortning av uppsägningstiden för skogskontomedel har

varit föremål för riksdagens prövning, senast år 1964. Utskottet tillstyrkte

sålunda i sitt betänkande nr 5 bifall till motioner med yrkande om en uppsägningstid

av två månader. Riksdagen lämnade emellertid — i enlighet med

eu vid betänkandet fogad reservation av herr John Ericsson in. fl. — motionerna

utan åtgärd.

Motionerna

I de likalydande motionerna 1:93 och 11:120 framhålles att rätten att avsätta

medel till skogskonto utgör ett värdefullt inslag i försöken att få en

rättvisare beskattning av inkomster som hänför sig till flera år men framkommer

under ett visst beskattningsår. I vissa fall kan emellertid syftet härmed

förfelas, nämligen då en tvångsåterföring av å skogskonto

insatta medel måste ske i samband med avyttring av fastighet,

skifte av dödsbo eller bodelning. För att i dylika fall en för hög skattebelastning

skall kunna undvikas är det angeläget att någon form av utjämning

möjliggöres. Detta kan ske om uttaget får betraktas såsom ackumulerad

inkomst.

Till stöd för sitt yrkande om inrättande av brand- och stor mskadefond

vid skogsbruk anför motionärerna att möjligheter att

avsätta medel å skogskonto föreligger även för intäkt på grund av försäkring

i samband med skada å växande skog genom brand, stormfällning in. m. och

att alternativt sådan skadeersättning kan betraktas såsom ackumulerad inkomst.

I vissa fall kan emellertid omfattningen av skadorna vara så stora

att ersättningen avser tillväxt under ett betydligt större antal år än de tio

som i förordningen om ackumulerad inkomst maximalt är tillåtna för ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr .? år 1965

5

jämning av inkomsten respektive inkomstskatten. Hänsyn härtill bör enligt

motionärernas mening tagas vid skattelagstiftningens utformande. Närmast

till hands synes dem vara att medge inrättande av brand- och stormskadefond

vid skogsbruk och tillåta skattefria avsättningar till sådan fond på samma

sätt som gäller i fråga om rörelse och jordbruk med bokföringsmässig

redovisning i fall av brandskada på lager och inventarier. Genom avsättning

till investeringsfond för förlorade lagertillgångar och inventarier kan

den skattemässiga verkan av branden helt hävas. Det vore rimligt att för

skogens del inrätta en motsvarighet till dessa s. k. eldsvådefonder. I en sådan

brand- och stormskadefond borde få insättas hela det uppburna försäkringsbeloppet

samt den likvid som avser avverkad brandskadad eller stormfälld

skog. Detta bör enligt motionärerna inte få leda till att bestämmelserna

om skatteberäkning för ackumulerad inkomst i avsedda fall upphäves,

låt vara att denna skatteberäkning inte kan medges samtidigt med fondavsättning.

Till stöd för yrkandet om generösare uppsägnings regler i fråga om medel,

som innestår på skogskonto, har i de likalydande motionerna 1:214 och II:

262 anförts att bestämmelsen om uppsägningstid förutsätter, att belopp som

skall disponeras under ett kalenderår uppsäges redan under augusti månad.

Emellertid iir det för de allra flesta enskilda skogsägare, som vanligen bedriver

sin näring i kombination med jordbruk, mycket svårt att redan under

augusti månad med säkerhet avgöra om det är ändamålsenligt att disponera

tillgångar på skogskontot. Vederbörande har vanligen vid den tidpunkten

inte kännedom om t. ex. skördeutfallet, och det kan ofta vara svårt att fixera

de skogsuttag som kan ske under den stundande awerkningssäsongen. Någon

prisuppgörelse bar vid det laget inte skett för skogsbrukets vidkommande,

och sortiments- och leveranskvantiteter har heller vanligen icke vid

den tidpunkten fastställts. Det förefaller därför motionärerna rimligt att

uppsägningsregeln modifieras. Härför talar också den omständigheten att

bankerna nu i allmänhet torde tillämpa fri uttagsrätt upp till ett visst maximerat

belopp för 4-månaders kapitalräkningar, överensstämmelse mellan

fle av bankerna tillämpade villkoren och bestämmelserna för skogskontot

bör eftersträvas. Alternativt kan en reform tänkas utformad så att ett undantag

från bestämmelserna om 4 månaders uppsägning medges under december

månad, varvid kravet skulle kunna minskas till förslagsvis en månads

uppsägning. En viss olägenhet medför nuvarande bestämmelser även

i det avseendet att skogsägare endast äger disponera ett års skogslikvid på

ett enda bankkonto. Visserligen finns bär valfrihet i vad gäller typen av

konto, men vid större skogslikvider vore det uppenbart en fördel om insättningen

kunde fördelas på i varje fall två skilda konton, detta med hänsyn

till don utformning som bankernas inlåningsräkningar under senare år

kommit att få med rätt betydande räntedifferenscr mellan 12-månaders och

4-månaders kapi tal räkningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

Utskottet

I förevarande betänkande behandlas vissa spörsmål, som sammanhänger

med skogsheskattningen.

Förordningen om ackumulerad inkomst, som antogs av 1951 års höstriksdag,

tillkom för att möjliggöra skattelindring i fråga om inkomst, som

är hänförlig till mer än ett beskattningsår. Principen för den särskilda

skatteberäkningen är att statlig inkomstskatt inte skall utgå med högre

belopp än som skulle varit fallet om de i den ackumulerade inkomsten ingående

intäkterna tagits till beskattning de år de intjänats eller på vilka

de eljest belöper.

I samband med att 1951 års lagstiftning om investeringskonto för skog

skulle ersättas med mer permanenta bestämmelser övervägdes inom finansdepartementet

att låta reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad

inkomst bli tillämpliga även på skogsinkomster. Man avstod emellertid

från en sådan lösning, därför att den ansågs förenad med avsevärda taxeringstekniska

svårigheter men också därför att utjämningen av skogsvinsterna

åsyftade inte bara att åstadkomma en progressionsutjämning utan

därjämte att möjliggöra en avräkning av kostnader för skogsvårdsåtgärder

mot skogsinkomster som åtnjutits under annat beskattningsår än

det varunder skogsarbetena utförts. I stället valde man att bibehålla den

enligt 1951 års provisoriska bestämmelser om investeringskonto för skog

redan gällande avdragsrätten för insättning på särskilt konto i bank. Dessa

bestämmelser är numera intagna i 1 § förordningen om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto.

I motionerna 1:93 och 11:120 har framställts lagstiftningsyrkande av innebörd,

att förordningen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst skall äga tillämpning på skogskontomedel, som tvångsvis

återförts till beskattning i samband med överlåtelse av jordbruksfastighet

genom försäljning, skifte av dödsbo eller bodelning. I samma motioner

har hemställts att förslag till inrättande av brand- och stormskadefond vid

skogsbruk samt bestämmelser om rätt till skattefri avsättning till sådan

fond snarast måtte föreläggas riksdagen.

Syftet med bestämmelserna i förordningen om taxering av skogskontomedel

och i förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst har som framgår av det föregående delvis varit

detsamma, nämligen att möjliggöra en fördelning på flera år av inkomster,

underkastade progressiv beskattning. Därvid har avsikten varit att reglerna

om insättning å skogskonto skall vara ett komplement eller snarare ett alternativ

till den särskilda skatteberäkningen enligt förordningen om ackumulerad

inkomst. Att en skattskyldig — jämsides med den fördel, som ett

taxeringsuppskov i form av skogskontoavsättning innebär — skulle äga

åtnjuta förmånen av särskild skatteberäkning enligt förordningen om ackumulerad

inkomst har däremot inte varit lagstiftarens mening.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 är 196n

7

Motionärerna framhåller, att rätten att avsätta medel till skogskonto understundom

är ett otillräckligt medel för att åstadkomma en rimlig progressionsutjämning

och att detta särskilt gäller, då de på skogskonto

in n estå ende medlen tvångsvis återföres till beskattning.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att en skogsägare, som har

goda möjligheter att genom successiva uttag reglera det på skogskonto

innestående beloppet, inte hör utnyttja möjligheten till skatteuppskov i en

sådan utsträckning, att behov av ytterligare resultatutjämning uppkommer,

när medlen återförts till beskattning. — Utskottet vill inte bestrida att det

någon gång kan förekomma fall, då en tvångsåterföring av skogskontomedel

kan innebära en hård skattebelastning. Dessa fall torde emellertid

vara relativt sällsynta. Vad särskilt angår frågan om beskattning av å

skogskonto innestående medel i samband med skifte av dödsbo vill utskottet

understryka, att dödsboet torde ha möjlighet att reglera beskattningen genom

frivilliga successiva uttag under avvecklingstiden, varigenom en viss

progressionsutjämning kan erhållas.

På grund av det anförda och då det skulle vara förenat med betydande

taxeringstekniska svårigheter att i fråga om skogsinkomster tillämpa bestämmelserna

i förordningen om beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst, kan utskottet inte biträda yrkandet i motionerna

1:93 och 11:120 i vad avser särskild skatteberäkning vid tvångsåterföring

av å skogskonto insatta medel.

Vad härefter angår yrkandet i samma motioner om inrättande a v

brand- och stormskadefond vid skogsbruk avser även

detta yrkande införandet av en skattemässig resultatutjämning vid sidan

av den som redan nu finns.

Utskottet vill — i likhet med föregående års bevillningsutskott — understryka

att en utvidgad användning av kontometoden kommer att prövas av

allmänna skalteberedningen. Någon anledning att särskilt för skogsägarnas

del skapa möjligheter till fondavsättningar kan enligt utskottets mening

inte anses föreligga, i synnerhet inte som möjligheter till skatteutjämning

av intäkter i anledning av brand- eller stormskador redan finns genom

bestämmelserna om skogskonto, om ackumulerad inkomst och om avdrag

för värdeminskning av skog. Utskottet avstyrker således motionerna 1:93

och 11:129 även i nu förevarande del.

Vad slutligen angår yrkandet i motionerna 1:214 och 11:262 om införande

av generösare regler i f r å g a o in uppsägning av å skogs - konto innestående in c d e 1 och en rätt för skattskydig att för

ett o c h s a in in a beskattnings å r göra i n s ä 11 n i n g a r

]> å mer än ett skogskonto vill utskottet framhålla följande.

I den promemoria, som låg till grund för 1954 års förordning om taxering för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

inkomst av medel, som insatts å skogskonto, framhölls att uttag i pricip borde

kunna göras, då insättaren så önskade och att endast sådana inskränkningar

i uttagningsrätten syntes böra meddelas, att vederbörande insättare

inte genom alltför stort antal till beloppet relativt obetydliga uttag vållade

onödig belastning av administrationen. — Under remissbehandlingen framhölls

att en fri dispositionsrätt till skogskontomedlen kunde föranleda missbruk

av uppskovsrätten t. ex. genom att pengarna insattes på skogskonto

någon dag före deklarationens avlämnande och uttogs strax därefter. Därför

förordades införandet av en regel av innebörd att insatta medel skulle

innestå spärrade viss tid, förslagsvis åtta månader från insättningsdagen. —

Departementschefen ansåg för sin del att den påtalade olägenheten lika

väl kunde undvikas genom en föreskrift om viss uppsägningstid och ansåg

— med hänsyn till att den normala användningen av skogskonto inte skulle

försvåras — att nämnda tid borde bestämmas till fyra månader. Departementschefen

ansåg å andra sidan att uppsägningstiden ovillkorligen måste

iakttagas och att vederbörande bank inte borde kunna medge dispens därifrån.

Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t redan enligt gällande regler har

möjlighet att, därest särskilda förhållanden föreligger, medge att medel

uttages från skogskonto utan att eljest föreskriven uppsägningstid iakttages.

Med hänsyn härtill och då denna undantagsregel givits en restriktiv utformning

är utskottet inte berett medverka till en generell förkortning av uppsägningstiden.

Utskottet kan heller inte biträda yrkandet att skattskyldig skall äga rätt

disponera över insättningar från ett och samma beskattningsår på mer än

en inlåningsräkning. Bestämmelsen om att skattskyldig för ett och samma

beskattningsår endast får göra insättningar på ett skogskonto har tillkommit

av kontrolltekniska skäl. Vad motionärerna anfört kan enligt

ntskottets mening inte anses utgöra tillräcklig anledning för införandet av

en regel av annat innehåll.

Utskottet avstyrker således motionerna 1:214 och 11:262.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att den i juni 1964 tillsatta skogss

katte kommittén enligt sina direktiv har att förutsättningslöst utreda efter

vilka linjer en lösning av skogsbeskattningsfrågan bör sökas. Utskottet

anser det inte uteslutet, att kommittén därvid även kommer att behandla

spörsmål rörande beskattningen av medel som insatts på skogskonto.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:93 av herr Ebbe Ohlsson

in. fl. och 11:120 av herr Jonasson m. fl. angående avsättningen

av medel å skogskonto m. in.; samt

2) de likalydande motionerna 1:214 av herr WLkberg

s. 9 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1965

9

m. fl. och 11:262 av herr Larsson i Norderön in. fl. angående

dispositionen av medel som insatts å skogskonto,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 februari 196f>

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Wärnberg, Elofsson, Tage Johansson, Lundström, Gösta

Jacobsson, Billman och Enarsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Vigelsbo, Engkvist, Asp,

fru Netlelbrandt, herrar Andersson i Essvik, Nilsson i Svalöv, Larsson i

Umeå och Dahlgren.

Reservation

av herrar Elofsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Billman, Enarsson, Vigelsbo,

fru Nettelbrandt, herrar Nilsson i Svalöv, Larsson i Umeå och Dahlgren,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:93 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och 11:120 av herr Jonasson m. fl. — ansett,

att utskottet bort hemställa,

1) beträffande beskattning vid tvångsåterföring av medel

som insatts å skogskonto

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom.

förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående

beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

samt

2) beträffande inrättande av brand- och stormskadefond

vid skogsbruk

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte snarast förelägga riksdagen förslag

till inrättande av brand- och stormskadefond vid skogsbruk

med rätt till skattefri avsättning till sådan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.