Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

1965-05-06 · 29 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:31, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

1

Nr 31

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om

allmän varuskatt jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 26 februari 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 87, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän

varuskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås vissa ändringar av företrädesvis teknisk natur i

fråga om den allmänna varuskatten i enlighet med vad som aviserats i prop.

1965: 14. De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli

1965 samtidigt med den föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 saml. Nr 31

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom., 11 §, 12 § 2 och 3 mom., 19, 62 och

72 §§ förordningen den 1 december 1959 om allmän varuskatt samt anvisningarna

till 11, 12, 15, 16 och 18 §§ samma förordning1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

10

1 mom. Från skatteplikt---

5. Fiskefartyg, sd ock andra fartyg

med en nettodräktighet av minst

20 registerton ävensom luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som försäljes till

staten för militärt bruk och som är

underkastad utförselförbud.

7. Allmänna nyhetstidningar, ---

8. Läkemedel, som försäljes enligt

recept eller till sjukhus.

9. Spritdrycker och-----

(Föreslagen lydelse)

§•

krossat skick.

5. Fiskefartyg, bogserbåtar, andra

fartyg med en nettodräktighet av

minst 20 registerton och luftfartyg

samt delar och tillbehör till fartyg

som avses i denna punkt eller till

luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som är underkastad

utförselförbud, och delar till

sådan krigsmateriel, när varan försäljes

till staten för militärt bruk eller

för detta ändamål införes till riket

för statens räkning.

— arbetshindrade medlemmar.

8. Läkemedel, som tillhandahållas

enligt recept eller till sjukhus eller

införas till riket i anslutning till sådant

tillhandahållande.

- om tobaksskatt.

10. Konstverk, hänförliga till tulltaxenummer

99.01■—99.03, när de,

annorledes än butiksmässigt eller i

samband med utställning, tillhandahållas

av upphovsmannen direkt till

konsument eller införas till riket i

anslutning till sådant tillhandahållande.

11. Tullfria tryckalster och framkallade

eller enbart exponerade mikrofilmer,

när de införas till riket såsom

gåva eller eljest utan vederlag. 1

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1963: 226 samt av 11 §, 12 § 2 och 3 mom., 19 §,

62 §, 72 § och anvisningarna till 11, 12, 15, 16 och 18 §§ se 1959: 507.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år liltiö

(Nuvarande lydelse)

11

Tjänsteprestation är skattepliktig,

därest den huvudsakligen har avseende

på skattepliktiga varor samt innefattar

förfärdigande på beställning

(arbetsbeting), uthyrning, servering,

reparation, underhåll, ändring

eller rengöring.

(Se vidare anvisningarna)

12

2 mom. Beträffande handelsbolag,

kommanditbolag, enkelt bolag

samt i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen

avsett rederi och s. k. gruvbolag

gäller, att envar delägare i sådant

bolag eller rederi är skattskyldig

i förhållande till sin andel i företaget.

3 mom. Skattskyldigheten inträder,

när vederlag för skattepliktig

vara inflyter kontant eller eljest

kominer den skattskyldige till godo

eller när skattepliktig vara uttages

ur rörelsen. Har enligt 16 § medgivande

lämnats att inräkna uppkomna

fordringar i omsättningen enligt

bokföringsmässiga grunder, skall

dock skattskyldigheten, i vad avser

fordran uppkommen under tid för

medgivandets tillämpning, inträda

då fordringen uppkommer.

(Se vidare anvisningarna)

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Tjänsteprestation är

skattepliktig, därest den huvudsakligen

har avseende på skattepliktiga

varor samt innefattar förfärdigande

på beställning (arbetsbeting), uthyrning,

servering, montering, reparation,

underhåll, ändring eller rengöring.

2 mom. Kungl. Maj:t äger förordna

om undantag från skatteplikt

för viss tjänsteprestation.

(Se vidare anvisningarna)

§■

2 mom. Beträffande handelsbolag,

kommanditbolag, enkelt bolag

samt i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen

avsett rederi och s. k. gruvbolag

gäller, att envar delägare i sådant

bolag eller rederi är skattskyldig

i förhållande till sin andel i bolaget

eller rederiet. På ansökan av

samtliga delägare äger dock länsstyrelsen

besluta, att en delägare skall

anses som ensam skattskyldig för

bolaget eller rederiet.

3 mom. Skattskyldigheten inträder,

när vederlag för skattepliktigt

tillhandahållande inflyter kontant

eller eljest kommer den skattskyldige

till godo eller när skattepliktig

vara uttages ur rörelsen. Har

enligt 16 § medgivande lämnats att

inräkna uppkomna fordringar i omsättningen

enligt bokföringsmässiga

grunder, skall dock skattskyldigheten,

i vad avser fordran uppkommen

under tid för medgivandets tillämpning,

inträda då fordringen uppkommer.

(Se vidare anvisningarna)

19

1 mom. Skattskyldig äger---

2 m o in. Skattskyldig, som underlåter

att i behörig ordning avlämna

anmälan eller underrättelse, varom

i 1 mom. sägs, må av länsstyrelsen

vid vite föreläggas att fullgöra

sin skyldighet.

§•

— särskilt bevis.

2 m o m. Länsstyrelsen äger från

näringsidkare och därmed jämställda,

som icke avgivit anmälan enligt

1 inom., infordra de uppgifter som

fordras för att bedöma huruvida

skattskyldighet föreligger.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

(Nuvarande lydelse)

62

I fråga om sådant tillhandahållande

eller ianspråktagande av varor,

som i inkomstskattehänseende är att

hänföra till intäkt av jordbruksfastighet,

skola bestämmelserna i 1, 5—

10, 45, 71—74 och 82—84 §§ med

tillhörande anvisningar i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

72

Riksskattenämnden må, när så

finnes erforderligt för att tillgodose

det i 71 § angivna syftet och frågan

icke finnes vara av beskaffenhet att

böra, efter därom gjord ansökan,

prövas i den ordning 73 § stadgar,

meddela bindande förklaring huruvida

viss vara eller varugrupp är

skattepliktig enligt denna förordning.

över nämndens beslut i sådan

fråga må klagan ej föras.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. Den som underlåter att

i behörig ordning avlämna anmälan,

underrättelse eller uppgift enligt 1

eller 2 mom. må av länsstyrelsen vid

vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.

§•

I fråga om sådant tillhandahållande

eller ianspråktagande av varor,

som i inkomstskattehänseende är att

hänföra till intäkt av jordbruksfastighet,

skola bestämmelserna i 1, 5—

10 §§, 12 § 3 mom. samt 45, 71—74

och 82—84 §§ med tillhörande anvisningar

i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

§•

Riksskattenämnden må, när så

finnes erforderligt för att tillgodose

det i 71 § angivna syftet och frågan

icke finnes vara av beskaffenhet att

böra, efter därom gjord ansökan,

prövas i den ordning 73 § stadgar,

meddela bindande förklaring huruvida

viss vara eller varugrupp eller

viss tjänsteprestation är skattepliktig

enligt denna förordning. När särskilda

skäl föreligga, må nämnden

även i annan fråga meddela bindande

förklaring rörande tillämpningen

av denna förordning.

över nämndens beslut i fråga om

bindande förklaring må klagan ej

föras.

Anvisningar

till 11 §.

Anknytningen av — — —---och resebyråer.

Tjänsteprestation med--— militärt bruk.

Begränsningen av —---lös egendom.

Med servering förstås till- Med servering förstås tillhandahållande

av varor till förtäring handahållande av varor till förtäring

på stället å därför iordningställd lo- på stället å därför iordningställd lokal

eller plats. Därest jämväl bostad kal eller plats.

tillhandahålles och ett gemensamt

pris uttages för kost och logi, får

uppdelning ske efter skälig grund.

Till skattepliktig-----och dylikt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 12 §.

Frågan, huruvida yrkesmäs- Verksamhet anses som y r k e ss

i g h e t föreligger, får bedömas m ä s s i g, om inkomst av verksam
främst

med hänsyn till omfattning- heten enligt kommunalskattelagen är

en av och syftet med verksamheten, att hänföra till intäkt av rörelse.

Sålunda föreligger icke skattskyldig- Även annan verksamhet anses som

het exempelvis vid försäljning av yrkesmässig, om den innefattar icke

personlig lösegendom. enbart tillfälligt tillhandahållande av

skattepliktiga varor och tjänsteprestationer

till konsument. Verksamhet

som staten eller kommun bedriver

med syfte uteslutande att tillgodose

egna behov anses dock som yrkesmässig

endast om den sker i bolagsform

eller i liknande form. Detta

gäller även när verksamheten anordnats

i samverkan mellan staten

och kommun eller mellan kommuner

och skattskyldighet enligt vad

nyss sagts icke förelegat, om var och

en av de samverkande bedrivit motsvarande

verksamhet för egna behov.

Med kommun avses här även landstingskommun.

Tillhandahållande av---för entreprenören.

Vid försäljning — -----å auktionen.

Med konsument--- -----som konsument.

Eftersom fastighet------till konsumenter.

I fråga-------till utgivaren.

Försäljning till-----av tjänsteprestation.

Med uttag —-------hans kontor.

till 15 §.

I beskattningsvärdet ----och avgifter.

Vid beräknande av beskattningsvärde

får avdrag icke ske för transport-,

emballage- och andra liknande

kostnader, vilka ingå i priset för

en vara eller tjänsteprestation. Avdrag

får ej heller ske för s. k. avbetalningstillägg.

Kassarabatter och

andra rabatter, som direkt avgå från

likviden, skola däremot icke medräknas.

Avser pris såväl skattepliktigt som

icke skattepliktigt tillhandahållande,

exempelvis av kost och logi, bestämmes

beskattningsvärdet genom uppdelning

av priset efter skälig grund.

Vid beräknande av beskattningsvärde

får dock avdrag icke ske för

transport-, emballage- och andra liknande

kostnader, vilka ingå i priset

för en vara eller tjänsteprestation.

Avdrag får ej heller ske för s. k. avbetalningstillägg.

Kassarabatter och

andra rabatter, som direkt avgå vid

betalningen, skola däremot icke

medräknas.

Vid betalning mot växel anses som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år li)65

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

beskattningsvärde det avtalade priset

med skattens belopp inräknat.

Avdrag får icke ske för ränta eller

annan kostnad som avgått vid diskontering

av växel eller omsättning

av diskonterad växel. I beskattningsvärdet

och i den skattepliktiga omsättningen

skall icke inräknas ränta

eller annan särskild ersättning som

mottagits vid inlösen eller omsättning

av icke diskonterad växel.

Varas saluvärde--— — enligt kommunalskattelagen.

till 16 §.

Vid beräkning av skattepliktig omsättning

skall belopp, som influtit

vid diskontering av växel, anses utgöra

kontant likvid. Nödgas den

skattskyldige på grund av bristande

betalning själv inlösa växeln, må beloppet

avdragas vid senare beräkning

av skattepliktig omsättning.

Skulle betalning sedermera inflyta å

sålunda inlöst växel, skall beloppet

ånyo redovisas såsom skattepliktig

omsättning.

Vid beräkning av skattepliktig omsättning

skall diskontering och inlösen

av växel samt omsättning av icke

diskonterad växel anses utgöra kontant

likvid till belopp motsvarande,

vid diskontering eller inlösen av

växel, dennas nominella värde och.

vid omsättning av icke diskonterad

växel, det belopp varmed växelfordringcn

minskat. Dock skall i den

skattepliktiga omsättningen icke inräknas

större sammanlagt belopp än

som svarar mot beskattningsvärdet i

varje särskilt fall.

Nödgas den skattskyldige på

grund av bristande betalning själv

inlösa diskonterad växel, må växelbeloppet

i den mån det ingått i tidigare

redovisad skattepliktig omsättning

avdragas vid senare beräkning

av skattepliktig omsättning. Skulle

betalning sedermera inflyta å sålunda

inlöst växel, skall beloppet ånyo

redovisas såsom skattepliktig omsättning.

Såsom kontant------för inköp.

Har rabatt, —------- utgivandet skett.

till 18 §.

Avdragsrätt enligt —-----

Med material förstås råvara,

halvfabrikat eller annan vara, som

är avsedd antingen att ingå såsom

beståndsdel i förädlad eller genom

sammansättning framställd vara eller

att förbrukas i den egentliga pro
-

allmän varuskatt.

Med material förstås vara,

som är avsedd antingen att ingå såsom

beståndsdel i förädlad eller genom

sammansättning framställd vara

eller att förbrukas i den egentliga

produktions- eller bearbetningspro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

7

(Nuvarande lydelse)

duktions- eller bearbetningsprocessen,

såsom smörjmedel och liknande,

eller ock att förbrukas i varuhanteringen,

t. ex. såsom emballage.

(Föreslagen lydelse)

cessen eller i den egentliga varuhanteringen.

Hit räknas t. ex. råvara,

halvfabrikat, tillsatsmaterial, smörjmedel,

slipmedel och annat förbrukningsmaterial

för produktionsändamål

samt emballage och förslutningsmaterial

för distributionsändamål

ävensom maskinverktyg och

motsvarande som genom förslitning

eller på annat sätt normalt förbrukas

inom ett år.

Till material hänföres vidare vara

som är avsedd att användas för yrkesmässig

uthyrning i förening med

tillhandahållande av tvättjänst, s. k.

utbytestvätt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965. I fråga om ikraftträdandet

skall i övrigt i tillämpliga delar gälla ikraftträdandebestämmelserna till

förordningen den 1965 (nr 000) angående ändring i för
ordningen

den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I. de likalydande motionerna I: 704 av herr Gösta Jacobsson och fru Segerstedt

Wiberg samt II: 831 av herrar Nelander och Thylén, vari hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 87 måtte besluta att den

nu gällande i princip generella skattefriheten för fiskefartyg utsträcks till

att omfatta förutom bogserbåtar jämväl räddningskryssare»;

II. de likalydande motionerna I: 728 av herr Stefanson och II: 852 av herr

Nordgren, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om förslag till ändring av varuskatteförordningen i syfte att bereda

serveringsrörelse, vilken jämväl bedriver butiksförsäljning och därvid

bar rörelsegrenarna bokföringsmässigt åtskilda, möjligheter att i varuskatteliänseende

behandla rörelsegrenarna såsom två skilda rörelser;

III. de likalydande motionerna I: 729 av herr Stefanson m. fl. och II: 853

av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå proposition

nr 87 såvitt gäller fjärde och femte punkterna i anvisningarna till

12 § förordningen om allmän varuskatt».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

I. de likalydande motionerna 1:204 av herrar Källqvist och Svanström

samt II: 257 av fru Gärde Widemar och herr Mattsson, vari hemställts,

>1) att riksdagen måtte besluta, att konst som försäljes å utställning av

vederbörande konstnärs verk må vara undantagen från den allmänna varuskatten,

samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningsändring»;

II. de likalydande motionerna I: 305 av herr Stefanson m. fl. samt II: 374

av herrar Nordgren och Westberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att fr. o. m. den 1 juli 1965 undanta dentaltekniska alster från den allmänna

varuskatten och sålunda antaga följande

Förslag

till

Förordning angående ändring av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---särskild avgift.

8. Läkemedel, som försäljes enligt recept eller till sjukhus, ävensom dentaltekniska

alster, som försäljas till tandläkare eller sjukhus.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

III. de likalydande motionerna I: 484 av herr Sveningsson och II: 581 av

herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den 1 december

1959 (nr 507) angående allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

angående allmän varuskatt erhåller följande ändrade lydelse:

13 §.

Skattskyldighet föreligger icke

a) vid uttag ur rörelsen av skattepliktiga varor i allenast ringa omfattning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965 9

li) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier

och dylikt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

Vidare har utskottet till behandling i detta sammanhang upptagit följande

i anledning av proposition nr I t väckta motioner, nämligen

I. de likalydande motionerna 1:619 av herr Helge Karlsson m. fl. och

II: 760 av herr Johansson i öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas att 10 § förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Från skatteplikt undantas följande varor

1. Utsäde —---växtskyddsmedel.

2. Levande djur----- affärer.

3. Drivmedel —---bränslen.

4. Jord----skick.

5. Fiskefartyg----luftfartyg.

6. Monterade fisknät, ryssjor, trålar, vadar och bottengarn samt nätslingor

och annat tillbehör som användes för montering och reparation

av dylika fiskeredskap.

7. Krigsmateriel-----utförselförbud.

8. Allmänna nyhetstidningar----medlemmar.

9. Läkemedel---— — sjukhus.

10. Spritdrycker----tobaksskatt.

2 mom. Kungl. Maj :t----varugrupper.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

II. de likalydande motionerna I: 626 av herr Ferdinand Nilsson samt

11: 743 av herrar Svensson i Vä och Börjesson i Glömminge, i vad motionärerna

hemställt

»1) att riksdagen måtte besluta tillägg till 10 § 1 mom. förordningen om

lf liihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 31

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

allmän varuskatt varigenom från skatteplikt undantages företagares uttag

ur egen rörelse för eget och familjens hushållsbehov, samt

2) att riksskattenämnden måtte fastställa viss övre gräns för omfattningen

av sådana uttag som möjliggör minskat trassel för det stora flertalet''småföretagare

men förhindrar missbruk»;

III. de likalydande motionerna I: 627 av herr Stefanson och II: 738 av herr

Xordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte jämlikt 10 § 2 mom. förordningen

om allmän varuskatt förordna att från allmän varuskatt undantages reparations-

och underhållsarbeten samt service på lös egendom för produktionsändamål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 204, I: 626, I: 704, I: 729, II: 374, II: 581,

II: 730, II: 738 och II: 852.

Till utskottet har ingivits skrivelser i ämnet från representanter för trålbindare

på västkusten, Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne,

Byggnadsställningsbranschens Stockholms- och malmöföreningar samt Sveriges

köpmannaförbund.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning s. 8—10.

Skattepliktiga varor och tjänster (9—11 §§ AVF), s. 10—24.

Skattepliktens principiella omfattning, s. 10—13.

Ändringar i varubeskattningen, s. 13—23.

Ändringar i tjänstebeskattningen, s. 23—24.

Skattskyldighetsfrågor (12 och 13 §§ AVF), s. 24—28.

Skattskyldighetens principiella utformning, s,. 24—27.

Skattskyldigheten vid speciella företagsformer m. in., s. 27—28.

Beskattningsvärde m. m. (14—18 §§ AVF), s. 28—32.

Materialbegreppet (anvisn. till 18 § AVF), s. 32—39.

Registreringsplikten (19 § AVF), s. 39—40.

Riksskattenämnden (71—74 §§ AVF), s. 40—42.

Motionerna

Enligt motionärerna i motionerna 1: 204 och II: 257 är det otillfredsställande

att skillnad i varuskattehänseende göres mellan å ena sidan försäljning

av konst vid utställning i förhyrd lokal eller vid annonserad utställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965 11

ning i egen ateljé och å andra sidan annan försäljning av konst. Eftersom

huvudregeln synes vara att konstskapares ersättning för konstnärlig prestation

inte är skattepliktig och då gällande regler medför besvärliga gränsdragningsproblem,

bör varuskatten på konst som försäljes på utställning

slopas. Härtill kommer att efterfrågesituationen på konstnärlig produktion

inte är sådan, att varuskatten saknar betydelse för avsättningen. Ofta torde

det vara så att konstnärerna själva får dra av varuskatten från det pris som

de skulle kunnat betinga sig för konstverket i fråga. Varuskatten på tavlor

och motsvarande konstverk kan därför i första hand ses som eu pålaga för

konstnärerna. Både den positiva kulturpolitik som bör föras och konstnärernas

allmänna ekonomiska situation motiverar ett avskaffande av varuskatten

i förevarande avseende. Skatten på grammofonskivor kan ur kulturpolitisk

synpunkt sägas vara en till här ifrågavarande skatt parallell företeelse.

På grundval av skatteberedningens förslag har denna skatt nu slopats.

I konsekvens därmed bör även skatten på utställningskonst kunna slopas.

Enligt gällande bestämmelser utgår — framhålles i motionerna I: 305 och

11: 374 — omsättningsskatt på de arbeten som levereras från fristående dentaltekniska

laboratorier men icke på de arbeten som utföres av hos tandläkare

anställda tekniker. Eftersom huvuddelen av de dentaltekniska produkterna

kommer från de dentaltekniska laboratorierna drabbar omsättningsskatten

praktiskt taget hela den dentaltekniska branschen.

Det dentaltekniska arbetet utgör en integrerande del av den sjukvård som

tandläkarna bedriver och borde därför i likhet med hälsovård och sjukvård

vara undantaget från omsättningsskatt.

De kostnader som patienterna i dag har att ikläda sig för dentaltekniskt

arbete är högst betydande.

Det synes motionärerna principiellt felaktigt att göra skillnad på detta

kvalificerade arbete och det arbete som tandläkare och läkare utför. Ändock

utgår, enligt nuvarande bestämmelser, omsättningsskatt på hela kostnaden

för det dentaltekniska arbetet, trots att huvuddelen av kostnaderna

icke är att hänföra till material.

Motionärerna erinrar om att allmänna skatteberedningen i sitt förslag till

mervärdeskatt föreslagit att undantaget från skatteplikt för bl. a. läkemedel

skall bli bestående. Enligt deras uppfattning är de produkter som framkommer

vid dentaltekniskt arbete värda att jämföra med läkemedel, varför de

bör följa samma bestämmelser.

Det förhållandet att dentaltekniska arbeten tillverkade av tekniker, anställda

hos tandläkarna, är befriade från omsättningsskatt, under det att

laboratoriernas arbeten belastas med skatt, utgör en ur konkurrenssynpunkt

betydande nackdel för laboratorierna och kan, när nu skatten stiger

med nära 10 procent, medföra att tandläkarna i allt större utsträckning an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

vänder sig av anställda tekniker. Här motarbetar omsättningsskatten en arbetsfördelning,

som befunnits effektiv och riktig.

Som motivering för lagstiftningsyrkandet i motionerna 1: 484 och II: 581

anföres i huvudsak följande. I förordningen om allmän varuskatt stadgas

vissa undantag för skattskyldighet. Sålunda föreligger enligt 13 § icke

skattskyldighet

a) vid tillhandahållande av skattepliktiga varor och tjänsteprestationer

samt uttag ur rörelse av skattepliktiga varor i allenast ringa omfattning,

b) vid tjänsteprestation med avseende å kläder eller andra textilvaror,

där den som utför prestationen icke har fast driftställe för verksamheten,

c) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier

och dylikt.

Dessa undantag står enligt motionärernas uppfattning i strid med principen

om en allmän varuskatt. De medför orättvisa konsekvenser i konkurrenshänseende

mellan framför allt å ena sidan de mindre företagarna och

hantverkarna, som försörjer sig och sina familjer på sin yrkesutövning

samt å andra sidan fritids- och tillfällighetsföretagarna. Enligt motionärernas

mening bör nämnda undantag utgå ur förordningen om allmän

varuskatt. Dessa tidigare påtalade orättvisor skärps nu ytterligare genom

den föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten till 9,89 procent.

Utformningen gynnar uppkomsten av s. k. fritidsföretagare, vilkas avsikt

är att undandra sig skattskyldighet och utnyttja möjligheterna till »skattefria»

inkomster. Den förkortade arbetstiden har medfört tydliga tendenser

till ökning av antalet fritidsföretagare. Det synes motionärerna orimligt att

dessa i skydd av förordningen skall gynnas på de lojala skattskyldiga företagarnas,

yrkesutövarnas och arbetarnas bekostnad. Motionärerna är medvetna

om att vissa svårigheter kan uppstå vid skattekontrollen om nämnda

paragrafs omfattning begränsas. Dessa olägenheter synes dock vara av

mindre betydelse än konsekvenserna av nu gällande bestämmelser, som direkt

stimulerar till skatteflykt.

I motionerna I: 619 och II: 730 framhålles att de svenska yrkesfiskarnas

inkomster, trots en långt gående rationalisering, inte står i proportion till

det hårda och riskfyllda arbetet. Detta beror dels på den hårdnande konkurrensen

utifrån och dels på att tullskyddet för det svenska fiskets produkter

genom tillkomsten av EFTA nästan helt slopats. Utgångsläget för de

svenska fiskarna försvåras ytterligare genom omsättningsskatten på fiskeredskap.

Kostnaderna för anskaffande och underhåll av fiskeredskap är en tung

belastning för fisket. De under senare åren tillkomna fiskeredskapen av syntetiskt

material har visserligen många fördelar jämfört med tidigare använda

redskap men de är betydligt dyrbarare i inköp. Som exempel kan

nämnas att redskapskontot för en av de allmänt använda större trålbåtar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965 13

na kan belöpa sig på 40 000—50 000 kr. per år, att medelstora ålbottengarn

kostar ca 20 000 kr. per styck och att en drivgarnslänk för lax kostar ca

50 000 kr. De syntetiska fiskeredskapen har visserligen större varaktighet,

men risken att förlora dem är fullt ut lika stor. Våra fiskare har i den alltmer

hårdnande konkurrensen utifrån blivit nödsakade att skaffa sig allt

större båtar med kraftiga motorer, vilket medför stora påfrestningar på och

hastig förslitning av redskapen. Europamarknadens höjningar av den yttre

tullmuren vid import av bland annat sill, vårt fiskes största exportartikel,

gör att våra fiskares möjligheter att avsätta sina fångster till lönande

priser blir alltmera kringskurna. Våra skandinaviska grannländer är själva

stora fiskexportörer och kan mottaga fisk från oss endast i den mån de

har möjligheter att reexportera den i huvudsak till länderna på kontinenten.

Under sådana förhållanden är det enligt motionärernas mening inte skäligt

att omsättningsskatt skall utgå vid köp av fiskeredskap avsedda för yrkesmässigt

fiske, i synnerhet som våra grannländers fiskare är befriade från

denna pålaga.

Motionärerna i motionerna I: 626 och 11: 7i3 anför i huvudsak följande.

Staten pålägger i ökad omfattning företagarna uppgifter av olika slag, såsom

inlevererande av källskatt, omsättningsskatt, skatt på anställdas löner,

ATP-avgift, statistiska uppgifter in. m.

För större företag som kan avdela särskild personal för detta arbete går

det lättare att uppfylla kraven. För de mindre företagarna, för familjeföretag

med liten eller endast tillfällig egen personal, ställer det sig besvärligare.

Den i proposition nr 14 till årets riksdag föreslagna höjningen av omsättningsskatten

medför ökat ansvar för avsevärt höjda skattebelopp, vilket

för mindre företagare måste kännas som en ytterligare belastning. Detta

aktualiserar behovet av att ompröva möjligheten att helt eller delvis befria

de mindre företagen från inlevererande av småbelopp, som betyder föga

för statskassan, jämte övriga ålägganden. Lämnandet av arbetsgivaruppgifter

vid korttidsanställningar eller för tillfällig arbetshjälp synes även kunna

omprövas med hänsyn till omständigheter som lätt medför komplikationer.

Beträffande företagares uttag ur rörelser för den egna familjens behov

rör det sig ofta om ett stort antal mycket små uttag, och uppgiftsskyldigheten

vållar därvid betydligt mer liesvär för företagaren än som står i rimlig

proportion till de pengar som inflyter till statskassan. Jordbrukarna erlägger

skatt härför i eu form som ger viss hållpunkt för bedömande av vad

det kan gälla i pengar. Den särskilda deklaration för allmän varuskatt på

varor som ägare eller brukare av jordbruksfastighet uttager för egen förbrukning

eller säljer direkt vid gården visar att för dessa båda poster tillsammantagna

för budgetåret lt)62/63 betalats 12,3 milj. kr. och för 1063/04

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

18,1 milj. kr. För budgetåret l%4/65 beräknas 17,5 milj. kr. inflyta. Det

kan understrykas att detta gäller icke blott ägarfamiljernas uttag utan äveil

direktförsäljningen. Även beträffande övriga mindre företagare kan vara

fråga om mycket små belopp för uttag från några hundra tusen småföretag.

Då möjligheten till missbruk av eu rätt till skattefria uttag bör förebyggas,

synes det lämpligt att riksskattenämnden fastställer ett skäligt maximibelopp

för de fria uttagen för vilket vanlig deklarations- och betalningsskyldighet

icke bör föreligga.

I motionerna 1: 627 och II: 738 anföres att eu grundregel för all skatt bör

vara att den träffar lika oavsett företagsform, plats för utförande av eventuellt

arbete etc. Detta gäller emellertid inte den allmänna varuskatten i

fråga om reparations- och underhållsarbeten, viss uthyrning osv. Den allmänna

varuskatten träffar i dessa avseenden vissa kategorier skattepliktiga

särskilt hårt. Varuskatten har fått och kommer i och med den föreslagna

höjningen att få följdverkningar, som inte står i överensstämmelse

med allmän rättsuppfattning. Om således reparations-, underhålls-, service-

eller uthyrningsarbete utföres av ett reparations- och serviceföretag

för ett beställande företags räkning, utgår omsättningsskatt såväl på material

som på arbetskostnader. Utföres dylikt arbete däremot av reparatörer

eller anställda inom det egna företaget utgår ej omsättningsskatt på arbetskostnader.

Som ett exempel på inte förutsedd verkan av varuskatten anföres den

yrkesmässiga uthyrningen av overaller, handdukar etc. till kontor och fabriksföretag.

Denna verksamhet drives i huvudsak av företag inom tvätteribranschen.

Det är här fråga om varor med kort förbrukningstid, men varorna

beläggs med dubbel omsättningsskatt dels vid inköp av varan, dels

vid varje uthyrningstillfälle. Att hyra overaller, handdukar etc. anses i dag

vara en rationell service, vilken dock genom den dubbla omsättningsskatten

onödigt fördyras.

Motionärerna i motionerna I: 704 och II: 831 åberopar den i propositionen

föreslagna skattefriheten för bogserbåtar såsom skäl för att även räddningskryssare

undantages från skatteplikt. I första hand talar härför arten

av den verksamhet — att rädda liv — vari dessa fartyg användes. Därtill

kommer det förhållandet att ifrågavarande verksamhet praktiskt taget helt

är baserad på donationsmedel och bedrives utan vinstsyfte. Motionärerna

erinrar om att verksamheten i fråga i andra sammanhang ansetts böra tillerkännas

en särskilt förmånlig ställning. Såsom exempel nämnes att tullfrihet

åtnjutes för materiel som är avsedd att användas för räddning av

skeppsbrutna. Slutligen framhåller motionärerna, att den av dem förordade

ändringens inverkan på skatteutfallet är helt obetydlig.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

15

I motionerna I: 728 och It: 852 hänvisas till de särskilda reduceringsregler

som i fråga om den allmänna varuskatten gäller för serveringsrörelser

samt till stadgandet att länsstyrelse må medgiva att rörelse, som bedrives

jämsides med annan väsentligen artskild verksamhet, skall anses såsom

särskild förvärvskälla. Utvecklingen inom näringslivet har beträffande försäljning

och servering av konditorivaror lett till att varuhus och liknande

affärsföretag övertagit en icke oväsentlig del av landets totala omsättning

av konditorivaror genom att tillhandahålla dylika varor i varuhusens egna

cafeterior. Reduceringsreglerna gör det möjligt för dessa företag att betrakta

denna serveringsrörelse såsom väsentligen artskild, varav följer att reduktion

av omsättningen får ske till 60 procent av den eljest skattepliktiga

omsättningen. Med hänsyn till nödvändigheten av en korrekt lönsamhetsbedömning

har det blivit alltmer nödvändigt för konditorierna att bokföringsmässigt

skilja mellan servering och butiksförsäljning. Enligt motionärernas

uppfattning hör serveringsföretag, som jämsides med servering

även bedriver butiksförsäljning, i avseende på beräkning av omsättningsskatten

behandlas såsom två skilda rörelsegrenar, under förutsättning att

dessa bokföringsmässigt är klart åtskilda. Detta skulle innebära att serveringsdelen

erhåller en reduktion av den skattepliktiga omsättningen till 60

procent, medan butiksförsäljningsomsättningen icke reduceras före beskattning.

Motionärerna ii motionerna I: 729 och II: 853 påtalar att, genom det i

propositionen föreslagna tillägget till anvisningarna till 12 § förordningen

om allmän varuskatt, offentlig verksamhet, som bedrivs i konkurrens med

enskild företagsamhet, i vissa fall kommer att gynnas av skattefrihet. Författningsändringen,

som bygger på förslag av allmänna skatteberedningen,

mötte — framhåller motionärerna — vid remissbehandlingen av skatteberedningens

betänkande »Nytt skattesystem» starka invändningar från Sveriges

hantverks- och industriorganisation samt Sveriges tvätteriförbund.

Därvid framhölls att ett genomförande av skatteberedningens förslag på

denna punkt inom vissa branscher skulle kunna medföra en försämring

av de enskilda företagens konkurrensmöjligheter. Särskilt för tvätteribransclien

skulle förslaget kunna få långtgående konsekvenser och i praktiken

medföra att de offentliga företagen närmast fick en ren monopolställning

i fråga om tvätt för staten, landstingen och kommunerna. Motionärerna

kan inte dela departementschefens uppfattning att man bör söka uppnå rationaliseringseffekter

genom atl offentligrättsliga personer i form av särbehandling

i skattehänseende ges eu gynnad ställning i förhållande till enskilda

företag. Privata tvätterier ombesörjer i dag i betydande omfattning

tvätt för olika kommunala organ och torde ha goda möjligheter att i vidgad

utsträckning konkurrera med allmänna inrättningar. Därvid måste

likväl självfallet förutsättas att konkurrensen kan ske på lika villkor. Det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 är 1965

är för övrigt ingalunda självklart att ett skatterättsligt skydd i enlighet

med förslaget verkligen skulle vara ägnat att befrämja rationaliseringen såvitt

gäller tvätteriverksamheten för kommunerna. Förslaget är enligt motionärernas

mening så mycket mera betänkligt som det kan föranleda en

utvidgning till andra verksamhetsområden av utbytet av i första hand

tjänster mellan offentligrättsliga personer i skydd av en skatteförmån som

sätter konkurrensen med enskild företagsamhet ur spel.

Utskottet

De i propositionen nr 87 framlagda förslagen är av företrädesvis teknisk

natur. Flertalet spörsmål som behandlas i propositionen har tidigare prövats

av riksdagen i olika sammanhang. Vad som nu aktualiserat en omprövning

av vissa frågor är dels den från och med den 1 juli 1965 höjda

skattesatsen, dels de synpunkter som framförts av allmänna skatteberedningen

i betänkandet Nytt skattesystem (SOU 1964: 25) och i remissyttranden

däröver. Vidare behandlas i propositionen vissa framställningar till

Kungl. Maj:t. Propositionen innebär i fråga om den allmänna varuskatten

förenklingar och liberaliseringar, som måste anses medföra icke obetydliga

fördelar för näringslivet. I propositionen aviseras även vissa ytterligare förslag

till tekniska förbättringar av den allmänna varuskatten.

Utskottet finner den av innevarande års riksdag beslutade höjningen av

skattesatsen för den allmänna varuskatten motivera att den tekniska överarbetningen

av varuskatteförordningen fortsättes. Även vid en övergång till

annan form av generell indirekt beskattning torde erfarenheterna från den

allmänna varuskatten bli av grundläggande betydelse.

I fråga om förslagen till ändring i förordningen må först nämnas, att beträffande

de nu gällande undantagen från skatteplikt vissa ändringar av

formell och författningsteknisk natur föreslås och att i fråga om fartyg även

bogserbåtar, oavsett dräktighet, undantages från skatteplikt. Beträffande

tjänsteprestationer föreslås att montering skall utgöra skattepliktig sådan

prestation och att Kungl. Maj :t skall äga förordna om undantag från skatteplikt.

Såvitt avser de tekniska förenklingarna må nämnas att i sådana företag,

där varje delägare nu är skattskyldig för sin andel i företaget, på ansökan

av samtliga delägare i företaget en av delägarna skall kunna utses

som ensam skattskyldig. Vidare avses länsstyrelserna få befogenhet att från

andra än skattskyldiga infordra uppgifter för att kunna bedöma huruvida

skattskyldighet föreligger.

Härutöver föreslås vissa formella ändringar av anvisningarna till författningen

samt en ändring av definitionen på begreppet yrkesmässig verksamhet.

I samband därmed föreslås även visst undantag från yrkesmässighet

rid bl. a. samverkan mellan stat och kommun. Vid betalning med växel skall

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningutskottcts betänkande nr 31 år 1965

det avtalade priset anses utgöra beskattningsvärde. Slutligen föreslås en väsentlig

utvidgning av materialbegreppet.

Utskottet biträder till alla delar de i propositionen framlagda författningsförslagen

och finner i huvudsak ej heller anledning att i övrigt erinra mot

vad departementschefen uttalat.

I anledning av propositionen har väckts motioner med yrkanden om ändringar

i olika hänseenden i förordningen om allmän varuskatt samt i Kungl.

Maj:ts förslag. Motioner rörande den allmänna varuskatten har väckts även

vid riksdagens början. Utskottet behandlar i det följande förenämnda motioner

samt de motioner rörande den allmänna varuskatten som väckts i anledning

av propositionen nr 14 och som inte besvarats i utskottets betänkande

nr 16. Motionsyrkandena behandlas i den ordning frågorna förekommer

i skatteförfattningen.

Undantag från skatteplikt

I motionerna I: 704 av herr Gösta Jacobsson och fru Segerstedt Wiberg

samt II: 831 av herrar Nelander och Thylén yrkas, att räddningskryss

a r e skall undantagas från skatteplikt. Som tidigare nämnts föreslås i

propositionen sådant undantag för bogserbåtar. Skälet härför är bl. a. att

genom den nuvarande dräktighetsgränsen vissa bogserbåtar blir skattepliktiga

och andra skattefria, vilket medför praktiska svårigheter för varven

vid reparation och underhåll av sådana fartyg. Enligt vad utskottet erfarit

gäller samma förhållande i fråga om livräddningskryssare. Härtill kommer,

som motionärerna anfört, att yrkandet gäller ett förhållandevis litet antal

fartyg som inköps och bekostas med i huvudsak frivilliga bidrag samt alt

räddningskryssarna uteslutande har en humanitär uppgift.

Utskottet anser sig på anförda skäl böra tillstyrka yrkandet i motionerna

I: 704 och 11: 831 om undantag från skatteplikt för livräddningskryssare.

Undantaget bör dock begränsas till sådana fartyg, som av Svenska sällskapet

för räddning af skeppsbrutne inköpes och användes för sjöräddning.

Frågan om undantag från skatteplikt för konst som av upphov smannen

s ä 1 j e s på utställning behandlas i motionerna 1: 204 av

herrar Källqvist och Svanström samt 11:257 av fru Gärde Widemar och

herr Mattsson. För närvarande gäller enligt en särskild kungörelse, att

konst som säljes av konstnären i hans ateljé är skattefri. Skattebefrielsen

avser endast s. k. bildkonst, d. v. s. i huvudsak måleri, teckning, grafik och

skulptur. Denna bestämmelse föreslås i propositionen bli ersatt med ett särskilt

stadgande i förordningen. I propositionen behandlas ingående frågan

om utvidgad skattefrihet för konst. Från konstnärernas riksorganisation har

dels framställts yrkande av samma innebörd som i de här behandlade motionerna

dels ock ett längre gående yrkande avseende skattefrihet för alla

former av konst. I fråga om sistnämnda yrkande har riksskattenämnden och

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

generaltullstyrelsen funnit, att en generell skattefrihet för konst måste medföra

svårartade och vanskliga gränsdragnings- och tolkningsproblem.

Enligt utskottets mening belyser detta yrkande problematiken i frågan.

Det skulle för en konstnär, som arbetar i exempelvis glas eller keramik,

framstå som ytterst orättvist, att han för de varor han försäljer på en utställning

måste erlägga allmän varuskatt om en skulptör eller målare i samma

situation skulle befrias från skatt. Detta i förening med att några lagstiftningsvis

uppdragna gränser för det konstnärliga skapandet knappast

är tänkbara gör att utskottet inte kan biträda förslaget om skattebefrielse

för konst som av upphovsmannen säljes på utställning. Bildkonstnärernas

nu existerande skatteförmåner — som delvis får ses mot bakgrunden av de

kontrolltekniska svårigheterna vid försäljning från konstnärens ateljé —

kan i och för sig diskuteras, men utskottet vill på denna punkt inte föreslå

någon ändring av förslaget i propositionen.

Utskottet vill som en allmän princip uttala, att stöd åt konstnärligt skapande

bör ske på andra vägar än genom en skattebefrielse. En skattefrihet

skulle skapa administrativa problem och mest gynna de konstnärer, vilka

har det minsta behovet av ett sådant stöd. Med hänsyn härtill och då riksdagen

tidigare upprepade gånger avslagit motionsyrkanden av samma innebörd

som de förevarande finner utskottet sig inte kunna förorda bifall till

motionerna I: 204 och II: 257.

I motionerna I: 305 av lierr Stefanson in. fl. och II: 374 av herrar Nordgren

och Westberg hemställs om undantag från skatteplikt för dentalt

ek n i ska alster. Som skäl härför åberopas bl. a. att dessa varor är

jämförbara med läkemedel samt att skatt utgår, då ett dentallaboratorium

levererar sådana varor till en tandläkare men däremot inte då tandläkaren

anställer en tekniker som i hans tjänst framställer varorna. Härigenom uppkommer

viss olikhet från beskattningssynpunkt.

I fråga om förhållandet mellan läkemedel och dentaltekniska alster vill

utskottet erinra om att sistnämnda varor vid den statistiska varuindelningen

hänföres till proteser. Den gällande skattefriheten för läkemedel omfattar

inte proteser, kirurgiska instrument, bandage, förbandsartiklar och ett flertal

andra varor, vilka används inom sjukvården och följaktligen står läkemedlen

nära. Beträffande den av motionärerna åberopade skillnaden i beskattning

av sådana dentaltekniska alster, som levereras av ett laboratorium

och som framställts i tandläkarens rörelse, vill utskottet framhålla,

att denna skillnad i beskattningshänseende kan sägas vara genomgående i

den allmänna varuskattens konstruktion. Samma skillnad gäller således

både för en storindustri som inrättar en reparalionsavdelning och därigenom

undviker den skatt, som skulle utgå vid anlitande av ett serviceföretag, och

för den enskilde, som anlitar hemhjälp för sin tvätt och därigenom slipper

betala skatt till en tvättinrättning. Ett bifall till motionsyrkandena skulle

enligt utskottets mening rubba principerna för tjänstebeskattningen och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

19

leda till motsvarande krav på andra områden. Under åberopande av det anförda

avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna I: 305 och II: 374.

Frågan om undantag från skatteplikt för vissa fiske redsk a p behandlas

i motionerna I: 619 av herr Helge Karlsson in. fl. och II: 730 av herr

Johansson i öckerö in. fl. Motionärerna hemställer om lagstiftning i sådant

syfte och motiverar yrkandet med att fisket har ett gynnsammare läge i

Danmark och Norge samt att det svenska yrkesfisket till övervägande del

landar sina fångster i utlandet i konkurrens med dessa länders fiskare.

Vidare framhålls de betydande redskapsutgifterna för framför allt trålfisket

och risken för att redskapen förloras eller förstörs på grund av bottenförhållandena.

Utskottet finner att den i motionerna åberopade konkurrensen med det

utländska fisket och möjligheten att i utlandet köpa obeskattade redskap i

stort sett kan jämställas med de skäl som motiverade undantagen från

skatteplikt för de större fartygen. Utskottet har därför undersökt möjligheten

att göra en motsvarande avgränsning i fråga om redskapen inom det

yrkesmässiga fisket. Härvid har framkommit att vissa redskap, som inte

är av oväsentlig betydelse för yrkesfisket, även användes av dem, som utövar

fiske som hobby eller för husbehov, varför ett undantag från skatteplikt

skulle gynna inte endast yrkesfisket. Utskottet vall med anledning

härav i stället förorda, att de större nätredskapen genom en särskild bestämmelse

i anvisningarna till 18 § förordningen om allmän varuskatt hänföres

till material. Därigenom blir redskapen skattefria endast i den mån de

är avsedda att användas vid yrkesmässigt fiske. Med större nätredskap avser

utskottet trålar, vadar, bottengarn, laxgarn, makrillgarn, sillgarn, ströminingsskötar

och ryssjor ävensom nät för sådana redskap. En utvidgning

även till andra fiskeredskap kan självfallet tänkas, om nya i stort sett likvärdiga

redskapstyper skulle konstrueras. Det torde då få ankomma på riksskattenämnden

att pröva materialbegreppets tillämplighet.

Med det anförda anser utskottet sig ha t>esvarat motionerna I: 619 och

II: 730.

Skattepliktiga tjänster

I samband med behandlingen av motionsyrkandet om undantag från skatteplikt

för dentaltekniska alster har utskottet berört principerna för tjänstebeskattningen.

I motionerna 1:627 av herr Stefanson in. fl. och 11:738 av

herr Nordgren in. fl. hemställes om riksdagsskrivelse i syfte att från beskattningen

undanta reparations- och underhållsarbeten samt

service på läs egendom för produktionsändamål. Motionärerna hävdar, att

beskattningen gynnar uppkomsten av integrerande serviceavdelningar på

de fristående serviceföretagens bekostnad. Som exempel på skattens effekt

anförs hl. a. att s. k. utbytestvätt beskattas såväl vid inköp som vid varje

uthyrning. Vidare framliälles att den i enlighet med förslaget i proposillo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

nen nr 14 införda reduceringsregeln för investeringsvaror inte gäller reparation

och underhåll av sådana varor, vilket ställer underhållet i ett sämre

läge än nyanskaffningen.

Utskottet vin till en början erinra om att de här behandlade motionerna

väcktes i anslutning till propositionen nr 14 och att motionärerna då saknade

kännedom om det i den förevarande propositionen framlagda förslaget

att utbytestvätt skall hänföras till material och därigenom undantagas från

beskattning. Vad gäller motionärernas principyrkande finner utskottet med

hänvisning till vad ovan anförts beträffande de dentaltekniska alstren inte

skäl att göra ändringar i beskattningen av tjänster. Utan att undervärdera

trägans praktiska och principiella betydelse anser utskottet det av bl. a.

kontrolltekniska skäl inte möjligt att inom den nuvarande beskattningens

rsim undanta reparations- och underhållsarbeten från tjänstebeskattningen.

Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts finner utskottet sig inte kunna

tillstyrka bifall till motionerna 1: 627 och 11: 7.‘18.

I detta sammanhang vill utskottet även beröra eu från Byggnadsställningsbranschens

Stockholms- och malmöföreningar inkommen skrivelse. I propositionen

föreslås — som tidigare nämnts — att även montering skall anses

hänförlig till skattepliktig tjänsteprestation, om den avser skattepliktig vara.

Ändringen är i första hand att anse såsom ett förtydligande beträffande maskinmontering.

Härigenom inträder till synes en viss skärpning i fråga om

uthyrning av byggnadsställningar. Enligt av riksskattenämnden meddelad

anvisning omfattas nämligen för närvarande särskilt debiterad ersättning för

montering inte av skatteplikten. I skrivelsen hemställer de båda lokalföreningarna

om bibehållen skattefrihet för montering av byggnadsställningar.

Utskottet vill i anledning härav framhålla, att den i enlighet med propositionen

nr 14 beslutade reduceringsregeln för investeringsvaror även gäller uthyrning

av sådana objekt, som omfattas av regeln. Enär de av föreningarna

avsedda byggnadsställningarna som regel torde ha en beräknad varaktighetstid

av mer än tre år kommer de såväl vid anskaffning som vid uthyrning att

omfattas av reduceringsregeln. Den sammanlagda effekten av de beslutade

eller föreslagna ändringarna i varuskatteförordningen torde således inte

kunna betecknas som särskilt ogynnsamma för uthyrningsföretagen.

Skattskyldighet

I samband med att i propositionen föreslås viss ändring av anvisningarna

till 12 § i förordningen om allmän varuskatt rörande definitionen av begreppet

yrkesmässighet föreslås även att statlig eller kommunal verksamhet

för att tillgodose egna behov — även vid samverkan mellan stat och kommun

eller mellan kommuner — skall anses vara yrkesmässig endast om den

sker i bolagsform.

Beträffande bestämmelserna rörande statlig eller kommunal

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

s a m v erlia n hemställes i motionerna I: 729 av herr Stefanson in. fl. och

II: 853 av herr Nordgren m. fl. att riksdagen inåtte avslå Kungl. Maj :ts förslag

i denna del. Motionärerna anser förslaget innebära ett avsteg från principen

om en neutral beskattning och om konkurrens på lika villkor mellan

det allmänna och näringslivet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om departementschefens uttalande

att förslaget innebär ett avsteg från skattens allmänna principer. Förslaget

skall dock närmast ses mot bakgrunden av den samverkan mellan försvarets

labriksstyrelse och vissa landsting som etablerats i fråga om tvätteriverksamhet.

Härvid skulle en bibehållen yrkesmässighet resultera i att landstingen

får betala allmän varuskatt, vilket undvikes om de tvättar i egen

regi. De nuvarande beskattningsreglerna motverkar således en rationalisering

av det allmännas verksamhet på ett område, där verksamheten inte bedrivs

i egentlig konkurrens med enskild verksamhet. Härtill kommer att förutsättningar

för skattebefrielse i dessa fall skulle kunna arrangeras även på

annat sätt. Utskottet anser sig kunna biträda förslaget i propositionen även

med hänsyn till att man bör ha rätt att i förevarande fall betrakta det allmännas

verksamhet som en enhet, där ansvaret kan växla mellan staten,

landstingskommuner eller kommuner.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:729 och

II: 853.

Ändringar i varuskatteförordningens bestämmelser om skattskyldighet begäres

i motionerna I: 484 av herr Sveningsson och II: 581 av herr Nordgren

m. fl. Motionärerna hemställer att gällande bestämmelser om befrielse från

skattskyldighet i fråga om verksamhet i ringa omfattning skall utgå och

motiverar sitt yrkande med att s. k. fritidsföretagare med stöd av

dessa bestämmelser kan konkurrera med näringslivet utan skattebelastning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om 1963 års bevillningsutskotts

uttalande, att problemet mera rör inkomstbeskattningen än den allmänna

varuskatten. Frågan är således ett kontrollproblem, där man även måste avväga

administrationskostnaderna mot de förhållandevis obetydliga skatteinkomster

som en utökad skattskyldighet skulle kunna medföra. Utskottet

vill även framhålla att de förevarande undantagen från skattskyldighet korresponderar

med definitionen på begreppet yrkesmässighet. Kommunalskattelagens

bestämmelser om intäkt av rörelse, vilka nu föreslås tillämpliga på

varuskatteförordningens definition av yrkesmässighet, kan uppenbarligen

inte samordnas med skattskyldighet för helt obetydlig verksamhet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna

I: 484 och II: 581.

I motionerna I: 626 av herr Ferdinand Nilsson och II: 743 av herrar Svensson

i Vä och Börjesson i Glömminge hemställs om undantag från beskattningen

för företagares var u uttag för eget och familjens

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1065

beho v. Yrkandet i motionernas hemställan går ut på undantag från skatteplikt,

men utskottet förutsätter att motionärerna åsyftat undantag från

skattskyldighet i de i motionerna avsedda fallen. Yrkandet motiveras närmast

med att uttagen för eget behov ger förhållandevis små skatteinkomster,

men att beskattningen medför merarbete för de skattskyldiga, framför allt

jordbrukarna.

Utskottet finner att ett undantag från beskattningen av uttag för eget behov

måste te sig som en stötande skatteorättvisa för alla som inte skulle få

möjlighet till samma förmån, varför utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Beskattningsvärde och skattepliktig omsättning in. m.

Frågan om beskattningens verkan vid olika former av serveringsrörelse

behandlas i motionerna I: 728 av herr Stefanson och II: 852 av

herr Nordgren. Motionärerna påtalar den skillnad, som för närvarande råder

mellan å ena sidan varuhusens serveringsrörelser, vilka behandlas såsom särskilda

förvärvskällor och där skatten i enlighet med en särskild reduceringsregel

utgår på 60 procent av den skattepliktiga omsättningen, och å andra

sidan konditorirörelser med kombinerad butiks- och serveringsrörelse, där

motsvarande reducering i regel utgör 80 procent. Motionärerna yrkar, att butiksförsäljning

och serveringsrörelse inom samma företag skall kunna behandlas

såsom skilda förvärvskällor.

Utskottet finner frågan vara värd beaktande. Enligt vad utskottet erfarit

har Sveriges Konditor-Förening gjort en framställning till Kungl. Maj :t i

samma fråga, och denna framställning är för närvarande föremål för remissbehandling.

Utskottet finner därför skäl att avvakta Kungl. Maj :ts ställningstagande

i frågan. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna

I: 728 och II: 852.

Utskottet vill slutligen även nämna att till utskottet inkommit skrivelse

från Sveriges köpmannaförbund rörande ikraftträdandebestämmelserna. Såvitt

utskottet kan finna beröres i skrivelsen huvudsakligen frågor, som

sammanhänger med den tidigare beslutade höjningen av den allmänna varuskatten

och som därför icke ånyo kan upptas till behandling vid vårsessionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 87 icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas och med bifall till de likalydande motionerna

I: 704 av herr Gösta Jacobsson och fru Segerstedt Wiberg

samt II: 831 av herrar Nelander och Thylén samt i anledning

av de likalydande motionerna I: 619 av herr Helge

Karlsson m. fl. och II: 730 av herr Johansson i öckerö m. fl.

■— måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

23

förordning angående ändring i förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt med de ändringar, att

10 § 1 mom. och anvisningarna till 10 och 18 §§ erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag)

10

1 in o m. Från skatteplikt — — —

5. Fiskefartyg, bogserbåtar, andra

fartyg med en nettodräktighet av

minst 20 registerton och luftfartyg

samt delar och tillbehör till fartyg

som avses i denna punkt eller till

luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som ------

(Utskottets förslag)

----krossat skick.

5. Fiskefartyg, bogserbåtar, livräddningskryssare,

andra fartyg med

en nettodräktighet av minst 20 registerton

och luftfartyg samt delar

och tillbehör till fartyg som avses i

denna punkt eller till luftfartyg.

— utan vederlag.

(Nuvarande lydelse)

Anvisningar

(Utskottets förslag)

till 10 §.

Undantaget från------liknande sätt.

Med drivmedel —

Undantaget för--------— av

Till fartyg hänföras icke sådana

farkoster, i fråga om vilka förflyttningen

är av underordnad betydelse

i förhållande till huvuduppgiften.

Med denna till gällande tulltaxa

anknutna avgränsning följer, att exempelvis

fyrskepp, flodsprutor, mudderverk,

pontonkranar och flytdockor

utgöra skattepliktiga varor.

Undantaget för

av butiksvara.

detaljhandlare.

Till fartyg hänföras icke sådana

farkoster, i fråga om vilka förflyttningen

är av underordnad betydelse

i förhållande till huvuduppgiften.

Med denna till gällande tulltaxa

anknutna avgränsning följer, att exempelvis

fyrskepp, flodsprutor, mudderverk,

pontonkranar och flytdockor

utgöra skattepliktiga varor. Undantaget

för livräddningskryssare

gäller endast vid tillhandahållande av

sådant fartyg till Svenska sällskapet

för räddning af skeppsbrutne.

hemvärnets verksamhet.

till

(Kungl. Maj.ts förslag)

Avdragsrätt enligt --------

Med material----------

Till material hänföres vidare vara

som är avsedd att användas för yrkesmässig

uthyrning i förening med

tillhandahållande av tvättjänst, s. k.

utbytestvätt.

18 §.

(Utskottets förslag)

allmän varuskatt.

--ett år.

Till material hänföres vidare större

nätredskap, avsett för yrkesmässigt

fiske och nät till sådant redskap,

ävensom vara som är avsedd att användas

för yrkesmässig uthyrning i

förening med tillhandahållande av

tvättjänst, s. k. utbytestvätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningutskottets betänkande nr 31 år 1965

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 204 av herrar Källqvist

och Svanström samt II: 257 av fru Gärde Widemar och herr

Mattsson,

2) de likalydande motionerna 1:305 av herr Stefanson

in. fl. samt II: 374 av herrar Nordgren och Westberg,

3) de likalydande motionerna 1:484 av herr Sveningsson

och II: 581 av herr Nordgren m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 619 av herr Helge Karlsson

m. fl. och II: 730 av herr Johansson i öckerö m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 626 av herr Ferdinand

Nilsson samt II: 743 av herrar Svensson i Vä och Börjesson

i Glömminge, i vad motionerna behandlas i detta betänkande,

6) de likalydande motionerna I: 627 av herr Stefanson

och II: 738 av herr Nordgren m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 728 av herr Stefanson

och II: 852 av herr Nordgren, ävensom

8) de likalydande motionerna I: 729 av herr Stefanson

m. fl. och II: 853 av herr Nordgren in. fl.,

måtte, i den män de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson,

Lundström*, Gösta Jacobsson* och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg*,

Kärrlander*, Vigelsbo*, Engkvist, Forsberg, Kristenson, Carlsson i

Västerås, öhvall och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3i år 1965

25

Reservationer

1) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Sundin,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Öhvall och Börjesson

i Falköping, vilka — under åberopande av de likalydande motionerna

I: 204 av herrar Källqvist och Svanström samt II: 257 av fru Gärde Widemar

och herr Mattsson — ansett att utskottet i anledning av nämnda motioner

bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t med stöd av 10 § 2 mom. förordningen

om allmän varuskatt måtte förordna om undantag

från skatteplikt för konst, som av vederbörande konstnär

försäljes å utställning.

2) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Sundin,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, öhvall och Börjesson

i Falköping, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 305 av herr Stefanson m. fl. samt II: 374 av herrar Nordgren

och Westberg — ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionärernas

förslag att från allmän varuskatt undantaga dentaltekniska alster och

sålunda bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till förenämnda motioner

antaga det vid motionerna fogade förslaget till förordning

angående ändring av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

3) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sundin, Magnusson

i Borås, Vigelsbo, Öhvall och Börjesson i Falköping, vilka — under

åberopande av de likalydande motionerna I: 627 av herr Stefanson och

II: 738 av herr Nordgren m. fl. — ansett, att utskottet i anledning av motionärernas

förslag rörande undantag från allmän varuskatt av reparationsoch

underhållsarbeten samt service på lös egendom för produktionsändamål

bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om utredning i syfte att från allmän varuskatt undantaga

reparations- och underhållsarbeten samt service

på lös egendom för produktionsändamål.

4) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i

Borås och öhvall, vilka —- under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 484 av herr Sveningsson och II: 581 av herr Nordgren m. fl.

— ansett, att utskottet bort tillstyrka det i nämnda motioner framställda

yrkandet och att utskottet därför bort hemställa,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

att riksdagen i anledning av förenämnda motioner måtte

antaga följande

Förslag

till

förordning angående undrad lydelse av 13 § förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om

allmän varuskatt och anvisningarna till 13 § samma förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

13 §.

Skattskyldighet föreligger icke

a) vid uttag ur rörelse av skattepliktiga varor i allenast ringa omfattning,

b) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier

och dylikt.

Anvisningar

till 13 §.

Med försäljning är vid tillämpning av 13 § första stycket b) att jämställa

överlåtelse av maskiner, inventarier och dylikt vid avyttring av rörelse, vid

fusioner eller vid liknande transaktioner.

Med begagnade ----vissa fall.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

5) av herrar Vigelsbo och Börjesson i Falköping, vilka

dels anfört följande:

I de likalydande motionerna I: 626 av herr Ferdinand Nilsson samt II: 743

av herrar Svensson i Vä och Börjesson i Glömminge hemställes om viss

ändring av förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

avseende att undantaga från allmän varuskatt företagares uttag av

produkter ur egen rörelse för det egna hushållets behov. Vad som åsyftas

är att härigenom befria i första hand småföretagare, mindre handlande och

småbrukare från ett besvärligt skattetrassel som dessutom är föga inbringande

för statsverket.

dels ock ansett att utskottet under punkten A bort hemställa,

I) att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

1: 626 av herr Ferdinand Nilsson samt II: 743 av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965 27

herrar Svensson i Va och Börjesson i Glömminge — måtte

antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt med jämväl de ändringar att

13, 63 och 65 §§ samt anvisningarna till 63 och 65 §§ erhåller

följande lydelse:

13 §.

Skattskyldighet föreligger icke

a) beträffande uttag ur rörelse av skattepliktiga varor för den skattskyldiges,

hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller eljest vid

tillhandahållande av skattepliktiga varor och tjänsteprestationer samt uttag

ur rörelse av skattepliktiga varor i allenast ringa omfattning,

b) vid tjänsteprestation med avseende å kläder eller andra textilvaror,

där den som utför prestationen icke har fast driftställe för verksamheten,

c) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier

och dylikt.

Skattskyldighet föreligger---- 1 800 kilogram.

63 §.

Skattskyldighet åvilar ägare eller brukare av jordbruksfastighet, som

till konsument försäljer eller uttager sådan produkt från jordbruket eller

dess binäringar som enligt denna förordning är att hänföra till skattepliktig

vara.

Skattskyldighet föreligger---ringa omfattning.

I fråga —--motsvarande tillämpning.

(Se vidare anvisningarna.)

65 §.

I fråga---till efterrättelse.

Taxering till allmän varuskatt skall avse den skattepliktiga omsättningen

under beskattningsåret och verkställas av vederbörande taxeringsnämnd i

samband med inkomsttaxeringen.

Av taxeringsnämnd---i inkomstlängden.

I stället---tillämpliga delar.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 63 §.

Skattskyldigheten enligt denna paragraf omfattar skattskyldigs försäljning

av produkter från jordbruket eller dess binäringar, t. ex. mjölk, ägg,

kött, fläsk, potatis och grönsaker, till den vilken enligt anvisningarna till

12 § är att anse såsom konsument.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 är 1965

till 65 §.

Den skattepliktiga omsättningen beräknas med ledning av de uppgifter

angående konsumentförsäljning, vilka lämnats i den allmänna självdeklarationen.

II) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära,

att riksskattenämnden erhåller i uppdrag att fastställa

den övre gränsen för här avsedda skattefria uttag ur egen

rörelse så att flertalet mindre företag eller rörelser befrias

från den allmänna varuskatten vid uttag för det egna hushållets

skäliga behov och så att missbruk av denna rätt

effektivt förhindras.

6) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Sundin,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, öhvall och Börjesson

i Falköping, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 20

med »I samband» och slutar på s. 21 med »och II: 853», bort ha följande

lydelse:

Utskottet finner att det i proposition nr 87 föreslagna tillägget till anvisningarna

till 12 § förordningen om allmän varuskatt innefattar en principiell

nyordning av vittgående natur. Möjligheten till skattefrihet för

samtliga berörda parter vid samverkan mellan stat och kommun eller mellan

kommuner inbördes innebär i praktiken en diskriminering i konkurrenshänseende

av enskild verksamhet av motsvarande slag. Utskottet har

noterat departementschefens principiella betänkligheter i detta avseende,

men finner för sin del att det allmänintresse som av departementschefen

åberopas till stöd för den föreslagna särbehandlingen i skattehänseende

med minst samma styrka kan åberopas mot ett genomförande av förslaget.

Detta leder nämligen enligt utskottets mening till en allvarlig faktisk konkurrensbegränsning

som står i strid mot statsmakternas strävanden att

främja konkurrensen som prisbildande faktor.

dels ock ansett att utskottet under punkten A bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1: 729 av herr Stefanson m. fl. och II: 853 av herr Nordgren

m. fl. måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning angående ändring i förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt, med den ändringen

att anvisningarna till 12 § erhåller följande lydelse:

Anvisningar

till 12 g.

Verksamhet anses som yrkesmässig, om inkomst av verksamheten enligt

kommunalskattelagen är att hänföra till intäkt av rörelse. Även annan

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1965

verksamhet anses som yrkesmässig, om den innefattar icke enbart tillfälligt

tillhandahållande av skattepliktiga varor och tjänsteprestationer till konsument.

Tillhandahållande av---för entreprenören.

Vid försäljning---å auktionen.

Med konsument---som konsument.

Eftersom fastighet — — — till konsumenter.

I fråga---till utgivaren.

Försäljning till---av tjänsteprestation.

Med uttag---hans kontor.

flARCUS BOKT8. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 a1 i texten