Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960

1965-05-06 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:32, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning

och beskattning av malt- och läskedrycker,

m. in., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 19 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 94, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253)

om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;

2) förordning om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961

(nr 159);

3) förordning om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

1 propositionen föreslås ett s. k. mellanöl, som i fråga om högsta alkoholhalt

och skattesats avses ligga mellan det nuvarande ölet och starkölet.

Mellanölet, avses få en alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent. Motsvarande

procenttal för det nuvarande ölet och för starkölet bibehålies vid 2,8 resp.

4,5.

Skattesatsen för det nya ölet föreslås bli 96 öre för liter. Någon ändring

avses inte beträffande skattesatserna för övriga maltdrycker.

Mellanölet får enligt förslaget säljas under samma betingelser som del

nuvarande ölet. I fråga om utskänkningen föreslås dock möjlighet till vissa

begränsningar.

De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 oktober 1965.

De ovannämnda författnings förslagen är av följande lydelse. 1

1 Ilihring till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om

tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 1, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 27 maj 1960

om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Med maltdryck------

Maltdryck betecknas som 1 ä 11- ö 1, om alkoholhalten icke överstiger

1,8 viktprocent, som ö 1, om alkoholhalten

överstiger 1,8 men icke

2,8 viktprocent, och som starköl,

om alkoholhalten överstiger 2,8 viktprocent.

Lättöl skall anses såsom

färskt, om det är jäsande eller

eljest innehåller jäst. Annat lättöl

betecknas som lagrat.

Till läskedrycker

Tillverkare kallas

(Föreslagen lydelse)

viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som 1 ä 11- ö 1, om alkoholhalten icke överstiger

1,8 viktprocent, som Öl, om alkoholhalten

överstiger 1,8 men icke

3,6 viktprocent, och som starkö

1, om alkoholhalten överstiger 3,6

viktprocent. Lättöl skall anses såsom

färskt, om det är jäsande eller

eljest innehåller jäst. Annat lättöl

betecknas som lagrat. Öl skall

anses vara av typ A, om alkoholhalten

icke överstiger 2,8 viktprocent,

och i annat fall av typ B.

— 22.02 A.

— — för försäljning.

6 §.

Malt- och läskedrycker må för annat

ändamål än utförsel ur riket eller

till svensk frihamn eller, såvitt

avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager

utlämnas från

tillverkningsställe endast på slutna

kärl eller behållare, vilka godkänts

av kontrollstyrelsen eller med avseende

på rymden blivit märkta på

sätt i 14 § lagen om mått och vikt

sägs. Sådana kärl och behållare skola

vara försedda med uppgift om till
-

Malt- och läskedrycker må för annat

ändamål än utförsel ur riket eller

till svensk frihamn eller, såvitt

avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager

utlämnas från tillverkningsställe

endast på slutna kärl

eller behållare, vilka godkänts av

kontrollstyrelsen eller med avseende

på rymden blivit märkta på sätt

i 14 § lagen om mått och vikt sägs.

Sådana kärl och behållare skola vara

försedda med uppgift om tillverka
-

'' Senaste lydelse av 1 och 6 §§ se 1963:118, av 7 § se 1961:160 samt av 8 § se 1963: 597.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år W65

3

(Nuvarande lydelse)

verkarens namn eller om tillverkningsstället

eller med tillverkarens

inregistrerade varumärke samt, beträffande

maltdrycker, om varuslag

(lättöl, Öl, starköl) och, beträffande

läskedrycker, med uppgift om dryckens

benämning. Tillverkarens namn

och tillverkningsstället må angivas

med förkortning, som kontrollstyrelsen

godkänt. Varuslag må angivas

med särskild beteckning, som godkänts

av kontrollstyrelsen. Kärl eller

behållare, innehållande maltdyck, må

icke förses med uppgift, ägnad att

giva drycken sken av att tillhöra annat

varuslag än det till vilket den är

hänförlig.

Utan hinder------

(Föreslagen lydelse)

rens namn eller om tillverkningsstället

eller med tillverkarens inregistrerade

varumärke samt, beträffande

maltdrycker, om varuslag (lättöl,

Öl, starköl) och, i fråga om Öl,

typbeteckning samt, beträffande läskedrycker,

med uppgift om dryckens

benämning. Tillverkarens namn och

tillverkningsstället må angivas med

förkortning, som kontrollstyrelsen

godkänt. Varuslag och, i fråga om

Öl, typ må angivas med särskild beteckning,

som godkänts av kontrollstyrelsen.

Kärl eller behållare, innehållande

maltdryck, må icke förses

med uppgift, ägnad att giva drycken

sken av att tillhöra annat varuslag

eller, i fråga om Öl, annan typ än

vartill drycken är hänförlig.

rligen justerad.

7 §■

För lagrat lättöl, Öl, starköl och

läskedrycker skall tillverkare, där ej

annat följer av 8 §, erlägga skatt.

Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

fyrtioåtta öre för Öl,

en krona fyrtioett öre för starköl,

och

trettiotre öre för läskedrycker.

Skattskyldigheten inträder, —• ---

För lagrat lättöl, Öl, starköl och

läskedrycker skall tillverkare, där ej

annat följer av 8 §, erlägga skatt.

Skatten utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,

fyrtioåtta öre för Öl av typ A,

nittiosex öre för Öl av typ B,

en krona fyrtioett öre för starköl,

och

trettiotre öre för läskedrycker.

--- — där förtäres.

8 §•

Deklaration skall--—---— varje tillverkningsställe.

Deklarationen skall — ------ — deklarationen avser.

Om särskilda-------deklarationen avser.

I deklaration må särskilt för varje I deklaration må särskilt för varje

varuslag avdrag göras för mycken- varuslag och, i fråga om Öl, typ avhet,

som drag göras för myckenhet, som

a) utförts ur-----— •—- — tillverkarens besittning.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är 1965

Förslag

till

Förordning

om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961 (nr 159)

Härigenom förordnas, att 1, 4 och 14 §§ ölförsäljningsförordningen den 23

mars 1961 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Med ö 1 förstås maltdryck vars alkoholhalt

överstiger 1,8 men icke

2,8 viktprocent.

Öl som införes till riket må icke

utlämnas från tullverket, om icke varan

antingen då den inkommer hit

eller därefter genom varuhavarens

försorg under tillsyn av tullpersonal

blivit försedd med uppgift om tillverkarens

namn och om varuslaget.

I stället för uppgift om varuslaget

må användas av kontrollstyrelsen

godkänd beteckning.

Öl som nu sagts må icke förses

med uppgift ägnad att giva drycken

sken av att tillhöra annat varuslag

än det till vilket den är hänförlig.

Generaltullstyrelsen äger----

(Föreslagen lydelse)

Med ö 1 förstås maltdryck vars alkoholhalt

överstiger 1,8 men icke

3,6 viktprocent.

4 §.

Öl som införes till riket må icke

utlämnas från tullverket, om icke varan

antingen då den inkommer hit

eller därefter genom varuhavarens

försorg under tillsyn av tullpersonal

blivit försedd med uppgift om tillverkarens

namn samt om varuslag

och typ. I stället för uppgift om

varuslag och typ må användas av

kontrollstyrelsen godkänd beteckning.

Öl som nu sagts må icke förses

med uppgift ägnad att giva drycken

sken av att tillhöra annat varuslag

eller annan typ än vartill den är

hänförlig.

--denna paragraf.

14 §.

Tillstånd till------att bedrivas.

Tillstånd till-----— av överståthållarämbetet.

Tillstånd meddelas att gälla tills Tillstånd meddelas att gälla tills

vidare, för bestämd tid eller för visst vidare, för bestämd tid eller för visst

tillfälle. tillfälle. Tillstånd må begränsas till

att avse Öl av typ A.

Om tillstånd------utfärdas tillståndsbevis.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på

åtgärder som erfordras för tillämpningen därefter.

Tillstånd till utskänkning av Öl som lämnats enligt hittillsvarande bestämmelser

skall avse även Öl av typ B, om ej tillståndsmyndigheten finner skäl

att besluta annorlunda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

5

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till rusdrycker---— — och starköl.

Med spritdryck-----eller läkemedel.

Med vin-----volymprocent etylalkohol.

Med starköl förstås maltdryck, Med starköl förstås maltdryck,

vars alkoholhalt överstiger två och vars alkoholhalt överstiger tre och

åtta tiondels viktprocent. sex tiondels viktprocent.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I. de likalydande motionerna I: 709 av herr Mattsson m. fl. och II: 833 av

herr Sjönell m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung].

Maj :t begära förslag om införande av råvaruprisutjämning för maltdrycker,

om möjligt i sådan tid att förfarandet kan införas redan den 1 oktober 1965

eller i varje fall den 1 januari 1966;

II. de likalydande motionerna I: 727 av herr Rönnberg m. fl. och II: 851

av herr Lundmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

15 § andra stycket ölförsäljningsförordningen skall utgå;

III. de likalydande motionerna I: 731 av herr Näsström in. fl. och II: 857

av herr Engkvist m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte avslå propositionen;
IV.

motionen II: 796 av herr Hamrin i Jönköping, vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå propositionen;

V. motionen II: 813 av herr Berglund, vari hemställts, att riksdagen måtte

avslå propositionen;

1 Senaste lydelse av 1 § se 1963:221.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

VI. motionen II: 856 av herr Dickson, vari hemställts, att riksdagen måtte

uttala att, därest mellanöl kommer att tillhandahållas, denna åtgärd skall

betraktas som ett försök i nykterhetsförbättrande syfte som, om ogynnsamma

verkningar förmärkes, med kort varsel kan och skall avbrytas;

VII. motionen II: 858 av herr Johansson i Skärstad m. fl., vari hemställts,

alt riksdagen måtte avslå propositionen.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 304 av herr Schött m. fl. och II: 376 av herr

Wennerfors m. fl. vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära förslag om sådan ändring i bestämmelserna om maltdrycksför

sälj ning och maltdrycksbeskattning att ett s. k. mellanöl med en högsta

alkoholhalt av 3,6 viktprocent kan introduceras och saluföras under förhållandevis

fria former.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:376, 11:796, 11:813, 11:833, 11:851, II:

856, 11:857 och II: 858.

Till utskottet har ingivits en skrivelse i ämnet från logen Herserud av

lOGT och SSUH-föreningen Medusa.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,

s. 6.

Maltdryckernas alkoholhalt och beskattning, s. 6—7.

Försäljning av maltdrycker, s. 7—10.

Försäljningsutveckling och detalj handelspriser, s. 10—11.

Departementschefen, s. 11—12.

Motionerna

Motionärerna i motionerna I: 30i och 11: 376 anser, att en förbättring av

nykterhetstillståndet ter sig som en av de viktigaste sociala uppgifterna i

dagens samhälle. Mycket talar för att en långtgående och varaktig förbättring

kan åstadkommas endast genom en avsevärd ändring i konsumtionsvanorna.

Man kan på goda grunder — bl. a. vetenskapliga rön och internationella

jämförelser — förutsätta att nykterhetssituationen skulle i hög grad

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1365 7

förbättras, om vi fick en tyngdpunktsförskjutning i konsumtionen från de

starkare till de svagare dryckerna.

Förhoppningarna att få till stånd mildare dryckesseder måste sannolikt

främst knytas till ett ökat intresse för vin såsom alternativ till brännvin.

Även ölet kan emellertid ifrågakomma som ersättning. Om detta framgångsrikt

skall kunna konkurrera med brännvinet, måste det emellertid vara fråga

om en kvalitetsbetonad produkt, starkare och fylligare än vanligt Öl klass II.

Den måste också få saluföras under fria villkor. Då det 4,5-procentiga starkölet

av många anses alltför alkoholstarkt för att ifrågakomma för utminutering

annat än i systembolagets regi, torde tillskapandet av mellanöl utgöra

den lämpligaste lösningen. Tekniskt är det möjligt att brygga ett mellanöl

som i smak och kvalitet är jämförbart med starkölet.

Det synes alltmer uppenbart att maltdrycker i ett försäljningssystem med

icke-ransonerad starksprit inte aninat än i sällsynta undantagsfall nyttjas i

berusningssyfte. Under spritstrejken, då i ett visst skede alkoholkonsumenterna

var hänvisade uteslutande till maltdrycker, steg bl. a. starkölsförsäljningen

kraftigt. Samtidigt noterades en unik förbättring av nykterhetstiliståndet.

Inte minst denna erfarenhet bör vara ägnad att minska farhågorna

för negativa biverkningar av ett försök med i huvudsak fri försäljning av

mellanöl.

I motionerna 1: 703 och It: 833 anför motionärerna bl. a., att införandet av

ett mellanöl i vårt land i ökad grad aktualiserar frågan om råvaruprisutjämning

för maltdrycker. Till följd av jordbruksregleringen arbetar bryggerierna

i likhet med andra svenska livsmedelsföretag med högre råvarupriser

än de som gäller på världsmarknaden. Detta problem för svensk livsmedelsindustri

uppmärksammades när vårt land år 1960 anslöt sig till EFTAkonventionen.

Riksdagen beslöt då för vissa produkter införa ett system för

utjämning av råvarukostnaderna. Bland de varor som emellertid inte kom

att omfattas av prisutjämningsförfarandet var malt- och läskedrycker. Som

skäl härför anfördes bl. a. att konkurrensen inom landet på detta område

inte var av den styrka att ett utjämningsförfarande då ansågs nödvändigt.

Importen av maltdrycker, som frågan nu gäller, har under senare år vuxit.

Särskilt gäller detta starkölet. Importen har sedan år 1960 stigit från

26 574 hektoliter till 58 668 hektoliter år 1964. Importandelen av den totala

svenska starkölskonsumtionen har för varje år ökat och utgjorde 1964

ca 80 procent. När mellanölet kommer väntas importen av denna produkt bli

betydande, sannolikt av samma procentuella storleksordning som för starkölet.

Man torde alltså böra räkna med en import av utländskt mellanöl uppgående

till 30 procent eller mer av den totala mellanölskonsumtionen.

I detta läge framstår det som ett svenskt intresse att en råvaruprisutjämning

för maltdrycker genomföres, så att den inhemska industrien inte behöver

belastas av de högre hemmamarknadspriser som följer av jordbruks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är li)65

regleringen. Även för jordbrukets del är det av intresse att svensk industri

inte hämmas av ofördelaktiga konkurrensvillkor. Ett avbräck i den svenska

maltdryckstillverkningen skulle givetvis komma att avspegla sig i en motsvarande

minskning av den svenska maltkornsförbrukningen. Vid nuvarande

införselavgift på korn och malt utgör kostnadsfördyringen för ett mellanöl

drygt 3,5 öre och för starköl nära 4,5 öre per liter. Frågan har för

kort tid sedan behandlats i statens jordbruksnämnd, som i skrivelse den

10 mars 1965 till chefen för jordbruksdepartementet enhälligt föreslår införande

av råvaruprisutjämning.

Enligt motionärernas mening bör den tekniska utformningen av ett utjämningsförfarande

för maltdrycker bli densamma som nu tillämpas för

choklad- och konfektyrvaror. Utjämningsbidraget bör sålunda finansieras

genom uttagande av utjämningsskatt. Utjämningsförfarandet bör inledas

den 1 oktober 1965, då mellanölet enligt propositionen skall utföras i marknaden,

eller senast den 1 januari 1966, då en ny tullavtrappning sker inom

EFTA-området.

Yrkandet i motionerna 1: 727 och II: 851 innebär upphävande av den bestämmelsen

i ölförsäljningsförordningen, att tillstånd till årsutskänkning

som avstyrkts av kommuns fullmäktige i regel ej må meddelas. Som skäl

härför anför motionärerna bl. a., att kommunens suveränitet i fråga om utskänkningsrätt

kan hindra oförvitliga företagare i restaurangbranschen att

driva sin rörelse. Visserligen kan länsstyrelsen trots kommunens avstyrkande

lämna tillstånd, därest det från allmän synpunkt finnes påkallat att

årsutskänkning äger rum på hotell eller pensionat på en för turistväsendet

betydelsefull ort. Det har dock i praktiken visat sig svårt att bedöma vad

som kan betecknas som betydelsefull ort. Uteblivet tillstånd kan i vissa fall

te sig obilligt, särskilt som i närmaste speceributik Öl kan försäljas i praktiskt

taget obegränsad mängd. Denna ordning kan enligt motionärernas mening

inte vara till gagn för nykterhetsarbetet men väl förorsaka irritation

och bli ett avgörande hinder för en önskvärd serviceverksamhet.

I motionerna I: 731 och 11: 857 anför motionärerna huvudsakligen, att förslaget

om införande av mellanöl ur nykterhetspolitisk synpunkt ter sig

vanskligt. Då en proposition liknande den som nu framlagts behandlades av

riksdagen 1957 framfördes motionsvägen och i debatten, bl. a. med hänvisning

till det då rådande nykterhetsläget, betänkligheter mot en friare försälj

ningsform för ölhandeln i vad avser saluförande av mellanöl i livsmedelsbutikerna.

Motionärerna erinrar även om att den reformering av ölhandeln

som skedde i anslutning till den s. k. bryggeriutredningens betänkande

grundades på förutsättningen att ingen ändring skulle ske vad beträffar

försäljningsformerna i detaljhandelsledet och ölets alkoholhalt.

Det nu rådande nykterhetsläget inger enligt motionärernas mening samma

farhågor som år 1957, detta inte minst med hänsyn till den breddning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

9

alkoholvanorna som gjort sig gällande bland ungdomen och kvinnorna.

Att i den situationen bredda sortimentet av alkoholdrycker för fri försäljning,

utan att frågan prövats i ett större sammanhang, är betänkligt. Kunskaperna

om ölets betydelse som tillvänjningsdryck, och då framför allt

bland ungdomen, är mycket begränsade. Detsamma gäller betydelsen av ölet

som en påspädningsdryck, vilken fullständigar ett med andra drycker påbörjat

rus. I detta sammanhang erinras också om den allt vanligare kombinationen

av Öl och tabletter.

Tidigare orsakade det 3,2-procentiga ölet enligt vad motionärerna anför

betydande besvär ur ordningssynpunkt, och ölet var tillräckligt alkoholstarkt

för att orsaka alkoholism och ett utbrett missbruk, detta trots att ölet

försåldes under restriktiva former. Införandet av ett mellanöl skulle utgöra

ett avsteg från principen om en överföring av alkoholkonsumtionen från

starkare till svagare drycker. Utsikterna att mellanölet skulle kunna konkurrera

med starkspriten, vinet och starkölet måste bedömas som mycket

små. På goda grunder kan emellertid antas att den vanliga pilsnern, klass II,

i det långa loppet kommer att konkurreras ut.

Motionärerna tillmäter argumentet att alkoholhalten skulle vara avgörande

för smaken på ölet allt mindre betydelse. I detta sammanhang uppges,

att det s. k. lättölet har bra smak och acceptabel lagringsduglighet, samt att

man i Västtyskland från den 1 april i år säljer ett alkoholsvagt Öl med en

alkoholstyrka om endast 2,5 viktprocent, vilket uppfyller alla kvalitetskrav

och i smakhänseende inte skiljer sig från det vanliga ölet. Ett motiv för de

västtyska bryggerierna att börja tillverka ett alkoholsvagare Öl har varit den

allt större vikt man också i Västtyskland börjat tillmäta alkoholens roll vid

uppkomsten av trafikolyckor. Denna syn på alkoholen överför motionärerna

till vårt starkt mekaniserade samhälle, där de små alkoholdoserna anses

spela en stor roll vid uppkomsten av olycksfall och olyckor i olika sammanhang.

Motionärerna anser vidare, att mellanölet öppnar den svenska marknaden

för en mycket hård konkurrens från utländska bryggerier, vilket med sannolikhet

kommer att avspegla sig i en intensivare reklamverksamhet. Detta

i sin tur kommer att leda till eu ökning av hela reklamvolymen för alkoholdrycker.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 796 anföres, att det kan förutsättas

att tillskapandet av en ny alkoholdryck, fritt salubjuden i landets livsmedelsbutiker,

kommer att ogynnsamt påverka nykterhetstillståndet.

Motionären i motionen 11: 813 befarar, att det alltmer tilltagande alkoholbruket

särskilt bland ungdom skulle bli av elt ännu allvarligare slag om

fria försäljningsformer för mellanöl införes. Till stöd för sitt avslagsyrkande

åberopar motionären alt eu tidig alkoholkontakt medför ökade risker för

alkoholskador, vilket gör del viktigt att ungdomens kontakt med alkohol be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

gränsas. Motionären anser vidare, att frågan om mellanölet ej är tillräckligt

utredd.

I motionen II: 856 åberopas, att förslaget om mellanöl får ses som ett led

i strävandena att främja övergången från spritdrycker till svagare drycker.

Huruvida mellanölet skall gynnsamt påverka svenska folkets nu bristfälliga

förmåga att umgås med alkoholdrycker eller tvärtom kommer att inverka

skadligt på folknykterheten, vilket motionären närmast anser, kan endast

utrönas genom ett praktiskt försök. Om riksdagen skulle besluta att mellanöl

får tillhandahållas borde det således ske med det uttryckliga förbehållet,

att åtgärden skall betraktas som ett försök, som med kort varsel kan

avbrytas.

Motionärerna i motionen II: 858 anför bl. a., att mellanölet kommer att

vara så starkt att förtäring av relativt små kvantiteter kommer att verka berusande.

Propositionen innebär att man uppluckrar bestämmelserna angående

möjligheterna att komma över alkoholstarka spritdrycker.

Enligt vad motionärerna anför har erfarenheten visat, att Öl och vin är

inkörsporten till starkare sorter. Införandet av mellanöl skulle således med

säkerhet medföra, att konsumenter av vanligt Öl skulle övergå till mellanöl,

vilket speciellt bland ungdomen skulle få farliga konsekvenser i fråga om

tillvänjning.

Motionärerna anser även, att införandet av ett mellanöl, som kommer att

användas som normal måltidsdryck, kan medföra ökade risker för trafikolyckor

på grund av alkoholpåverkan. I sammanhanget påpekas att man i

Tyskland hörjat saluföra Öl med en alkoholstyrka av 2,5 procent i stället

för 3,5 procent med den motiveringen, att det starkare ölet är alltför riskabelt

i den växande motortrafiken.

Utskottet

1 propositionen föreslås införandet av ett s. k. mellanöl, som avses få en

alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent. Skattesatsen föreslås bli 96 öre för liter.

Mellanölet, som i fråga om alkoholhalt och skattesats avses ligga mellan

det nuvarande ölet och starkölet, skall enligt förslaget få säljas på samma

villkor som det nuvarande ölet. Tillstånd till utskänkning av Öl skall dock

avse mellanöl endast under förutsättning att tillståndsmyndigheten ej finner

skäl besluta annorlunda. Bestämmelserna om mellanöl är avsedda att

träda i kraft den 1 oktober 1965.

Yrkanden om avslag på propositionen har framställts i motionerna I: 731

av herr Näsström m. fl. och II: 857 av herr Engkvist in. fl., i motionen II:

796 av herr Hamrin i Jönköping, i motionen II: 813 av herr Berglund samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 11

i motionen II: 858 av lierr Johansson i Skärstad m. fl. Vidare har herr Dickson

i motionen II: 856 hemställt att tillhandahållandet av mellanöl skall betraktas

som ett försök, som bör kunna avbrytas med kort varsel, om förhållandena

därtill föranleder. Som skäl för avslagsyrkandena åberopas i huvudsak

farhågor för att mellanölet skall leda till en försämring av nykterhetsläget.

I motionerna I: 731 och II: 857 hävdas att införandet av ett mellanöl

utgör ett avsteg från önskemålet om övergång från starkare till svagare

drycker. Motionärerna finner det nämligen troligt alt mellanölet närmast

kommer att konkurrera ut det nuvarande ölet. Vidare hävdas att alkoholhaltens

betydelse för ölets smak bör tillmätas allt mindre betydelse. I sammanhanget

åberopas att de västtyska bryggerierna börjat tillverka ett alkoholsvagare

Öl än mellanölet. Slutligen framhåller motionärerna riskerna för

en ökad reklamverksamhet på grund av konkurrensen från utländska bryggerier,

vilket antas leda till en ökning av hela reklamvolymen för alkoholdrycker.

Frågan om mellanölet har under den senaste tiden tilldragit sig stor uppmärksamhet

i den allmänna debatten. Enligt utskottets mening torde mellanölets

betydelse från nykterhetspolitisk synpunkt väsentligt ha överdimensionerats

av såväl anhängare som motståndare. Utskottet anser inte att införandet

av mellanöl bör tillmätas alltför stor betydelse som nykterhetspolitisk

faktor. Det torde emellertid få anses troligt att mellanölet kommer att

bidraga till eu minskning av den under senare år kraftigt stigande starkölskonsumtionen

och därigenom främja viss övergång till alkoholsvagare drycker.

Införandet av mellanölet får även ses som en åtgärd för att tillfredsställa

konsumenternas önskemål. Vad som i motionerna framförts rörande alkoholhaltens

betydelse för smaken på Öl motsägs av att i flertalet länder med

betydande ölkonsumtion, där motsvarande alkoholgränser för Öl inte förelegat,

Öl av mellanölets styrka varit den helt dominerande typen. Utskottet

vill inte bestrida att mellanölet i viss mån kommer att undantränga del

nuvarande ölet. Å andra sidan måste det antagas att den föreslagna skattesatsen

för mellanölet i stor utsträckning kommer att motverka en sådan utveckling.

Det bör framhållas att skatten räknad på i varan ingående mängd

alkohol blir väsentligt högre för mellanöl än för exempelvis lättvin.

Ileträffande yrkandet att tillhandahållandet av mellanöl skall betraktas

som ett försök, vill utskottet endast framhålla, att riksdagen har möjlighet

att om så påfordras skyndsamt besluta om åtgärder för att förbjuda försäljningen

av mellanöl.

Vad härefter angår frågan om en ökad alkoholreklam i samband med mellanölets

införande föreligger enligt utskottets mening inte särskilda skäl att

begränsa producenternas möjligheter till reklamåtgärder. Utskottet förutsätter

emellertid att inte endast de inhemska och utländska ölproducenterna

utan även producenter av andra alkoholhaltiga drycker iakttar tillbörlig åter
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

hållsamhet i sin reklamverksamhet vid introduktionen av mellanölet. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att alkoholreklamen varit föremål

för särskild utredning. Därvid har även frågan om ölreklamen prövats. Utredningens

förslag har ännu inte föranlett några åtgärder från Kungl.

\laj:ts sida.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet de i propositionen

framlagda förslagen och avstyrker således bifall till ovannämnda motioner.

Genom Kungl. Maj :ts förslag har även yrkandena i de vid riksdagens

början väckta motionerna 1: 304 av herr Schött in. fl. och II: 376 av herr

Wennerfors m. fl. om införande av mellanöl blivit tillgodosedda.

1 anledning av propositionen har i motionerna I: 709 av herr Mattsson

in. fl. och II: 833 av herr Sjönell m. fl. hemställts om införande av råvaruprisutjämning

för maltdrycker från och med den 1 oktober 1965. Motionärerna

framhåller, att nuvarande införselavgift på korn och malt medför eu

kostnadsfördyring för mellanölet med drygt 3,5 öre för liter. Som skäl för

yrkandet åberopas även en skrivelse från statens jordbruksnämnd med förslag

om införande av sådan prisutjämning. Utjämningsförfarandet föreslås

ske genom uttagande av en utjämningsskatt. Vidare hänvisas till jordbrukets

intresse av att den svenska maltkornsförbrukningen inte minskar.

Utskottet får i denna fråga hänvisa till det av Kungl. Maj :t i propositionen

nr 111 framlagda förslaget till ändringar i tulltaxan, där tullsatsen för

mellanöl föreslås utgå med ett belopp som motsvarar ett tullskydd av 15 öre

för liter. Detta skydd reduceras emellertid inom EFTA från och med den 1

januari 1966 med 80 procent, varför tullskyddet inom EFTA under år 1966

kommer att uppgå till 3 öre för liter. Lägger man härtill transportkostnaderna

vid import, erhålles ett mot den begärda råvaruprisutjämningen

i stort sett svarande skydd för den svenska bryggeriindustrien fram till år

1967, då tullarna inom EFTA skall vara helt avvecklade. Den i motionerna

aktualiserade frågan om prisutjämning gäller inte enbart maltdrycker utan

alla produkter som tillverkas av råvaror, vilka fördyras genom jordbruksregleringen.

Frågan om ett utjämningsförfarande för sådana produkter i

samband med att tullarna inom EFTA helt avvecklas kan således väntas

föranleda förslag till 1966 års riksdag. Utskottet förutsätter, att maltdryckerna

därvid kommer att beredas erforderligt skydd på samma villkor som

övriga industrivaror. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna

1: 709 och II: 833.

Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna I: 727 av hen

Rönnberg m. fl. och II: 851 av herr Lundmark m. fl. om ändring av bestämmelserna

i 15 § ölförsäljningsförordningen. Motionärerna hemställer att i

nämnda författningsrum intagna bestämmelser om kommunalt veto mot årsutskänkning

av Öl skall utgå. Till stöd för yrkandet åberopas bl. a. ett fall,

där en kommun av principiella skäl avstyrkt utskänkning för ett dotterbolag

till en restaurangrörelse i en grannkommun och därigenom förorsakat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 13

restauratören betydande förluster. Motionärerna finner det kommunala

vetot inte gagna nykterhetsarbetet utan ägnat att orsaka irritation och

hindra önskvärd serviceverksamhet.

Utskottet anser det i likhet med motionärerna tveksamt om detta kommunala

veto fyller någon väsentlig nykterhetspolitisk uppgift, eftersom det endast

gäller i fråga om utskänkning av Öl men inte i fråga om utminutering.

Det kan anföras skäl för att i samband med den liberalisering inom maltdrycksområdet,

som införandet av mellanölet utgör, även ompröva gällande

försäljningsbestämmelser. I enlighet med bestämmelserna i 1961 års ölförsäljningsförordning

kan för närvarande praktiskt taget alla affärer, som säljer

matvaror, räkna med möjlighet att erhålla tillstånd att sälja Öl. Under

förutsättning av riksdagens bifall till den föreliggande propositionen kan de

från och med den 1 oktober 1965 automatiskt räkna med att även få försälja

mellanöl. Under sådana förhållanden ifrågasätter utskottet, om det i

ölförsäljningsförordningen föreskrivna tillståndsförfarandet över huvud

taget fyller någon funktion. Med hänsyn härtill förväntar utskottet, att

Kungl. Maj :t snarast möjligt tar upp frågan om villkoren för ölförsäljningen

— såväl utminuteringen som utskänkningen — till omprövning. Med det

anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna I: 727 och II: 851.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med avslag å de likalydande motionerna

I: 731 av herr Näsström m. fl. och II: 857 av herr Engkvist

m. fl., motionen II: 796 av herr Hamrin i Jönköping, motionen

II: 813 av herr Berglund samt motionen II: 858 av

herr Johansson i Skärstad in. fl. måtte antaga de vid Kungl.

Maj :ts proposition nr 94 fogade förslagen till

1) förordning angående ändring i förordningen den 27

maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av maltoch

läskedrycker;

2) förordning om ändring i ölförsäljningsförordningen

den 23 mars 1961 (nr 159); samt

3) förordning om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521);

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:304 av herr Schött m.

fl. och II: 376 av herr Wennerfors in. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 709 av herr Mattsson

in. fl. och II: 833 av herr Sjönell m . fl.,

3) de likalydande motionerna I: 727 av herr Rönnberg

in. fl. och II: 851 av herr Lundmark in. fl., samt

4) motionen II: 856 av herr Dickson,

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965

måtte, i den män de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1965

På bevillningsutskottets vägnar-:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Yngve

Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson*, Billman, Sundin,

Erik Filip Petersson och Arne Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg*, Kärrlander*, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i

Bäckmora*, Kristenson, Carlsson i Västerås och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Wärnberg, Tage Johansson, Erik Filip Petersson, Gustafson i

Göteborg, Engkvist, Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med

»Frågan om» och på s. 12 slutar med »blivit tillgodosedda» bort ha följande

lydelse.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, anser det allvarligt alt

den av riksdagen godkända principen om övergång till svagare alkoholsorter

kommer att brytas om en starkare alkoholdryck får tillverkas och försäljas

under samma betingelser som det alkoholsvagare Öl vi nu har. Genom

den troliga utvecklingen — att det s. k. mellanölet ersätter nuvarande

konsumtion på omkring 200 milj. liter av det nuvarande ölet — kommer

den totala alkoholkonsumtionen i landet att kraftigt öka.

Utskottet vill vidare framhålla, att den ökade berusningseffekt som uppnås

genom den föreslagna nya ölsorten, är av sådan art att den inger stora

farhågor ur bl. a. trafiksäkerhetssynpunkt.

Då i propositionen inte har påvisats några nykterhetspolitiska vinster av

den nya ölsortens införande, och då det ej heller dokumenterats, att någol

behov skulle föreligga av införandet, anser utskottet sig böra avvisa Kungl.

Maj :ts proposition.

I de först nämnda inotionsparen understrykes vikten av att en ökad alkoholreklam

undvikes om ett s. k. mellanöl införes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 15

Utskottet finner all alkoholreklam motbjudande och förutsätter att såväl

Öl- som övriga alkoholintressenter ålägger sig stor återhållsamhet på denna

punkt. Skulle ändock en intensifierad alkoholreklam komma till stånd förutsätter

utskottet att åtgärder vidtas för en begränsning.

samt att det stycke i yttrandet som på s. 13 börjar med »Utskottet anser»

och slutar med »och II: 851» hort ha följande lydelse.

Utskottet anser i motsats till motionärerna att detta kommunala veto inte

saknar nykterhetspolitisk betydelse. Det måste nämligen vara den lokala

kännedomen hos de kommunala myndigheterna som i första hand bör ligga

till grund för bedömningen av frågan huruvida en lokal är lämplig för utskänkning

eller ej eller om en restauratör är den lämplige att handha utskänkningen.

Inte så sällan har en utskänkningslokal kunnat skapa otrivsel

för sin omgivning eller utgjort ett riskmoment för exempelvis ungdomstylleri.

Huruvida sådana risker är för handen i de olika lokala sammanhangen

torde bäst kunna avgöras av de folkvalda kommunalfullmäktigeledamöterna.

Motionärerna anför som skäl för sitt yrkande att en restaurangrörelse

orsakats förluster på grund av kommunalt beslut om vägrad utskänkningsrätt.

Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att det inte torde vara

svårt att ge exempel på fall där enskilda personer och yrkeskategorier på

grund av kommunala beslut ej fått beräknade vinster eller kanske lidit

förluster, utan att därför krav rests på den kommunala beslutanderättens

avskaffande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa,

A) att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 731 av herr Näsström m. fl. och 11:857 av herr

Engkvist m. fl., motionen 11:796 av herr Hamrin i Jönköping,

motionen II: 813 av herr Berglund samt motionen

11:858 av herr Johansson i Skärstad in. fl., måtte avslå

Kungl. Maj :ts proposition nr 94 och därvid fogade författningsförslag.

dels ock ansett att utskottet under en punkt C bort hemställa,

C) att riksdagen, om propositionen nr 94 bifalles, måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om alkoholreklamen

följes med uppmärksamhet och, i den händelse

en intensifiering av denna skulle ske i samband med det

s. k. mellanölets införande, åtgärder vidtages för reklamens

begränsning.

KAACUSBOKTA STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 a1 i texten