Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960
1965-05-06 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1965:32, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
1
Nr 32
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker,
m. in., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 19 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 94, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253)
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;
2) förordning om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961
(nr 159);
3) förordning om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521).
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
1 propositionen föreslås ett s. k. mellanöl, som i fråga om högsta alkoholhalt
och skattesats avses ligga mellan det nuvarande ölet och starkölet.
Mellanölet, avses få en alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent. Motsvarande
procenttal för det nuvarande ölet och för starkölet bibehålies vid 2,8 resp.
4,5.
Skattesatsen för det nya ölet föreslås bli 96 öre för liter. Någon ändring
avses inte beträffande skattesatserna för övriga maltdrycker.
Mellanölet får enligt förslaget säljas under samma betingelser som del
nuvarande ölet. I fråga om utskänkningen föreslås dock möjlighet till vissa
begränsningar.
De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 oktober 1965.
De ovannämnda författnings förslagen är av följande lydelse. 1
1 Ilihring till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 32
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
Härigenom förordnas, att 1, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 27 maj 1960
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
Med maltdryck------
Maltdryck betecknas som 1 ä 11- ö 1, om alkoholhalten icke överstiger
1,8 viktprocent, som ö 1, om alkoholhalten
överstiger 1,8 men icke
2,8 viktprocent, och som starköl,
om alkoholhalten överstiger 2,8 viktprocent.
Lättöl skall anses såsom
färskt, om det är jäsande eller
eljest innehåller jäst. Annat lättöl
betecknas som lagrat.
Till läskedrycker
Tillverkare kallas
(Föreslagen lydelse)
viktprocent alkohol.
Maltdryck betecknas som 1 ä 11- ö 1, om alkoholhalten icke överstiger
1,8 viktprocent, som Öl, om alkoholhalten
överstiger 1,8 men icke
3,6 viktprocent, och som starkö
1, om alkoholhalten överstiger 3,6
viktprocent. Lättöl skall anses såsom
färskt, om det är jäsande eller
eljest innehåller jäst. Annat lättöl
betecknas som lagrat. Öl skall
anses vara av typ A, om alkoholhalten
icke överstiger 2,8 viktprocent,
och i annat fall av typ B.
— 22.02 A.
— — för försäljning.
6 §.
Malt- och läskedrycker må för annat
ändamål än utförsel ur riket eller
till svensk frihamn eller, såvitt
avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager
utlämnas från
tillverkningsställe endast på slutna
kärl eller behållare, vilka godkänts
av kontrollstyrelsen eller med avseende
på rymden blivit märkta på
sätt i 14 § lagen om mått och vikt
sägs. Sådana kärl och behållare skola
vara försedda med uppgift om till
-
Malt- och läskedrycker må för annat
ändamål än utförsel ur riket eller
till svensk frihamn eller, såvitt
avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager
utlämnas från tillverkningsställe
endast på slutna kärl
eller behållare, vilka godkänts av
kontrollstyrelsen eller med avseende
på rymden blivit märkta på sätt
i 14 § lagen om mått och vikt sägs.
Sådana kärl och behållare skola vara
försedda med uppgift om tillverka
-
'' Senaste lydelse av 1 och 6 §§ se 1963:118, av 7 § se 1961:160 samt av 8 § se 1963: 597.
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år W65
3
(Nuvarande lydelse)
verkarens namn eller om tillverkningsstället
eller med tillverkarens
inregistrerade varumärke samt, beträffande
maltdrycker, om varuslag
(lättöl, Öl, starköl) och, beträffande
läskedrycker, med uppgift om dryckens
benämning. Tillverkarens namn
och tillverkningsstället må angivas
med förkortning, som kontrollstyrelsen
godkänt. Varuslag må angivas
med särskild beteckning, som godkänts
av kontrollstyrelsen. Kärl eller
behållare, innehållande maltdyck, må
icke förses med uppgift, ägnad att
giva drycken sken av att tillhöra annat
varuslag än det till vilket den är
hänförlig.
Utan hinder------
(Föreslagen lydelse)
rens namn eller om tillverkningsstället
eller med tillverkarens inregistrerade
varumärke samt, beträffande
maltdrycker, om varuslag (lättöl,
Öl, starköl) och, i fråga om Öl,
typbeteckning samt, beträffande läskedrycker,
med uppgift om dryckens
benämning. Tillverkarens namn och
tillverkningsstället må angivas med
förkortning, som kontrollstyrelsen
godkänt. Varuslag och, i fråga om
Öl, typ må angivas med särskild beteckning,
som godkänts av kontrollstyrelsen.
Kärl eller behållare, innehållande
maltdryck, må icke förses
med uppgift, ägnad att giva drycken
sken av att tillhöra annat varuslag
eller, i fråga om Öl, annan typ än
vartill drycken är hänförlig.
rligen justerad.
7 §■
För lagrat lättöl, Öl, starköl och
läskedrycker skall tillverkare, där ej
annat följer av 8 §, erlägga skatt.
Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
fyrtioåtta öre för Öl,
en krona fyrtioett öre för starköl,
och
trettiotre öre för läskedrycker.
Skattskyldigheten inträder, —• ---
För lagrat lättöl, Öl, starköl och
läskedrycker skall tillverkare, där ej
annat följer av 8 §, erlägga skatt.
Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
fyrtioåtta öre för Öl av typ A,
nittiosex öre för Öl av typ B,
en krona fyrtioett öre för starköl,
och
trettiotre öre för läskedrycker.
--- — där förtäres.
8 §•
Deklaration skall--—---— varje tillverkningsställe.
Deklarationen skall — ------ — deklarationen avser.
Om särskilda-------deklarationen avser.
I deklaration må särskilt för varje I deklaration må särskilt för varje
varuslag avdrag göras för mycken- varuslag och, i fråga om Öl, typ avhet,
som drag göras för myckenhet, som
a) utförts ur-----— •—- — tillverkarens besittning.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är 1965
Förslag
till
Förordning
om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961 (nr 159)
Härigenom förordnas, att 1, 4 och 14 §§ ölförsäljningsförordningen den 23
mars 1961 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
Med ö 1 förstås maltdryck vars alkoholhalt
överstiger 1,8 men icke
2,8 viktprocent.
Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, om icke varan
antingen då den inkommer hit
eller därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
blivit försedd med uppgift om tillverkarens
namn och om varuslaget.
I stället för uppgift om varuslaget
må användas av kontrollstyrelsen
godkänd beteckning.
Öl som nu sagts må icke förses
med uppgift ägnad att giva drycken
sken av att tillhöra annat varuslag
än det till vilket den är hänförlig.
Generaltullstyrelsen äger----
(Föreslagen lydelse)
Med ö 1 förstås maltdryck vars alkoholhalt
överstiger 1,8 men icke
3,6 viktprocent.
4 §.
Öl som införes till riket må icke
utlämnas från tullverket, om icke varan
antingen då den inkommer hit
eller därefter genom varuhavarens
försorg under tillsyn av tullpersonal
blivit försedd med uppgift om tillverkarens
namn samt om varuslag
och typ. I stället för uppgift om
varuslag och typ må användas av
kontrollstyrelsen godkänd beteckning.
Öl som nu sagts må icke förses
med uppgift ägnad att giva drycken
sken av att tillhöra annat varuslag
eller annan typ än vartill den är
hänförlig.
--denna paragraf.
14 §.
Tillstånd till------att bedrivas.
Tillstånd till-----— av överståthållarämbetet.
Tillstånd meddelas att gälla tills Tillstånd meddelas att gälla tills
vidare, för bestämd tid eller för visst vidare, för bestämd tid eller för visst
tillfälle. tillfälle. Tillstånd må begränsas till
att avse Öl av typ A.
Om tillstånd------utfärdas tillståndsbevis.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på
åtgärder som erfordras för tillämpningen därefter.
Tillstånd till utskänkning av Öl som lämnats enligt hittillsvarande bestämmelser
skall avse även Öl av typ B, om ej tillståndsmyndigheten finner skäl
att besluta annorlunda.
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
5
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521)
Härigenom förordnas, att 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26
maj 19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Till rusdrycker---— — och starköl.
Med spritdryck-----eller läkemedel.
Med vin-----volymprocent etylalkohol.
Med starköl förstås maltdryck, Med starköl förstås maltdryck,
vars alkoholhalt överstiger två och vars alkoholhalt överstiger tre och
åtta tiondels viktprocent. sex tiondels viktprocent.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1965.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I. de likalydande motionerna I: 709 av herr Mattsson m. fl. och II: 833 av
herr Sjönell m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung].
Maj :t begära förslag om införande av råvaruprisutjämning för maltdrycker,
om möjligt i sådan tid att förfarandet kan införas redan den 1 oktober 1965
eller i varje fall den 1 januari 1966;
II. de likalydande motionerna I: 727 av herr Rönnberg m. fl. och II: 851
av herr Lundmark m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
15 § andra stycket ölförsäljningsförordningen skall utgå;
III. de likalydande motionerna I: 731 av herr Näsström in. fl. och II: 857
av herr Engkvist m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte avslå propositionen;
IV.
motionen II: 796 av herr Hamrin i Jönköping, vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå propositionen;
V. motionen II: 813 av herr Berglund, vari hemställts, att riksdagen måtte
avslå propositionen;
1 Senaste lydelse av 1 § se 1963:221.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
VI. motionen II: 856 av herr Dickson, vari hemställts, att riksdagen måtte
uttala att, därest mellanöl kommer att tillhandahållas, denna åtgärd skall
betraktas som ett försök i nykterhetsförbättrande syfte som, om ogynnsamma
verkningar förmärkes, med kort varsel kan och skall avbrytas;
VII. motionen II: 858 av herr Johansson i Skärstad m. fl., vari hemställts,
alt riksdagen måtte avslå propositionen.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen
de likalydande motionerna I: 304 av herr Schött m. fl. och II: 376 av herr
Wennerfors m. fl. vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t begära förslag om sådan ändring i bestämmelserna om maltdrycksför
sälj ning och maltdrycksbeskattning att ett s. k. mellanöl med en högsta
alkoholhalt av 3,6 viktprocent kan introduceras och saluföras under förhållandevis
fria former.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:376, 11:796, 11:813, 11:833, 11:851, II:
856, 11:857 och II: 858.
Till utskottet har ingivits en skrivelse i ämnet från logen Herserud av
lOGT och SSUH-föreningen Medusa.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,
s. 6.
Maltdryckernas alkoholhalt och beskattning, s. 6—7.
Försäljning av maltdrycker, s. 7—10.
Försäljningsutveckling och detalj handelspriser, s. 10—11.
Departementschefen, s. 11—12.
Motionerna
Motionärerna i motionerna I: 30i och 11: 376 anser, att en förbättring av
nykterhetstillståndet ter sig som en av de viktigaste sociala uppgifterna i
dagens samhälle. Mycket talar för att en långtgående och varaktig förbättring
kan åstadkommas endast genom en avsevärd ändring i konsumtionsvanorna.
Man kan på goda grunder — bl. a. vetenskapliga rön och internationella
jämförelser — förutsätta att nykterhetssituationen skulle i hög grad
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1365 7
förbättras, om vi fick en tyngdpunktsförskjutning i konsumtionen från de
starkare till de svagare dryckerna.
Förhoppningarna att få till stånd mildare dryckesseder måste sannolikt
främst knytas till ett ökat intresse för vin såsom alternativ till brännvin.
Även ölet kan emellertid ifrågakomma som ersättning. Om detta framgångsrikt
skall kunna konkurrera med brännvinet, måste det emellertid vara fråga
om en kvalitetsbetonad produkt, starkare och fylligare än vanligt Öl klass II.
Den måste också få saluföras under fria villkor. Då det 4,5-procentiga starkölet
av många anses alltför alkoholstarkt för att ifrågakomma för utminutering
annat än i systembolagets regi, torde tillskapandet av mellanöl utgöra
den lämpligaste lösningen. Tekniskt är det möjligt att brygga ett mellanöl
som i smak och kvalitet är jämförbart med starkölet.
Det synes alltmer uppenbart att maltdrycker i ett försäljningssystem med
icke-ransonerad starksprit inte aninat än i sällsynta undantagsfall nyttjas i
berusningssyfte. Under spritstrejken, då i ett visst skede alkoholkonsumenterna
var hänvisade uteslutande till maltdrycker, steg bl. a. starkölsförsäljningen
kraftigt. Samtidigt noterades en unik förbättring av nykterhetstiliståndet.
Inte minst denna erfarenhet bör vara ägnad att minska farhågorna
för negativa biverkningar av ett försök med i huvudsak fri försäljning av
mellanöl.
I motionerna 1: 703 och It: 833 anför motionärerna bl. a., att införandet av
ett mellanöl i vårt land i ökad grad aktualiserar frågan om råvaruprisutjämning
för maltdrycker. Till följd av jordbruksregleringen arbetar bryggerierna
i likhet med andra svenska livsmedelsföretag med högre råvarupriser
än de som gäller på världsmarknaden. Detta problem för svensk livsmedelsindustri
uppmärksammades när vårt land år 1960 anslöt sig till EFTAkonventionen.
Riksdagen beslöt då för vissa produkter införa ett system för
utjämning av råvarukostnaderna. Bland de varor som emellertid inte kom
att omfattas av prisutjämningsförfarandet var malt- och läskedrycker. Som
skäl härför anfördes bl. a. att konkurrensen inom landet på detta område
inte var av den styrka att ett utjämningsförfarande då ansågs nödvändigt.
Importen av maltdrycker, som frågan nu gäller, har under senare år vuxit.
Särskilt gäller detta starkölet. Importen har sedan år 1960 stigit från
26 574 hektoliter till 58 668 hektoliter år 1964. Importandelen av den totala
svenska starkölskonsumtionen har för varje år ökat och utgjorde 1964
ca 80 procent. När mellanölet kommer väntas importen av denna produkt bli
betydande, sannolikt av samma procentuella storleksordning som för starkölet.
Man torde alltså böra räkna med en import av utländskt mellanöl uppgående
till 30 procent eller mer av den totala mellanölskonsumtionen.
I detta läge framstår det som ett svenskt intresse att en råvaruprisutjämning
för maltdrycker genomföres, så att den inhemska industrien inte behöver
belastas av de högre hemmamarknadspriser som följer av jordbruks
-
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är li)65
regleringen. Även för jordbrukets del är det av intresse att svensk industri
inte hämmas av ofördelaktiga konkurrensvillkor. Ett avbräck i den svenska
maltdryckstillverkningen skulle givetvis komma att avspegla sig i en motsvarande
minskning av den svenska maltkornsförbrukningen. Vid nuvarande
införselavgift på korn och malt utgör kostnadsfördyringen för ett mellanöl
drygt 3,5 öre och för starköl nära 4,5 öre per liter. Frågan har för
kort tid sedan behandlats i statens jordbruksnämnd, som i skrivelse den
10 mars 1965 till chefen för jordbruksdepartementet enhälligt föreslår införande
av råvaruprisutjämning.
Enligt motionärernas mening bör den tekniska utformningen av ett utjämningsförfarande
för maltdrycker bli densamma som nu tillämpas för
choklad- och konfektyrvaror. Utjämningsbidraget bör sålunda finansieras
genom uttagande av utjämningsskatt. Utjämningsförfarandet bör inledas
den 1 oktober 1965, då mellanölet enligt propositionen skall utföras i marknaden,
eller senast den 1 januari 1966, då en ny tullavtrappning sker inom
EFTA-området.
Yrkandet i motionerna 1: 727 och II: 851 innebär upphävande av den bestämmelsen
i ölförsäljningsförordningen, att tillstånd till årsutskänkning
som avstyrkts av kommuns fullmäktige i regel ej må meddelas. Som skäl
härför anför motionärerna bl. a., att kommunens suveränitet i fråga om utskänkningsrätt
kan hindra oförvitliga företagare i restaurangbranschen att
driva sin rörelse. Visserligen kan länsstyrelsen trots kommunens avstyrkande
lämna tillstånd, därest det från allmän synpunkt finnes påkallat att
årsutskänkning äger rum på hotell eller pensionat på en för turistväsendet
betydelsefull ort. Det har dock i praktiken visat sig svårt att bedöma vad
som kan betecknas som betydelsefull ort. Uteblivet tillstånd kan i vissa fall
te sig obilligt, särskilt som i närmaste speceributik Öl kan försäljas i praktiskt
taget obegränsad mängd. Denna ordning kan enligt motionärernas mening
inte vara till gagn för nykterhetsarbetet men väl förorsaka irritation
och bli ett avgörande hinder för en önskvärd serviceverksamhet.
I motionerna I: 731 och 11: 857 anför motionärerna huvudsakligen, att förslaget
om införande av mellanöl ur nykterhetspolitisk synpunkt ter sig
vanskligt. Då en proposition liknande den som nu framlagts behandlades av
riksdagen 1957 framfördes motionsvägen och i debatten, bl. a. med hänvisning
till det då rådande nykterhetsläget, betänkligheter mot en friare försälj
ningsform för ölhandeln i vad avser saluförande av mellanöl i livsmedelsbutikerna.
Motionärerna erinrar även om att den reformering av ölhandeln
som skedde i anslutning till den s. k. bryggeriutredningens betänkande
grundades på förutsättningen att ingen ändring skulle ske vad beträffar
försäljningsformerna i detaljhandelsledet och ölets alkoholhalt.
Det nu rådande nykterhetsläget inger enligt motionärernas mening samma
farhågor som år 1957, detta inte minst med hänsyn till den breddning av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
9
alkoholvanorna som gjort sig gällande bland ungdomen och kvinnorna.
Att i den situationen bredda sortimentet av alkoholdrycker för fri försäljning,
utan att frågan prövats i ett större sammanhang, är betänkligt. Kunskaperna
om ölets betydelse som tillvänjningsdryck, och då framför allt
bland ungdomen, är mycket begränsade. Detsamma gäller betydelsen av ölet
som en påspädningsdryck, vilken fullständigar ett med andra drycker påbörjat
rus. I detta sammanhang erinras också om den allt vanligare kombinationen
av Öl och tabletter.
Tidigare orsakade det 3,2-procentiga ölet enligt vad motionärerna anför
betydande besvär ur ordningssynpunkt, och ölet var tillräckligt alkoholstarkt
för att orsaka alkoholism och ett utbrett missbruk, detta trots att ölet
försåldes under restriktiva former. Införandet av ett mellanöl skulle utgöra
ett avsteg från principen om en överföring av alkoholkonsumtionen från
starkare till svagare drycker. Utsikterna att mellanölet skulle kunna konkurrera
med starkspriten, vinet och starkölet måste bedömas som mycket
små. På goda grunder kan emellertid antas att den vanliga pilsnern, klass II,
i det långa loppet kommer att konkurreras ut.
Motionärerna tillmäter argumentet att alkoholhalten skulle vara avgörande
för smaken på ölet allt mindre betydelse. I detta sammanhang uppges,
att det s. k. lättölet har bra smak och acceptabel lagringsduglighet, samt att
man i Västtyskland från den 1 april i år säljer ett alkoholsvagt Öl med en
alkoholstyrka om endast 2,5 viktprocent, vilket uppfyller alla kvalitetskrav
och i smakhänseende inte skiljer sig från det vanliga ölet. Ett motiv för de
västtyska bryggerierna att börja tillverka ett alkoholsvagare Öl har varit den
allt större vikt man också i Västtyskland börjat tillmäta alkoholens roll vid
uppkomsten av trafikolyckor. Denna syn på alkoholen överför motionärerna
till vårt starkt mekaniserade samhälle, där de små alkoholdoserna anses
spela en stor roll vid uppkomsten av olycksfall och olyckor i olika sammanhang.
Motionärerna anser vidare, att mellanölet öppnar den svenska marknaden
för en mycket hård konkurrens från utländska bryggerier, vilket med sannolikhet
kommer att avspegla sig i en intensivare reklamverksamhet. Detta
i sin tur kommer att leda till eu ökning av hela reklamvolymen för alkoholdrycker.
Till stöd för yrkandet i motionen II: 796 anföres, att det kan förutsättas
att tillskapandet av en ny alkoholdryck, fritt salubjuden i landets livsmedelsbutiker,
kommer att ogynnsamt påverka nykterhetstillståndet.
Motionären i motionen 11: 813 befarar, att det alltmer tilltagande alkoholbruket
särskilt bland ungdom skulle bli av elt ännu allvarligare slag om
fria försäljningsformer för mellanöl införes. Till stöd för sitt avslagsyrkande
åberopar motionären alt eu tidig alkoholkontakt medför ökade risker för
alkoholskador, vilket gör del viktigt att ungdomens kontakt med alkohol be
-
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
gränsas. Motionären anser vidare, att frågan om mellanölet ej är tillräckligt
utredd.
I motionen II: 856 åberopas, att förslaget om mellanöl får ses som ett led
i strävandena att främja övergången från spritdrycker till svagare drycker.
Huruvida mellanölet skall gynnsamt påverka svenska folkets nu bristfälliga
förmåga att umgås med alkoholdrycker eller tvärtom kommer att inverka
skadligt på folknykterheten, vilket motionären närmast anser, kan endast
utrönas genom ett praktiskt försök. Om riksdagen skulle besluta att mellanöl
får tillhandahållas borde det således ske med det uttryckliga förbehållet,
att åtgärden skall betraktas som ett försök, som med kort varsel kan
avbrytas.
Motionärerna i motionen II: 858 anför bl. a., att mellanölet kommer att
vara så starkt att förtäring av relativt små kvantiteter kommer att verka berusande.
Propositionen innebär att man uppluckrar bestämmelserna angående
möjligheterna att komma över alkoholstarka spritdrycker.
Enligt vad motionärerna anför har erfarenheten visat, att Öl och vin är
inkörsporten till starkare sorter. Införandet av mellanöl skulle således med
säkerhet medföra, att konsumenter av vanligt Öl skulle övergå till mellanöl,
vilket speciellt bland ungdomen skulle få farliga konsekvenser i fråga om
tillvänjning.
Motionärerna anser även, att införandet av ett mellanöl, som kommer att
användas som normal måltidsdryck, kan medföra ökade risker för trafikolyckor
på grund av alkoholpåverkan. I sammanhanget påpekas att man i
Tyskland hörjat saluföra Öl med en alkoholstyrka av 2,5 procent i stället
för 3,5 procent med den motiveringen, att det starkare ölet är alltför riskabelt
i den växande motortrafiken.
Utskottet
1 propositionen föreslås införandet av ett s. k. mellanöl, som avses få en
alkoholhalt av högst 3,6 viktprocent. Skattesatsen föreslås bli 96 öre för liter.
Mellanölet, som i fråga om alkoholhalt och skattesats avses ligga mellan
det nuvarande ölet och starkölet, skall enligt förslaget få säljas på samma
villkor som det nuvarande ölet. Tillstånd till utskänkning av Öl skall dock
avse mellanöl endast under förutsättning att tillståndsmyndigheten ej finner
skäl besluta annorlunda. Bestämmelserna om mellanöl är avsedda att
träda i kraft den 1 oktober 1965.
Yrkanden om avslag på propositionen har framställts i motionerna I: 731
av herr Näsström m. fl. och II: 857 av herr Engkvist in. fl., i motionen II:
796 av herr Hamrin i Jönköping, i motionen II: 813 av herr Berglund samt
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 11
i motionen II: 858 av lierr Johansson i Skärstad m. fl. Vidare har herr Dickson
i motionen II: 856 hemställt att tillhandahållandet av mellanöl skall betraktas
som ett försök, som bör kunna avbrytas med kort varsel, om förhållandena
därtill föranleder. Som skäl för avslagsyrkandena åberopas i huvudsak
farhågor för att mellanölet skall leda till en försämring av nykterhetsläget.
I motionerna I: 731 och II: 857 hävdas att införandet av ett mellanöl
utgör ett avsteg från önskemålet om övergång från starkare till svagare
drycker. Motionärerna finner det nämligen troligt alt mellanölet närmast
kommer att konkurrera ut det nuvarande ölet. Vidare hävdas att alkoholhaltens
betydelse för ölets smak bör tillmätas allt mindre betydelse. I sammanhanget
åberopas att de västtyska bryggerierna börjat tillverka ett alkoholsvagare
Öl än mellanölet. Slutligen framhåller motionärerna riskerna för
en ökad reklamverksamhet på grund av konkurrensen från utländska bryggerier,
vilket antas leda till en ökning av hela reklamvolymen för alkoholdrycker.
Frågan om mellanölet har under den senaste tiden tilldragit sig stor uppmärksamhet
i den allmänna debatten. Enligt utskottets mening torde mellanölets
betydelse från nykterhetspolitisk synpunkt väsentligt ha överdimensionerats
av såväl anhängare som motståndare. Utskottet anser inte att införandet
av mellanöl bör tillmätas alltför stor betydelse som nykterhetspolitisk
faktor. Det torde emellertid få anses troligt att mellanölet kommer att
bidraga till eu minskning av den under senare år kraftigt stigande starkölskonsumtionen
och därigenom främja viss övergång till alkoholsvagare drycker.
Införandet av mellanölet får även ses som en åtgärd för att tillfredsställa
konsumenternas önskemål. Vad som i motionerna framförts rörande alkoholhaltens
betydelse för smaken på Öl motsägs av att i flertalet länder med
betydande ölkonsumtion, där motsvarande alkoholgränser för Öl inte förelegat,
Öl av mellanölets styrka varit den helt dominerande typen. Utskottet
vill inte bestrida att mellanölet i viss mån kommer att undantränga del
nuvarande ölet. Å andra sidan måste det antagas att den föreslagna skattesatsen
för mellanölet i stor utsträckning kommer att motverka en sådan utveckling.
Det bör framhållas att skatten räknad på i varan ingående mängd
alkohol blir väsentligt högre för mellanöl än för exempelvis lättvin.
Ileträffande yrkandet att tillhandahållandet av mellanöl skall betraktas
som ett försök, vill utskottet endast framhålla, att riksdagen har möjlighet
att om så påfordras skyndsamt besluta om åtgärder för att förbjuda försäljningen
av mellanöl.
Vad härefter angår frågan om en ökad alkoholreklam i samband med mellanölets
införande föreligger enligt utskottets mening inte särskilda skäl att
begränsa producenternas möjligheter till reklamåtgärder. Utskottet förutsätter
emellertid att inte endast de inhemska och utländska ölproducenterna
utan även producenter av andra alkoholhaltiga drycker iakttar tillbörlig åter
-
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
hållsamhet i sin reklamverksamhet vid introduktionen av mellanölet. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att alkoholreklamen varit föremål
för särskild utredning. Därvid har även frågan om ölreklamen prövats. Utredningens
förslag har ännu inte föranlett några åtgärder från Kungl.
\laj:ts sida.
Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet de i propositionen
framlagda förslagen och avstyrker således bifall till ovannämnda motioner.
Genom Kungl. Maj :ts förslag har även yrkandena i de vid riksdagens
början väckta motionerna 1: 304 av herr Schött in. fl. och II: 376 av herr
Wennerfors m. fl. om införande av mellanöl blivit tillgodosedda.
1 anledning av propositionen har i motionerna I: 709 av herr Mattsson
in. fl. och II: 833 av herr Sjönell m. fl. hemställts om införande av råvaruprisutjämning
för maltdrycker från och med den 1 oktober 1965. Motionärerna
framhåller, att nuvarande införselavgift på korn och malt medför eu
kostnadsfördyring för mellanölet med drygt 3,5 öre för liter. Som skäl för
yrkandet åberopas även en skrivelse från statens jordbruksnämnd med förslag
om införande av sådan prisutjämning. Utjämningsförfarandet föreslås
ske genom uttagande av en utjämningsskatt. Vidare hänvisas till jordbrukets
intresse av att den svenska maltkornsförbrukningen inte minskar.
Utskottet får i denna fråga hänvisa till det av Kungl. Maj :t i propositionen
nr 111 framlagda förslaget till ändringar i tulltaxan, där tullsatsen för
mellanöl föreslås utgå med ett belopp som motsvarar ett tullskydd av 15 öre
för liter. Detta skydd reduceras emellertid inom EFTA från och med den 1
januari 1966 med 80 procent, varför tullskyddet inom EFTA under år 1966
kommer att uppgå till 3 öre för liter. Lägger man härtill transportkostnaderna
vid import, erhålles ett mot den begärda råvaruprisutjämningen
i stort sett svarande skydd för den svenska bryggeriindustrien fram till år
1967, då tullarna inom EFTA skall vara helt avvecklade. Den i motionerna
aktualiserade frågan om prisutjämning gäller inte enbart maltdrycker utan
alla produkter som tillverkas av råvaror, vilka fördyras genom jordbruksregleringen.
Frågan om ett utjämningsförfarande för sådana produkter i
samband med att tullarna inom EFTA helt avvecklas kan således väntas
föranleda förslag till 1966 års riksdag. Utskottet förutsätter, att maltdryckerna
därvid kommer att beredas erforderligt skydd på samma villkor som
övriga industrivaror. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna
1: 709 och II: 833.
Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna I: 727 av hen
Rönnberg m. fl. och II: 851 av herr Lundmark m. fl. om ändring av bestämmelserna
i 15 § ölförsäljningsförordningen. Motionärerna hemställer att i
nämnda författningsrum intagna bestämmelser om kommunalt veto mot årsutskänkning
av Öl skall utgå. Till stöd för yrkandet åberopas bl. a. ett fall,
där en kommun av principiella skäl avstyrkt utskänkning för ett dotterbolag
till en restaurangrörelse i en grannkommun och därigenom förorsakat
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 13
restauratören betydande förluster. Motionärerna finner det kommunala
vetot inte gagna nykterhetsarbetet utan ägnat att orsaka irritation och
hindra önskvärd serviceverksamhet.
Utskottet anser det i likhet med motionärerna tveksamt om detta kommunala
veto fyller någon väsentlig nykterhetspolitisk uppgift, eftersom det endast
gäller i fråga om utskänkning av Öl men inte i fråga om utminutering.
Det kan anföras skäl för att i samband med den liberalisering inom maltdrycksområdet,
som införandet av mellanölet utgör, även ompröva gällande
försäljningsbestämmelser. I enlighet med bestämmelserna i 1961 års ölförsäljningsförordning
kan för närvarande praktiskt taget alla affärer, som säljer
matvaror, räkna med möjlighet att erhålla tillstånd att sälja Öl. Under
förutsättning av riksdagens bifall till den föreliggande propositionen kan de
från och med den 1 oktober 1965 automatiskt räkna med att även få försälja
mellanöl. Under sådana förhållanden ifrågasätter utskottet, om det i
ölförsäljningsförordningen föreskrivna tillståndsförfarandet över huvud
taget fyller någon funktion. Med hänsyn härtill förväntar utskottet, att
Kungl. Maj :t snarast möjligt tar upp frågan om villkoren för ölförsäljningen
— såväl utminuteringen som utskänkningen — till omprövning. Med det
anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna I: 727 och II: 851.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen med avslag å de likalydande motionerna
I: 731 av herr Näsström m. fl. och II: 857 av herr Engkvist
m. fl., motionen II: 796 av herr Hamrin i Jönköping, motionen
II: 813 av herr Berglund samt motionen II: 858 av
herr Johansson i Skärstad in. fl. måtte antaga de vid Kungl.
Maj :ts proposition nr 94 fogade förslagen till
1) förordning angående ändring i förordningen den 27
maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av maltoch
läskedrycker;
2) förordning om ändring i ölförsäljningsförordningen
den 23 mars 1961 (nr 159); samt
3) förordning om ändrad lydelse av 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521);
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:304 av herr Schött m.
fl. och II: 376 av herr Wennerfors in. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 709 av herr Mattsson
in. fl. och II: 833 av herr Sjönell m . fl.,
3) de likalydande motionerna I: 727 av herr Rönnberg
in. fl. och II: 851 av herr Lundmark in. fl., samt
4) motionen II: 856 av herr Dickson,
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965
måtte, i den män de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 6 maj 1965
På bevillningsutskottets vägnar-:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Yngve
Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson*, Billman, Sundin,
Erik Filip Petersson och Arne Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson
i Göteborg*, Kärrlander*, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i
Bäckmora*, Kristenson, Carlsson i Västerås och Börjesson i Falköping.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Wärnberg, Tage Johansson, Erik Filip Petersson, Gustafson i
Göteborg, Engkvist, Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping, vilka
dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
»Frågan om» och på s. 12 slutar med »blivit tillgodosedda» bort ha följande
lydelse.
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, anser det allvarligt alt
den av riksdagen godkända principen om övergång till svagare alkoholsorter
kommer att brytas om en starkare alkoholdryck får tillverkas och försäljas
under samma betingelser som det alkoholsvagare Öl vi nu har. Genom
den troliga utvecklingen — att det s. k. mellanölet ersätter nuvarande
konsumtion på omkring 200 milj. liter av det nuvarande ölet — kommer
den totala alkoholkonsumtionen i landet att kraftigt öka.
Utskottet vill vidare framhålla, att den ökade berusningseffekt som uppnås
genom den föreslagna nya ölsorten, är av sådan art att den inger stora
farhågor ur bl. a. trafiksäkerhetssynpunkt.
Då i propositionen inte har påvisats några nykterhetspolitiska vinster av
den nya ölsortens införande, och då det ej heller dokumenterats, att någol
behov skulle föreligga av införandet, anser utskottet sig böra avvisa Kungl.
Maj :ts proposition.
I de först nämnda inotionsparen understrykes vikten av att en ökad alkoholreklam
undvikes om ett s. k. mellanöl införes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1965 15
Utskottet finner all alkoholreklam motbjudande och förutsätter att såväl
Öl- som övriga alkoholintressenter ålägger sig stor återhållsamhet på denna
punkt. Skulle ändock en intensifierad alkoholreklam komma till stånd förutsätter
utskottet att åtgärder vidtas för en begränsning.
samt att det stycke i yttrandet som på s. 13 börjar med »Utskottet anser»
och slutar med »och II: 851» hort ha följande lydelse.
Utskottet anser i motsats till motionärerna att detta kommunala veto inte
saknar nykterhetspolitisk betydelse. Det måste nämligen vara den lokala
kännedomen hos de kommunala myndigheterna som i första hand bör ligga
till grund för bedömningen av frågan huruvida en lokal är lämplig för utskänkning
eller ej eller om en restauratör är den lämplige att handha utskänkningen.
Inte så sällan har en utskänkningslokal kunnat skapa otrivsel
för sin omgivning eller utgjort ett riskmoment för exempelvis ungdomstylleri.
Huruvida sådana risker är för handen i de olika lokala sammanhangen
torde bäst kunna avgöras av de folkvalda kommunalfullmäktigeledamöterna.
Motionärerna anför som skäl för sitt yrkande att en restaurangrörelse
orsakats förluster på grund av kommunalt beslut om vägrad utskänkningsrätt.
Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att det inte torde vara
svårt att ge exempel på fall där enskilda personer och yrkeskategorier på
grund av kommunala beslut ej fått beräknade vinster eller kanske lidit
förluster, utan att därför krav rests på den kommunala beslutanderättens
avskaffande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa,
A) att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 731 av herr Näsström m. fl. och 11:857 av herr
Engkvist m. fl., motionen 11:796 av herr Hamrin i Jönköping,
motionen II: 813 av herr Berglund samt motionen
11:858 av herr Johansson i Skärstad in. fl., måtte avslå
Kungl. Maj :ts proposition nr 94 och därvid fogade författningsförslag.
dels ock ansett att utskottet under en punkt C bort hemställa,
C) att riksdagen, om propositionen nr 94 bifalles, måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om alkoholreklamen
följes med uppmärksamhet och, i den händelse
en intensifiering av denna skulle ske i samband med det
s. k. mellanölets införande, åtgärder vidtages för reklamens
begränsning.
KAACUSBOKTA STHLM 1965 650028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1960 a1 i texten