Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

1965-05-20 · 35 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 16 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:36, Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

1

Nr 36

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1965/66, m. m., jämte i

ämnet väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1965/66 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1965 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1965: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster för budgetåret 1965/66 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets

skrivelse den 14 december 1964 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I en den 23 april 1965 dagtecknad proposition nr 125 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66 in. m. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1965/66 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson m. fl. och II: 891

av herr Eliasson i Sundborn m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 125 måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala angelägenheten av att en genomgripande,

samlad skattereform snarast genomföres enligt de i motionerna

angivna riktlinjerna i syfte att främja produktion och resurstillväxt, samt

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att säkrare långtidsplaner bc
1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

träffande statens utgifter och inkomster, innefattande även olika reformförslag

och angelägenhetsgraderingen dem emellan, måtte föreläggas riksdagen,

i enlighet med vad i motionerna har anförts;

II) de likalydande motionerna I: 761 av herr Lundström m. fl. och II:

893 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av Kungl. Maj :ts proposition nr 125 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t

1) uttala att en samlad skattereform enligt i motionerna angivna riktlinjer

bör genomföras skyndsamt i syfte bl. a. att reducera marginalbeskattningen

och stimulera den ekonomiska tillväxten, samt

2) begära dels att riksdagen förelägges långtidsprogram för utvecklingen

av de statliga utgifterna och inkomsterna, så att en fastare grund erhålles

för en bedömning av finanspolitiken och reformarbetet under de

närmaste åren, dels att regeringen under riksdagens höstsession framlägger

en samlad plan för åtgärder till bekämpande av den starka prisstegringen;

ävensom

III) de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin m. fl. och II: 892

av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t

1) »uttala, att en finans- och skattepolitik i enlighet med de i motionerna

angivna synpunkterna bort och bör föras i syfte att bevara penningvärdet

och begränsa den enorma skatteskärpningen som främst drabbar skattskyldiga

med årsinkomster på 20 000—50 000 kr. och sålunda förhindra

de starka prisstegringarna,

2) hemställa, att allmänna skatteberedningen måtte få i uppdrag att

fortsätta utredningar rörande fysiska personers beskattning, bl. a. rörande

en indexreglering av ortsavdrag och skatteskiktsgränser samt förmögenhetsbeskattningens

utformning».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de

vid riksdagens början väckta likalydande motionerna

1:482 av herr Sundin och 11:570 av herr Gustafsson i Kårby, vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en

utredning om de tekniska och administrativa problemen i anslutning till

användandet av den indirekta beskattningen i konjunkturpolitiskt syfte

för att möjliggöra en smidigare och effektivare finanspolitik».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas

i det följande, hänvisa till motionerna I: 482, II: 891, II: 892 och II: 893.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

3

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1965/66 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögehet m. m. . . . 10 800 000 000

Kupongskatt ......................... 9 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ... 1 000 000

Skogs vårdsavgifter.................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.................. 3 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt............... 155 000 000

Lotterivinstskatt ..................... 105 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift ........ 130 000 000

11 213 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt............

Trafikomläggningsskatt . .

Bensin- och brännoljeskatt

590 000 000

100 000 000

1 525 000 000 2 215 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel............................ 1 020 000 000

Allmän varuskatt..................... 5 350 000 000

Särskilda varuskatter.................. 345 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon....... 350 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 5 000 000

Tobaksskatt.......................... 1 175 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.......................... 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag

.......................... 49 000 000

Skatt å sprit.......................... 1 500 000 000

Skatt å vin .......................... 145 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker.......... 210 000 000

Energiskatt .......................... 735 000 000

10 904 000 000

Postverket (överskott)

26 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

1| Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 36

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning

för budgetåret 1965/66 har ämbetsverket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren

1966/67—1968/69. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen

av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska

utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen

är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

Ämbetsverket fortsätter:

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med ca 125 milj. kr. per år. Vid ett

schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget

vid 1967—1969 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de

belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående

uppskattade beloppet vid 1965 och 1966 års taxeringar medtagits (milj. kr).

Taxeringsår

1965 1966 1967 1968 1969

9 820 10 930 11 200 11 720 12 260

+ 1 110 + 270 + 520 + 540

Därefter framhåller riksrevisionsverket följande.

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på

skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt

märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring

av skatteunderlaget under budgetåren 1966/67—1968/69 med 4 procent

skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 11 000 milj.

kr. under budgetåret 1966/67. Budgetåret 1967/68 skulle de kassamässiga

intäkterna på titeln uppgå till 11 300 milj. kr. och under budgetåret 1968/

69 till 12 200 milj. kr.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med

den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän

varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar

och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande

utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

5

av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos

över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av

mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen

än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Detsamma

gäller under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav

också för flertalet kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för

budgetåret 1963/64 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1964/65

och 1985/66 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren

1966/67—1968/69 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. sammanställts (milj. kr.).

Övrig skatt å inkomst,

förmögenhet och ro-

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

relse ............

407

443

413

428

443

458

Automobilskattemedel

1 820

1 970

2 090

2 210

2 220

2 335

Tullar och acciser ....

Uppbörd i statens verk-

8 377

8 856

9 429

9 974

10 519

11 064

samhet ..........

309

534

733

670

620

570

Diverse inkomster ....

Statens affärsverksfon-

408

501

426

441

456

471

der..............

340

353

578

631

671

711

Övriga kapitalfonder..

721

762

806

830

858

886

Summa

12 382

13 419

14 475

15 184

15 787

16 495

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa

titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna

kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande

ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten

för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna.

Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de

beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade

utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1964/65 och

1965/66. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes,

måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1966/67—1968/69 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Harutinnan bar departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under

budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.

Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden

ske av tidigare avsatta medel. Utifrån riksrevisionsverkets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i en

nettoavsättning av ca 200 milj. kr.

I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare föreslå ändringar

av reglerna för inkomstbeskattningen. Dessa förändringar kan beräknas

medföra ett skattebortfall under budgetåret 1965/66 med avrundat 400

milj. kr. Å andra sidan bortfaller rätten till avdrag för industrins investeringar

i maskiner och inventarier, vilket delvis motväger skattebortfallet.

Med anledning härav förordar jag, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. uppföres med avrundat 10 800 milj. kr.

Skogsvårdsavgiften har av 1964 års riksdag fastställts att för 1964 utgå

efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar

jag, att skogsvårdsavgiften för år 1965 skall utgå efter oförändrat promilletal,

1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsten

av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag att inkomsterna under

den i gällande riksstat uppförda inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar

in. m. från och med budgetåret 1965/66 redovisas på två inkomsttitlar

benämndia stämpelskatt och stämpelavgift resp. expeditionsavgifter,

varav den senare bör redovisas under rubriken uppbörd i statens

verksamhet.

Jag har i det föregående meddelat min avsikt att senare föreslå vissa förändringar

av bensin- och brännoljeskatten, allmänna varuskatten, vissa

särskilda varuskatter samt tobaksskatten. I anslutning härtill förordar jag

att motsvarande inkomsttitlar uppföras med följande belopp nämligen

1 525, 5 350, 345 resp. 1 175 milj. kr.

I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna

förordar jag följande.

Beträffande titeln inkomster vid flygtekniska försöksanstalten bör det

såsom chefen för försvarsdepartementet senare denna dag föreslår vara

möjligt att uppräkna inkomsterna från flygvapnet i förhållande till anstaltens

förslag. Jag förordar att inkomsterna på titeln uppföres med 8,5 milj. kr.

Till statens institut för folkhälsan har anvisats ökade anslag för uppdragsverksamhet.

I den mån det ökade anslaget tas i hruk uppkommer en

ökning av inkomsterna. I avvaktan på fastställande av taxor för institutets

uppdragsverksamhet förordar jag att inkomsterna vid institutet preliminärt

uppföres med av riksrevisionsverket förordat belopp 650 000 kr. Kungl.

Maj:t har den 4 december 1964 fastställt de exekutionsavgifter som skall

uttagas i enskilda utsökningsmål fr. o. m. den 1 januari 1965. Mot bakgrund

härav och under hänsynstagande till ett beräknat antal mål av 175 000

per år beräknar jag inkomsterna under titeln exekutionsavgifter till 5 milj.

kr. för 1965/66.

Vad beträffar titeln totalisatormedel kommer den behållna inkomsten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965 7

under innevarande och nästa budgetår att påverkas av det beslut Kungl.

Maj:t fattat den 18 december 1964 i fråga om fördelningen av vinstavdraget

mellan staten och anordnarna. Jag beräknar inkomsterna på titeln under

budgetåret 1964/65 till 75 milj. kr. och föreslår att titeln för 1965/66 uppföres

med 75 milj. kr.

Beträffande inkomster av statens kapitalfonder har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna för televerket under budgetåret 1964/65 till ett formellt

belopp av 1 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 till 185 milj. kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att

föreslå att televerket bemyndigas att öka sin rörliga kredit i riksgäldskontoret

från 55 milj. kr. till 200 milj. kr. Härigenom möjliggöres för televerket

att inbetala hittills såsom rörelsemedel använda balanserade överskott

redan under innevarande budgetår. Jag utgår ifrån att så skall ske och att

även det löpande budgetårets överskott skall kunna inlevereras samt beräknar

i enlighet härmed inkomsterna under titeln televerket till 185 milj. kr.

under budgetåret 1964/65 samt 170 milj. kr. under 1965/66. Inkomsterna

under titeln statens järnvägar har av riksrevisionsverket beräknats till 42

milj. kr. under budgetåret 1965/66. Såsom jag tidigare anfört har jag beräknat

statens järnvägars överskott efter ordinarie avskrivningar till 82

milj. kr. vartill kommer 19 milj. kr. av ordinarie pensionsavsättningar. Vidare

har jag förordat att av det sammanlagda överskottet om 101 milj. kr.

48 milj. kr. får disponeras för extra avskrivningar. Återstoden, eller 58

milj. kr., beräknar jag såsom inkomst under titeln statens järnvägar.

Under rubriken diverse kapitalfonder har riksrevisionsverket förutsatt

att en särskild kapitalfond, benämnd cisternanläggningars fond, inrättas

fr. o. m. budgetåret 1965/66. Som jag i det föregående anfört bör fonden

benämnas förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.

I fråga om beräkningen av övriga inkomsttitlar i riksstatsförslaget föranleder

riksrevisionsverkets förslag inte något uttalande från min sida.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

1 propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

1 skrivelse den 1 april 1965 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna lör budgetåret 1965/66. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anlorl

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln med 10 800 milj. kr., vilket var

800 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets förslag. Ändringar av

reglerna för inkomstbeskattningen beräknades därvid medföra ett skattebortfall

med 400 milj. kr., medan bortfallet av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar

beräknades medföra en inkomstökning med 100 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vid sin beräkning beaktat riksdagens beslut den

Öl mars 1965 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition den 4 januari 1965

(nr 14) beträffande omläggning av den direkta beskattningen. Riksdagens

beslut innebär följande:

1. Nya skalor för den statliga inkomstskatten.

2. Ändringar av kommunalskatteavdraget, innebärande i huvudsak att

avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt

med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade

nettoinkomst. Detta minimiavdrag får dock ej överstiga 4 500 kr. för makar

och ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger

den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimibeloppet,

skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.

ö. Höjning av färvärvsavdraget från f. n. 300 kr. + 20 % av inkomsten,

dock högst 2 000 kr.., till 300 kr. + 25 % av inkomsten, dock högst 3 000

kr. Förvärvsavdraget i samband med inkomst av jordbruksfastighet har

höjts från 300 kr. till 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn

under 16 år som f. n. får ske med tillhopa högst 1 000 kr. har ändrats till att

avse högst 1 000 kr. för varje barn.

4. Folkpensionsavgiften, som f. n. utgår med 4 % å till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst (om denna understiger 2 400 kr. uttages inte avgift)

dock med högst 600 kr., lika för två makar som ogift, skall i stället utgå

med 4 % å den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock

med högst 1 200 kr.

5. Nya sjömansskattetabeller innebärande bl. a. justering med hänsyn

till de nya skalorna för den statliga inkomstskatten och att de nya tabellerna

beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr. mot f. n. 15 kr.

6. Höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande

80 000 kr. till 100 000 kr.

Reformerna träder i kraft den 1 januari 1966 (avser inkomståret 1966)

och tillämpas första gången vid 1967 års taxering utom beträffande förmögenhetsskatten

där de nya reglerna tillämpas redan vid 1966 års taxering.

Reformerna påverkar budgetåret 1965/66 huvudsakligen endast beträffande

inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna mars och maj

1966.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj:ts proposition den

26 februari 1965 (nr 84) framlagda förslaget att samtaxerade makar, som båda

haft arbetsinkomst, skall kunna få skatten för arbetsinkomsten beräknad

såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen

avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.

I proposition den 5 februari 1965 (nr 30) har Kungl. Maj :t i samband med

1965 års fastighetstaxering föreslagit att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen

och det procenttal som ligger till grund för inkomstbeskattningen

i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter skall sänkas från 2,5 till 2. De

nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas första gången vid 1966 års

taxering. Skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark föreslås höjd

t rån 3 000 kr. till 5 000 kr. att tillämpas redan vid 1965 års taxering. De

ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av repartitionstalet medföra

ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna. Dessa

inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den skattskyldige

— tör undvikande av kvarstående skatt — ökar sina inbetalningar av

preliminär skatt.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har

riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av

titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverket

s beräkningar i december 1964 medtagits soin jämförelse

(milj. kr.):

1964/65

1965/66

december-

nv beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna ..

15 250

15 300

16 700

16 400

Prel. B-skatt under terminerna ..

Fyllnadsbetalningar av preliminär

3 810

3 850

4 300

4 380

skatt......................

1 000

1 100

900

1 200

Kvarstående skatt ............

Socialförsäkringsavgifter från di-

1 180

1 160

1 250

1 250

rektdebiterade arbetsgivare m. m.

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

690

740

720

790

restantier m. m.............

400

450

400

450

Summa inkomster

22 330

22 600

24 270

24 470

Utgifter

Kommunalskattemedel ........

8 640

8 640

9 730

9 800

Överskjutande skatt............

1 460

1 460

1 300

1 300

Övriga restitutioner............

Utbetalningar till allmänna försök-

50

50

50

50

ringskassorna in. m...........

1 670

1 710

1 770

1 820

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

1964/65

december
beräkning
Utbetalningar

till allmänna pen
-

sionsfonden ................ 220

Omföringar .................. 40

ny beräkning
220
40
-

1965/66

december- ny beräkberäkning

ning

250 250

40 40

Summa utgifter 12 080 12 120 13 140 13 260

Inkomster utöver utgifter ...... 10 250 10 480 11 130 11 210

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna

våren 1965 uppräknats med 100 milj. kr. som en följd av

det höjda inkomstantagandet för bolagen och att under uppbördsterminerna

er lagd preliminär A-skatt och B-skatt uppräknats med 90 milj. kr. på

grund av de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i

november 1964 och januari 1965 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter

om uppbörden i mars 1965.

För budgetåret 1965/66 har i jämförelse med decemberberäkningen antagits

en nedgång av under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt,

vilket främst är att hänföra till skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen

av den direkta beskattningen. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt

under våren 1966 har i jämförelse med decemberberäkningen uppräknats

med 300 milj. kr. Den förut redovisade beräkningen av bolagens

taxerade inkomster väntas öka utrymmet för bolagens fyllnadsbetalningar.

Vidare beräknas fyllnadsbetalningarna öka bl. a. genom påverkan av de genom

1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena.

För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i

skrivelse från riksförsäkringsverket den 12 mars 1965 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör

verkställas under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av följande sammanställning

i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid

riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1964/65 1965/66

december- ny beräk- december- ny beräkberäkning

ning beräkning ning

Avsättning .................... 1 350 1 400 1 400 1 600

Återföring...................... 1 225 1 225 1 200 1 200

Nettoavsättning ................ 125 175 200 400

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1964/65

till 10 500 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med 11 200 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 155 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt

och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 155 milj. kr.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

105 milj. kr. I skrivelse den 11 mars 1965 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna

på titeln till likaledes 105 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar

inkomsterna på titeln till 110 milj. kr. för innevarande budgetår, förordar

att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 110 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 130 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse har

kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till likaledes 130 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 130 milj. kr.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 590

milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1965 till 531 milj. kr., vilket är 42 milj. kr.

mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna om

anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i kungörelsen den 15

augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 44 milj. kr. hänförligt till budgetåret

1964/65 beräknas inflyta först under budgetåret 1965/66. Å andra sidan

inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 35 milj.

kr. avseende debiteringen i februari—mars 1964 först .under innevarande

budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat

inkomsterna på titeln till 560 milj. kr. för budgetåret 1964/65, vilket

är 10 milj. kr. mer än i decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överslåthållarämbetet

och länsstyrelserna uppgick vid utgången av år 1964 antalet

registrerade personbilar till ca 1 677 000, vilket var ca 120 000 ller än vid

utgången av år 1963. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår

finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet

av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket

föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 600

milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

2t Biliang till riksdagens protokoll 1965. 7 sam/. Nr SO

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 100 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid den

ordinarie uppbörden i februari—mars 1965 till 95 milj. kr. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar titeln till 93 milj. kr., förordar

att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med oförändrat 100 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1964 till 1 400 milj. kr. I statsverkspropositionen är denna titel

uppförd med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bensinskatten

med 5 öre per liter fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har sedermera

bifallit Kungl. Maj:ts i proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda

förslag till höjning av bensinskatten. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret

1965/66 uppföres med samma belopp som i statsverkspropositionen eller

1 525 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 1 020

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1965 har generaltullstyrelsen

uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 150 milj. kr.

för budgetåret 1965/66. Styrelsens uppskattning har företagits på basis av

importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1965 och under

förutsättning av att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke

skall medföra några väsentliga ändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln

samt att importen liksom hittills skall vara fri från direkta restriktioner.

Generaltullstyrelsen har vid beräkningen beaktat dels den tullreducering

om 10 procent för varor av EFTA-ursprung, som genomfördes

den 31 december 1964, dels den ytterligare tullsänkning om likaledes 10

procent, som är avsedd att genomföras den 31 december 1965. För restitutioner

beräknar styrelsen ett belopp av 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden

av tullmedel under budgetåret 1965/66 skulle utgöra 1 060 milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 1 030 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i

december 1964 till 3 900 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den

med 5 350 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av denna skatt fr.

o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till 9 %. Härvid föreslogs införande av en reduceringsregel

vid beskattningen av företagens maskininvesteringar. Riksda
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

gen har den 31 mars 1965 beslutat i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

den 4 januari 1965 (nr 14). Riksdagens beslut innebär ytterligare höjning

av procentsatsen från 9 % till 9,1 % vilket motsvarar jämnt 10 % vid öppen

debitering. Höjningen beräknas medföra en inkomstökning av 60 milj. kr.

För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande

titel till 3 500 milj. kr. eller samma belopp som räknades med i

decemberberäkningen. Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående

den fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt

till grund för sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln

allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 5 400

milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1964 till 445 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes

den med 345 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt förändring av vissa varuskatter,

innebärande bl. a. slopande av skatten på grammofonvaror, socker,

sirap, spelkort och vissa varor från det kemisk-tekniska området. Riksdagen

har den 31 mars 1965 med vissa justeringar godkänt i proposition den 4

januari 1965 (nr 14) framlagda förslag. Förändringarna skall tillämpas

fr. o. m. den 1 juli 1965. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina

förnyade beräkningar med beaktande av den föreslagna skattcändringen

uppskattat inkomsterna till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att

titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 350 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 350 milj. kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 310 milj. kr., eller samma belopp

som i deeemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar på grundval av

beräkningar från vissa myndigheter att titeln omsättningsskatt å motorfordon

i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 350 milj. kr. eller

med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1964

till 1 050 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 175 milj.

kr. med hänsyn till eu förutsatt höjning av skatten på cigarretter med

2 öre fr. o. in. den 1 juli 1965. Riksdagen har den 31 mars 1965 godkänt i

proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda förslag till nämnda

skattehöjning. 1 sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande

av den föreslagna skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln

till 1 195 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten

för budgetåret 1965/66 uppföres med 1 200 milj. kr., vilket är 25

milj. kr. mer än i statsverkspropositionen..

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 500

milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning förordar

riksrevisionsverket att titeln skatt å sprit i riksstaten för budgetåret 1965/66

uppföres med oförändrat 1 500 milj. kr.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 145 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med

oförändrat 145 milj. kr.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i

anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt å

malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med

oförändrat 210 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 735 milj.

kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 738 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 745 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 26 milj.

kr. I förnyad beräkning den 19 mars 1965 har poststyrelsen angivit överskottet

under nästkommande budgetår till 5 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande.

»För budgetåret 1964/65 beräknas överskottet nu till 18 milj. kr. mot

28 i höstberäkningen. Bortsett från några mindre betydelsefulla ändringar,

delvis sammanhängande med övergången till ny kontoplan, beror minskningen

på att postbanken inte kommer att leverera den vinst på 10 milj. kr.,

med vilken man räknade i höstas. Såsom angavs i styrelsens skrivelse den

19 november 1964 hade nedskrivningsbehovet för postbankens del efter den

då nyligen genomförda diskontohöjningen inte slutgiltigt bedömts. Behovet

av nedskrivningar av obligationsinnehavet har visat sig vara större än det

tidigare preliminärt beräknade. Av den anledningen har poststyrelsen beslutat

att disponera 1964 års överskott i postsparbanks- och postgirorörelsen

i sin helhet för nedskrivning av värdepappersinnehavet.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu med ett överskott på 5 milj.

kr., som i sin helhet hänför sig till postverket utom postbanken. Med tanke

på att det fortfarande föreligger nedskrivningsbehov i fråga om postbankens

innehav av obligationer och statsskuldförbindelser även sedan hela bruttoöverskottet

för 1964 disponerats för nedskrivningar, är det nämligen i dagens

läge svårt att överblicka frågan om leverans av vinstmedel från postbanken

att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1965/66.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 15

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till postverkets ovannämnda

beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres

med 5 milj. kr., vilket är 21 milj. kr, mindre än i statsverkspropositionen.

Ämbetsverkets ändringsförslag innehåller därjämte bl. a., att inkomsttiteln

för dels rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, dels rusdrgcksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag upptagits den förra till 22

milj. kr. mot 20 milj. kr. enligt statsverkspropositionen samt den senare till

50 milj. kr. mot 49 milj. kr. enligt nämnda proposition.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.

följande.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar

jag i det följande kommer att ange.

Sedan riksrevisionsverket avgav sin inkomstberäkning har preliminär

uppgörelse träffats om ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner.

Detta påverkar affärsverkens rörelseresultat för budgetåret 1965/66. Hänsyn

härtill har i stället tagits på så vis att dessa kostnader inkluderats i

den särskilda post för merkostnader för löne- och pensionsförmåner som

beräknats på budgetens utgiftssida.

I prop. 1965: 34 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1965/66 beräknas inkomsterna till ca 45 milj. kr. eller 1 milj. kr.

lägre än vad som beräknats i riksstatsförslaget.

Inkomsterna från televerket har av riksrevisionsverket beräknats till

50 milj. kr. för budgetåret 1964/65. Beräkningen bygger på förutsättningen

att verket inte helt skulle utnyttja sin rörliga kredit. Då jag i enlighet

med den bedömning som gjordes i statsverkspropositionen finner det angeläget

att verket inlevererar så stor del som möjligt av balanserat överskott

från tidigare och innevarande budgetår, anser jag att verket bör utnyttja

krediten maximalt, varvid ytterligare 50 milj. kr. bör kunna inlevereras. Jag

har i min redovisning i det föregående av budgetläget förutsatt att så sker.

Riksrevisionsverket har vidare föreslagit att inkomsttiteln för budgetåret

1965/66 skall uppföras med 20 milj. kr., vilket endast är en mindre del av

det för budgetåret beräknade verkliga rörelseöverskottet. Jag godtar ämbetsverkets

förslag men förutsätter därvid att frågan om televerkets rörelsemedel

skall ägnas noggrant övervägande framdeles.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen bör i enlighet med gällande

grunder för budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. Å

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare avsatta belopp.

I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och

återföringar nu beräknas resultera i en netloavsättning av 400 milj. kr.

Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen

följande.

De förnyade budgetkalkylerna för innevarande och nästa budgetår har

gett till resultat ungefär samma utvecklingsbild som den som tecknades

i årets statsverksproposition. Totalbudgetens saldo beräknas fortfarande

förskjutas i negativ riktning under innevarande budgetår och för nästa

budgetår förutses en ytterligare förskjutning i samma riktning, om än i något

mindre omfattning än tidigare beräknat. Underskottet på totalbudgeten

1965/66 skulle komma att bli ca 700 milj. kr. eller drygt 200 milj. kr. större

än det förutsedda underskottet för innevarande budgetår. Att utvecklingstendensen

nu något ändrats betingas väsentligen av att statsinkomsterna

nästa budgetår kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer än vad som

tidigare fanns anledning anta. Denna ytterligare uppgång i statsinkomsterna

förklaras i huvudsak av att aktiebolagens inkomster antas stiga snabbare

än tidigare beräknats, vilket i kalkylerna tagit sig uttryck i större fyllnadsinbetalningar

av preliminär skatt under både innevarande och nästa budgetår.

För innevarande budgetår motvägs den ytterligare ökningen i statsinkomsterna

av utgiftsökningar av ungefär samma storleksordning medan

för nästa budgetår de totala statsutgifterna beräknas sliga endast ca 250

milj. kr. mer än vad som redovisades i statsverkspropositionen. Vid bedömningen

av utgiftsutvecklingen budgetåret 1965/66 bör emellertid observeras

att hänsyn inte kunnat tas till löneutvecklingen för de statsanställda år 1966

Totalbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963(64

1964/65

1965/66

Förändring

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräk-

prop.

be-

1963/64—

1964/65—

1965

ning

1965

räk-

ny ber.

ny ber.

ning

1964/65

1965/66

Driftbudgetens Inkomster ..

20 927

23 901

24 073

26 877

27 359

+ 3 146

+ 3 286

Driftbudgetens utgifter (inkl.

reservationsmedelsföränd-

ringar) ................

19 922

23 339

23 524

26 360

26 684

+ 3 602

+ 3 160

Överskott/underskott ( —) på

driftbudgeten............

1 006

562

549

517

675

- 457

+ 126

Medelsbehov på kapitalbud-

geten ..................

1 081

915

840

1451

1356

- 241

+ 516

ökad/minskad (—) disposi-

tion av rörliga krediter....

11

200

200

25

25

+ 189

— 175

Totalbudgetens saldo

- 86

- 553

- 491

- 959

- 706

- 405

- 215

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 17

eller till eventuella tillkommande utgifter på tilläggsstat. Å andra sidan har

för år 1966 det schablonmässiga antagandet om en ökning i lönesumman

med 4 % bibehållits.

Inkomstutvecklingen. Till grund för beräkningen av statsinkomsterna ligger

antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,

övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl. Några större förändringar

i antagandena om utvecklingen av dessa komponenter i skatteunderlaget

jämfört med antagandena i statsverkspropositionen har inte

gjorts. Detta innebär att den totala lönesumman beräknas stiga med 9 %

såväl år 1964 som år 1965. Bedömningen för år 1965 har gjorts med hänsynstagande

dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna dels till att lönenivån

vid årets början till följd av löneglidning under år 1964 översteg genomsnittet

för år 1964. Vidare bedöms en fortsatt löneglidning sannolik samtidigt

som antalet anställda kan antas komma att öka. För år 1966 har det schablonmässiga

antagandet om en ökning av lönesumman med 4 % bibehållits.

Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att ökningen av skatteunderlaget

år 1966 påverkar endast två av budgetårets sex uppbördsterminer

och att därför en större ökning av lönesumman än enligt schablonen skulle

få endast begränsad effekt på statsinkomsterna under budgetåret 1965/66.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

förutsätter inkomstberäkningen ökningar med 4,5 å 5 % under hela den

aktuella perioden. Aktiebolagens taxerade inkomster, som från 1963 till

1964 års taxering steg med 13,5 %, antogs i statsverkspropositionen inkomstberäkning

komma att stiga med 5 % från 1964 till 1965 års taxering

Inkomster på driftbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963/64

1964/65

1965/66

Förändring

Utfall

Stv.-

prop.

1965

Ny

beräk-

ning

Stv.-

prop.

1965

Ny

be-

räk-

ning

Utfall

1963/64- ny ber.

1964/65

Ny ber.

1964/65- ny ber.

1965/66

Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m.............

8 545

10 300

10 500

10 800

11 200

+ 1 955

+ 700

Övrig skatt å inkomst, för- mögenhet och rörelse ....

407

443

434

413

418

+ 27

- 16

Automobilskattemedel......

1 820

1 970

1 978

2 215

2 225

+ 158

+ 247

Tullar och acciser ........

8 377

8 856

8 905

10 904

11 077

+ 528

+ 2 172

Uppbörd i statens verksam- het ....................

309

534

512

738

782

+ 203

+ 270

Diverse inkomster ........

408

499

507

421

431

+ 99

- 76

Statens affärsverksfonder . .

340

537

453

579

420

+ 113

- 33

Övriga kapitalfonder ......

721

762

784

807

806

+ 63

+ 22

Summa

20 927

23 901

24 073

26 877

27 359

+ 3146

+ 3 286

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

och med ytterligare 5 % till 1966 års taxering. På grundval av en enkät till

ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 3/4 av samtliga bolags

taxerade inkomster, har riksrevisionsverket nu i stället antagit att aktiebolagens

inkomster stiger med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxering.

De redovisade antagandena om skatteunderlagets tillväxt har betydelse

främst för utvecklingen av den behållna statsinkomsten på inkomstskattetiteln.

Jämfört med statsverkspropositionens beräkning förutses en ökning

med 200 milj. kr. resp. 400 milj. kr. under 1964/65 och 1965/66, varav 100

milj. kr. resp. 300 milj. kr. hänför sig till förutsedda ökningar av fyllnadsinbetalningarna

av preliminär skatt. Dessa ökningar betingas främst av den

antagna större uppgången i aktiebolagens taxerade inkomster. Vidare har

den preliminära skatteuppbördcn uppräknats på grund av uppbördens storlek

i november 1964 samt januari och mars 1965. Större avvikelser i övrigt

från statsverkspropositionens inkomstberäkning förutses bl. a. för tullmedel

som antas öka med ytterligare 30 milj. kr. resp. 80 milj. kr. under

1964/65 och 1965/66. Inleveranserna av överskottsmedel från televerket

beräknas minska med 85 milj. kr. resp. 150 milj. kr. jämfört med tidigare

beräkningar beroende på verkets ansträngda likviditetsläge. För 1965/66

har den allmänna varuskatten uppräknats med 50 milj. kr. på grundval av

riksdagens beslut att höja uttagsprocenten med 0,1 procentenhet mer än vad

som förutsattes i statsverkspropositionen. Tobaksskatten har uppräknats

med 25 milj. kr. och kommunernas bidrag till kostnaderna för polis- och

domstolsväsendet med 40 milj. kr. beroende på en förskjutning av inkomsterna

från 1964/65 till 1965/66.

Sammanfattningsvis innebär den förnyade inkomstberäkningen att statsinkomsterna

kommer att öka med ca 3 150 milj. kr. eller 15 % under innevarande

budgetår och med ytterligare ca 3 300 milj. kr. eller 14 % under

nästa budgetår.

Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens

utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten

i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar

och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande

beräkningar till 25,8 miljarder kr. 1964/65 och 29,3 miljarder kr. 1965/

66. Beräkningen innebär att utgifterna under innevarande budgetår stiger

med 3,7 miljarder kr. eller ca 17 % och under nästa budgetår med 3,5 miljarder

kr. eller drygt 13 %.

Den förnyade beräkningen av statsutgifterna under innevarande budgetär

skiljer sig endast obetydligt från beräkningen i statsverkspropositionen.

Förändringarna uppgår till mindre än 100 milj. kr. Detta resultat uppkommer

genom att tillkommande utgifter på lilläggsstat och merutgifter på

förslagsanslag motverkas av en mindre medelsförbrukning på driftbudgetens

reservationsanslag och investeringsanslagen än tidigare beräknat. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

1965/66 har t. o. m. den 31 mars i särskilda propositioner begärts ca 95

milj. kr. utöver statsverkspropositionen vartill kommer drygt 28 milj. kr. i

avskrivningsmedel. Härutöver beräknas tillkomma ca 175 milj. kr. i kostnader

för ändrade lönegradsplaceringar in. m. samt 80 milj. kr. för ytterligare

ett indextillägg till folkpensionerna.

De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningar beräknas för

196^/65 till drygt 23,5 miljarder kr. vilket är inemot 200 milj. kr. mer än

vad som beräknades i statsverkspropositionen. På tilläggsstat II har, utöver

prop. 1965: 2, intill den 1 april begärts sammanlagt ca 265 milj. kr. Härtill

kommer senare denna dag förslag om anslag med ytterligare 247 milj. kr.

som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen skall anvisas på tillläggsstat

till innevarande budgetår för nedskrivning av SJ :s kapital. Bland

större anslag på tilläggsstat noteras 85 milj. kr. till reglering av prisstegringar

inom försvaret, 25 milj. kr. ytterligare kostnader för övergång till högertrafik,

60 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. till ytterligare

bidrag till förbättring av åldringsbostäder. Till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar har begärts ytterligare 70 milj. kr., varav 40 milj. kr.

för avskrivning av tillskott till Uddevallavarvet och 12 milj. kr. till förvärv

av kvarteret Vinstocken i Stockholm.

Statsutgifterna 1963/64—1965/66. Milj. kr.

1963/64

Utfall

1964/65

1965/66

Förändring

Stv.-

Ny be-

Stv.-

Ny be-

Utfall

Ny ber.

prop.

räkning

prop.

räkning

1963/64—

1964/65 -

1965

1965

ny ber.

ny ber.

1964/65

1965/66

1. Driftbudgeten exkl. av-

19 450

22 294

22 444

25 256

25 552

+ 2 994

+ 3 602

+ 3 108

+ 3160

A. Driftbudgeten totalt

19 922

23 339

23 524

26 360

26 684

B. Avskrivningsmedel .

— 472

—1 045

—1 080

—1 104

—1 132

— 608

— 52

2. Medelsförbrukning på

kapitalbudgeten ....

2 587

3 208

3 150

3 731

3 685

+ 563

+ 535

A. Avskrivningsmedel

från riksstaten ....

B. Avskrivningsmedel

471

797

832

1 103

1 131

+ 361

+ 299

inom fonderna in. in.

C. Kapitalåterbetal-

930

1 133

1 100

1 032

1 054

+ 170

— 46

105

363

378

145

144

+ 273

— 234

D. Återstående medels-

1 081

915

840

1 451

1 356

— 241

+ 516

3. Rörliga krediter ....

11

200

200

25

25

+ 189

— 175

Totala statsutgifter (1 +

2+3)................

22 048

25 702

25 794

29 012

29 262

+ 3 746

+ 3 468

Nettoutgifter2 (1 A+ 2 D

4-3) ................

21 014

24 454

24 564

27 836

28 065

+ 3 550

+3 501

I Inkl. avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

II Motsvarar det utgiftsbelopp som skall ställas mot driftbudgetens inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket,

på grundval av uppgifter som de medelsförvaltande myndigheterna

lämnat, beräknat mer utgifter på förslagsanslag till drygt 90 milj. kr.

utöver besparingar. För flertalet avlöningsanslag förutses betydande merutgifter,

vilka emellertid i princip uppvägs av motsvarande besparingar på

de anslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna som anvisats till täckning

av beräknade merkostnader för löner och pensioner. Folkpensionsanslaget

beräknas komma att belastas med merutgifter uppgående till 225 milj. kr.,

vilka delvis förklaras av att ytterligare indextillägg utlösts men som också

betingas av den förutsatta omfördelningen av folkpensioneringskostnaderna

mellan stat och kommun. Denna omläggning av finansieringssystemet

innebär bokföringsmässigt en merbelastning på folkpensionsanslaget 1964/

65 men medför inte någon kassamässig utgiftsökning eftersom motsvarande

belopp utan reform skulle ha utbetalats som förskott i avvaktan på inbetalning

av de kommunbidrag som avser år 1965 och som skulle inbetalats

i mars 1966. I övrigt förutses merutgifter på anslagen till sjukförsäkringen

med 26 milj. kr. och till barnbidrag med 12 milj. kr. Å andra sidan väntas

besparingar uppkomma på anslagen till bostadsrabatter med drygt 40 milj.

kr., till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område med ca 14 milj. kr.

och till personalpensioner med 20 milj. kr.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen komma

att öka med 300 milj. kr. under 1964/65 bortsett från avskrivningsmedel.

Riksrevisionsverkets utfallsberäkning tyder nu på att reservationsmedelsbehållningarna

skulle komma att öka med 540 milj. kr., varav 40

milj. kr. hänför sig till avskrivningsmedel. En av finansdepartementet företagen

enkät visar en motsvarande uppgång i reservationsmedelsbehållningarna.

Ungefär hälften av uppgången hänför sig till vägunderhållsanslaget

och uppkommer genom övergången till kalenderårsberäkning av detta

anslag. En betydande uppgång redovisas också för sysselsättningsanslagen

under elfte huvudtiteln.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag beräknas för 1964/65

till 3 150 milj. kr. eller ca 60 milj. kr. mindre än vad som antogs i statsverkspropositionen.

På tilläggsstat II har efter det prop. 1965:2 avläts till

riksdagen begärts ytterligare ca 130 milj. kr., varav 70 milj. kr. för förvärv

av fastigheter i Stockholm och 40 milj. kr. i tillskott till Uddevallavarvet.

Minskningen i anslagsbehållningarna, som i statsverkspropositionen beräknades

komma att uppgå till 200 milj. kr., antas nu komma att begränsas

till ca 50 milj. kr. De medel som i form av avskrivningar och kapitalåterbetalningar

står till förfogande för finansieringen av utgifterna på kapitalbudgeten

beräknas komma att stiga med drygt 15 milj. kr. Det återstående

medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom att sjunka med 75

milj. kr. från i statsverkspropositionen beräknade 915 milj. kr. till 840 milj.

kr. Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

ma att öka med 200 milj. kr., framför allt genom alt televerkets rätt till

disposition av kredit föreslogs ökad. En förnyad enkät angående myndigheternas

bedömning av sin disposition av rörliga krediter under återstoden av

budgetåret har inte gett anledning att ändra det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet.

De totala utgifterna på driftbudgeten 1965/66 uppskattas nu till ca 26 680

milj. kr. eller ca 320 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Uppgången

i de beräknade utgifterna betingas bl. a. av att ytterligare anslag begärts i

särskilda propositioner under vårriksdagen. Av ökningen hänför sig ca 175

milj. kr. till merkostnader för ändrade lönegradsplaceringar och drygt 28

milj. kr. till ökat behov av avskrivningsmedel. I särskilda propositioner har

begärts drygt 40 milj. kr., varav 7 milj. kr. hänför sig till socialdepartementet

och ca 14 milj. kr till ecklesiastikdepartementet. Härutöver tillkommer

80 milj. kr. på grund av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas

i juni 1965. För en fullständig redovisning av föreslagna eller beslutade

förändringar torde få hänvisas till bihang D.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen totalt

sett komma att förbli oförändrade under det framförliggande budgetåret.

Finansdepartementets enkät över myndigheternas bedömningar av reservationsmedelsutvecklingen

visar att myndigheterna räknar med en minskning

av reservationsmedelsbehållningarna med inemot 300 milj. kr. För

egen del finner jag det inte realistiskt alt räkna med att en så stor medelsförbrukning

på reservationsanslagen skall kunna uppkomma att den av

myndigheterna förutsedda minskningen av reservationsmedelsbehållningarna

kommer till stånd. Jag finner f. n. inte anledning frångå det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet om totalt sett oförändrade reservationsmedelsbehållningar

under nästa budgetår.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag, som i statsverkspropositionen

beräknades till 3 731 milj. kr., beräknas nu till 3 685 milj. kr. Å

ena sidan har i särskilda propositioner begärts ytterligare 54 milj. kr., varav

drygt 40 milj. kr. hänför sig till byggnadsarbeten vid högre undervisningsanstalter

inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Å andra

sidan synes nu anledning föreligga att anta en mindre minskning av anslagsbehållningarna

än vad som tidigare antagits. Anslagsbehållningarna på

kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 200 milj. kr. Detta antagande baserades på bl. a. den förutsedda medelsförbrukningen

på lånefonden för bostadsbyggande. Enligt eu av finansdepartementet

utförd enkät räknar myndigheterna med att anslagsbehållningarna

under 1965/66 kommer att minska med drygt 250 milj. kr., varav huvudparten

hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande och andra lånefonder.

Då några reala hinder för en utgiftsexpansion på detta område inte

föreligger och en ökad takt i utbetalningarna av bostadslånemedel under

nästa budgetår inte förefaller osannolik finner jag det motiverat att anta att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalbudgeten 1960/61—1965/66 Milj. kr.

ro

ro

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

Riks-

Stv.-

Ny

Stv .-

Ny

stat

prop.

beräk-

prop.

beräk-

1965

ning

1965

ning

Driftbudgeten

Inkomster ................................

Avsättning ( — )/Återföring (+) av kommunal-

16 641

18 007

19 869

20 927

22 961

23 901

24 073

26 877

27 359

skattemedel ............................

(- 350)

(- 450)

(- 525)

(+ 50)

(+ 100)

(- 125)

(- 175)

(- 200)

(- 400)

Utgifter ..................................

14 829

15 993

18 717

19 922

i22 717

3 23 339

*23 524

26 360

26 684

Driftbudgetens saldo

+ 1 812

+ 2 014

+ 1 152

+ 1 006

+ 244

+ 562

+ 549

+ 517

+ 675

Kapitalbudgeten

Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ..

1 134

1 274

1 941

1 506

2 045

2 293

2 310

2 280

2 329

In vesteringsanslag..........................

2 526

2 693

2 754

2 587

»3 170

*3 208

*3 150

7 3 731

8 3 685

Återstående medelsbehov

1 392

1 419

813

1 081

1 125

915

840

1 451

1 356

Rörliga krediter

Ökad/Minskad ( —) disposition ..............

39

68

12

11

_

200

200

25

25

Totalbudgetens saldo

+ 381

+ 527

+ 327

— 86

- 881

- 553

- 491

- 959

- 706

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig

utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Därav reservationsmedelsökning 200 milj. kr.

2 Därav minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.

* Därav reservationsmedelsökning 300 milj. kr.

* Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

6 Därav tilläggsstater 987 milj. kr., merutgifter på förslagsanslag 92 milj. kr. och reservationsmedelsökning 540 milj. kr.

• Därav tilläggsstater 233 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 47 milj. kr.

7 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

• Därav minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 23

anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr. De medel

som i form av avskrivningsmedel, kapitalåterbetalningar m. m. står till förfogande

för finansieringen av kapitalbudgetens utgifter beräknas komma

att öka med 49 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionens beräkning.

Det återstående medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom

att uppgå till 1 356 milj. kr. mot 1 451 milj. kr. enligt tidigare beräkning.

Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma

att öka med 25 milj. kr. Någon anledning att nu frångå denna bedömning

föreligger inte.

Sammanfattning. Den inkomst- och utgiftsutveckling som beskrivits i det

föregående har sammanfattats i en särskild tabell Totalbudgeten 1960/61—

1965/66. En omsvängning i budgetutvecklingen från totalöverskott under

1960-talets tre första budgetår till ungefärlig balans inträffade budgetåret

1963/64. En ytterligare förskjutning i negativ riktning förutses för såväl

innevarande som nästa budgetår.

En betydande grad av osäkerhet vidlåder fortfarande budgetberäkningarna

för återstående del av innevarande budgetår. Särskilt gäller detta omfattningen

av fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt samt utbetalningarna

från lånefonden för bostadsbyggande. Kalkylerna för nästa budgetår

är av naturliga skäl långt osäkrare beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan.

Sålunda saknas ännu underlag för en bedömning av skatteunderlagets

utveckling år 1966. Utgiftsutvecklingen är med säkerhet underskattad

såtillvida att någon generell lönehöjning för de statsanställda år 1966 inte

medräknats och hänsyn inte heller har kunnat tas till erfarenhetsmässigt

tillkommande utgifter på tilläggsstat.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1965/66 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats

sålunda:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m................. 11 200 000 000

Lotlerivinstskatt ...................................... 110 000 000

Fordonsskatt ........................................ 600 000 000

Tullmedel ............................................ 1 100 000 000

Allmän varuskatt .................................... 5 400 000 000

Särskilda varuskatter.................................. 350 000 000

Tobaksskatt .......................................... 1 200 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ........ 22 000 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag........ 50 000 000

Energiskatt .......................................... 745 000 000

Postverket (överskott) ................................ 5 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 125

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 567 milj.

kronor.

Motionerna

I de likalydande motionerna I: i82 av herr Sundin och 11: 570 av herr

Gustafsson i Kårby framhålles att ett stabilt penningvärde måste vara en

given målsättning för den ekonomiska politiken och att enighet råder om

att samhället bör eftersträva en stigande levnadsstandard och full sysselsättning.

Samtidigt som kraven ökar på samhället att fullfölja målsättningen

om en hög och stabil sysselsättningsnivå har arbetsmarknadsparterna

fått en långt större anslutning och kraft och arbetsmarknadspolitiken utvecklats

till en betydelsefull faktor inom den ekonomiska politiken.

Med hänsyn till de uppenbart negativa verkningarna av en ständigt fortgående

penningvärdeförsämring bör de nuvarande konjunkturpolitiska

medlen kompletteras och göras effektivare. Motionärerna ifrågasätter om

finanspolitiken i dess nuvarande utformning är tillräckligt smidig för att

kunna bemästra de överslag som lätt uppstår i ett balansläge på gränsen

mellan högkonjunktur och överkonjunktur. Finanspolitikens möjligheter

att motverka överhettning av konjunkturen skulle avsevärt förbättras, om

den praktiska användningen av beskattningen som konjunkturpolitiskt instrument

gjordes smidigare. Detta bör enligt motionärerna ske inom den

indirekta beskattningens ram. Härigenom kunde en utjämning i hushållens

efterfrågan åstadkommas och konsumtionen begränsas till dess en avmattning

i konjunkturen inträder, varefter en skattesänkning kunde uppmuntra

till en ökning av konsumtionen. Skatten bör vara helt oberoende av det för

tillfället aktuella statliga medelsbehovet. Det är vidare angeläget att förvaltningen

av dessa medel ges en sådan utformning att en fondering av

medlen under riksdagens kontroll möjliggöres.

I de likalydande motionerna 1: 760 av herr Bengtson in. fl. och 11: 891

av herr Eliasson i Sundborn in. fl. framhålles att den av finansministern i

propositionen nr 125 framlagda långsiktsbedömningen ger ökad aktualitet

åt utformningen av såväl beskattningssystemet som långsiktsplaneringen.

Ett primärt krav på beskattningssystemet måste vara, att det har en utformning,

som tar största möjliga hänsyn till produktivitets- och arbetsviljan

och medger en smidig medverkan för upprätthållande av samhälls
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

ekonomisk stabilitet. Det på delreformer uppbyggda nuvarande skattesystemet

bör ersättas av en genomgripande samlad skattereform. Beskaltningssystemets

produktivitetsfrämjande utformning förutsätter vad gäller

den direkta beskattningen ytterligare sänkt marginalbeskattning för mellanlönegrupperna

och ytterligare höjning av förvärvsavdragen. Den nödvändiga

sänkningen av den direkta beskattningen medför med hänsyn till

det ökade anspråket på resurser i statsbudgeten en förskjutning mot ökad

indirekt beskattning. Denna bör därvid få en sådan utformning, att den

blir i stort sett neutral i förhållande till konsumtion och konkurrens. Den

av allmänna skatteberedningen förordade mervärdeskatten kan sägas vara

en i stort sett renodlad konsumtionsbeskattning, som inte belastar näringslivets

investeringar och energiförbrukning. Även den direkta företagsbeskattningen

måste utformas så att viljan och förmågan till produktion

ökas. Ökade möjligheter till resultatutjämning, till företagssparande och

till avskrivning av byggnader och maskiner måste öppnas. De framtida

ökade kraven på resurser i statsbudgeten och särskilt på investeringar i näringslivet

medför att inte endast företagssparandet och företagens självfinansieringsförmåga

utan även det frivilliga personliga sparandet bör stimuleras

genom särskilda skattelättnader. Med hänsyn till att ett skattesystem,

som avser att främja produktionen, bör vara så utformat, att skatt

på kapitaltillgångar uttas endast på avkastningen är det också av vikt, att

förmögenhetsbeskattningen skyndsamt överses. Med de ökade påfrestningar

på samhällsekonomin, som man under de framförliggande åren måste räkna

med enligt den förevarande propositionens långsiktsperspektiv, är det särskilt

angeläget, att effektivare medel mot inflationsutvecklingen skapas. Generellt

sett bör för skattesystemet gälla, att det på ett smidigare sätt än

hittills bör kunna anpassas efter konjunkturerna.

En finanspolitik, som skall fylla sitt syfte att medverka till en stabil samhällsekonomi,

måste inriktas på att så långt möjligt anpassa statsbudgetens

omfattning efter samhällsekonomins resurser. Den nuvarande och framtida

situationen illustrerar bristen på en säker långsiktsplanering. Det måste

anses angeläget att regeringen i den långsiktsplanering, som presenteras för

riksdagen, inrymmer planer på olika reformer, varigenom möjliggörs en

angelägenhetsgradering av det fortsatta reformarbetet och en säkrare inriktning

på reformer, som kan främja effektiviteten i näringslivet och därmed

resurstillväxten. Skattetrycket kan därmed hållas inom rimliga gränser.

I de likalydande motionerna 1: 761 av herr Lundström in. fl. ocli II: S93

av herr Ohlin in. fl. anföres inledningsvis bl. a., att finanspolitiken vid sidan

av penning- och kreditpolitiken spelar en betydelsefull roll när det gäller

att hålla inflationen under kontroll och undgå en så allvarlig försämring

av penningvärdet som den vårt land upplevt under efterkrigstiden.

Motionärerna erinrar om att de i ett tidigare sammanhang framfört krav

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

på en rundabordsltonferens beträffande den ekonomiska politiken och föreslår

att ett ekonomiskt-socialt råd tillsättes, som mer kontinuerligt kan

diskutera hithörande spörsmål. Ett underlag för riksdagens arbete och den

offentliga debatten bör vara en av regeringen tidigt under riksdagens höstsession

framlagd samlad plan för dessa frågor.

Den i propositionen redovisade omständigheten att statens utgifter under

de närmaste åren kommer att stiga snabbare än inkomsterna motiverar

enligt motionärernas åsikt dels en flerårsbedömning i form av rullande

femårsplaner i syfte att i tiden samoi''dna stegringen i utgifter och inkomster,

och dels en reform av skattesystemet. Motionärerna anser att det krävs

en genomgripande, samlad lösning, som i sina huvuddrag innebär att

1. den direkta beskattningen reformeras i syfte att bl. a. sänka marginalbeskattningen,

2. den allmänna varuskatten ersättes av en mervärdeskatt,

3. punktskatterna med få undantag avvecklas,

4. beskattningen av företag och enskilda utformas så att företagssparande

och annat enskilt sparande underlättas och ekonomisk expansion främjas,

5. förmögenhetsskatten skyndsamt överses.

1 detta sammanhang erinrar motionärerna om att de begärt undersökningar

om metoder att undvika inflationens automatiskt skattehöjande verkan.

En sänkning av den personliga skatten anser motionärerna inte kunna

genomföras utan en förskjutning mot ökad indirekt beskattning. Därvid

bör grupper med svag ekonomisk bärkraft, t. ex. folkpensionärer och barnfamiljer,

kompenseras. Den höjning av förvärvsavdraget för barnfamiljer,

som årets riksdag beslutat, finner motionärerna inte tillräckligt långtgående.

En höjning av maximibeloppet från beslutade 3 000 till 4 000 kr.

framstår som motiverad, och även andra reformer återstår. Den utredning

som tillsatts inom finansdepartementet för att granska familjebeskattningen

bör således ha som primär målsättning för sitt arbete att utforma ett förslag

som ger båda makarna en verklig valfrihet mellan hem och förvärvsarbete.

Möjligheterna att övervinna de svårigheter, som skulle uppstå vid en eventuell

övergång från sam- till särbeskattning, bör särskilt utredas. Utredningen

bör vidare ske under medverkan av en bredare parlamentarisk representation.

I de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin in. fl. och II: 892 av herr

Heckscher m. fl. framhålles inledningsvis att den socialdemokratiska politiken

medfört en stark inflation och en fortgående skattestegring. Av propositionen

nr 125 framgår att den offentliga andelen av produktionsökningen

även i fortsättningen kommer att starkt öka. En dylik utveckling kan enligt

motionärernas mening inte accepteras. Om penningvärdet skall kunna

hållas så fast som möjligt och de enskilda få rätt att själva bestämma över

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Henillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

så stor andel av sin inkomst som möjligt måste möjligheter skapas för konkurrens

på lika villkor för olika branscher och företag sinsemellan och

gentemot det allmänna, finanspolitiken koordineras med penningpolitiken

och skattepolitiken ges en rättvisare och rationellare utformning än för närvarande.

I fråga om den direkta beskattningen förordar motionärerna på skilda

områden reformer, om vilkas genomförande förslag väckts i särskilda motioner

till årets riksdag. Dessa avser — förutom olika skattelindrande och

skatteutjämnande åtgärder inom företagsbeskattningen — bl. a. införande

av sparavdrag och barnavdrag vid beskattningen, rätt till förvärvsavdrag

med styrkta, verkliga kostnader, höjning av ortsavdragen, lindring av progressionen

vid den statliga beskattningen samt indexreglering av ortsavdrag

och skatteskalor.

Förmögenhetsskatten bör enligt motionärerna göras till föremål för jTtterligare

utredning. Därvid bör särskilt prövas frågan om vad som hör utgöra

underlag för förmögenhetsbeskattning samt om tillämpningen av den

s. k. 80-procentregeln. Vidare talar enligt motionärernas mening starka skäl

för alt göra förmögenhetsskatten avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

I fråga om den indirekta beskattningen förordar motionärerna införande

av en mervärdeskatt i överensstämmelse med allmänna skatteberedningens

förslag.

Motionärerna erinrar avslutningsvis om att högerpartiets budgetalternativ

för budgetåret 1965/66 innebär skattesänkningar, som för de mest

behövande, nämligen barnfamiljerna, är väsentligt högre än enligt det av

innevarande års riksdag antagna regeringsförslaget. Härtill kommer att

högerns alternativ innebär en högst betydande budgetförstärkning. Den

inkomstminskning som de föreslagna skattesänkningarna medför för budgetåret

1966/67 och därefter bör enligt motionärernas mening kunna kompenseras

genom begränsningar av statsutgifterna. Motionärerna hänvisar i

detta sammanhang till den i särskilda motioner begärda besparingsutredningen.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 125 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1965/66

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:l i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1!)65

att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1965/66.

Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i

den förevarande propositionen, framgår att den utvecklingsbild som för

innevarande och nästa budgetår tecknades i årets statsverksproposition inte

undergått några väsentliga förändringar. Totalbudgeten för budgetåret

1964/65 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar antas visa ett underskott

av ca 490 milj. kr. mot ett i statsverkspropositionen angivet underskott

av omkring 550 milj. kr. I jämförelse med utfallet närmast föregående

budgetår, 1963/64, innebär de nu framlagda beräkningarna en försvagning

av budgeten med ca 400 milj. kr.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten

för budgetåret 1965/66 ett underskott å ca 960 milj. kr. De nya beräkningarna

enligt kompletteringspropositionen antas resultera i ett underskott å

i runt tal 710 milj. kr., d. v. s. en minskning av underskottet med ca 250

milj. kr. Den nu något ändrade utvecklingstendensen beror väsentligen på

att statsinkomsterna nästa år kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer

än vad som tidigare fanns anledning antaga, främst med hänsyn till aktiebolagens

ökade inkomster. Mot denna inkomstökning svarar emellertid en

utgiftsökning å ca 250 milj. kr. Vid bedömningen av utgiftsökningen bör

emellertid uppmärksammas att hänsyn inte tagits till löneutvecklingen för

de statsanställda år 1966 och till eventuella tillkommande utgifter på tillläggsstat.

Med hänsyn till nu kända förhållanden kan upplåningsbehovet

för nästkommande budgetår uppskattas till ca 700 milj. kr.

I samband med kompletteringspropositionen redovisas en långtidsbudget,

som avser att ge upplysning om den utgiftsutveckling och de resursanspråk,

som följer av statens verksamhet och den statsunderstödda kommunala

verksamheten under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret

1966/67. De i långtidsbudgeten redovisade beräkningarna skulle medföra

ett statligt lånebehov under det sistnämnda budgetåret av ca 2 miljarder

kr. och under budgetåret 1967/68 av ca 3 miljarder kr., varefter lånebehovet

skulle kvarstå på denna nivå. Ehuru eu betydande osäkerhet alltid vidlåder

framtida beräkningar, pekar således tendensen mot en försvagning av det

statsfinansiella läget. Departementschefen understryker att långtidsbudgeten

inte har till syfte att förutsäga de utgiftsbehov, som kan bli följden

av framtida reformer på olika områden, och framhåller vidare att redan

gjorda åtaganden inom den offentliga sektorn är så omfattande att de

kräver betydande ansträngningar för att kunna förverkligas. I propositionen

framhålles avslutningsvis att nya engagemang svårligen kan genomföras

inom ramen för förutsedda statsinkomster. Tvärtom kan den pågående

reformverksamheten komma att ställa krav på extra inkomstökningar eller

på indragningar inom andra områden. Den förutsedda bristen på arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

kraft under återstoden av 1960-talet gör det särskilt angeläget att planera

den statliga verksamheten och att intensifiera ansträngningarna att öka

arbetskraftsutbudet. Med en realistisk bedömning av våra möjligheter och

med en klok hushållning anser departementschefen emellertid förutsättningarna

goda för en fortsatt gynnsam utveckling.

Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget

till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn

härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande även för senare hälften av budgetåret 1965/66 fastställes

till 100.

Utskottet behandlar härefter de i anledning av den förevarande propositionen

väckta, sinsemellan likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson

in. fl. och II: 891 av herr Eliasson i Sundborn in. fl., I: 761 av herr Lundström

in. fl. och II: 893 av herr Ohlin in. fl. samt I: 762 av herr Virgin in. fl.

och II: 892 av herr Heckseher in. fl. Samtliga motioner innehåller yrkanden

om generella skattereformer, syftande bl. a. till lättnader på olika områden

av den direkta beskattningen och till en förskjutning mot ökad indirekt

beskattning.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid innevarande

års riksdag, bl. a. i sitt betänkande nr 16 i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 14, haft att taga ställning till motionsyrkanden av samma

principiella innebörd som i de nu förevarande motionerna. Därvid har utskottet

i huvudsak godtagit de i propositionen framförda förslagen till omläggning

av den direkta och indirekta beskattningen samt särskilt framhållit

att utrymmet för ytterligare lättnader i den direkta beskattningen

måste anses tämligen begränsat. Riksdagen har — i enlighet med bevillningsutskottets

hemställan — antagit propositionens förslag med vissa av

utskottet föreslagna tillägg och ändringar, innebärande bl. a. höjning av

förvärvsavdragen vid beskattningen.

Enligt utskottets mening kan det från statsfinansiell synpunkt inte anses

försvarligt att för närvarande binda sig för ytterligare skattelättnader. Utskottet

vill i detta sammanhang ånyo understryka, att den av årets riksdag

antagna skattereformen måste ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet

av det arbete, som bedrivs inom företagsskatteutredningen och inom

de departementala arbetsgrupper, vilka har att överarbeta allmänna skatteberedningens

förslag i fråga om familjebeskattningen och mervärdeskatten.

På grund av det anförda anser utskottet sig inte kunna biträda de i motionerna

framförda kraven på generella eller partiella skattereformer.

Utskottet har vidare att ta ställning till de i samtliga i anledning av propositionen

nr 125 väckta motioner framförda utredningsyrkandena avseende

planeringen av statens utgifter och inkomster på längre sikt.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av proposition

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år W65

nr 14 väcktes motioner med yrkande bl. a. att Kungl. Maj:t måtte lämna

riksdagen sammanställning rörande långsiktsplaneringen av statens utgiftsoch

inkomstpolitik. Motionerna hänvisades i nu berörda del till statsutskottet,

som — enligt vad bevillningsutskottet erfarit — kommer att behandla

motionerna vid innevarande års höstriksdag. Med hänsyn till att de nu förevarande

motionsyrkandena därvid kommer att bli besvarade anser utskottet

sig inte ha anledning att i detta sammanhang göra något särskilt uttalande

i ämnet.

Vad härefter angår det i motionerna I: 761 av herr Lundström in. fl. och

II: 893 av herr Ohlin in. fl. framförda yrkandet, att Kungl. Maj :t till höstsessionen

av innevarande års riksdag måtte framlägga en särskild plan för

åtgärder att bekämpa prisstegringen, vill utskottet erinra om att departementschefen

i kompletteringspropositionen redovisat en mängd åtgärder,

som redan vidtagits eller är avsedda att vidtagas inom finans-, penning- och

arbetsmarknadspolitiken för att motverka de inflationistiska tendenserna i

samhällsekonomien. Chefen för handelsdepartementet har vidare helt nyligen

i svar på en enkel fråga i andra kammaren framhållit, att regeringen

ägnar prisfrågorna intensiv uppmärksamhet. Departementschefen erinrade

därvid om att den inom handelsdepartementet tillsatta arbetsgruppen med

uppgift att utreda prisövervakningen framlagt konkreta förslag, vilka bl. a.

lett till betydande personalförstärkningar hos de prisövervak ande myndigheterna

samt en effektivisering av prisövervakning och konsumentupplysning.

Därjämte har en särskild sakkunnig tillkallats för att utreda riktprissystemet.

Några åtgärder, som behöver underställas riksdagen, är emellertid

inte aktuella. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t och de prisövervakande

myndigheterna redan har sin uppmärksamhet riktad på prisutvecklingen,

anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka det i motionerna 1:761

och 11:893 framförda skrivelseyrkandet rörande åtgärder för att bekämpa

prisstegringen.

I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 482 av herr Sundin och

II: 570 av herr Gustafsson i Kårhv angående användande av'' indirekt beskattning

i konjunkturpolitiskt syfte framhåller motionärerna, att finanspolitiken

i dess nuvarande utformning inte är tillräckligt smidig för alt

kunna bemästra ett balansläge mellan högkonjunktur och överkonjunktur

utan bör kompletteras med en snabb anpassning av beskattningen i förhållande

till konjunkturlägets växlingar. Denna anpassning bör enligt motionärernas

mening äga rum inom den indirekta beskattningens ram. Motionerna

utmynnar i ett utredningsyrkande i ämnet.

I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet erinra om att stabiliseringsutredningen

i sitt år 1961 avgivna betänkande om mål och medel i

stabiliseringspolitiken (SOU 1961:42) ingående prövat de olika möjligheterna

att använda beskattningen såsom stabiliseringspolitiskt medel och

därvid bl. a. funnit, att en allmän indirekt beskattning bäst skulle fylla upp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

snitten såsom konjunkturpolitiskt instrument. Även allmänna skatteberedningen

har i sitt betänkande (SOU 19(54: 25) diskuterat beskattningens utnyttjande

i den konjunkturstabiliserande ekonomiska politiken. Utredningen

har därvid särskilt behandlat frågan hur avdragsrätten vid en mervärdebeskattning

skall kunna utnyttjas för konjunkturpolitiska åtgärder. Detta

spörsmål torde även komma att bli prövat av den departementala arbetsgrupp,

som skall överarbeta allmänna skatteberedningens förslag i fråga

om mervärdeskatten. Med hänvisning till det anförda finner utskottet sig

inte kunna biträda yrkandet om ytterligare utredning.

De i propositionen nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna

utvisar i förhållande till statsverkspropositionen en ökning med 567 milj. kr.

Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. vid den

i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits

med 11 200 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 10 800 milj. kr. Vid de

förnyade beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagens beslut i anledning

av förslagen i proposition nr 14 beträffande omläggning av den direkta

beskattningen och i proposition nr 30 angående sänkning av repartitionstalet

vid fastighetsbeskattningen och procenttalet vid inkomstbeskattningen

av fastighet. Förändringarna hänför sig till titelns inkomstsida, där fyllnadsbetalningarna

våren 1965 och våren 1966 uppräknats med 100 resp.

300 milj. kr. som en följd av antagandet om höjda inkomster för bolagen

och av de genom 1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena. För

budgetåret 1965/66 har räknats med en nedgång av den under uppbördsterminerna

erlagda preliminärskatten, främst på grund av den beslutade

omläggningen av den direkta beskattningen.

Inkomsttiteln tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 020

milj. kr. Med hänsyn till importprognosen för år 1965, tullsänkningar inom

EFTA och restitutioner beräknas titeln numera till 1 100 milj. kr. Inkomsttiteln

allmän varuskatt har i kompletteringspropositionen uppräknats med

50 milj. kr. hl. a. med hänsyn till riksdagens beslut om höjning av skattesatsen

till 9,1 procent, motsvarande 10 procent vid öppen debitering. Inkomsterna

på titeln tobaksskatt uppfördes i statsverkspropositionen med

1 175 milj. kr. Med beaktande av den av riksdagen beslutade höjningen av

skatten på cigarretter beräknas inkomsterna på denna titel numera till

1 200 milj. kr. Skatten å malt- och läskedrycker har i propositionen nr

125 uppförts oförändrat med 210 milj. kr. Bevillningsutskottet har i sitt betänkande

nr 32 tillstyrkt förslaget i proposition nr 94 om införande av ett

s. k. mellanöl. Under förutsättning att riksdagen bifaller sistnämnda proposition

bör enligt utskottets mening titeln skatt å malt- och läskedrycker uppräknas

med 40 milj. kr. till 250 milj. kr. För inkomsttiteln postverket föreslås

i kompletteringspropositionen etl belopp av 5 milj. kr. mot i statsverkspropositionen

uppförda 26 milj. kr. I övrigt föreslås i komplettcringspropo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965

sitionen vissa smärre ändringar av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna

av statsverkets inkomster.

Med undantag av den nyssnämnda ändringen av inkomsttiteln skatt å

malt- och läskedrycker föranleder de i propositionen nr 125 gjorda beräkningarna

av bevillningarna ingen erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till

bevillningsutskottet —- måtte besluta att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för

budgetåret 1965/66 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalvdande motionerna 1: 482 av herr Sundin och

II: 570 av herr Gustafsson i Kårby,

2) de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson

m. fl. och II: 891 av herr Eliasson i Sundborn m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 761 av herr Lundström

in. fl. och II: 893 av herr Ohlin in. fl., samt

4) de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin

m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1965/66 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet in. m. 11 200 000 000

Kupongskatt ........................ 9 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 1 000 000

Skogsvårdsavgift- ................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter .................... 3 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt .............. 155 000 000

Lotterivinstskatt...................... 110 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift ........ 130 000 000

Kronor

11 618 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................ 600 000 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 196ö

33

Kronor

Trafikomläggningsskatt .............. 100 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............. 1 525 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .......................... 1 100 000 000

Allmän varuskatt .................... 5 400 000 000

Särskilda varuskatter ................ 350 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ...... 350 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror

m. m............................. 5 000 000

Tobaksskatt ......................... 1 200 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.......................... 22 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

....... 50 000 000

Skatt å sprit ........................ 1 500 000 000

Skatt å vin .......................... 145 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker ........ 250 000 000

Energiskatt .......................... 745 000 000

Postverket (överskott)................................

Kronor

2 225 000 000

11 117 000 000

5 000 000

Stockholm den 20 maj 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Yngve

Nilsson*, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Billman, Paul Jansson,

Sundin och Skårman*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt*, Allard,

Gustafson i Göteborg, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, Asp, fru Nettelbrandt

och herr Eriksson i Bäckmora.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

Reservationer

angående finanspolitiken in. m.

I) av herrar Billman, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

tru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka — under åberopande av

innehållet i de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson m. fl. och

11:891 av herr Eliasson i Sundborn m. fl samt I: 761 av herr Lundström

in. fl. och II: 893 av herr Ohlin m. fl. — ansett, att utskottet under punkterna

B 2 och 3 bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

dels att en säkrare långtidsplanering beträffande statens

utgifter och inkomster förelägges riksdagen, så att en

fastare grund erhålls för en bedömning av finanspolitiken

och reformarbetet under de närmaste åren, dels att regeringen

under riksdagens höstsession framlägger en samlad

plan för åtgärder till bekämpande av den starka prisstegringen.

II) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 762 av herr Virgin m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl. — ansett, att

utskottet under punkten B 4 bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bort uttala,

att en finans- och skattepolitik i enlighet med de i motionerna

angivna synpunkterna bort och bör föras i syfte

att bevara penningvärdet, hejda den offentliga utgiftsexpansionen

samt begränsa den enorma skatteskärpningen,

och sålunda förhindra de starka prisstegringarna.

angående en samlad skattereform

III) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Billman, Sundin, Skärman,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt

och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet under punkterna

B 2, 3 och 4 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 760 av herr Bengtson m. fl. och II: 891 av herr Eliasson

i Sundborn m. fl., I: 761 av herr Lundström m. fl. och

11:893 av herr Ohlin m. fl. samt 1:762 av herr Virgin

m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl., i vad de avser

den framtida utformningen av skattesystemet, måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en samlad skattereform

skyndsamt bör genomföras, innebärande

1) en reformering av den direkta beskattningen i syfte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965

35

att med tillgodoseende av bärkraftsprincipen bl. a. sänka

marginalskatterna och undvika en genom inflation åstadkommen

automatisk skatteskärpning,

2) en konkurrens- och konsumtionsneutral mervärdeskatt

i stället för den nuvarande omsättningsskatten,

3) en utrensning bland punktskatterna,

4) en översyn av förmögenhetsbeskattningen, samt

5) reformering av beskattningen av företag och enskilda

i syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.

MMtCUS BOKTR. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 a1 i texten