Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av utländska artister m. fl.

1965-11-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:40, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av utländska artister m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 10 år 1965

1

Nr 40

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av utländska artister m. fl.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

578, av herr Lassinantti och fru Jäderberg, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128)

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter som

i motionen föreslagits.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande motionen

till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 1908 års förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter utgår bevillningsavgift för vissa offentliga föreställningar,

s. k. artistskatt.

I fråga om skyldigheten att erlägga artistskatt gäller olika föreskrifter för

artister, som ger föreställning, och artister, som medverkar And föreställning.

Befrielse från erläggande av artistskatt åtnjutes dels för utlänningar, som

driver sitt näringsfång under bar himmel och endast uppbär frivillig avgift,

dels för amatöridrottsmän vid deltagande i idrottstävlingar och dels då

Kungl. Maj :t till följd av särskilda omständigheter för visst fall medgivit

detta.

I förordningens 4 § gives olika föreskrifter för erläggande av artistskatt.

Sålunda gäller enligt nämnda paragrafs 1 mom. att utlänning, som här i

riket giver offentlig föreställning eller tillställning av vad slag det vara må,

vare sig mot inträdesavgift eller mot avgift, som eljest på ett eller annat sätt

fordras, uppbäres eller mottages, härför skall utgöra särskild bevillningsavgift

med tio procent av bruttoinkomsten. Denna bevillningsavgift skall utgå

a) vid konsert, opera- eller annan musikalisk, dramatisk eller litterär föreställning,

cirkus- eller varietcföreställning, så ock vid annan med någon av

de nu nämnda jämförlig föreställning ävensom vid hal, maskerad eller annan

dylik tillställning, då bruttoinkomsten kan antagas komma att överstiga

femhundra kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1965

minst tio kronor, samt då bruttoinkomsten kan antagas icke komma att

överstiga femhundra kronor, efter beräknad bruttoinkomst, med lägst tio

och högst tjugufem kronor; b) för anställande eller anordnande av karuselleller

annan konståkning, målskjutning, ringkastning eller kraftprov samt för

förevisande av människor, djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama,

biografbilder, vaxkabinett, optiska eller mekaniska konststycken eller

vid annan med de nu nämnda jämförlig tillställning, som icke är att hänföra

under a), efter beräknad bruttoinkomst, med lägst fem och högst femtio

kronor för varje dag sådan föreställning eller förevisning äger rum.

Jämlikt 2 mom. samma paragraf skall utlänning, som medverkar vid av

svensk eller utlänning given offentlig föreställning, offentligt utförande av

musik, såsom kafékonsert och dylikt, eller vid annan offentlig tillställning,

oavsett huruvida inträdes- eller annan avgift därvid uppbäres eller tillställningen

är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift med tjugu procent av

den inkomst, som på grund av hans medverkan tillflyter honom, vare sig

denna inkomst utgöres av i penningar bestämd ersättning, naturaförmåner

eller andel av inkomsten å tillställning. Avgiften skall i varje fall utgå med

minst femtio öre för varje dag medverkan lämnas av utlänning eller ersättning

till honom beräknas. För avgiftens erläggande svarar tillställningens

anordnare.

Enligt 4 § 4 mom. skall ansökan om tillstånd till offentligt uppträdande

göras enligt föreskrifter, som av Kungl. Maj :t utfärdas. Dessutom innehåller

momentet uppgift om vad dylik ansökan skall innehålla.

Vidare lämnas i paragrafen föreskrifter angående avgiftens fastställande,

kontroll av bruttoinkomst vid offentlig föreställning och avgiftens inbetalning;

i 5 mom. föreskrives sålunda bland annat att därest i ersättning åt utlänning,

som avses i 2 inom., ingår naturaförmåner dessa vid bevillningsavgiftens

bestämmande skall uppskattas till skäligt belopp i penningar varvid,

om högre värde ej är angivet, kost och bostad skall upptagas till vardera fem

kronor för dag. Av artistskatten tillfaller hälften staten och hälften kommun,

inom vilken föreställning givits.

Vad i paragrafen stadgas om utlänning äger även tillämpning på i utlandet

bosatt svensk undersåte och även på här i riket bosatt utlänning, i den

mån han icke i vederbörlig ordning förvärvat lika rätt med härstädes bosatt

svensk undersåte till offentligt uppträdande.

Bevillningsavgiftsförordningen föreslås i ett av dubbelbeskattningssakkunniga

avgivet betänkande (SOU 1962: 59) skola upphävas och ersättas av

en förordning om löneskatt, vilken avses omfatta alla i Sverige tillfälligt

arbetande utlänningar. Förslaget är för närvarande föremål för Kungl.

Maj :ts prövning.

I motionen framhålles att bevillningsavgiften i en del sammanhang får

mindre lyckliga verkningar. Så är exempelvis fallet, när avgiften drabbar

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr U) år 1965

stipendiater, vilka fått bidrag från allmänna fonder för sitt uppträdande,

eller när fråga är om arrangörer av delvis med offentliga bidrag finansierade

kulturella tillställningar.

Motionärerna anser det därför angeläget att möjligheterna till befrielse

från avgiften ökas. I första hand bör övervägas en decentralisering av rätten

att medgiva befrielse från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna. Vidare bör

praxis utvecklas därhän att befrielse meddelas i sådana fall, då tillställningen

anordnats med stöd av det allmänna.

Utskottet

Enligt förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter skall bevillningsavgift, s. k. artistskatt, erläggas av utlänning

(varmed i regel jämställes i utlandet bosatt svensk medborgare och här i

riket bosatt utlänning), som själv givit eller medverkat vid offentlig föreställning

eller tillställning. Avgiften är proportionell och skall i princip motsvara

10 procent av bruttoinkomsten, om utlänningen själv givit föreställningen,

och 20 procent av den inkomst han uppburit, om han medverkat i

en av annan given föreställning. Frihet från erläggande av bevillningsavgift

åtnjutes enligt 4 § 10 mom. i förordningen bl. a. då Kungl. Maj :t, till följd

av särskilda omständigheter, för visst fall medgivit befrielse från sådan avgift.

I den förevarande motionen har yrkats lagstiftning av innebörd bl. a. att

möjligheterna till befrielse från bevillningsavgift vidgas. Som motivering för

yrkandet framhåller motionärerna, att bevillningsavgiften stundom kan få

mindre gynnsamma verkningar och att detta exempelvis är fallet, när avgiften

drabbar stipendiater, vilka fått bidrag från allmänna fonder för sitt uppträdande,

eller när fråga är om arrangörer av delvis med offentliga bidrag

finansierade kulturella tillställningar.

Bevillningsavgiftsförordningen har sedan länge varit föremål för kritik

främst därför att avgiftsskyldigheten, bortsett från i utlandet bosatta svenska

medborgare, anknutits till medborgarskapet och inte till bosättningen,

vilket medfört att utländska artister, som sedan länge är bosatta i Sverige,

fortsätter att erlägga bevillningsavgift och därigenom i regel gör avsevärda

skattemässiga vinster.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande »Internationella

skattefrågor» (SOU 1962: 59) föreslagit att bevillningsavgiftsförordningen

skall upphävas och ersättas av en förordning om löneskatt, vilken föreslås

utformad som en definitiv källskatt med en progressiv skatteskala. Förslaget,

som innebär en avsevärd skärpning i förhållande till nu gällande bestämmelser

om beskattning av utländska artister, är för närvarande föremål

för Kungl. Maj :ts prövning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1965

Utskottet vill inte bestrida att bevillningsavgiften som beskattningsform

understundom kan vara för den skattskyldige ofördelaktigare än den vanliga

inkomstskatten. Så torde emellertid endast i undantagsfall vara förhållandet.

I de fall då ett framträdande inte har vinstsyfte utan i huvudsak karaktär

av kulturutbyte föreligger emellertid, som tidigare nämnts, möjlighet

att erhålla befrielse från avgiften.

Med det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet i motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 578 av herr Lassinantti och fru Jäderberg

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Stefanson*, Yngve

Nilsson, Wärnberg, Elofsson*, Tage Johansson, Lundström, Enarsson, Hellebladli

och Arne Pettersson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Kärrlander, Vigelsbo,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog,

Forsberg och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.