Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1965-10-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:41, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965

1

Nr 41

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 26 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 129, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars

1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen

ävensom de i anledning av densamma väckta motionerna I: 763 och

II: 894 till innevarande års höstsession.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås vissa jämkningar av 1959 års lagstiftning om beskattning

av den som vid laga skifte eller annan jorddelningsförrättning

ålagts betala skogslikvid. Ändringarna har till syfte att underlätta skogsbrukets

yttre rationalisering, framför allt lagaskiftesverksamheten i Kopparbergs

län.

Vidare föreslås vissa bestämmelser om beskattning vid upplåtelse av rättighet

att avverka skog. Bestämmelserna grundar sig på förslag av skatteflyktskommittén

och syftar främst till att förhindra skatteflykt genom överföring

av skogsawerkningsrätt i samband med arvskifte.

De nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1966 års taxering.

De ovannämnda författningsfårslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att punkt 2 av anvisningarna till 21 §, punkt

4 av anvisningarna till 22 § och punkt 3 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas

en ny punkt, betecknad 52, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 21 §.

2. Till jordbruk---annat jordbruk.

Såsom binäring--— fastighetens område.

Skogsbruk, varmed —--till jordbruk.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning

på grund av avverkningsrätt,

som skattskyldig vid avyttring

eller annan överlåtelse av

fastighet förbehållit sig på fastigheten,

och avyttring av sålunda förbehållen

skogsavverkningsrätt. Skogsavverkning

på annans mark på

grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt

och avyttring av

skogsavverkningsrätt när skogsavverkningen

eller avyttringen icke ingår

i skogsbruk är att hänföra till rörelse.

Övergår skogsavverkningsrätt till

annan genom bodelning eller eljest

på grund av giftorätt eller genom

arv, testamente, fördel av oskift bo

eller gåva, skall anses som om avverkningsrätten

avyttrats mot vederlag

motsvarande dess allmänna

saluvärde vid övergången och som

om vederlaget erlagts kontant.

Har den, —-------rörelse föreligga.

Till intäkt-----till 35 §).

till 22 §.

4. Har skog--— gällande ingångsvärde.

Med skogs-----jämförligt fång.

1 Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 21 § se 1951: 761, av punkt 4 av anvisningarna

till 22 § se 1959:127 och av punkt 3 av anvisningarna till 32 § se 1956: 541.

'' Förutvarande punkt 5 av anvisningarna till 28 § upphävd se 1950: 308.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning

på grund av avverkningsrätt,

som skattskyldig vid avyttring

av fastighet förbehållit sig å

den avyttrade fastigheten. Skogsavverkning

å annans mark på grund av

särskild upplåtelse av avverkningsrätt

är däremot att hänföra till rörelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1965

(Nuvarande lydelse)

Såsom fastighetens värde är att

anse vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat

förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest

stämpelplikt för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande

grunder beräknats, om stämpelplikt

förelegat. Skogens för ägaren

gällande ingångsvärde utgör

det sålunda beräknade ingångsvärdet

med avdrag för vad han må

hava fått avdraga vid tidigare taxeringar.

Har efter avverkning av skog

eller upplåtelse av avverkningsrätt

den återstående skogens värde nedgått

under det för ägaren gällande

ingångsvärdet, får avdrag ske med

det belopp, varmed värdet sålunda

minskats. Har ägare av fastighet vid

jorddelningsförrättning blivit ålagd

att gälda likvid, som avses i punkt 9

av anvisningarna till 21 §, och har

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt skett inom tre år

från det lagakraftägande beslut om

fastställelse å förrättningen föreligger,

skall, i den mån den skattskyldige

så yrkar, skogens ingångsvärde

antagas hava nedgått med belopp

motsvarande rotvärdet av den skog

som avverkningen eller upplåtelsen

omfattat. Avdrag må därvid dock

ske högst med beloppet av nämnda

likvid.

(Föreslagen lydelse)

Såsom fastighetens värde är ati

anse vid köp den för fastigheten erlagda

köpeskillingen och vid annat

förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten

med avseende å fastighetsförvärvet

beräknats, eller, därest

stämpelplikt för förvärvet icke förelegat,

det belopp, efter vilket stämpelplikt

skulle enligt eljest gällande

grunder beräknats, om stämpelplikt

förelegat. Skogens för ägaren

gällande ingångsvärde utgör

det sålunda beräknade ingångsvärdet

med avdrag för vad han må

hava fått avdraga vid tidigare taxeringar.

Har efter avverkning av skog

eller upplåtelse av avverkningsrätt

den återstående skogens värde nedgått

under det för ägaren gällande

ingångsvärdet, får avdrag ske med

det belopp, varmed värdet sålunda

minskats. Har ägare av fastighet vid

jorddelningsförrättning blivit ålagd

att gälda likvid, som avses i punkt 9

av anvisningarna till 21 §, och har

avverkning av skog eller upplåtelse

av avverkningsrätt skett efter tillträdet

av mark där den skog växer,

som likviden avser, dock ej senare

än tre år efter det lagakraftägande

beslut om fastställelse å förrättningen

föreligger, skall, i den mån den

skattskyldige så yrkar, skogens ingångsvärde

antagas hava nedgått

med belopp motsvarande rotvärdet

av den skog som avverkningen eller

upplåtelsen omfattat. Avdrag må

därvid dock ske högst med beloppet

av nämnda likvid.

Med ingående---av ingångsvärdet.

Vare sig — ---ursprungliga ingångsvärdet.

Är det — ---—- — samma tid.

Om avdrag------av skogen.

Om moderbolag — ---övertagande föreningen.

Exempel å---ingående virkesförråd:

A. försäljer---erlagda köpeskillingen.

Det för----- — 10 200 kronor.

Exempel å----i ingångsvärde:

B. försäljer------ 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ursprungliga.

lf Biliang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 41

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

till 28 §.

5. Till intäkt av rörelse hänföres

all intäkt genom skogsavverkning på

annans mark på grund av särskild

upplåtelse av avverkningsrätt eller

genom avyttring av sådan rätt när

skogsavverkningen eller avyttringen

icke ingår i skogsbruk. Bestämmelsen

i femte stycket av punkt 2 av

anvisningarna till 21 § äger motsvarande

tillämpning när rätt till avverkning

på annans mark överlåtes

genom fång som avses där.

till 32 §.

3. Såsom intäkt — ------- här nedan).

Angående värdesättningen —--

Förmån som avses i 32 § 3 mom.

tredje stycket kan bestå i t. ex. rabatter

vid inköp av varor i arbetsgivarens

rörelse, förfriskningar som

utan ersättning tillhandahållas i

samband med arbetet, måltider som

genom arbetsgivarens försorg erhållas

till ett lägre pris än i öppna

marknaden eller nyttjanderätt till

fastighet för vilken vederlaget bestämts

till obetydligt lägre belopp

än i orten gällande hyrespris. Vid

bedömande av om förmånen skall

upptagas såsom intäkt skall hänsyn

tagas till det sammanlagda värdet av

de förmåner av ifrågavarande slag

som den skattskyldige åtnjutit från

samme arbetsgivare. Hänsyn skall

därvid ock tagas till den besparing

i normala levnadskostnader som förmånen

kan ha inneburit för den

skattskyldige. För att förmånen

icke skall upptagas såsom intäkt

gäller vidare den förutsättningen att

förmånen icke framstår som ett med

lön eller pension jämförbart vederlag

utan som en åtgärd för att bereda

trivsel i arbetet el. likn. eller ock

utgår på grund av sedvänja inom

det yrke eller den verksamhet varom

fråga är. Äger den skattskyldige

mot avstående av förmånen erhålla

ersättning i penningar, bör förmå
-

därmed minskas.

Förmån som avses i 32 § 3 mom.

fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter

vid inköp av varor i arbetsgivarens

rörelse, förfriskningar som

ulan ersättning tillhandahållas i

samband med arbetet, måltider som

genom arbetsgivarens försorg erhållas

till ett lägre pris än i öppna

marknaden eller nyttjanderätt till

fastighet för vilken vederlaget bestämts

till obetydligt lägre belopp än

i orten gällande hyrespris. Vid bedömande

av om förmånen skall upptagas

såsom intäkt skall hänsyn tagas

till det sammanlagda värdet av

de förmåner av ifrågavarande slag

som den skattskyldige åtnjutit från

samme arbetsgivare. Hänsyn skall

därvid ock tagas till den besparing

i normala levnadskostnader som förmånen

kan ha inneburit för den

skattskyldige. För att förmånen icke

skall upptagas såsom intäkt gäller

vidare den förutsättningen att förmånen

icke framstår som ett med

lön eller pension jämförbart vederlag

utan som en åtgärd för att bereda

trivsel i arbetet el. likn. eller ock

utgår på grund av sedvänja inom

det yrke eller den verksamhet varom

fråga är. Äger den skattskyldige

mot avstående av förmånen erhålla

ersättning i penningar, bör förmå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1965

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nen i regel betraktas såsom avsedd nen i regel betraktas såsom avsedd

att utgöra direkt vederlag för utfört att utgöra direkt vederlag för utfört

arbete. arbete.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tillläinpas

första gången vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser gälla fortfarande

i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

Om särskilda skäl föreligga, må Konungen beträffande viss skattskyldig

på ansökan medgiva att de nya bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna

till 21 § och punkt 5 av anvisningarna till 28 § icke skola tillämpas vid 1966

års taxering.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142)

om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Beträffande viss------egen rörelse.

Har såsom —----— — dess helhet.

Skattskyldig, som vid jorddelnings

förrättning tillträtt ny mark

och efter tillträdet uttagit skog för

att erhålla medel till framtida betalning

av sådan likvid som änges i

andra stycket, må för beskattningsår,

under vilket likviden ännu ej

förfallit till betalning, erhålla uppskov

med högst ett belopp, motsvarande

köpeskillingen för skog som

avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt

eller sjuttio procent

'' Senaste lydelse av 2

se 1959: 128.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965

(Nuvarande lydelse)

Uppskov må

(Föreslagen lydelse)

av köpeskillingen för avyttrade

skogsprodukter.

skogsbruk härrör.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas första gången vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser

gälla fortfarande i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år och

även i övrigt beträffande intäkt som åtnjutits före år 1965.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 763 av herrar Enarsson och Yngve Nilsson

samt II: 894 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 129 beträffande ikraftträdandet

av nya bestämmelser rörande beskattningen av överlåtelse av

skogsawerkningsrätt och i dess ställe antaga följande förslag till lydelse av

ikraftträdandebestämmelserna till förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370):

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, varvid följande

gäller.

1) Anvisningarna till 22 och 32 §§ i deras nya lydelse skola tillämpas

första gången vid 1966 års taxering, dock att äldre bestämmelser fortfarande

skola gälla i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

2) Anvisningarna till 21 och 28 §§ i deras nya lydelse skola tillämpas första

gången vid 1967 års taxering, dock att äldre bestämmelser fortfarande skola

gälla i fråga om eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

II) de likalydande motionerna I: 768 av herr Johan Olsson och fru Olsson

samt II: 901 av herr Jonasson m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 129 måtte besluta,

1) att de föreslagna bestämmelserna om beskattning av avverkningsrätt

vid arvskifte måtte tillämpas först fr. o. m. 1967 års taxering, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningstext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 763 och II: 901.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsuiskottets betänkande nr it år 1965

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Beskattning av skogslikvid, s. 7—24.

Beskattning i samband med upplåtelse av skogsawerkningsrätt, s. 24—36.

Av innehållet i de före va rande motionerna må här återges

följande.

I motionerna 1: 763 och II: 894 framhålles att motionärerna trots vissa betänkligheter

är beredda att ge sin anslutning till den föreslagna ändringen

i fråga om beskattning i samband med upplåtelse av skogsawerkningsrätt.

En ovillkorlig förutsättning härför är emellertid att lagstiftningen inte göres

retroaktiv.

För taxeringsmyndigheterna som har att tillämpa skattelagarna har givits

en för hela detta arbete grundläggande föreskrift i 1 § taxeringsförordningen,

där det bl. a. sägs: »Därvid skall iakttagas, att taxeringarna bliva överensstämmande

med skatteförfattningarna samt i möjligaste måtto likformiga

och rättvisa.» Det är uppenbart, att denna föreskrift även bör stå som

riktmärke för lagstiftarna själva.

Motionärerna anser det vara ett rimligt krav på likformighet, att de skattskyldiga

i förväg får vetskap om sådana ändringar av lagstiftningen, varigenom

tidigare skattefria transaktioner blir skattebelagda. Det kan här röra sig

om betydande belopp och om verkningar för den enskilde som i dag är svåra

att överblicka. Ett exempel härpå är det fallet att arvskifte i ett dödsbo ägt

rum 1965, varvid en delägare erhållit fast egendom, en annan avverkningsrätt

och en tredje kontanta medel. Inga medel finns därefter kvar i boet.

Den fasta egendomen har hunnit lagfaras på den nye ägaren. Enligt de nya

bestämmelserna skall i detta fall dödsboet beskattas för avverkningsrättens

allmänna saluvärde och ägaren av avverkningsrätten för vid avyttring därå

uppkommen vinst. Ingen av de berörda har räknat med någon sådan skattekonsekvens,

och i dödsboet saknas som nämnts kontanta medel till gäldande

av skatt. Motionärerna anser det inte rimligt, att genom en retroaktiv

lagändring försätta enskilda medborgare i en så besvärlig situation. Här gör

sig ett starkt krav på likformighet och rättvisa gällande, som bör tillgodoses

genom att ikraftträdandet i vanlig ordning får avse eu framförliggande tidsperiod.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 768 och It: 901 anföres att

bestämmelserna om beskattning av avverkningsrätter enligt propositionen

skall tillämpas vid 19(56 års taxering, d. v. s. i huvudsak för arvskiften,

vilka skett etter den 31 december 1964. Då »propositionen lades på riksda
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1965

gens bord den 6 maj 1965» uppkommer härigenom en retroaktiv tillämpning.

Även om viss dispensrätt från bestämmelserna i särskilda fall kan beviljas

av Kungl. Maj :t, måste likväl många människor, vilka ej känt till utredningsiörslagen,

drabbas av denna retroaktivitet. Detta strider enligt motionärernas

uppfattning mot gällande skatterättsregler och gängse kutym och bör

därför ej ifrågakomma.

Utskottet

Vid 1959 års riksdag genomfördes vissa ändringar av beskattningsreglerna

i syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.

Bl. a. öppnades möjlighet för den som vid jorddelningsförrättning

ålagts betala skogslikvid att erhålla värdeminskningsavdrag för skog intill

beloppet av skogslikviden, då skog avverkas eller avverkningsrätt upplåtes

inom tre år från det lagakraftägande beslut om fastställelse av förrättningen

föreligger. Avsikten med denna bestämmelse är, att den som

vid laga skifte eller ägoutbyte fått ett område sig tillskiftat med bättre eller

mera skog än han lämnat ifrån sig och därför blivit ålagd att betala skogslikvid

skall kunna finansiera likviden genom att ta ut skog utan att omedelbart

underkastas beskattning.

Genom insättning på skogskonto kan enligt gällande bestämmelser uppskov

erhållas med beskattningen av intäkt av skogsbruk under en tid av

högst tio år. Insättningsrätten är dock begränsad till viss del av intäkten,

nämligen till 60 procent av vederlag för upplåten avverkningsrätt och till

40 procent av köpeskilling för leveransvirke.

För att förhindra en eftersläpning av avverkningarna och de skogsvårdande

åtgärderna har delägarna i de inom Kopparbergs län pågående, såväl

areal- som tidsmässigt omfattande laga skiftena träffat överenskommelse

om tillträde av de nya skiftena redan när fältarbetsdelen med värderingen

är färdig men innan uträkningen av skogslikviderna ännu skett.

Då de gynnsammare beskattningsreglerna för sin tillämpning förutsätter,

att skogslikviderna blivit fastställda, kan skiftesdelägarna i nämnda fall inte

utan omedelbara beskattningskonsekvenser avyttra skog från de tillträdda

nya skiftena.

Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att utgivare av skogslikvid

skall äga rätt till skogsvärdeminskningsavdrag från en tidigare tidpunkt

än enligt gällande regler, nämligen redan från tillträdet av ägolotten. Avdrag

skall medges med belopp motsvarande rotvärdet av skog, som avverkats

eller till vilken avverkningsrätt upplåtits under tiden fr. o. m. tillträdet

av den nya ägolotten t. o. m. tre år från det lagakraftägande beslut om

fastställelse av förrättningen föreligger. Vidare föreslås att skattskyldig,

som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny mark och efter tillträdet ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr kl år 1965 9

tagit skog för att finansiera framtida skogslikvider, skall äga rätt att på

skogskonto insätta hela vederlaget för upplåtelse av avverkningsrätt eller

70 procent av köpeskilling för leveransvirke. De nya reglerna är avsedda

att tillämpas fr. o. m. 1966 års taxering.

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit angelägenheten av att

beskattningsreglerna är så utformade, att de inte motverkar rationaliseringsverksamheten

inom skogsbruket. Förslagen i propositionen får ses

som en anpassning av beskattningsreglerna till de särskilda förhållanden,

som gäller i vissa delar av landet. Förslagen är enligt utskottets mening

ägnade att ytterligare underlätta genomförandet av från olika synpunkter

nödvändiga jorddelningsförrättningar. Genom de ändrade reglerna torde

bl. a. nuvarande olägenheter i skogsvårds- och sysselsättningshänseende

vid långvariga jorddelningsförrättningar i stort sett elimineras. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Enligt 21 § kommunalskattelagen och anvisningarna till nämnda paragraf

hänföres fastighetsägares intäkt genom upplåtelse av avverkningsrätt till

intäkt av skogsbruk. Under skogsbruk inbegripes även skogsavverkning på

grund av avverkningsrätt, som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit

sig. Skogsavverkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse

är däremot att hänföra till rörelse. Dessa bestämmelser tar närmast

sikte på normalfallen, nämligen att skogsavverkningsrätt överlåtes mot vederlag.

Men rättigheten kan även övergå till annan person genom arv, gåva

e. d., varefter mottagaren tillgodogör sig rättighetens värde exempelvis

genom att sälja den. Hur beskattningen i sådana fall skall ske har hittills

inte reglerats direkt i lagen utan fastställts genom avgöranden i praxis. Därvid

har gåva av avverkningsrätt i allmänhet bedömts så, att givaren beskattats

som om han själv avyttrat avverkningsrätten, dvs. gåvotagarens intäkt

har tagits till beskattning hos givaren, medan gåvotagaren inte alls inkomstbeskattats.

När avverkningsrätt övergår genom arv eller testamente

gäller däremot inte motsvarande praxis. I sådana fall sker ingen beskattning

vare sig hos arvlåtaren eller hos den som tillgodogör sig rättigheten.

Om sålunda en avverkningsrätt tillskiftas en dödsbodelägare genom arvskifte

och denne sedan avyttrar rättigheten blir intäkten helt obeskattad.

På grundval av skatteflyktskommitténs förslag i dess betänkande SOU

1963: 52 föreslås i propositionen att inkomstbeskattningen av skogsavverkningsrält

regleras genom bestämmelser i kommunalskattelagen även för

de fall att sådan rättighet överföres genom arv, gåva eller annat liknande

fång. Utgångspunkten är därvid att gåva och arv av avverkningsrätt likställes

i beskattningshänseende. Förslaget innehåller i huvudsak följande

bestämmelser. Upplåtelse av avverkningsrätt genom arv, testamente, gåva

eller dylikt fång skall föranleda beskattning av upplåtaren som om han avyttrat

rättigheten. Innehavare av avverkningsrätt skall — oavsett hur han

förvärvat rättigheten — beskattas för vad han erhåller, när han tillgodogör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1965

sig rättigheten genom egen avverkning eller överlåtelse av densamma. Den

som innehar avverkningsrätt på grund av förbehåll vid avyttring eller annan

överlåtelse av fastighet skall uppta intäkten som intäkt av skogsbruk,

medan den för annan innehavare skall utgöra intäkt av rörelse.

Om ett dödsbo tillskiftar dödsbodelägare en avverkningsrätt på boets

skogsfastighet, skall enligt förslaget rättighetens allmänna saluvärde vid

tidpunkten för skiftet beskattas hos dödsboet såsom inkomst av jordbruksfastighet.

Samtidigt erhåller dödsboet enligt vanliga regler rätt till värdeminskningsavdrag

å skog. När dödsbodelägaren i sin tur tillgodogör sig avverkningsrätten,

blir han beskattad för försäljningslikviden såsom för inkomst

av rörelse. Vid beräkning av nettointäkten av rörelsen erhåller han

avdrag för avverkningsrättens allmänna saluvärde vid förvärvet. I princip

blir dödsbodelägaren därigenom endast beskattad för skogens tillväxt

och värdeökning under den tid han innehaft avverkningsrätten.

Såsom framgår av det föregående har förslaget sin största betydelse, när

skogsavverkningsrätt överföres i samband med arvskifte. För närvarande

föreligger i dessa fall en påtaglig lucka i beskattningen genom att utnyttjandet

av rättigheten inte alls blir inkomstbeskattad. Möjligheten att på detta

sätt skattefritt tillgodogöra sig skogsavkastningen torde otvivelaktigt ha

utnyttjats av åtskilliga skattskyldiga. Många torde å andra sidan inte ha

velat undandra sig en eljest motiverad beskattning genom att begagna

kryphålet.

Den föreslagna lagstiftningen, som grundar sig på den s. k. kontinuitetsprincipen

vid beskattningen, är enligt utskottets mening synnerligen angelägen

inte minst från rättvisesynpunkt. Genom lagstiftningen åstadkommes

så långt det för närvarande är möjligt enhetliga regler för beskattningen

av skogens avkastning. I fråga om den tekniska utformningen av bestämmelserna

har utskottet inte funnit anledning till erinringar.

Även bestämmelserna rörande beskattningen av avverkningsrätter föreslås

skola äga tillämpning fr. o. m. 1966 års taxering. Om särskilda skäl

föreligger, skall Kungl. Maj :t dock äga medgiva, att de föreslagna bestämmelserna

inte skall tillämpas vid nämnda års taxering.

I motionerna 1:763 och 11:894 samt 1:768 och 11:901 har yrkats att

ikraftträdandet skall uppskjutas till 1967 års taxering. Som motivering för

yrkandet har bl. a. anförts att en retroaktiv tillämpning av lagstiftningen

inte bör ifrågakomma med hänsyn till att i de fall då avverkningsrätter utskiftats

under år 1965 i samband med slutligt skifte av dödsboets tillgångar,

boet saknar medel för betalning av skatten.

Med anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet understryka de

nya bestämmelsernas alldeles speciella karaktär. Det måste anses vara ett

starkt önskemål, att reglerna snarast blir tillämpliga vid taxeringen. Därtill

kommer att enligt skatteflyktskommitténs förslag, vilket varit känt sedan

hösten 1963, den föreslagna lagstiftningen skulle tillämpas fr. o. m. den

1 januari 1965, dvs. vid 1966 års taxering. För att undvika att lagstiftningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1965 11

får oskäliga verkningar föreslås därjämte, såsom ovan nämnts, viss dispensrätt

för Kungl. Maj :t i särskilda fall. Med hänsyn till det anförda vill utskottet

inte motsätta sig, att lagstiftningen även i förevarande del tillämpas

redan vid 1966 års taxering.

Vid sin dispensgivning bör Kungl. Maj :t enligt utskottets mening speciellt

beakta sådana fall, då skattskyldig handlat med stöd av särskilt begärt förhandsbesked

från riksskattenämnden. Vidare anser utskottet i likhet med

motionärerna att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana situationer,

som avses i motionerna 1:763 och 11:894. I allmänhet bör — om inte

särskilda skäl föreligger däremot — dispens från de nya bestämmelsernas

tillämpning vid 1966 års taxering avse dödsbon, som slutligt skiftats före

den dag propositionen offentliggjordes, vilket får anses ha varit den 7 maj

1965, då propositionen första gången bordlädes i riksdagen. Det ligger i

sakens natur, att utredning därvid måste förebringas om att arvskifte

verkligen skett före nämnda dag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och

avstyrker således bifall till motionerna I: 763 och 11:894 samt I: 768 och

II: 901.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 129 och med avslag å de likalydande

motionerna I: 763 av herrar Enarsson och Yngve Nilsson

samt II: 894 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. ävensom

de likalydande motionerna 1:768 av herr Johan Olsson

och fru Olsson samt 11:901 av herr Jonasson m. fl. —

måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen

den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 763 av herrar Enarsson

och Yngve Nilsson samt 11:894 av herr Nilsson i Svalöv

m. fl., ävensom

2) de likalydande motionerna 1:768 av herr Johan Olsson

och fru Olsson samt II: 901 av herr Jonasson m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 28 oktober 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Stefanson, Tage Johansson,

Lundström, Enarsson, Hellebladh, Paul Jansson*, Sundin* och Arne

Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Allard, Vigelsbo,

Asp*, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Kristenson*, Larsson i

Umeå*, Nyström och Sterne.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten