Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

1965-11-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:42, Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

1

Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

beträffande försäljningen av rusdrycker.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:207 av herr Erik Filip Petersson och

II: 258 av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att utskänkningsbestämmelserna ändras så, att rätten till utskänkning

medges först vid uppnådda 21 år, varvid likformighet skapas med

gällande bestämmelser i fråga om utminuteringsköp»;

2) de likalydande motionerna I: 213 av herr Wanhainen m. fl. och II: 261

av fru Holmqvist m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära en översyn av bestämmelserna i 3 kap. 14 § § Rff i syfte

att åvägabringa jämställdhet mellan städer, köpingar och landskommuner

med avseende på inrättandet av utininuteringsställen för rusdrycker»;

3) de likalydande motionerna I: 216 av herr Åkesson m. fl. och II: 255 av

herr Börjesson i Falköping m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag angående

''•egistrering av spritköpen med målsättningen att skärpa kontrollen över

missbrukare och yrkeslangare i enlighet med vad i motionerna anförts;

4) de likalydande motionerna I: 576 av herr Hedlund m. fl. och II: 691

av herr Enskog m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

a) att försöksverksamhet i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande

syfte får anordnas i Västerås,

b) att Nya systemaktiebolaget lämnar sin distriktsförvaltning i Västmanlands

län möjlighet att i Västerås effektuera försöksverksamheten i enlighet

med i motionerna närmare angiva riktlinjer, samt

c) att, såvitt på Nya systemaktiebolaget ankommer, försöksverksamheten

vidmakthålles intill dess andra direktiv lämnas av kontrollstyrelsen i dess

egenskap av tillsynsmyndighet på rusdrycksförsäljningens område; samt

5) motionen II: 82 av herr Dickson, vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om sådan åtgärd, att det renade

brännvinet försöksvis och tills vidare upphör att tillverkas och saluföras».

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av föreliggande motioner till

innevarande höstsession.

1 —B i bo n g till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

Över de likalydande motionerna 1:576 och 11:691 har yttrande avgivits

av Västerås stad och Nya systemaktiebolaget.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna IT: 82, II: 255, II: 258, II: 261 och II: 691.

Frågornas tidigare behandling

Motioner om höjning av åldersgränsen vid utskänkning till 21 år liksom

om inköpsregistrering och om förbud mot tillverkning och försäljning avrenat

brännvin väcktes även vid 1963 och 196i års riksdagar.

Beträffande åldersgränsen vid utskänkningen erinrade 1963 års bevillningsutskott

om att 1944 års nykterhetskommitté föreslog en höjning av

denna gräns till 21 år men att detta förslag avvisades av vederbörande departementschef

med åberopande av att inga nämnvärda fördelar skulle vara

att vinna genom en sådan åtgärd, som dessutom skulle kunna föranleda

svårigheter i tillämpningen.

1964 års bevillningsutskott åberopade i sitt i denna del av riksdagen godkända

betänkande nr 29 även nämnda departementchefsuttalande och fann

inte anledning att mot bakgrunden av 1963 års siffror över fylleriförseelserna

förorda skärpning beträffande åldersgränsen vid utskänkning.

I fråga om yrkandet om allmän inköpsregistrering framhöll 1963 års

bevillningsutskott bl. a. att 1944 års nykterhetskommitté inte ansett sig

kunna förorda en dylik åtgärd och att denna uppfattning vunnit stöd av

så gott som samtliga remissinstanser. Utskottet ansåg att en sådan åtgärd

även skulle medföra vissa av de negativa verkningar, som ansågs förenade

med motbokssystemet och som bidrog till dess slopande. 1964 års bevillningsutskott

ville i denna fråga inte förorda att reformer på utminuteringens

område togs upp till prövning innan man kunde överblicka verkningarna

av den 1963 beslutade skärpningen av legitimationskontrollen, som trädde

i kraft den 1 april 1964.

Vad gäller yrkandet om förbud mot tillverkning och försäljning av renat

brännvin konstaterade 1964 års bevillningsutskott att konsumtionen av sådant

brännvin minskat under senare år. Oavsett detta fann utskottet det yrkade

förbudet mot renat brännvin vara ett ingrepp i konsumenternas fria val,

som knappast kunde motiveras av nykterhetsskäl. Det skulle troligen inte

vara förenat med några svårigheter att genom beskattningen styra konsumtionen

mot andra spritdrycker, men såvitt utskottet kunde bedöma fanns

ej anledning antaga att en sådan utveckling skulle förbättra nykterhetsläget.

Motionerna

I de likalydande motionerna 1: 207 och II: 258 framhålles, att ett av de

mörkaste dragen i den bild nykterhetsläget erbjuder anknyter till de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

alltmer utbredda alkoholvanorna i de lägre åldersgrupperna. Uppmärksamheten

måste följaktligen inriktas på att med alla tjänliga medel undanröja

de faktorer som är ägnade att grundlägga och befrämja tidigare alkoholvanor.

Av en under hösten 1962 verkställd intervjuundersökning framgår,

att av de fyllerister i åldrarna 18—20 år, som omhändertagits av myndigheterna,

inte mindre än 32 procent hade förtärt rusdrycker på restaurang. Av

pojkarna under 18 år uppgav 13 procent att de varit på restaurang, vilket

måste innebära att utskänkningsbestämmelserna ingalunda strikt iakttas.

Motionärerna anser därför att det finns anledning att på nytt aktualisera frågan

om den åldersgräns som bör gälla vid utskänkning. Det synes dem från

flera synpunkter synnerligen otillfredsställande att rätten till utminuteringsköp

skall vara fixerad vid en åldersgräns och rätten till utskänkning vid en

annan. Den i senare fallet stipulerade 18-årsgränsen bör enligt motionärernas

mening höjas till 21 år och likformighet sålunda skapas mellan de för

utskänkning och utminutering gällande bestämmelserna.

Frågan om grunderna för inrättande av systembutiker tas upp i de

likalydande motionerna I: 213 och II: 261. I 3 kap. 14 § rusdrycksförsäljningsförordningen

(Rff) stadgas, att utminuteringsställe där spritdrycker

tillhandahålles ej må finnas annorstädes än i stad, köping eller municipalsamhälle

med minst fem tusen invånare. Konungen eller, efter Konungens

förordnande, kontrollstyrelsen äger dock medge undantag från nämnda

bestämmelse, när särskilda skäl därtill är. Sådan dispens ifrågakommer

främst beträffande städer, köpingar och municipalsamhällen som inte har

fem tusen invånare men som utgör naturligt handelscentrum för en folkrik

bygd och ligger på betydande avstånd från ort där utminuteringsställe enligt

huvudregeln må finnas. När det finnes påkallat kan detaljhandelsbolaget

inrätta särskilt utlämningsställe. Köpare, som är bosatt å ort, där utminuterings-

eller utlämningsställe ej finnes, kan — i den omfattning bolaget bestämmer

— få varan sänd till närmaste post-, järnvägs-, omnibus- eller

ångbåtsstation utan att behöva betala försändningskostnaden. För att lokala

intressen skall bli behörigen tillgodosedda stadgas, att den rådgivande nämnd

som i varje län anknutits till systemaktiebolaget skall yttra sig i frågor

angående utminuteringsställenas antal och förläggning.

Under år 1964 nedlades sex butiker, nämligen — förutom två butiker i

Stockholm — butikerna i Röstånga, Löberöd, östraby och Lövestad, samtliga

i Malmöhus län. De nedlagda butikernas kundkrets får således en försämrad

service. Att butikshandel med spritdrycker i likhet med annan butikshandel

drabbas av indragningar till följd av befolkningsmässiga och näringsstrukturella

förändringar i samhället är i och för sig inte anmärkningsvärt.

Nedläggning av systembutiker bör i regel ifrågakomma endast om butiken

inte är eller kan göras ekonomiskt bärkraftig.

Gällande ordning framstår som föråldrad för motionärerna. Den ändrade

samhällsstrukturen bar medfört att den traditionella uppdelningen av

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 sand. Nr 42

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr A2 år 1965

primärkommunerna i städer, köpingar och landskommuner alltmer förlorat

sitt reella underlag. Antalet municipalsamhällen, som vid tidpunkten för

här berörda bestämmelsers införande i Rff, år 1954, uppgick till 165, har

numera minskat till 18. Intet av de nu kvarvarande municipalsamhällena

uppfyller kriteriet fem tusen invånare. Däremot finns i många landskommuner

tätorter som — ehuru de inte är administrativa samhällen — i fråga

om folkmängd och funktion av handelscentra för ortens befolkning samt

omgivande landsbygd väl kan mäta sig med flertalet städer och köpingar. Genom

den pågående befolkningsomflyttningen sker ofta en snabb tillväxt

av sådana orter. Åtskillnaden i Rff mellan stad, köping och municipalsamhälle,

å ena sidan, och landskommun, å andra sidan, är således föga relevant

och bör därför inte längre upprätthållas.

Eftersom den i 3 kap. 14 § Rff intagna dispensregeln tillämpas restriktivt

finns anledning förmoda att här berörda bestämmelser utgör ett hinder

för landskommuner med större tätorter att på jämbördiga villkor med

städer och köpingar få del av den service som förekomsten av systembutik

innebär för invånarna.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 216 och II: 255 anser inte

att de från och med den första april 1964 gällande bestämmelserna om

skärpt legitimationskontroll vid spritinköp är helt tillfredsställande ur vissa

synpunkter. Avsikten med legitimation vid utminuteringsaffärerna är att

lättare komma åt de kunder som redan är avstängda från inköp av sprit.

Även ungdomar under 21 år utestänges enligt detta system från möjligheten

att själva inhandla rusdrycker. Legitimationen är emellertid uppenbarligen

inte till fyllest när det gäller att komma åt den stora kategorien yrkeslangare.

Man kommer heller inte åt de många »väntjänstöverlåtelser» som riktar

sig till ungdomar under 21 år. Självfallet är det svårt att över huvud taget

finna någon utväg för att helt eliminera dessa missförhållanden. Men enligt

motionärernas mening bör de nykterhetsfrämjande åtgärderna i högre grad

än vad som nu sker syfta till att »rädda det som räddas kan». Med den begränsade

registrering som nu tillämpas anser motionärerna inte att man

vidtagit de kraftåtgärder som läget påkallar. Inte heller genom obligatorisk

legitimation kan tillräcklig effekt nås. Endast genom allmän inköpsregistrering

kan man enligt motionärernas uppfattning nå den största möjliga effekten

för att så långt möjligt motverka yrkeslangningen samt de s. k. väntjänstöverlåtelserna.

I Finland har detta system visat sig vara det effektivaste

medlet för motverkande av yrkeslangning. Vidare har detta system

även sin effekt beträffande konsumenter, vilkas spritkonsumtion gränsar

till missbruk. Ett inköpskort, där datum och kvantitet för varje inköp

stämplas in, gör att en konsument inte har några möjligheter att samma

dag eller regelbundet var eller varannan dag frekventera systembutikerna.

Blir stämplarna nämligen för »täta» får respektive person snart ögonen på

sig och en dag kan helt enkelt kortet dras in.

Det finländska systemet har tidigare hårt kritiserats — inte minst från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1965 5

nykterhetshåll — men numera accepteras det som det bästa medlet att

»spärra» möjligheterna för yrkeslangare att bedriva sin illegala verksamhet.

Beträffande väntjänstöverlåtelserna har inköpskortet också sin avgjorda

effekt: ingen vill frivilligt utsätta sig för att för andras skull få för många

stämplar i sitt kort och därmed riskera att hamna på »svarta listan*. Det

bör observeras, att en sådan sak har sina konsekvenser även på många

andra områden, i fråga om körkort etc. Det finländska systemet har visat

att måttliga spritkonsumenter över huvud tagit inte ens reflekterar över

inregistreringen. För dem innebär uppvisandet av inköpskortet inte större

olägenheter än en vanlig legitimation vid t. ex. ett postkontor. Det finns följaktligen

starka skäl för att ett likartat system som det finländska skulle

prövas även i vårt land. En allmän registrering måste enligt motionärernas

mening komma till stånd enbart för att den nödvändiga kontrollen över

missbrukare och yrkeslangare skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Detta

är det direkta motivet till att frågan om en allmän registrering av spritinköpen

bör upptagas till en förnyad prövning sedan nu viss erfarenhet av legitimationskontrollen

kunnat vinnas.

Som bakgrund för yrkandet om viss försöksverksamhet i nykterhetsvårdande

syfte lämnas i de likalydande motionerna I: 576 och II: 691 en

redogörelse för den nykterhetspolitiska utvecklingen efter motbokssystemets

avskaffande och för resultaten av de nu gällande kontrollbestämmelserna.

Motionärerna hänvisar i första hand till erfarenheter från Västerås.

Kontrollen via spärrlistorna har, trots riksdagens beslut om skärpning,

inte i någon högre grad kunnat effektivt genomföras. I Västerås har kontrollen

inte alls kunnat skärpas eller tidsmässigt utökas. Den har tvärtom

måst eftersättas i förhållande till tidigare omfattning. Personalbrist föreligger,

likaså är antalet kassaapparater för litet för toppbelastningen efter

kl. It på lördagarna. Efter denna tid liksom vid alla de stora helgerna kan

ingen som helst legitimationskontroll genomföras.

Om legitimationskontrollen i övrigt kan dessutom sägas att den förfelar

sitt syfte även av den anledningen att man redan utifrån, eller på sina håll

senast när man tittar in genom dörren, kan se om allmän legitimationskontroll

pågår. En särskild plastbricka i gult med svarta bokstäver är då synlig.

Mellan varje halvtimmeskontroll har bolaget föreskrivit att minst en

timma skall förflyta. Härigenom kan köbildning undvikas och expeditionstiden

minska. Detta måste med hänsyn till nykterhetspolitikens allmänna

syfte sägas vara en olämplig form av rationell försäljningsmässig personalanvändning.

För social- och nykterhetsvården skulle det enligt motionärernas mening

ha varit utomordentligt värdefullt om förslaget om obligatorisk fotolegitimation

hade bifallits av riksdagen. Samhället skulle då alltid haft möjlighet

att åtminstone i försäljningsögonblicket kunna fastställa, utöver att

man genom fotolegitimationen kontrollerar köparens identitet, till vem försäljningen

ägt rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

Genom obligatoriets komplettering med moderna tekniska rationella hjälpmedel

kunde man utöka nykterhetsvårdens möjligheter. Nykterhetsvården

skulle kunna få reda på var de spärrade klientelen dyker upp och vilka vägar

en ambulerande eller vagabonderande alkoholist väljer för sina inköpsförsök.

Polisen skulle enligt vad den själv förklarat vara angelägen om att

få ta del av hur de misstänkta langarna organiserar inköpssidan av sin

destruktiva verksamhet osv.

Den tekniska registreringen kan variera. Ett enkelt, föga kostsamt sätt

är att använda samma metod som på de stora biblioteken. Där mikroregistrerar

man lånekort, boktitel och återlämningsdato samtidigt för flera olika

ändamål. Lånekortet skulle i systembutiken motsvara fotolegitimationen.

Boktiteln skulle motsvara inköpskvitto eller nollslagskvitto. Av legitimationen

får nykterhetsvården reda på »vem», och av det samtidigt intill registrerade

inköpskvittot får den reda på »när» och »vad» och »var». Av nollslagskvittot

likaledes »när» och »var» och genom en tillfogad bokstav eller

siffra varför kunden avvisats. Registreringen fullföljes endast för dem där

det finns grundad anledning förutsätta att nykterhetsvården kan ha orsak

att närmare utreda behovet av hjälpåtgärder. Personalens kännedom om en

kunds intensiva inköpsfrekvens och sättet för hans inköp kan även ge anledning

till mikroregistrering för att komplettera troliga eller rent av kända

officiella nykterhetsanmärkningar. Ju tidigare förebyggande nykterhetsvårdande

åtgärder kan insättas desto bättre från alla synpunkter.

För att säkerställa likheten i behandlingen i utminuteringsbutiken skall

mikroregistreringen alltid ske och kunna iakttagas av alla. Om registreringsmaterialet

tillvaratages eller inte, dvs. om det blir en blindregistrering eller

inte, bör kunna regleras av personalen och är något som endast försäljaren

vet. Genom sin blotta existens kan registreringsmöjligheten verka återhållande

och i positiv riktning påverka sådana, som t. ex. utgått ifrån att

ingen ändå kan lista ut att de kanske är varjedagsköpare och ibland åtskilligt

mer än så.

Motionärerna anser att man bör skaffa sig ett begrepp om de sannolikt

mycket stora fördelarna av ett obligatorium för fotolegitimation i förening

med en mikroregistrering av missbrukarklientelet. Det synes därför lämpligt

att man prövar systemet genom en försöksverksamhet i begränsad omfattning.

Det kan också vara av stort intresse att få veta hur möjliga eventuella

olägenheter skulle uppfattas av allmänheten. Motionärerna har funnit

att alldeles särskilda förutsättningar för en försöksverksamhet finnes

i Västerås stad. Förberedande undersökningar har gjorts. Samtliga berörda

parter har livligt tillstyrkt. De begränsade kostnader som detta kan medföra

lör den affärsmässiga verksamheten hos försäljningsorganet kan rimligen

inte innebära något vägande skäl däremot.

Försöksverksamheten bör då bedrivas i effektivaste möjliga samarbete

med därvarande socialförvaltning, polismyndighet och med rådgivande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

nämnden. Försöksverksamheten bör genomföras så, att densammas möjliga

utvidgning till hela länet inte försvåras.

I motionen II: 82 framhålles att en spritpåverkad medborgare är en dålig

medborgare. Det är ett samhällsintresse av första ordningen att medborgarna

låter bli att berusa sig och detta samhällsintresse är dåligt tillgodosett.

Visserligen görs en hel del i syfte att råda bot på eländet, men det är uppenbarligen

inte tillräckligt. Därtill kommer att vi framstår som ett dåligt

exempel inför världens övriga nationer. Det renade brännvinet är en vätska,

som förtäres så gott som uteslutande för att nå en högre eller lägre berusningseffekt.

Det fyller intet annat ändamål, och tiotusentals människor här

i landet skulle ha gott av om det inte funnes till.

Utskottet

De förevarande motionsyrkandena berör samtliga frågor inom alkohollagstiftningen

och i första hand olika bestämmelser i rusdrycksförsäljningslörordningen.

I motionerna I: 207 och II: 258 begäres således en höjning

av åldersgränsen vid utskänkning av rusdrycker, medan motionärerna

i motionerna I: 216 och II: 255 förordar en obligatorisk inköpsregistrering.

Yrkandet i motionerna I: 576 och II: 691 går ut på att försöksvis i Västerås

införa en särskild form för kontroll av utminuteringen. I motionen II: 82

törordas förbud tills vidare mot tillverkning och försäljning av renat brännvin.

En fråga av delvis annan karaktär tas upp i motionerna 1:213 och

II: 261, vari en översyn begäres av reglerna för inrättande av utminuteringsställen.

Frågorna om utskänkningsåldern, den obligatoriska inköpsregistreringen

och det renade brännvinet behandlades av 1963 och 1964 års riksdagar, som

därvid avvisade likartade motionsyrkanden.

Yrkandena i samtliga förevarande motioner med undantag för motionerna

I: 213 och II: 261 är dikterade av oro för den nykterhetspolitiska utvecklingen.

I flera av motionerna talas särskilt om det ökande ungdomsfylleriet

och den trots alla förebyggande åtgärder alltjämt florerande langningen.

Utskottet finner nämnda förhållanden utgöra ett mycket oroande inslag i

den nykterhetspolitiska bilden nxen anser det inte styrkt, att de av motionärerna

förordade åtgärderna skulle vara de lämpligaste lösningarna för

att råda bot på de påtalade missförhållandena.

Att en så genomgripande åtgärd som 1954 års nykterhetsreform fått

vissa följder, som inte kunde förutses vid tidpunkten för beslutet därom,

är enligt utskottets mening inte förvånansvärt. Sådana oförutsedda konsekvenser

kan inte anses utgöra något skäl för att underkänna reformen i

dess helhet men väl för att undersöka orsakerna till bristerna. Det rådande

läget kan därför motivera en samlad översyn av nykterhetspolitiken. Samma

uppfattning redovisades i allmänna beredningsutskottets utlåtande nr

34 till innevarande års vårriksdag, där beredningsutskottet hemställde, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle begära en utredning om nykterhetspolitiken.

Sedan vårriksdagen bifallit denna hemställan, har Kungl.

Maj :t tillsatt en utredning för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken.

Av direktiven för utredningen framgår att den skall behandla alla de spörsmål,

som är av betydelse för alkohol- och nykterhetspolitiken, och att den

skall ägna särskild uppmärksamhet åt bl. a. försäljningsorganisationen.

Det finns således anledning förvänta att samtliga frågor, som tas upp i

de här behandlade motionerna, kommer att prövas av den nu tillsatta nykterhetspolitiska

utredningen. Utredningen torde i samband med en allmän

översyn av rusdrycksförsäljningsförordningens bestämmelser även få anledning

att granska de i motionerna I: 213 och II: 261 påtalade bestämmelserna

om inrättande av utminuteringsställen för rusdrycker. Även om dessa

bestämmelser delvis är föi*åldrade, synes de dock inte — som motionärerna

antar — minska landskommunernas möjligheter att erhålla utminuteringsställen

och påkallar därför enligt utskottets mening inga omedelbara åtgärder.

Till stöd för uppfattningen att vissa av de i motionerna föreslagna åtgärderna

skulle kunna genomföras utan att resultatet av den pågående utredningen

avvaktas, kan möjligen åberopas att allmänna beredningsutskottet

i sitt tidigare nämnda utlåtande framhöll, att den av utskottet begärda

utredningen inte borde utgöra hinder för försöksverksamhet och delreformer

under utredningsarbetets gång.

Bevillningsutskottet vill som sin mening uttala, att försöksverksamhet

och delreformer visserligen bör kunna förekomma under pågående utredning,

men detta bör i så fall i huvudsak ske i samförstånd med eller på förslag

av utredningen. Självfallet bör riksdagen inte under utredningens gång

besluta om separata lösningar av de nykterhetspolitiska problemen och därigenom

begränsa utredningens möjligheter till en förutsättningslös bedömning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 207 och

II: 258, I: 213 och II: 261, I: 216 och II: 255, I: 576 och II: 691 samt II: 82.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 207 av herr Erik Filip

Petersson och II: 258 av herr Hamrin i Jönköping in. fl. om

höjning av åldersgränsen vid utskänkning av rusdrycker,

2) de likalydande motionerna I: 213 av herr Wanhainen

in. fl. och II: 261 av fru Holmqvist m. fl. angående inrättandet

av utminuteringsställen för rusdrycker,

3) de likalydande motionerna I: 216 av herr Åkesson

m. fl. och II: 255 av herr Börjesson i Falköping m. fl. om

registrering av spritköp,

4) de likalydande motionerna I: 576 av herr Hedlund m. fl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1965

9

och II: 691 av herr Enskog m. fl. om viss försöksverksamhet

i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande syfte, ävensom

5) motionen II: 82 av herr Dickson om åtgärder för att

försöksvis bringa tillverkning och saluförande av renat

brännvin att upphöra,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark*, herrar Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström,

Enarsson, Sundin* och Erik Filip Petersson*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg*, Vigelsbo, Engkvist*, Eriksson i Bäckmora, Andersson

i Essvik, Enskog och Forsberg.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka ansett,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med orden

»Till stöd» och slutar med orden »samt II: 82.», bort utgå och ersättas med

text av följande lydelse:

»I motionerna 1:216 och 11:255 har yrkats riksdagsskrivelse i syfte

att införa en allmän registrering av spritinköpen. Enligt utskottets mening

torde en sådan registrering få en avsevärd positiv effekt ur nykterhetspolitisk

synpunkt. Det kan sålunda väntas att både yrkesmässig langning och

andra otillåtna överlåtelser skulle kunna motverkas på ett betydligt effektivare

sätt än som nu är möjligt. Även i fråga om fall av spritmissbruk och

fall som gränsar till spritmissbruk skulle registreringen medföra bättre

möjligheter till lämpliga åtgärder. Såsom motionärerna framhållit är erfarenheterna

av en allmän registrering utomlands övervägande goda och

synes också bekräfta att allmänheten har förståelse för registreringen och

dess nykterhetspolitiska syfte. Då registreringen inte skulle innefatta något

sådant moment av ransonering, som var karaktäristiskt för motbokssystemet,

torde den inte heller medföra de negativa verkningar som motbokssystemet

otvivelaktigt medförde.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr år 1965

Som allmänna beredningsutskottet framhållit bör den av riksdagen begärda

utredningen för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken inte utgöra

ett hinder för försöksverksamhet och delreformer under utredningsarbetets

gång. Bevillningsutskottet delar härvidlag allmänna beredningsutskottets

mening. Åtgärderna bör i huvudsak ske i samråd med eller på

förslag av utredningen. Motionerna 1:216 och 11:255 bör därför överlämnas

till utredningen för översyn av nykterhets- och alkoholpolitiken att

beaktas vid utformandet av en försöksverksamhet med registrering av spritinköp.

»

dels att utskottet i anledning av det ovan anförda under 3) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 216 av herr Åkesson m. fl. och II: 255 av herr Börjesson

i Falköping in. fl. måtte uttala sig för försöksverksamhet

med allmän registrering av spritinköp, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

att ifrågavarande motioner överlämnas till utredningen för

översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken för beaktande i

enlighet med vad ovan anförts.

II) av herrar Lundström, Erik Filip Petersson, Gustafson i Göteborg och

Enskog, vilka ansett,

dels att det avsnitt av utskottets betänkande, som på s. 8 börjar med orden

»Till stöd» och slutar med orden »samt II: 82.», bort utgå och ersättas

med text av följande lydelse:

»Till stöd för uppfattningen att vissa av de i motionerna föreslagna åtgärderna

skulle kunna genomföras utan att resultatet av den pågående utredningen

avvaktas, kan åberopas att allmänna beredningsutskottet i sitt

tidigare nämnda utlåtande framhöll, att den av utskottet begärda utredningen

inte borde utgöra hinder för försöksverksamhet och delreformer

under utredningsarbetets gång. Bevillningsutskottet finner det angeläget,

att försöksverksamhet i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande syfte

verkställes parallellt och i samförstånd med pågående utredning. Härigenom

får utredningen ett säkrare underlag för sina bedömningar.»

dels att utskottet under 4) bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:576 av herr Hedlund m. fl. och 11:691 av herr Enskog

m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att viss försöksverksamhet

i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande

syfte igångsättes i enlighet med de riktlinjer som anges

i motionerna och att verksamheten sker parallellt och i samförstånd

med utredningen för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken.

»

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr i2 år 1965

III) av herr Vigelsbo, vilken ansett, att utskottet under 4) bort hemställa,

»att riksdagen i anledning av innehållet i de likalydande

motionerna I: 576 av herr Hedlund m. fl. och II: 691 av herr

Enskog m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att

viss försöksverksamhet i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande

syfte igångsättes i enlighet med de riktlinjer

som anges i motionerna och att verksamheten sker parallellt

och i samförstånd med utredningen för översyn av

alkohol- och nykterhetspolitiken.»

iELTE AB. ITHLI

514777

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.