Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1965-11-11 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 12 mars 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 126, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förordningen den

19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg;

4) förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Det ovan under 2) upptagna förslaget till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623) behandlas av utskottet i

annat sammanhang.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen

till innevarande års höstsession.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås bl. a. på grundval av betänkandet om koncernbidrag

in. m. (SOU 1964: 29) en skatterättslig reglering av vissa vinstöverföringar

inom koncerner. De nya reglerna föreslås skola tillämpas första

gången vid 1966 års taxering.

De ovannämnda under 1), 3) och 4) upptagna författningsförslagen är av

följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 20 och 43 §§ samt 57 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom punkt 10 av anvisningarna till

29 § och anvisningarna till 43 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20

Vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla skola

från samtliga ur förvärvskällan under

beskattningsåret härflutna intäkter

i penningar eller penningars

värde (bruttointäkt) avräknas

alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande

och bibehållande.

Avdrag må -—-------—

(Se vidare anvisningarna.)

§•

Vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla skola

från samtliga ur förvärvskällan under

beskattningsåret härflutna intäkter

i penningar eller penningars

värde (bruttointäkt) avräknas

alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande

och bibehållande. Att koncernbidrag,

som icke utgör sådan omkostnad,

ändå skall avräknas i vissa fall

och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren

framgår av 43 § 3 mom.

--till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

43 §.

Har näringsidkare till någon, som

är ekonomiskt intresserad i hans

näringsföretag eller kan öva inflytande

på företagets ledning, försålt

varor till lägre pris eller av honom

köpt varor till högre pris än de i allmänhet

gällande eller vidtagit andra

liknande åtgärder och har, uppenbarligen

i följd härav, inkomsten

av företaget blivit avsevärt lägre

än den eljest skolat bliva, samt är

tillika den, vilken inkomsten i stället

tillförts, icke för inkomsten skatt
-

1 m o m. Har näringsidkare till

pågon, som är ekonomiskt intresserad

i hans företag eller kan öva inflytande

på dess ledning eller i vars

företag han är ekonomiskt intresserad

eller på vars företags ledning

han kan öva inflytande, försålt varor

till lägre pris eller av honom köpt

varor till högre pris än de i allmänhet

gällande eller i övrigt med honom

avtalat ekonomiska villkor som

avvika från vad som skulle hava avtalats

mellan två av varandra obero
-

» Senaste lydelse av 20 § se 1951:324 samt punkt 10 av anvisningarna till 29 § se

1951:761.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr b3 är 1965

(Nuvarande lydelse)

skyldig här i riket, skall inkomsten

av företaget beräknas till det belopp,

vartill den kan antagas hava uppgått,

därest dylika åtgärder icke vidtagits.

(Föreslagen lydelse)

ende näringsidkare och har, i följd

härav, inkomsten av företaget blivit

lägre än den eljest skolat bliva, samt

har tillika den, vilken inkomsten i

stället tillförts, icke att utgöra skatt

för inkomsten här i riket, skall inkomsten

av företaget beräknas till

det belopp, vartill den kan antagas

hava uppgått, därest dylika åtgärder

icke vidtagits.

2 mom. Har svenskt aktiebolag

eller förening som avses i 1 § lagen

om ekonomiska föreningar drivit rörelse

i eget namn uteslutande för annat

sådant bolags eller annan sådan

förenings räkning, utan att i övrigt

driva verksamhet i nämnvärd omfattning,

och redovisas därför inkomsten

av den rörelse, som förstnämnda

bolag eller förening (s. k.

kommissionärsbolag eller -förening)

drivit, hos det andra bolaget eller

den andra föreningen, skall sistnämnda

bolag eller förening anses

hava drivit kommissionärsbolagets

eller -föreningens rörelse, under förutsättning

dels att rörelsen drivits

på det angivna sättet under hela beskattningsåret

för båda skattskyldiga

eller sedan kommissionärsbolaget

eller -föreningen började driva verksamhet

av något slag, dels att beskattningsåren

för de skattskyldiga

utgått vid samma tidpunkt.

3 mom. Äger svenskt aktiebolag

eller förening som avses i 1 § lagen

om ekonomiska föreningar (moderföretag)

mer än nio tiondelar av aktierna

i ett eller flera svenska aktiebolag

(dotterbolag), skall koncernbidrag,

som något av bolagen lämnar

ett annat av bolagen eller föreningen

eller som denna lämnar något

av bolagen, anses såsom avdragsgill

omkostnad för den som lämnat

bidraget och skattepliktig intäkt för

den som mottagit detta, även om bidraget

icke för bidragsgivaren utgör

omkostnad för intäkternas förvärvande

eller bibehållande. Som villkor

härför gäller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse)

betänkande nr 43 år 1965

(Föreslagen lydelse)

a 11 den huvudsakliga verksamheten

för bolag eller förening, som

lämnar eller mottager koncernbidrag,

avser jordbruksfastighet, annan

fastighet eller annan rörelse än

livförsäkringsrörelse,

att såväl givaren som mottagaren

av bidraget redovisar detta till

samma års taxering öppet i självdeklaration

eller därvid fogad bilaga,

a 11, om bidraget lämnats av moderföretag

till dotterbolag eller av

dotterbolag till moderföretaget, detta

ägt mer än nio tiondelar av aktierna

i dotterbolaget under hela beskattningsåret

för båda skattskyldiga

eller sedan dotterbolaget började

driva verksamhet av något slag,

att, om bidraget lämnats av dotterbolag

till moderföretaget, detta är

frikallat från skattskyldighet för utdelning

från dotterbolaget, oavsett

den omfattning i vilken moderföretaget

utdelat vinstmedel till delägarna,

och att, om bidraget lämnats

av ett dotterbolag till annat dotterbolag

hos samma moderföretag, moderföretaget

dels ägt mer än nio

tiondelar av aktierna i dotterbolagen

under hela beskattningsåret för båda

dotterbolagen eller sedan dessa började

driva verksamhet av något slag,

dels antingen är skattskyldigt eller

frikallat från skattskyldighet för utdelning

från båda dotterbolagen eller

är frikallat från skattskyldighet

för utdelning från det bidrag slämnande

dotterbolaget, oavsett den omfattning

i vilken moderföretaget utdelat

vinstmedel till delägarna.

Lämnar svenskt aktiebolag eller

förening som avses i 1 § lagen om

ekonomiska föreningar koncernbidrag

till aktiebolag som icke enligt

första stycket är att anse som dotterbolag

till bidragsgivaren, äga bestämmelserna

i första stycket likväl

tillämpning på bidraget, om under

hela beskattningsåret för båda skatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1965 5

(Nuvarande hjdelse) (Föreslagen lydelse)

skyldiga eller sedan det bolag som

mottagit bidraget började driva

verksamhet av något slag det senare

bolaget kunnat med tillämpning av

17i- § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag

genom fusioner bringas att

uppgå i det bolag som lämnat bidraget

eller, om bidraget lämnats av

förening, i bolag som enligt första

stycket är att anse som dotterbolag

till föreningen. Därvid skall anses

som om nämnda bestämmelser i lagen

om aktiebolag varit tillämpliga

även på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag som avses i första

eller andra stycket skall anses utgöra

omkostnad för bidragsgivaren och

intäkt för bidragstagaren i den förvärvskälla

som utgör bidragsgivarens

eller bidragstagarens huvudsakliga

verksamhet, om det icke med

hänsyn till bidragets syfte är uppenbart

att bidraget bär hänföras till

annan förvärvskälla.

Avdrag för koncernbidrag enligt

detta moment må åtnjutas endast av

den som visar att förutsättningar för

sådant avdrag föreligga.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

57 §.

3 in o m. Hava i annat fall än i

43 § sägs rörelseidkare, mellan vilka

intressegemenskap råder (moderoch

dotterföretag eller företag under

i huvudsak gemensam ledning), vid

affärer sinsemellan genom åsättande

av högre eller lägre pris än de i

allmänhet gällande eller andra liknande

åtgärder åstadkommit, alt inkomst

av deras rörelse iavs e värd

mån redovisats inom annan kommun

än den, där inkomsten skulle

redovisats, om intressegemenskap

icke förefunnits, skall såsom beskattningsort

för den rörelseidkare,

hos vilken för hög inkomst sålunda

redovisats, beträffande skälig del av

hans inkomst gälla den kommun,

3 in o in. Hava i annat fall än i

43 § 1 mom. sägs näringsidkare,

mellan vilka intressegemenskap råder

(moder- och dotterföretag eller

företag under i huvudsak gemensam

ledning), vid affärer sinsemellan genom

åsättande av högre eller lägre

pris än de i allmänhet gällande eller

andra liknande åtgärder åstadkommit,

att inkomst av deras verksamhet

i icke oväsentlig in å n

redovisats inom annan kommun än

den, där inkomsten skulle redovisats,

om intressegemenskap icke förefunnits,

skall såsom beskattningsort för

den näringsidkare, hos vilken för hög

inkomst sålunda redovisats, beträffande

skälig del av hans inkomst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse)

där den andre rörelseidkaren skulle

utgjort skatt för inkohisten, om

normal prissättning tillämpats.

(Föreslagen lydelse)

gälla den kommun, där den andre

näringsidkaren skulle utgjort skatt

för inkomsten, om dylika åtgärder

icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43

§ 3 mom. föranlett att inkomst redovisats

inom annan kommun än den,

där inkomsten skulle redovisats om

bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna

i första stycket motsvarande

tillämpning på den, som mottagit

bidraget.

Anvisningar

till 29 §.

10. I anslutning---------såsom kapitalförlust.

Har borgenär beviljat gäldenär,

med vilken han är i sådan intresse
-

till

I déntia paragraf meddelas vissa

bestättimelsér för det fall, att överflyttning

av vinst ägt rum från här i

riket skattskyldig näringsidkare till

härstädes icke skattskyldig person.

I 57 § 3 mont. givas bestätnmelser

för vissa fall av överflyttning av

vinst, där båda könträhenterna varit

här i riket skattskyldiga.

gemenskap som avses i anvisningarna

till 43 §, ackord och kan det antagas

att ackordet haft sin grund i

intressegemenskapen, såsom när ingen

annan borgenär med fordran av

betydelse lämnat motsvarande ackord

eller gäldenären uppenbarligen

icke är på obestånd, äger borgenären

rätt till avdrag för avskrivning på

sin fordran hos gäldenären endast

som för koncernbidrag enligt 43 § 3

mom.

43 §.

I / mom. dénna paragraf meddelas

Vissa bestäriimelSer för det fall,

att överflyttning av inkomst ägt rum

från här i riket SkattSkyldig näringsidkare

till härstädes icke skattskyldig

person. Bestätnmelserna gälla

bland ånhat när en näringsidkare direkt

eller indirekt deltager i ledningen

eller övervakningen av en ahhah

näringsidkares företag eller äger del

i detta företågs kapital liksom nät

samma petSoner direkt eller indirekt

deltaga i ledningen eller öVerVåkningen

av de båda företagen eller

äga del i dessa företags kapital.

Vid bedömning av prissättningen

Vid affätér mellan svenskt moderbolag

och utländskt dotterbolag måste

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskild försiktighet iakttayas med

hänsyn till de av affärsmässiga skäl

betingade omständigheter som kunna

påverka prissättningen i sådana fall.

I 57 § 3 inom. givas bestämmelser

för vissa fall av överflyttning av inkomst,

där båda kontrahenterna varit

här i riket Skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

Uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna

skola icke tillämpas vid 1965 års taxering eller vid eftertaxering

för år 1965 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förördnihgen dfen 19 februari 1954

(nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 2 och 12 §§ förotdtiingen den 19 februari 1954

om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nilvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2§.

Avdrag enligt---------u

Såsom förutsättning för att avdrag

enligt denna förordning må åtnjutas

skall, där ej annat följer av medgivande

enligt 4 § tredje stycket, gälla,

att den skattskyldige till länsstyrelsen

i det län, inom vilket han taxeras

till statlig inkomstskatt, överlämnat

av svensk bank utfärdad garantiförbindelse

enligt vilken banken

förklarat sig intill angivet belopp

svara för den kvarstående eller

tillkommande skatt, som den skattskyldige

må ha att erlägga för beskattningsår

under vilket fondmedel,

vilka icke använts för sitt än1

SéttaSte lydelse av 2 § och 12 §§ so 1959:

in jämkas.

Såsom förutsättning för att avdrag

enligt denna förordning må åtnjutas

skall, där ej annat följer av medgivande

enligt 4 § tredje stycket,

gälla, att den skattskyldige till länsstyrelsen

i det län, inom vilket han

taxeras till statlig inkomstskatt,

överlämnat av svensk bank eller, efter

länsstyrelsens prövning, annan

svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse

enligt vilken kreditinrättningen

förklarat sig intill angivet

belopp svara för den kvarstående

eller tillkommande skatt, som den

skattskyldige må ha att erlägga för

169.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse)

damål, återförts till beskattning. Är

fråga om handels- eller kommanditbolag,

skall garantiförbindelsen avse

den kvarstående eller tillkommande

skatt, som envar delägare i bolaget

må ha att erlägga för beskattningsår

som nyss sagts. Förbindelsen

skall i sådant fall överlämnas

till länsstyrelsen i det län, inom vilket

någon delägare i bolaget taxeras

till statlig inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse)

beskattningsår under vilket fondmedel,

vilka icke använts för sitt ändamål,

återförts till beskattning. Är

fråga om handels- eller kommanditbolag,

skall garantiförbindelsen avse

den kvarstående eller tillkommande

skatt, som envar delägare i bolaget

må ha att erlägga för beskattningsår

som nyss sagts. Förbindelsen

skall i sådant fall överlämnas till

länsstyrelsen i det län, inom vilket

någon delägare i bolaget taxeras till

statlig inkomstskatt.

Det åligger-------- — förordning verkställts.

Garantiförbindelse skall-----att fastställa.

Länsstyrelsen skall---

Ha till investeringsfond

medel helt eller delvis tagit

språk för sitt ändamål, skall underrättelse

härom av länsstyrelsen tillställas

den bank, som utfärdat garantiförbindelse,

varom i 2 § andra

stycket stadgas. Har fond allenast

delvis tagits i anspråk, skall uppgift

tillika lämnas å det garantibelopp,

som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt

om byggande av fartyg, vilket enligt

kontraktet skall levereras inom tid,

som gäller enligt 6 § andra stycket,

och styrker den skattskyldige att

han efter den tidpunkt, då försäljning

som föranlett fondavsättningen

ägt rum, fullgjort förskotts- eller

dellikvid i enlighet med kontraktet,

äger länsstyrelsen medgiva, att beloppet

enligt avlämnad garantiförbindelse

nedsättes med högst hälften

av den sålunda fullgjorda likviden.

Sådant medgivande må icke lämnas

med mindre det med hänsyn till den

skattskyldiges förhållanden och övriga

föreliggande omständigheter

skäligen kan antagas, att fonden

kommer att tagas i anspråk för sitt

ändamål. 1 samband med medgivande

som nu sagts skall länsstyrelsen

Ha till investeringsfond avsatta

medel helt eller delvis tagits i anspråk

för sitt ändamål, skall underrättelse

härom av länsstyrelsen tillställas

den kreditinrättning, som utfärdat

garantiförbindelse, varom i 2

§ andra stycket stadgas. Har fond

allenast delvis tagits i anspråk, skall

uppgift tillika lämnas å det garantibelopp,

som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt

om byggande av fartyg, vilket enligt

kontraktet skall levereras inom tid,

som gäller enligt 6 § andra stycket,

och styrker den skattskyldige att

han efter den tidpunkt, då försäljning

som föranlett fondavsättningen

ägt rum, fullgjort förskotts- eller

dellikvid i enlighet med kontraktet,

äger länsstyrelsen medgiva, att beloppet

enligt avlämnad garantiförbindelse

nedsättes med högst hälften

av den sålunda fullgjorda likviden.

Sådant medgivande må icke lämnas

med mindre det med hänsyn till den

skattskyldiges förhållanden och övriga

föreliggande omständigheter

skäligen kan antagas, att fonden

kommer att tagas i anspråk för sitt

ändamål. I samband med medgivande

som nu sagts skall länsstyrelsen

12 §.

— skola antecknas,

avsatta

s i an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lämna underrättelse härom till den

bank, som utfärdat garantiförbindelsen,

med uppgift tillika å det garantibelopp,

som därefter erfordras.

Ha till---

Det åligger —

lämna underrättelse härom till den

kreditinrättning, som utfärdat garantiförbindelsen,

med uppgift tillika

å det garantibelopp, som därefter

erfordras.

----å fartyget.

densamma återställas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om

investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Inbetalning av medel å konto för

investering skall hos riksbanken hava

verkställts under det beskattningsår,

för vilket avsättning till investeringsfond

skett, eller ock därefter

men icke senare än den dag

företaget jämlikt bestämmelserna i

34 § taxeringsförordningen har att

avlämna allmän självdeklaration för

nämnda beskattningsår.

(Föreslagen lydelse)

§•

Inbetalning av medel å konto för

investering skall hos riksbanken hava

verkställts under det beskattningsår,

för vilket avsättning till investeringsfond

skett, eller ock därefter

men icke senare än den dag företaget

jämlikt bestämmelserna i 34 §

taxeringsförordningen har att avlämna

allmän självdeklaration för

nämnda beskattningsår. Kungl.

Maj:t må dock, om synnerliga skäl

föreligga, medgiva att inbetalning

verkställes vid senare tidpunkt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 4 5 se 1959: 69.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna 1:767 av herr Wallmark och 11:900 av herr

Nordgren, vari hemställts,

1) att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 126 måtte besluta,

att rätt till avdrag för koncernbidrag, som utgives från aktiebolag till ekonomisk

förening, endast skall föreligga när bidraget utgör driftkostnad i

bolagets verksamhet; samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

ändringar i propositionens författningstext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 900.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse

från Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i pröpösitionen,

nämligen

Inledning, s. 12—13.

Vinstöverflyttning, enligt gällande rätt. s. 13—19.

Uttedningen, s. 20—38.

Remissyttrandena, s. 38—48.

Departementschefen, s. 48—56.

Specialmotivering till ändring i kommunalskattelagen, s. 57—79.

Vissa särskilda frågor, s. 80—81.

Av innehållet i de före va rande motionerna må här återges

följande.

Motionärerna framhåller, att det rent principiellt ihte synes föreligga någon

skillnad mellan aktiebolag och ekonomiska förehingar vad angår konCernbeskattningen.

Det bör ej vara företagsformen som avgör avdragsrättens

omfattning vid vinstöverföringar. Därest bolagen och de ekonomiska

föreningarna beskattades efter samma skattesats, skulle sålunda ingen invändning

kunna göras mot ett fullständigt jämställande av de båda företagsformerna

i förevarande hänseende.

Som bekant beskattas emellertid för närvarande ekonomiska föreningar

efter en skattesats på 32 % mot 40 % för aktiebolag. En vinstöverflyttning

från ett bolag till en moderförening kan därför komma att innebära att en

koncern tillförsäkrar sig obehöriga skattelättnader. Motionärerna kan därför

inte biträda förslaget att vinstöverföringar i sådan riktning skall kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1965

11

medföra avdragsrätt. Den ökade avdragsrätten för vinstöverflyttningar till

ekonomisk förening skulle nämligen, framhålles det i motionerna, ytterligare

vidga den orättvisa klyftan i skattehänseende mellan aktiebolag och

ekonomiska föreningar.

Frågan om bolagens och de ekonomiska föreningarnas beskattning över

huvud taget är nu föremål för utredning. Det är inte osannolikt att företagsskatteutredningen

kommer att förorda sådan ändring, att bolag och ekonomiska

föreningar beskattas efter samma skattesats. Intill dess en sådan

ordning genomföres bör enligt motionärernas mening rätt till avdrag för allmänt

koncernbidrag från aktiebolag till ekonomisk förening inte föreligga.

Utskottet

I den förevarande propositionen framlägges bl. a. förslag rörande den

skatterättsliga behandlingen av vissa vinstöverföringar mellan integrerade

företag. De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas fr. o. in. 19öti års

taxering.

Nuvarande skattelagstiftning innehåller inga uttryckliga bestämmelser om

vinstöverföringar i form av direkta bidrag, s. k. koncernbidrag, mellan moder-

och dotterföretag, och de relativt fåtaliga avgörandena i rättspraxis ger

ingen direkt vägledning för bedömandet av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen

för sådana bidrag.

Då det visat sig synnerligen svårt att åstadkomma eu författningsmässig

reglering av koncernbidrag, som utgör driftkostnad, har den föreslagna lagstiftningen

på grundval av betänkandet om koncernbidrag m. in. (SOU 1964:

29) utformats som en vidgad rätt till resultatutjämning mellan företag, vilka

på grund av ägareförehållandena kan betraktas som en skattskyldig. Syftet

härmed har i första hand varit, att vid taxeringen undvika en prövning huruvida

bidraget skall anses ha utgjort avdragsgill driftkostnad i givarens

näringsverksamhet eller ej.

De föreslagna bestämmelserna innebär i huvudsak, att öppet koncernbidrag

i nedan angivna fall skal! anses som avdragsgill omkostnad för givaren

och skattepliktig intäkt för mottagaren vid inkomsttaxeringen. I sådana koncerner,

där svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening innehar mer än 90

procent av aktierna i ett eller flera dotterbolag, skall avdrag medges för koncernbidrag,

om bidraget lämnas mellan moderföretag och dotterbolag i endera

riktningen eller mellan dotterbolag. Som förutsättning härför skall gälla,

att företagens huvudsakliga verksamhet avser jordbruksfastighet, annan

fastighet eller annan rörelse än livförsäkringsrörelse samt att vissa villkor

i fråga om räkenskapsår och ägareförhållandets fortbestånd är uppfyllda.

För rätt till avdrag för koncernbidrag från dotterbolag till moderföretag och

mellan dotterbolag skall dessutom krävas, att gällande bestämmelser om

kedjebeskattning inte sätts ur kraft. Inom andra bolagskoncerner, d. v. s.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr ''r.''l år 1965

sådana där moderföretaget inte direkt äger 90 procent av aktierna i dotterbolagen,

skall moderföretaget äga rätt till avdrag för koncernbidrag till

dotterbolag, dotterdotterbolag elc., om det mottagande aktiebolaget eller eu

eller flera fusioner kunnat sammanslås med moderföretaget. Koncernbidraget

skall redovisas öppet i såväl givarens som mottagarens självdeklarationer.

Ovannämnda bestämmelser innebär ingen inskränkning i rätten till avdrag

för sådant koncernbidrag som är att anse som driftkostnad i det givande

företagets verksamhet.

De svårigheter, som förelegat både för de skattskyldiga och för taxeringsmyndigheterna

att med ledning av rättspraxis bilda sig en uppfattning om

skattedomstolarnas och riksskattenämndens inställning till frågan om avdrag

för koncernbidrag, har blivit än mer accentuerade mot bakgrunden av

koncernväsendets alltmer ökade betydelse inom näringslivet. Det har därför

framstått som en brist i skattelagstiftningen, alt uttryckliga författningsbestämmelser

saknats på detta område. Det får med hänsyn härtill hälsas med

tillfredsställelse, att bestämmelser i ämnet nu framlagts. Den föreslagna lagstiftningen

är otvivelaktigt komplicerad, vilket torde vara ofrånkomligt, om

man inte helt skall frångå gällande principer för beskattningen. Utskottet

vill emellertid understryka departementschefens uttalande, att det i viss

mån är fråga om en försökslagstiftning i avvaktan på resultatet av den pågående

översynen av företagsbeskattningen.

Som ovan nämnts föreligger enligt förslaget i propositionen rätt till vinstöverföring

i form av öppet koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till en

ekonomisk förening. I motionerna I: 767 och II: 900 har hemställts att för

rätt till avdrag för koncernbidrag, som utgives från aktiebolag till ekonomisk

förening, skall krävas att bidraget utgör driftkostnad i bolagets verksamhet.

Som motivering för yrkandet har anförts att skatteuttaget vid den

statliga taxeringen är olika för de båda företagsformerna, nämligen 40 procent

för aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar, och att olikheterna

mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar i beskattningshänseende

skulle ytterligare accentueras genom förslaget.

Om ett bolag tillåts överföra vinstmedel i form av öppet koncernbidrag

till en ekonomisk förening medför detta självfallet en lägre beskattning av

vinsten än om den beskattats hos bolaget. Trots olikheten i skattesatser de

båda företagsformerna emellan medges emellertid enligt nuvarande praxis

rätt till vinstöverföring mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar dels

genom prissättning på varor och tjänster och dels via s. k. kommissionärsbolag.

Med hänsyn härtill och då både aktiebolag och ekonomiska föreningar

i princip är underkastade dubbelbeskattning, vill utskottet inte motsätta sig

förslaget i denna del. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 767 och II: 900.

I en till utskottet ingiven skrift från Svenska försäkringsbolags riksförbund

har hemställts om sådan ändring av förslaget i propositionen, att be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr ''i.''l år 1965

13

»tämmelserna om öppna koncernbidrag även blir tillämpliga pa ömsesidiga

försäkringsbolag, vilka ofta är moderbolag till försäkringsaktiebolag.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att den föreslagna lagstiftningen

bygger på principen, att företagen inom en koncern beskattas enligt

enahanda regler. Öppna koncernbidrag kan därför enligt förslaget i princip

endast ifrågakomma mellan företag som är föremål för dubbelbeskattning.

Detta är inte fallet med ömsesidiga försäkringsbolag. En ytterligare utvidgning

av det skattemässiga koncernbegreppet i förhållande till förslaget i

propositionen bör enligt utskottets mening inte ifrågakomma med hänsyn

till svårigheterna att kontrollera att bestämmelserna om dubbelbeskattning

och kedjebeskattning av bolagens vinster inte kringgås. Utskottet kan således

inte biträda förbundets framställning men vill i sammanhanget erinra

om att även i de fall förutsättningarna för öppet koncernbidrag inte är

uppfyllda, rätt till avdrag för koncernbidrag likväl föreligger, då ett sådant

bidrag är att anse som driftkostnad i det givande företagets verksamhet.

Nuvarande lagstiftning tillåter en viss dold vinstöverföring mellan intressentföretag

via prissättningen på varor och tjänsteprestationer. Ingripanden

från beskattningsmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i 43 § och

57 § 3 mom. kommunalskatlelagen kan för närvarande endast ske, när avvikelsen

från normal prissättning är avsevärd. Genom nämnda bestämmelser

har lagstiftaren velat förhindra, att vinstmedel överföres obeskattade

till utlandet och att kommunernas beskattningsunderlag alltför mycket påverkas

av vinstöverföringar mellan företag, som beskattas i skilda kommuner.

I syfte att skapa större möjligheter att ingripa mot obehöriga vinstöverföringar

föreslås i propositionen, att kravet på att överföringen skall vara

avsevärd slopas. I fråga om vinstöverföringar till utlandet föreslås sålunda

att taxeringsmyndigheterna skall kunna ingripa så snart oriktig prissättning

tillämpats och i fråga om vinstöverföringar mellan företag, som beskattas

i olika kommuner här i riket, om den onormala prissättningen medfört

att inkomst av verksamheten i inte oväsentlig mån redovisats inom

annan kommun än den. där inkomsten skulle ha redovisats om intressegemenskap

inte förelegat.

Vad först angår dylika vinstöverföringar från Sverige till utlandet ger de

nuvarande reglerna i 43 § kommunalskattelagen inte de svenska beskatlningsmyndigheterna

möjligheter till ingripanden i samma utsträckning som

gäller enligt de mellan Sverige och andra stater ingångna dubbelbeskattningsavtalen.

Förslaget i propositionen innebär en anpassning av de svenska reglerna

till de internationellt vedertagna på detta område och föranleder från

denna synpunkt inga erinringar från utskottets sida. Utskottet vill emellertid

särskilt framhålla, afl den praktiska tillämpningen av bestämmelserna

ställer stora krav på taxeringsmyndigheterna. 1 anvisningarna till 43 5j kommunalskaltelagen

har också intagits en uppmaning att vid bedömning av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1965

prissättningen vid affärer mellan svenskt moderbolag och utländskt dotterbolag

särskild försiktighet måste iakttas med hänsyn till de av affärsmässiga

skäl betingade omständigheter, som kan påverka prissättningen i sådana

fall.

Vad härefter angår vinstöverföringar av här avsett slag mellan näringsidkare,

som är skattskyldiga i olika kommuner här i riket, visar de framställningar,

som under senare år i skilda sammanhang gjorts i syfte att tillgodose

kommunernas intressen, att en viss skärpning av bestämmelserna

kan vara motiverad. Fråga har därvid i första hand varit om kommuner,

som för sitt beskattningsunderlag är särskilt beroende av sådana skatteobjekt

som vattenkraftsanläggningar, gruvfyndigheter och skogar. Genom

den successiva avvecklingen av fastighetsbeskattningen har dessa kommuner

otvivelaktigt kommit i en relativt sämre ekonomisk ställning än tidigare.

Det synes dessutom ha blivit allt vanligare att genom överenskommelser rörande

prissättningen mellan å ena sidan företag, som exploaterar naturtillgångar,

och å andra sidan företag, vilka står i intressegemenskap med sådana

företag, avkastningen av naturtillgångarna i betydapde omfattning redovisas

i annan kommun än den, där inkomsten skulle ha redovisats, om

intressegemenskap inte förelegat mellan företagen. På grund av den betydelse,

som skatteintäkLerna av olika slag av naturtillgångar har för kommunernas

ekonomi, framför allt i glesbygderna, och då det även i andra fall

är angeläget, att beskattningsmyndigheterna berecjes större möjlighet än

hittills att ingripa mot vinstöverföringar genom onormal prissättning på varor

och tjänster, tillstyrker utskottet förslaget i propositionen även i denna

del.

Förslagen rörande beskattningen av ackordsvinster i fall då intressegemenskap

föreligger mellan borgenär och gäldenär samt av s. k. kommissionärsbolag

ävensom de föreslagna ändringarna i förordningarna om farlygsfonder

och konjunkturutjämningsfonder har inte föranlett några erinringar

från utskottets sida. De i propositionen framlagda förslagen till ändringar i

laxeringsförordningen behandlas av utskottet i annat sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 126, i vad densamma behandlas i detta

betänkande, och med avslag å de likalydande motionerna

I: 767 av herr Wallmark och II: 900 av herr Nordgren —

måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 870);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§

förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg; samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Mi år 1965

15

3) förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen

den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;
B)

att de likalydande motionerna I; 767 av herr Wallmark

och II: 900 av herr Nordgren måtte, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och

hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 11 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg,

Tage Johansson, Lundström*, Gösta Jacobsson, Billman, Hellebladh

och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Kärrlander, Vigelsbo*,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora*, Andersson i Essvik, Forsberg*,

von Sydow och Sterne.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

rIARCUS BOKTR. STHIM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten