Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska rådets trettonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

1965-11-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:44, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska rådets trettonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1965

1

Nr 44

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska

rådets trettonde session, såvitt skrivelsen hänvisats

till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill

väckta motioner.

Genom en den 9 april 1965 dagtecknad skrivelse, nr 67, har Kungl. Maj :t

under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse

för Nordiska rådets trettonde session i Reykjavik den 13—den 18 februari

1965.

Skrivelsen har, såvitt gäller punkterna C 5, E 5 och E 6 av de under avdelning

II behandlade sakerna, hänvisats till bevillningsutskottet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 38 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av föreliggande skrivelse i

ovan berörda delar jämte motioner till innevarande års höstsession.

Under punkten C 5 behandlas en vid sessionen anlagen rekommendation,

nr 7, av följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att vidtaga åtgärder — genom

bilaterala avtal, genom revision av dubbelbeskattningsavtalen och sjömansskattelagarna

eller på annat sätt — för att kommunandelarna av sjömansskatteintäkterna

måtte tillfalla den beskattade sjömannens hemkommun,

för såvitt gäller skatt erlagd av nordisk sjöman, som är hemmahörande

i kommun i nordiskt land.

Under punkten E 5 behandlas en vid sessionen antagen rekommendation,

nr 31, av följande lydelse:

Nordisk Råd henstiller til regjeringene å underspke forutsetningene for ä

få i stand et felles besluttende samarbeidsorgan i tolltekniske spprsmål.

Under punkten E 6 behandlas vissa regeringsmeddelanden i anledning av

tidigare rådsrekommendationer i skatlespörsmål. Därav framgår bl. a. att

Nordiska rådet på förslag av dess ekonomiska utskott beslutat betrakta rekommendationen

nr 30/1962 angående samarbete i fråga om skatteutredningar

såsom för rådets del slutbehandlad. —- I fråga om rekommendation

nr 27/1964 angående harmonisering av huvudformerna för indirekt be
1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1965

skattning har ekonomiska utskottet upplyst att informationer utöver dem

utskottet erhållit vid finansministermötet i Köpenhamn den 1 december

1964 inte funnits att lämna från den koordinerande regeringens sida. Därvid

har utskottet understrukit att de upplysningar som då erhölls endast avsåg

läget beträffande eventuell övergång till mervärdebeskattning i Danmark

och Sverige. Några upplysningar rörande den fråga, som rekommendationen

åsyftade, nämligen behovet av en undersökning av förutsättningarna för eu

internationell anpassning av de nordiska systemen för indirekt beskattning,

hade utskottet ej erhållit.

till utskottet har hänvisats följande i anledning av den ifrågavarande

skrivelsen väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 752 av herr Enarsson och II: 886 av herr

Lothigius, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

understryka angelägenheten av en sådan reform av de nordiska reglerna rörande

sjömansbeskattningen, att kommunandelarna av sjömansskatteintäkterna

tillfaller den beskattade sjömannens hemkommun, om denna är belägen

i Norden; samt

2) motionen 1: 753 av herr Lundström m. fl., vari hemställts, att riksdagen

vid behandling av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 67 måtte anhålla, att Kungl.

Maj :t ville i samverkan med övriga nordiska länder utreda hur ett nära

samråd skall kunna åstadkommas på skatteområdet mellan departement,

olika myndigheter samt kommittéer och sakkunniga som sysslar med

skatteutredningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 753 och II: 886.

Utskottet

De två rekommendationer, vilka behandlas i den till bevillningsutskottet

hänvisade redogörelsen från Nordiska rådets trettonde session, syftar dels

till genomförande av åtgärder, varigenom kommunandelen av sjömansskatteintäkt

skall tillfalla sjömannens hemkommun, såvitt gäller skatt erlagd av

nordisk sjöman, som är hemmahörande i kommun i nordiskt land (nr 7),

dels ock till en undersökning av förutsättningarna för att få till stånd ett

gemensamt beslutande samarbetsorgan i tulltekniska spörsmål (nr 31).

Anledningen till att Nordiska rådet antagit förstnämnda rekommendation

är att enligt sjömansskattelagarna i de nordiska länderna sjömansskatt,

som erlägges av utländska sjömän på nordiska fartyg, i sin helhet skall

tillfalla den stat under vars flagga fartyget seglar och att dessa bestämmelser

medfört betydande olägenheter för sådana mindre kommuner, vilkas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr H år 1905

manliga befolkning till betydande del får sin inkomst ombord på andra

nordiska länders fartyg än hemlandets.

Med anledning av ifrågavarande rekommendation har i de likalydande

motionerna I: 752 och II: 886 hemställts att riksdagen i skrivelse till Knngl.

Maj :t måtte understryka angelägenheten av en sådan reform av de nordiska

reglerna rörande sjömansbeskattningen, att kommunandelarna av

sjömansskatteintäkterna tillfaller den beskattade sjömannens hemkommun

om denna är belägen i Norden.

Nordiska rådets förevarande rekommendation syftar enligt sin ordalydelse

till att genom »bilaterala avtal, genom revision av dubbelbeskattningsavtalen

och sjömansskattelagarna eller på annat sätt» tillgodose vederbörande

hemortskommuners berättigade krav på andelar i sjömansskatteintäkterna.

Syftet med motionerna är därför redan tillgodosett, varför anledning

att avge särskild skrivelse enligt utskottets mening inte kan anses

föreligga. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1:752 och II:

886.

I motionen I: 753 har framställts yrkande om utredning av frågan hur ett

nära samråd skall kunna åstadkommas mellan de myndigheter, kommittéer

och sakkunniga som sysslar med utredning av skatteregler.

Som utskottet framhöll i sitt betänkande nr 63 till förra årets riksdag är

kontakter mellan de nordiska regeringarna i skattefrågor värdefulla inte

minst därigenom att de kan skapa förutsättningar för ett bättre handelspolitiskt

samarbete inom och utom Norden. Utskottet underströk särskilt

vikten av samarbete i fråga om skatteutredningar och hänvisade därvid till

Nordiska rådets rekommendation nr 30/1962.

Enligt utskottets mening torde samarbete på skatteområdet mellan de

nordiska länderna ha etablerats i den utsträckning som rimligen kan begäras

med hänsyn till ländernas inbördes, olikartade skatteregler. Detta bestyrkes

för övrigt därav att Nordiska rådets ekonomiska utskott — under

hänvisning till att en viss ökning av det nordiska skattesainarbetet skett

och att en förbättrad ömsesidig information beträffande direktiv in. in. för

kommittéer och sakkunniga ställts i utsikt — föreslagit rådet att betrakta

rekommendationen nr 30, d. v. s. den som avser skattesamarbete, såsom för

rådets del slutbehandlad. Detta förslag har, som framgår av den förevarande

skrivelsen, godtagits av rådet.

De rekommendationer i fråga om harmonisering av bolagsbeskattningen

som en lämplig väg att främja de ekonomiska förhållandena i Norden, om

undersökning av förutsättningarna för en internationell anpassning av de

nordiska systemen för indirekt beskattning samt om harmonisering av de

nordiska ländernas regler om punktbeskattning, vilka antogs av Nordiska

rådet förra året, syftar alla till ett sådant samarbete mellan de nordiska länderna,

som i motionen åsyftas.

Utskottet kan därför inte biträda utredningsyrkandet i motionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1965

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet

A) för riksdagen anmäla att de delar av Kungl. Maj :ts

förevarande skrivelse nr 67, vilka hänvisats till bevillningsutskottet,

icke föranleder någon erinran från utskottets

sida;

B) hemställa att följande motioner, nämligen

1) de lika lydande motionerna 1:752 av herr Enarsson

och II: 886 av herr Lothigius, samt

2) motionen I: 753 av herr Lundström in. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 4 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Itanmark*, herrar Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström,

Billman, Enarsson och Sundin*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Brandt, Gustafson

i Göteborg*, Vigelsbo, Engkvist*, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora,

Andersson i Essvik, Forsberg och Carlsson i Västerås*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Billman, Enarsson, Sundin, Magnusson

i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt och herr

Eriksson i Bäckmora, vilka

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med

orden »Som utskottet» och slutar med orden »i motionen», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»I artikel 18 i den 1962 mellan de nordiska länderna ingångna samarbetsöverenskommelsen,

det s. k. Helsingforsavtalet, stadgas bl. a. att de nordiska

länderna skall samråda i fråga om den ekonomiska politiken och därvid

ägna uppmärksamhet åt möjligheterna att samordna åtgärder, som vidtas

i konjunkturutjämnande syfte.

Skattepolitiken utgör otvivelaktigt ett av de viktigare momenten inom

konjunkturpolitikens ram. Ett nordiskt samarbete på det konjunkturpolitiska

området, till vilket Sverige genom avtalet förbundit sig, kan knappast

realiseras utan en relativt nära kontakt beträffande skattepolitiken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1965

Fasta former för samarbete mellan de offentliga organ och myndigheter,

som i Norden sysslar med skattefrågor, förekommer knappast, även om vid

några tillfällen finansministermöten förekommit. Att skatteutredningar av

olika slag liksom andra tillfälliga utredningar i och för sitt arbete införskaffar

upplysningar om grannländernas rätt kan icke anses till fyllest i

detta sammanhang. Härigenom åstadkommes ej den permanenta samverkan

som erfordras. Någon motsvarighet till det nära samarbete mellan nordiska

regeringsorgan, som t. ex. finns i fråga om lagstiftningen mellan justitiedepartementen,

på kulturområdet mellan undervisningsministerierna

och på det handelspolitiska området mellan handelsdepartementen etc. saknas

i stort sett helt på skatteområdet.

Med hänsyn härtill är det förklarligt att de olika initiativ som tagits i

Nordiska rådet till nordiskt samarbete på skatteområdet, t. ex. i fråga om

företagsbeskattningen och den indirekta beskattningens huvudformer, hittills

icke avsatt några egentliga resultat.

Det nordiska samarbetet befinner sig för närvarande i rask utveckling

på skilda områden. Möjligheter skymtar också till en större uppgörelse mellan

länderna på hela det ekonomiska området. Det är i detta läge viktigt,

att också skattefrågorna — låt vara att beträffande dessa nationella hänsyn

gör sig gällande i större omfattning än på många andra fält —- kommer in i

bilden. En första förutsättning är att kontakterna mellan myndigheterna

är så utbyggda att ett effektivt samarbete rent organisatoriskt blir möjligt.

Utskottet finner sig på anförda skäl böra tillstyrka det i motionen I: 753

framförda yrkandet.

Vad skrivelsen i övrigt innehåller i de till utskottet hänvisade delarna föranleder

icke något utskottets yttrande.»

dels ock ansett, att utskottet bort hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 752 av herr Enarsson

och II: 886 av herr Lothigius icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd,

2) att riksdagen i anledning av motionen 1:753 av herr

Lundström m. fl. måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att Kung].

Maj :t ville i samverkan med övriga nordiska länder utreda

hur ett samarbete dem emellan skall kunna åstadkommas

på skatteområdet,

3) att riksdagen i anledning av de delar av Kungl. Maj :ts

förevarande skrivelse nr 67, vilka hänvisats till bevillningsutskottet,

samt de föreliggande motionerna måtte giva

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet ovan anfört och hemställt.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.