Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna.

1965-11-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:47, Betänkande i anledning av väckta motioner angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 143 av herrar Lundström och Sundin samt II: 184 av herrar

Hedlund och Ohlin, har bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära förslag i syfte att genom undanröjande av nuvarande

brister i skattelagstiftningen stimulera svenska investeringar i u-länderna.

Motionerna har, såvitt de avser föreslagen ändring i skattelagstiftningen,

hänvisats till bevillningsutskottet. I övrigt har motionerna hänvisats till

statsutskottet och vid innevarande års vårsession behandlats i sistnämnda

utskotts utlåtande nr 125.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 184.

Den svenska skattelagstiftningen bygger så gott som uteslutande på den

principen, att internationell dubbelbeskattning skall undvikas genom överenskommelser

med vederbörande främmande stat. Ehuru Sverige har ett

rikt förgrenat nät av allmänna överenskommelser för undvikande av dubbelbeskattning,

saknas ännu dubbelbeskattningsavtal bl. a. med flertalet stater

i Latinamerika, Asien och Afrika.

Den interna svenska skattelagstiftningen saknar så gott som helt föreskrifter

för upphävande av internationell dubbelbeskattning. Den saknar vidare

bestämmelser, som medger skattefavörer för investeringar i u-länderna.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande »Internationella skattefrågor»

(SOU 1962: 59) föreslagit införande i svensk skattelagstiftning av

regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. credit of tax-system.

Dessa bestämmelser, som är avsedda att utgöra ett komplement till dubbelbeskattningsavtalen,

är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

I de förevarande motionerna uttalas att svenska investeringar i u-länderna

Ivan stimuleras genom olika åtgärder på skatteområdet. Åtskilliga u-länder

medger själva särskilda skattelättnader för utländska investeringar. Sådana

lättnader kan emellertid i många fall helt omintetgöras genom beskattning i

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)li5. 7 samt. Nr t!

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr )7 år 1!)65

det kapitalexporterande landet. Så är förhållandet med svensk lagstiftning

i dag. Om således ett u-land avstår från bolagsskatt eller kupongskatt, beskattar

Sverige helt den härigenom ökade utdelningen. Ett svenskt bolag

beskattas däremot ej för utdelning från annat svenskt bolag i vilket det förstnämnda

äger minst 25 procent av aktiestocken. Detta innebär att investeringar

i dotterbolag i ett u-land är sämre behandlade än motsvarande investeringar

i Sverige.

Motionärerna framhåller också att Västtyskland, för att stimulera investeringar

i u-länderna, infört särskilda regler för avskrivning och reservering

i de tyska moderföretagen för sådana investeringar. USA är på väg att genomföra

liknande regler. Holland har allmänt gynnsamma regler beträffande

inkomster från utlandet. För Sveriges vidkommande medgives i dag inte

någon annan nedskrivningsrätt än för osäkra utländska fordringar.

Enligt motionärerna kommer det förslag som framlagts av dubbelbeskattningssakkunniga,

inte att medföra någon lösning på de ifrågavarande problemen,

enär förslaget innebär en viss diskriminering av u-länderna.

Utskottet

Den svenska skattelagstiftningen bygger i huvudsak på principen att internationell

dubbelbeskattning skall undvikas genom bilaterala avtal. Nuvarande

bestämmelser om rätt till avdrag för utländsk skatt såsom för omkostnad

i förvärvskälla innebär i princip blott en lindring av förekommande

dubbelbeskattning. Ytterligare en möjlighet — om än begränsad sådan

— till lindring av internationell dubbelbeskattning föreligger enligt den

interna svenska lagstiftningen. Sålunda må Konungen på ansökan av skattskyldig,

som blivit föremål för dubbelbeskattning, förordna om efterskänkande

av statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt. Denna möjlighet

till skatteeftergift förutsätter emellertid, att »ömmande omständigheter

eller eljest synnerliga skäl» föreligger och torde utnyttjas endast i begränsad

omfattning.

Motionärerna framhåller att man genom olika åtgärder på skatteområdet

bör främja investeringar i utvecklingsländerna. Enligt den svenska skattelagstiftningen

behandlas emellertid en investering i etl utvecklingsland ofta

sämre än motsvarande investering i Sverige, vilket enligt motionärernas

mening måste anses högst otillfredsställande.

Vid sidan av hjälp i olika former till utvecklingsländerna måste svenska

investeringar i sådana länder anses utgöra ett värdefullt stöd i deras kamp

för ekonomisk och politisk stabilitet.

Åtskilliga u-länder medger själva särskilda skattelättnader för utländska

investeringar. Sådana lättnader kan emellertid i många fall helt omintetgöras

genom beskattning i det kapitalexporterande landet. Så är förhållandet

med svensk lagstiftning i dag. Om således ett u-land t. ex. avstår från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

bolagsskatt eller kupongskatt, beskattar Sverige helt den härigenom ökade

utdelningen. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att den effekt som

u-landet avser att uppnå genom investeringsstimulerande skattelättnader

elimineras genom svenska åtgärder.

De åtgärder, som hittills vidtagils i Sverige i syfte att underlätta ekonomisk

verksamhet utomlands, har uteslutande haft till ändamål att eliminera

den tillbakahållande faktor, som ligger i att intäkterna från sådan verksamhet

kan bli föremål för beskattning både här och i utlandet. Sverige har

också ingått dubbelbeskattningsavtal med ett betydande antal stater. Ännu

saknas emellertid sådana avtal med flertalet stater i Latinamerika, Asien och

Afrika. Även om det kan förutsättas att nya avtal successivt tillkommer, är

det inte troligt att sådana överenskommelser kan medhinnas på en tid och

i en omfattning som är önskvärd.

För främjande av svenskt deltagande i hjälpen åt utvecklingsländerna

är del enligt utskottets mening därför angeläget att också andra åtgärder

vidtas för underlättande av investeringar och annan ekonomisk verksamhet

i dessa länder.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att åtskilliga industriländer

för att främja investeringar i utvecklingsländerna — vidtagit interna

åtgärder, som inte endast syftat till att undvika en total beskattning som

är högre än industrilandets utan även medfört en reduktion av den totala

beskattningen till en lägre nivå än industrilandets och därigenom skapat

positiva förutsättningar för verksamhet i utvecklingsländerna.

I samband härmed vill utskottet framhålla alt i Frankrike och Nederländerna

bolag praktiskt taget är befriade från skatt på vinster från utländska

filialer och dotterföretag, medan i Belgien sådana vinster beskattas efter

en väsentligt lägre skattesats. Liknande regler i fråga om utdelningar från

utländska dotterbolag finns i Canada och Förenta staterna. Vidare må nämnas

att flera länder, däribland Västtyskland, infört särskilda skattefavörer

för sådana investeringar i utvecklingsländerna, som anses bidra till dessas

ekonomiska utveckling.

En särskild arbetsgrupp inom Beredningen för internationella biståndsfrågor

har i sitt betänkande »Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd»

(SOU 19(53:37) understrukit angelägenheten av att alla möjligheter

till åtgärder pa beskattningens område prövas i syfte att underlätta svensk

företagsamhet i utvecklingsländerna. Därvid bör enligt arbetsgruppens mening

också övervägas möjligheten all införa särskilda regler i fråga om avskrivningar

eller fondavsättningar för investeringar i utvecklingsländerna

samt i fråga om den skattemässiga behandlingen av fordringar på kunder

i sådana länder. Denna rekommendation har enligt vad utskottet har sig

bekant — ännu inte lett till något positivt resultat.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sill betänkande »Internationella

skattefrågor» (SOU 1962: 59) föreslagit införande i svensk skattelagstift
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

ning av regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. credit of

tax-system. Dessa bestämmelser, vilka är avsedda att utgöra ett komplement

till dubbelbeskattningsavtalen, innebär att Sverige skall kunna medge

avräkning för skatt, som utomlands — således också i ett utvecklingsland

- påförts för inkomst, vilken tillika beskattats här i landet. De sakkunnigas

förslag till avräkningsförfarande torde emellertid med dess begränsade

tillämplighetsområde knappast komma att i nämnvärd grad gynna

svenska insatser i utvecklingsländerna. Förslaget medger nämligen avräkning

endast för faktiskt erlagd utländsk skatt. Hänsyn skall således vid

avräkningsförtarandet tas till sådana särskilda skatteförmåner som kan ha

beviljats av ett utvecklingsland i sytte att animera tillförseln av svenskt

kapital. Även i övrigt innehåller dubbelbeskattningssakkunnigas förslag till

avräkningsförfarande spärregler, som är ägnade att begränsa dess tillämpningsområde

och som framstår som mycket restriktiva såväl vid en jämförelse

med det interna skatteavräkningssystem, som tillämpas i flera andra

länder, som i förhållande till de skatteavräkningsregler, som finns intagna

i åtskilliga, däribland även svenska dubbelbeskattningsavtal.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka skrivelseyrkandet

i motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 143 av herrar Lundström och Sundin samt II: 184 av herrar

Hedlund och Ohlin, i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet

— måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om förslag till åtgärder i syfte att genom undanröjande

av nuvarande brister i den svenska skattelagstiftningen

stimulera svenska investeringar i utvecklingsländerna.

Stockholm den 11 november 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Stefanson, Yngve Nilsson,

Wärnberg, Elofsson, Tage Johansson, Lundström*, Enarsson*, Hellebladh

och Arne Pettersson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Kärrlander, Vigelsbo*,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora*, Andersson i Essvik, Enskog,

Forsberg* och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

5

Reservation

av herrar John Ericsson, Wärnberg, Tage Johansson, Hellebladh, Arne

Pettersson, Brandt, Allard, Kärrlander, Andersson i Essvik och Forsberg,

vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med

orden »Vid sidan» och slutar på s. 4 med orden »i motionerna.» bort ersättas

med text av följande lydelse.

Utskottet vill inte bestrida att gällande dubbelbeskattning kan innebära

ett hinder, när Sverige skall lämna sitt bidrag till uppbyggnadsarbetet i

utvecklingsländerna. Frånvaron av dubbelbeskattningsavtal med bl. a. ett

stort antal utvecklingsländer och svårigheten att inom rimlig tid träffa sådana

avtal i önskvärd omfattning kan därför motivera att man genom interna

lagstiftningsåtgärder söker underlätta investeringar och annan ekonomisk

verksamhet i utvecklingsländerna.

De åtgärder i industriländerna, som hittills vidtagits i sådant syfte, har

vanligtvis haft till ändamål att eliminera den tillbakahållande faktor, som

ligger i att intäkterna av verksamheten i utvecklingslandet kan bli föremål

för beskattning såväl i detta land som i industrilandet. Åtgärderna har sålunda

i regel främst syftat till att undvika en total beskattning som är högre än

beskattningen i industrilandet.

De särskilda problem, som på skatteområdet föreligger i förhållandet

mellan industri- och utvecklingsländer, har varit föremål för undersökning

inom OECD:s skattekommitté. Därvid har kommittén prövat önskvärdheten

av och formerna för interna lagstiftningsåtgärder på skatteområdet i

syfte att underlätta investeringar i utvecklingsländerna. Resultatet av kommitténs

överväganden redovisas i en i juli i år publicerad rapport (Fiscal

incentives for private investment in developing countries).

Kommittén understryker inledningsvis att skattereglernas utformning endast

är en av de många faktorer som kan skapa gynnsamma förutsättningar

för u-landsinvesteringar och vitsordar, att industriländerna genom interna

skattelagstiftningsåtgärder kan skapa sådana förutsättningar. Kommittén

understryker emellertid samtidigt att dylika interna åtgärder är till litet

gagn om inte utvecklingsländerna själva på olika sätt söker förbättra »investeringsklimatet»

inom sina gränser. Enligt skattekommitténs mening är

det önskvärt att dubbelbeskattningsavtalen mellan industri- och utvecklingsländer

snabbi ökar i antal. Därvid bör enligt kommitténs mening

()ECD:s modellavtal kunna tjäna som en lämplig mall.

Den enligt utskottets mening angelägnaste uppgiften när det gäller att

skapa gynnsammare förutsättningar för investeringar i utvecklingsländerna

är att undanröja gällande internationell dubbelbeskattning. Detta torde

bäst ske genom dubbelbeskattningsavtal. Del är inte utan vidare klart

att förekomsten av interna lagstiftningsåtgärder, som medger skattefavörer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1965

i olika former för investeringar utomlands, alltid kommer att gynna utvecklingslandet.

Dylika regler kan också användas som ett medel för skatteflykt.

Dubbelbeskattningssakkunniga har i sitt betänkande »Internationella

skattefrågor» (SOU 1962:59) föreslagit införande i svensk skattelagstiftning

av regler om rätt till avräkning för utländsk skatt, ett s. k. eredit of

lax-system. Reglerna innebär att Sverige skall kunna medge avräkning för

skatt, som utomlands — således också i ett utvecklingsland — påförts för

inkomst, vilken tillika beskattats här i landet. Detta förslag, som i proposition

kommer att föreläggas 1966 års riksdag, bör enligt utskottets mening,

därest det antages, kunna utgöra ett värdefullt komplement till dubbelbeskattningsavtalen

när det gäller att undanröja internationell dubbelbeskatning.

Därmed bör också det viktigaste hindret för svenska insatser i utvecklingsländerna

kunna undanröjas.

Härtill kommer att bolagen redan enligt nu gällande regler torde ha avsevärda

möjligheter att finansiera investeringar utomlands. Sålunda torde det

uppskov med skatten som ett svenskt företag med dotterföretag utomlands

åtnjuter därigenom, att skattskyldighet för dotterföretagets vinst kan ifrågakomma

först då denna är tillgänglig för lyftning, innebära en väsentlig

förmån i fråga om utlandsinvesteringar. Utskottet vill även erinra om att

ett svenskt moderföretag har flera möjligheter att till dotterföretag utomlands

överföra vinst hänförlig till moderföretagets rörelse utan att vinsten

blir föremål för beskattning i Sverige.

Avslutningsvis vill utskottet upplysa att ett antal svenska bolag, däribland

AB Skånska Cementgjuteriet, AB Astra, AB Bolinder Munktell,

Kockums Mekaniska Verkstads AB och AB Volvo Penta under innevarande

höst bildat ett u-landskonsortium (»Swedevelop»). Genom denna sammanslutning

av industrier inom skilda branscher vill man med gemensamma

insatser söka möta den på u-landsmarknaden allt hårdare konkurrensen

från andra länder.

Med hänsyn till det anförda saknas enligt utskottets uppfattning anledning

att bifalla skrivelseyrkandet i motionerna.

dels ock ansett, att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna I: 143 av herrar Lundström

och Sundin samt II: 184 av herrar Hedlund och Ohlin

angående Sveriges bistånd till utvecklingsländerna, i vad

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.