Betänkande i anledning av väckta motioner om rått till avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebolag till pension.
1965-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1965:5, Betänkande i anledning av väckta motioner om rått till avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebolag till pension.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1965
1
Nr 5
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om rått till avdrag vid beskattningen för avsättning inom
familjebolag till pension.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:49 av herr Ottosson m. fl. och 11:60 av herr Gustafsson i
Borås m.fl. har hemställts, att riksdagen för sin del måtte antaga följande
Förslag
till
Lag om ändring av punkt 2 a av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas att punkt 2 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade
lydelse.
Anvisningar
till 29 §.
2. a. Skattskyldig må---53 §.
Avdrag må — — — till pensionsförsäkring.
För rätt till avdrag kräves vidare----stiftelsens pensionsreserv.
För rätt till avdrag kräves jämväl---ovan sagts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla vid 1966 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1966 eller tidigare år.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionen 11:60.
1—6976 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 5
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1965
Gällande rätt
De år 1955 beslutade ändrade bestämmelserna rörande företagsbeskattningen
innefattade bl. a. nya föreskrifter angående vad som skall förstås
med pensionsstiftelse och om rätt till avdrag för avsättning av medel till
dylik stiftelse. Bestämmelserna var föremål för översyn vid 1961 års höstriksdag
i samband med antagande av civilrättslig lagstiftning rörande pensionsstiftelser.
Fr. o. m. 1962 års taxering innebär de skatterättsliga bestämmelserna,
som gäller vid taxering till både statlig och kommunal inkomstskatt,
bl. a. följande.
Enligt punkt 2 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen må
skattskyldig åtnjuta avdrag vid beräkning av inkomst av rörelse för medel,
som avsatts till sådan pensionsstiftelse varom förmäles i punkt 6 av anvisningarna
till 53 § samma lag. Motsvarande gäller jämlikt punkt 1 femte
stycket av anvisningarna till 22 § vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
enligt bokföringsmässiga grunder. För rätt till avdrag kräves bl.
a. att medlen kontant eller i form av aktier eller därmed jämförliga tillgångar
till ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen.
Är fråga om aktiebolag, ekonomisk förening in. fl. juridiska personer
godtas avsättning i form av skuldebrev. Därvid fordras emellertid numera
i regel att skuldebrevet innefattar utfästelse om ränta.
Genom 1961 års lagstiftning har vidare föreskrivits att för rätt till avdrag
även skall krävas att den skattskyldige ulfäst pension samt att utfästelsen
i princip skall vara oantastbar. Sålunda stadgas i fjärde stycket av
förenämnda anvisningspunkt till 29 § att pensionsstiftelseavsättning skall
tjäna till tryggande av den skattskyldiges utfästelse om pension. Utfästelse
skall vara gjord av den skattskyldige till arbetstagare eller arbetstagares
efterlevande. Utfästelse till arbetstagare om pension, som ännu ej börjat
utgå, skall innefatta att denne vid avgång ur tjänsten utan samband med inträffat
pensionsfall har rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången
(s. k. fribrev).
Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse må uppgå till högst det belopp,
som fordras för att uppbringa stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets
utgång till vad som motsvarar pensionsreserven, beräknad enligt
10 § lagen med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse. Enligt detta
lagrum avses med pensionsreserv kapitalvärdet av utgående pensioner samt
i fråga om pensioner, som ännu inte börjat utgå, kapitalvärdet av utfästelser
om pension till den del pension enligt utfästelserna intjänats vid tillfället
för beräkningen. Pensionsreserven kan även påverkas av tilläggsutfästelser
om pension enligt det s. k. PRI-systemet eller annat liknande system. Vid
1962 ars taxering gäller en schablonregel för beräkning av pensionsreserv
på grund av sådana tilläggsutfästelser (prop. 132 och bev. utsk. bet. 55/
1961).
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1965
Femte stycket av punkt 2 a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
stadgar, att vid beräkning av det belopp, vartill avdragsgill avsättning
till pensionsstiftelse högst må uppgå, hänsyn i fråga om s. k. familjeföretag
icke får tas till pensionsutfästelse avseende någon, som genom eget eller
anhörigs innehav av aktier har ett avgörande inflytande i bolaget, eller
ock efterlevande till någon varom sålunda är fråga.
S. k. fria pensionsstiftelser skall stå under tillsyn enligt 1929 års lag om
tillsyn över stiftelser. För s. k. bundna stiftelser gäller bestämmelserna i
1937 års lag om aktiebolags pensionsstiftelse m.m.
Enligt punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen fordras
att följande förutsättningar är uppfyllda för att en pensionsutfästelse i
skatterättslig mening skall föreligga. Stiftelsens stadgar skall ha fastställts
av tillsynsmyndigheten. De skall innehålla föreskrift att stiftelsens ändamål
uteslutande är pensionering på grund av tjänst och att ändamålet skall val a
oförändrat så länge stiftelsen består samt att vid dess upplösning eller då
det icke längre finns eller kan antagas komma att finnas någon, vars rätt
till pension på grund av tjänst skall tillgodoses av stiftelsen, återstående
medel antingen skall användas för dylik pensionering eller också anslås till
välgörande eller eljest allmännyttigt ändamål.
För stiftelser, vilkas förmögenhet överstiger pensionsreserven, har enligt
övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning i ämnet införts en bestämmelse
om tvångsmässig avtappning av överskottet. Denna s. k. avtappningsregel
har trätt i kraft vid 1964 års taxering.
Frågans tidigare behandling
Det i förenämnda motioner framställda yrkandet har tidigare varit föremål
för riksdagens prövning, senast år 1964, då det på förslag av bevillningsutskottet
(bet. nr 17) avvisades. Från utskottets sida åberopades
därvid att bestämmelsen om medräknande av pension åt huvudaktieägare
i familjeföretag vid beräkning av pensionsreserv tillkom år 1955 i samband
med att lagstiftningen om rätt till avdrag vid beskattning för avsättning av
medel till pensionsstiftelse ändrades i väsentliga delar, varvid man avsåg
att förhindra särskilt familjeföretagen från att genom avsättningar till
pensionsstiftelser vinna obehöriga skattefördelar. Utskottet framhöll vidare
att pensionsstiftelseutredningen övervägt frågan om avsättning till
pensionsstiftelse för huvuddelägares pensionering. Enligt utskottets mening
borde utredningens överväganden i denna del avvaktas innan definitiv
ställning togs i frågan.
Motionerna
I motionerna erinras om atl begränsningen för familjebolag vad angår
avsättning till pensionsstiftelse på sin tid motiverades med de möjligheter
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1965
till missbruk som ansågs föreligga i dessa företag. Denna motivering är
inte godtagbar. Enligt motionärernas mening utgör det förhållandet att
förevarande pensionsstiftelser står under allmän tillsyn tillsammans med
de bestämmelser i övrigt som gäller för pensionsstiftelser en fullt tillräcklig
garanti mot missbruk. Dessutom kan tillkomsten av ATP sägas ha ställt
frågan i ett annat läge. Det kan numera endast vara fråga om tillskott till
den allmänna tilläggspensioneringen.
Med hänsyn till den stora betydelse som familjebolagen har för landets
näringsliv och för dess ekonomiska utveckling bör de för dessa bolag rådande
diskriminerande undantagsbestämmelserna slopas. Det bör vara angeläget
för statsmakterna att inte försvåra existensen för den typ av företag
som familjebolagen representerar. En i familjeföretag verksam aktieägare
bör kunna beredas pension på samma sätt som företagets övriga personal.
Utskottet
I förevarande betänkande har utskottet att till behandling upptaga motionsyrkanden
rörande avdrag vid beskattningen för avsättning inom
familjebolag till pension.
Möjligheterna till skattefria avsättningar till pensionsstiftelse har successivt
begränsats sedan 1930-talets sista år. Anledningen härtill har varit
dels att man velat förhindra att bestämmelserna utnyttjas i syfte att nå
icke avsedda skatteförmåner, dels att alltför liberala avsättningsmöjligheter
inte ansetts förenliga med en konjunkturstabiliserande ekonomisk politik.
Förutsättningarna för rätten till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse
har radikalt ändrats efter tillkomsten av ATP och genom de vid 1961 års
höstriksdag antagna civil- och skatterättsliga bestämmelserna på förevarande
område. Genom 1961 års regler har således möjligheterna att skattefritt
avsätta medel till pensionsstiftelser ytterligare begränsats.
Alltsedan den reform av avdragsreglerna rörande pensionsavsättningar,
som skedde år 1955, har gällt att vid beräkning av avdragsgill avsättning
till pensionsstiftelse i familjeföretag hänsyn inte får tas till pensionsförmån
avseende huvuddelägare eller honom närstående. Denna bestämmelse påverkades
inte av 1961 års lagstiftning. Alltjämt får således avdrag för
pensionsavsättning inte medges i den mån avsättningen gäller pensionering
av sådana personer.
I motionerna har uttalats att huvuddelägare och honom närstående bör
likställas med övriga anställda i ett företag i vad avser rätt till avdrag för
avsättning till pensionsstiftelse. Sådan pensionsutfästelse bör således enligt
motionärernas mening få medräknas vid beräkning av avdragsgill pensionsreserv.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att man med införandet av
berörda begränsningsregel avsåg att förhindra att avsättningar till pen
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1965
5
sionsstiftelser skedde för att vinna obehöriga skattefördelar och att således
beträffande avdragsrätten likställa familjeföretagen med enskilda rörelseidkare,
vilka saknar möjlighet att göra sådana avsättningar för egen pensionering.
Riksdagen har därefter vid ett flertal tillfällen avslagit motionsvis
framställda yrkanden om upphävande av begränsningregeln.
I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet erinra om att
pensionsstiftelseutredningen har frågan under övervägande. Utredningen
kommer därvid att ta ställning till huruvida behov alltjämt kan anses föreligga
att bibehålla begränsningsregeln eller om avsättning för huvudaktieägares
pensionering kan göras avdragsgill utan risk för missbruk av reglerna.
Utredningens betänkande väntas enligt uppgift i riksdagsberättelsen
till årets riksdag bli avlämnat under våren 1965. Resultatet av utredningens
överväganden bör enligt utskottets mening avvaktas, innan definitiv ställning
tas till frågan. Utskottet avstyrker därför det i motionerna framställda
lagstiftningsyrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 49 av herr Ottosson m. fl.
och 11:60 av herr Gustafsson i Borås m. fl. om rätt till avdrag
vid beskattningen för avsättning inom familj ebolag till
pension icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 februari 1965
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Wärnberg, Elofsson, Tage Johansson,
Lundström, Gösta Jacobsson och Billman; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Vigelsbo, Engkvist, Asp,
fru Nettelbrandt, herrar Andersson i Essvik, Larsson i Umeå, Dahlgren och
Björkman.
Reservation
av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Billman, fru Nettelbrandt,
herrar Larsson i Umeå och Björkman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.