Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ackord och eftergift beträffande vissa statens fordringar, in. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1965-12-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:56, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ackord och eftergift beträffande vissa statens fordringar, in. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr öC> år 19(>5

1

i

Nr 56

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ackord och eftergift beträffande

vissa statens fordringar, in. m., såvitt propositionen

hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 8 oktober 1965 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 160, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

1. antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning om ändrad lydelse av 62 § uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272);

b) förordning om ackord och avskrivning rörande vissa skatter;

c) förordning om ändrad lydelse av 30 § förordningen den 18 december

1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän

försäkring, m. m.;

2. godkänna att åt försvarets civilförvaltning och kammarkollegiet uppdrages

att vara bevakningsmyndigheter enligt de av departementschefen förordade

riktlinjerna;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande statens fordringar med undantag

av

riksdagens och dess verks,

skatt, varmed förstås medel som i riksstaten hänföres till bevillning utom

postmedel och andra tullmedel än tull,

andra medel som avskrives enligt 66 och 67 §§ uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272),

böter eller annat som enligt särskilda bestämmelser indrives i samma

ordning som böter,

lån av statsmedel, inbegripet återbetalningspliktiga studiemedel,

fordringar som uppkommit på grund av statlig kreditgaranti,

dels antaga ackordsförslag som kan anses vara till fördel för det allmänna,

dels meddela eftergift av fordran på grund av gäldenärens sjukdom

eller därmed jämförlig orsak eller när det av annan anledning måste anses

uppenbart obilligt att utkräva betalning,

dels uppdraga åt myndighet att under nämnda villkor besltita i fråga

om ackord och eftergift;

1 Uiliaruj till riksdagens protokoll 1065. 7 sawl. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965

4. bemyndiga Kungl. Maj :t att förordna att vad som enligt författning

eller på annan grund gäller beträffande särskilt ansvar för statlig uppbördsman

(uppbördsmannaansvar) icke längre skall äga tillämpning.

Propositionen har hänvisats, såvitt avser dels ändring i uppbördsförordningen,

dels förordning om ackord och avskrivning rörande vissa skatter

och dels ändring i förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, in. in., till bevillningsutskottet och i övrigt till

statsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

1 propositionen föreslås regler om ackord rörande skatt samt avskrivning

av sådana skatter som ej omfattas av bestämmelserna om avskrivning

i uppbörds förord ningen. Det föreslås att samma bestämmelser för ackord

och avskrivning skall gälla i fråga om alla skatter. Ackordsbestämmelserna

beträffande skatter föreslås vidare skola gälla även avgifter som avskrivs

enligt uppbördsförordningens avskrivningsbestämmelser.

Beträffande andra statens fordringar än skatter, böter och lån av statsmedel

m. in. föreslås i propositionen att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj :t att dels under vissa villkor antaga ackordsförslag och meddela eftergift,

dels uppdraga åt underordnad myndighet att under samma villkor besluta

om ackord och eftergift.

Det föreslås vidare att försvarets civilförvaltning och kammarkollegiet

skall vara centrala myndigheter för bevakning och indrivning av vissa statens

fordringar.

De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1966.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 62 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 62 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

62 §.

Finner länsstyrelsen--------därtill äro.

Länsstyrelsen må —- ------bör göras.

Bjuder skattskyldig eller arbetsgivare,

som enligt denna förordning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965

3

(Nuvarande lydelse)

) ! thImi v vi.

>n„ a-)Ui:l iaihi-j t

f i fr,

•''H u>.

(Föreslagen lydelse)

är ansvarig för arbetstagares skatt,

ackord som rör skatt, må länsstyrelsen

antaga ackordsförslaget i denna

del, om det kan anses vara till fördel

för det allmänna. Ackordsförslag,

som icke framställes i konkurs eller

enligt lagen om ackords förhandling

utan konkurs, må dock antagas endast

på villkor att även övriga borgenärer

som ackordet angår godkänna

detta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

Förslag

till

Förordning

om ackord och avskrivning rörande vissa skatter

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i 62 g tredje stycket uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272) om förutsättningarna för antagande av ackordsförslag samt

i 66 § första stycket och 67 § andra stycket samma förordning om avskrivning

gälla även annan skatt än sådan som avses i 1 § första stycket uppbördsförordningen,

även om det ej är särskilt föreskrivet.

Med skatt förstås i denna förordning statsmedel som i riksstaten hänföres

till bevillning med undantag av postmedel och andra tullmedel än tull.

2 §•

Behörig att antaga ackordsförslag eller avskriva skatt enligt 1 § är, om

annat ej föreskrivits, den centrala beskattningsmyndigheten eller, om sådan

ej finnes, länsstyrelsen.

3 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 30 § förordningen den 18 december 1959 (nr 552)

angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om

allmän försäkring, m. m.

Härigenom förordnas, att 30 § förordningen den 18 december 1959 angående

uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring in. in.,''

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

30

Vad i uppbördsförordningen och

föreskrifter angående tillämpningen

av nämnda förordning stadgas

om restavgift, indrivning och redovisning

av restförd skatt, avkortning

och avskrivning av skatt samt

upprättande av balanslängd skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om avgiftsbelopp som avses i 29 §;

dock skall befogenhet, som enligt

58 § 2 inom- angivna förordning tillkommer

länsstyrelse eller riksräkenskapsverket,

i stället utövas av

riksförsäkringsverket. Angående efterkrav

och preskription skall vad

i 70 och 71 §§ uppbördsförordningen

stadgas äga motsvarande tillämpning,

dock att vad i 70 § 2 inom.

nämnda förordning sägs beträffande

länsstyrelse i stället skall gälla

riksförsäkringsverket.

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i uppbördsförordningen och

föreskrifter angående tillämpningen

av nämnda förordning stadgas om

restavgift, indrivning och redovisning

av restförd skatt, avkortning

och avskrivning av skatt, antagande

av ackords förslag som rör

skatt samt upprättande av balanslängd

skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om avgiftsbelopp som

avses i 29 §; dock skall befogenhet,

som enligt 58 § 2 mom. angivna förordning

tillkommer länsstyrelse eller

riksrevisionsverket, i stället utövas

av riksförsäkringsverket. Angående

efterkrav och preskription skall vad

i 70 och 71 §§ uppbördsförordningen

stadgas äga motsvarande tillämpning,

dock att vad i 70 § 2 mom.

nämnda förordning sägs beträffande

länsstyrelse i stället skall gälla

riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1966.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

Ny lydelse av rubriken och förordningen omtryckt, se 1962: 396.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965 5

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 5—7.

Historik, s. 7—9.

Bevakning och indrivning, s. 9—23.

Avskrivning och ackord, s. 23—42.

Eftergift, s. 42—51.

Avskrivning och ackord rörande skatter m. in., s. 51—65.

Utskottet

Förevarande proposition behandlas av bevillningsutskottet i vad densamma

avser avskrivning och ackord rörande skatter och vissa avgifter.

I motsats till vad som gäller vid konkurs har ett godtagande av ackord

till följd att en fordran upphör till den del den inte gäldas genom ackordet.

Eftersom en ackordsuppgörelse således innebär ett avstående av én fordringsrätt,

kräver medgivande av ackord beträffande skatter liksom andra

statens fordringar för närvarande riksdagens medverkan. Därigenom har i

praktiken ackordserbjudande rörande skatter inte kunnat antas. I stället

har staten regelmässigt varit hänvisad till att göra sitt fordringsanspråk

gällande i konkurs, när gäldenären varit på obestånd.

Bestämmelserna i 66 och 67 §§ uppbördsförordningen om avskrivning av

skatt äger tillämpning på samtliga de direkta skatter och avgifter, som omnämnes

i 1 § nämnda förordning. På grund av föreskrifter i andra författningar

gäller bestämmelserna även i fråga om exempelvis automobilskatt,

sjömansskatt och allmän varuskatt, som fastställs av länsstyrelse. I administrativ

väg har vidare särskilda bestämmelser utfärdats beträffande

avskrivning av accis eller skatt, som skall inbetalas till kontrollstyrelsen.

Särskilda avskrivningsbestämmelser saknas däremot helt beträffande åtskilliga

skatter, såsom kupongskatt, arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt,

ävensom beträffande tull.

I propositionen föreslås att en bestämmelse införes i 62 § uppbördsförordningen

om rätt för länsstyrelse att anta ackordsförslag, som kan anses

vara till fördel för det allmänna. Denna bestämmelse föreslås skola

gälla även avgifter, som avskrivs enligt uppbördsförordningens avskrivningsbestämmelser.

Enligt propositionen skall vidare i en särskild förordning

intas bestämmelser av innebörd, att ovannämnda stadgande om antagande

av ackordsförslag och nuvarande bestämmelser om avskrivning

av skatt i uppbördsförordningen skall gälla även andra än i sistnämnda

förordning avsedda skatter. Med skatt förstås därvid statsmedel, som i riksstaten

hänförs till bevillning, med undantag av postmedel och andra tullmedel

än tull. Central beskattningsmyndighet eller, om sådan inte finns.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965

länsstyrelse skall enligt förslaget äga behörighet att anta ackordsförslag

eller avskriva skatt. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 1966.

Det synes utskottet från flera synpunkter otillfredsställande, att ett

ackordsförfarande för närvarande omöjliggöres enbart av den omständigheten

att staten har en skattefordran på gäldenären. Utskottet delar därför

departementschefens och flertalet remissmyndigheters uppfattning att behov

föreligger av generella bestämmelser, som ger vederbörande myndighet

rätt att träffa ackordsuppgörelse rörande skatter. En sådan anordning

torde i många fall vara förmånligare för statsverket än ett omständligt

konkursförfarande, inte minst genom att den i allmänhet innebär en väsentlig

tidsbesparing och ett förbilligande av indrivningskostnaderna. Genom

att endast ackordserbj udanden, som bedöms vara till fördel för det allmänna,

får antas, torde tillräckliga garantier ha skapats för att endast

sådana ackordsuppgörelser träffas, vilka i regel medför mi.nst lika stor

utdelning, som skulle ha kunnat påräknas i en konkurs. Med det anförda

tillstyrker utskottet de föreslagna bestämmelserna om ackord rörande

skatter och vissa avgifter. Med hänsyn till önskvärdheten av enhetliga avskrivningsregler

för hela skatteområdet har utskottet heller inte funnit

anledning till erinringar mot Kungl. Maj:ts förslag rörande avskrivning av

vissa skatter in. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 160, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet

— måtte antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 62 § uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272);

2) förordning om ackord och avskrivning rörande vissa

skatter; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 30 § förordningen

den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Stockholm den 7 december 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1965 7

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson*, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström,

Gösta Jacobsson och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg*,

VigelSbo, Engkvist, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog,

Forsberg*, Carlsson i Västerås och Hammarsten.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTPt. STHLM 1965 450071

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:425 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ackord och eftergift beträffande vissa statens fordringar, m. m., såvitt propositionen a1 i texten