Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner rörande arvsbeskattningen.

1965-03-30 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1965:7, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande arvsbeskattningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

1

Nr 7

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande arvsbeskattningen.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:4 av herr Erik Filip Petersson m. fl. och

11:5 av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående

ändring av 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från

arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar som nu är befriade

från att erlägga gåvoskatt»;

2) de likalydande motionerna 1:203 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och

11:264 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att den av 1958 års riksdag begärda översynen

av bestämmelserna om arvsbeskattning nu måtte komma till stånd»;

samt

3) de likalydande motionerna 1:208 av herr Risberg in. fl. och 11:266 av

herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av 28 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt, att till skatteklass I

hänföres fader, moder, styvfader och styvmoder, samt att vederbörande utskott

utarbetar erforderlig lagtext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:208,11:5 och 11:264.

Översyn av arvsbeskattningen

Frågans tidigare behandling

Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr.o.m.

år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till

ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som

icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning

av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterle
1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 sand. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 är 1965

vande makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen

betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam

arvinge kunde däremot vissa om än relativt obetydliga skattehöjningar uppkomma.

Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten

i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens

avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen

skulle minskas i nämnvärd mån.

Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte

utbyggdes skatteflyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för

att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna

om kvarlåtenskapsskatt innehöll.

På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen

samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen.

I motionen 11:140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag

angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring

i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde

bevillningsutskottet bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen

andra synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen

hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemet. Riksdagen borde

enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.

Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda

utredningsyrkandet.

Vid 1961 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:42 och

11:52 om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning rörande

arvs- och gåvobeskattningen. Utredningsyrkandet syftade till att utröna

verkningarna av den år 1958 genomförda omläggningen av beskattningen

och till en teknisk översyn av beskattningsreglerna. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 32 avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionerna

under hänvisning bl. a. till att arvs- och gåvobeskattningen borde bli föremål

för en allsidig översyn först sedan familjerättskommittén slutfört sitt arbete.

I motionen 11:431 vid 1963 års riksdag samt i de likalydande motionerna

1:374 och 11:443 vid 1964 års riksdag framställdes yrkanden om en allsidig

utredning rörande arvsbeskattningen. Bevillningsutskottet ansåg sig i betänkande

nr 50 år 1963 och nr 25 år 1964 inte kunna förorda tillsättandet

av en utredning rörande arvsbeskattningen, innan ställning tagits till familj

erättskommitténs förslag, och avstyrkte bifall till motionerna. Betänkandena

godkändes av resp. riksdagar.

Motionerna

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:203 och 11:264 åberopas bl. a., att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

3

familjerättskommittén nu framlagt sitt förslag och i samband med detta

pekat på nödvändigheten av en parallell finansrättslig, kompletterande lagstiftning

(SOU 1964:35 s. 491 f.). Frågan om översynen av de arvsskatterättsliga

bestämmelserna har därmed fått förnyad aktualitet.

Helt allmänt ifrågasätter motionärerna om det är försvarligt att arbeta

med de nuvarande skattesatserna, vilka maximalt uppgår till 60—65 procent.

Vid arvsbeskattningen bar man icke ett skatteunderlag, som i tillförlitlighet

kan jämföras med det inkomstskatterättsliga. Man bygger beskattningen

på en engångsartad förmögenhetsuppskattning med betydande felmarginaler,

vilka ytterligare vidgas till följd av att arvsbeskattningen i regel

grundas på en schematisk lottberäkning. Beträffande värderingen av företagsförmögenhet

anföres bl. a., att värderingsmetoderna såsom vid all beskattning

på grundval av förmögenhet i betydande omfattning grundas på

en serie relativt godtyckligt valda antaganden. Vid arvsbeskattningen tillkommer

emellertid förutom de höga skattesatserna den omständigheten, att

ägaren-företagsledarens frånfälle kan föra med sig en markant förändring

av företagets framtidsutsikter. En annan felkälla vid arvsbeskattningen föreligger

vid värderingen av periodiskt utgående förmåner, där det blir fråga

om synnerligen vanskliga framtidsbedömningar. Vidare tages enligt nuvarande

lagbestämmelser icke hänsyn till de latenta inkomstskatteskulder som

kan belasta vissa tillgångar, såsom företags omsättnings- och anläggningstillgångar,

skogskonton och periodiskt utgående förmåner. Den marginella

skatt, som uttages av arvinge eller testamentstagare, kan i vissa fall överstiga

värdet av vad denne faktiskt erhåller.

Med hänsyn till att beskattningen bör få en ur företagsamhetens synpunkt

1 görligaste mån ändamålsenlig utformning synes det motionärerna naturligt,

att man vid en översyn av arvs- och gåvoskattelagstiftningen tillbörligt

uppmärksammar de problem denna beskattning ställer företagen inför. Frågan

borde lämpligen göras till föremål för en mera allmänt inriktad undersökning.

Särskilt viktigt är att de s. k. familjeföretagens särskilda svårigheter

därvid utredes. Därvid bör det beaktas, att arvsskatten icke på

samma sätt som en löpande årlig beskattning kan förutses och förutberäknas,

så att medel kan hållas tillgängliga för att i rätt tid inlevereras

till det allmänna. Arvsskatteskulden har ej sällan sin grund i en oväntad

händelse och kan sätta företaget i en olöslig likviditetskris. Denna skuld

uppkommer därtill vid en ur flera synpunkter oläglig tidpunkt. Anståndsmöjligheterna

kan endast i begränsad omfattning anses innebära en lösning

på likviditetsproblemet.

Dödsfallet kommer ofta att framtvinga en försäljning av företaget. I allmänhet

är det svårt att finna en utomstående, som är beredd alt satsa kapital

för delägarskap i ett familjeföretag, och försäljning till oförmånligt pris

kan framtvingas. Arvsbeskattningen skapar således ett läge, där större och

kapitalstarkare företagsenheter med mera spridd ägarekrets får ett over
2

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 sand. Nr 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

tag över mindre enheter. Det kan ifrågasättas, om en utifrån dylika utgångspunkter

framtvingad upplösning av mindre enheter ur samhällets synpunkt

kan betraktas som en positiv utveckling.

Ett ytterligare skäl för att en översyn av arvsbeskattningen nu bör företagas

utgör den fortgående penningvärdeförsämringen, vilken medför problem

för särskilt familjeföretagen.

Det vore rimligt, fortsätter motionärerna, om sådana tillgångar, som är

nödvändiga för fortsatt drift av ett jordbruk eller en rörelse, beskattas efter

ett reducerat värde, så att företagets fortsatta verksamhet säkrades. Enligt

engelsk lag sker en speciell jämkning med 45 procent vid beräkning av anläggningstillgångarnas

värde. En tänkbar möjlighet vore även att arvsskatt

debiterades men avskrevs med visst belopp om året under förutsättning att

rörelsen fortsatte.

Därutöver torde ändrade, mindre restriktiva bestämmelser kunna övervägas

angående möjligheten att erlägga skatt medelst revers samt om möjligheten

att med tanke på framtida arvsbeskattning teckna livförsäkring för betalning

av arvsskatten utan att försäkringsbeloppet inräknas i de skattepliktiga

arvslotterna.

Arvsbeskattningen av föräldrar

Gällande bestämmelser

De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade

på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och

klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller

testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn,

styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller

testamentslott, som tillkommer fader, moder, styvfader, styvmoder,

broder, syster, broders eller systers avkomling, adoptant, adoptants avkomling

samt barns eller adoptivbarns efterlevande make ävensom trotjänare

erlägges skatt enligt klass II. För testamentslott till kyrka, landsting,

kommun eller annan menighet, stiftelse med huvudsakligt syfte att

främja religiösa, politiska, kulturella m. fl. allmännyttiga ändamål och registrerad

understödsförening m. fl. utgår skatt enligt klass III. Testamentslott

till stiftelse eller sammanslutning med syfte att främja rikets försvar,

ungdoms vård och fostran, vård av behövande ålderstigna, sjuka och lytta

samt vetenskaplig undervisning eller forskning är i allmänhet undantagen

från arvsskatt. Annan skattskyldig än som ovan nämnts hänföres till klass

IV.

Alltsedan dödsbobeskattning i modern bemärkelse infördes i vårt land

genom 1894 års stämpelförordning har föräldrar arvsbeskattats enligt en

högre skattesats än bröstarvingar. Förslag om ändring i detta hänseende

har icke förelagts tidigare års riksdagar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965 5

Motionerna

I motionerna 1:208 och 11:266 framhålles bl. a., att skatteprogressionen i

klass II, som framgår av följande exempel, är avsevärt hårdare än i klass I.

Arvsbeloppet kr.

Klass I

Skatt kr.

Klass II

Skatt kr.

6 000:—

—

330:—

20 000:—

590:—

2 040:—

50 000:—

2 390:—

9 540:—

100 000:—

8 590:—

28 290:—

Oavsett vilken inställning man har till arv, torde det enligt motionärerna

vara rättsfrämmande, att föräldrar, som tager arv efter barn,

i vissa fall får betala mer än tre gånger så stor arvsskatt, som barn, vilka

tager arv efter föräldrar. Då det gäller barns efterlämnade förmögenhet,

har denna i många fall tillkommit genom årliga tillskott från föräldrarna.

Då gåva till barnen överstiger 2 000 kr per år skall föräldrarna i samband

med gåvan ha erlagt gåvoskatt.

Befrielse från arvsskatt för stiftelse eller sammanslutning

som är befriad från gåvoskatt

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt är från skattskyldighet

enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock ej där ändamålet är att tillgodose

medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej heller åtnjuter utländsk

stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda

bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes

i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är

från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala,polilitiska,

konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella

eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast

svensk juridisk person.

Arvsskatten bestämmes emellertid enligt klass III i 28 § av förordningen,

vilken omfattar samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska

personerna, och är sålunda lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

Frågans tidigare behandling

I motionen 11:523 vid 1963 års riksdag samt i motionerna 1:14 och II :22 vid

1964 års riksdag framställdes enahanda yrkande som i de nu förevarande

motionerna 1:4 och II :5.

Bevillningsutskottet anförde år 1963 i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 4 följande.

Utskottet finner, att det framförda yrkandet i och för sig är värt beaktande.

I motionen ifrågasättes emellertid så väsentliga ändringar i gällande

arvsskattebestämmelser, att en särskild utredning därom skulle föregripa

den mera allmänna översyn av arvs- och gåvobeskattningen, som riksdagen

tidigare begärt. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka bifall till motionen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 25 år 1964 anförde bevillningsutskottet

liknande synpunkter. Med hänsyn till att en person enligt

gällande bestämmelser har möjlighet att genom gåvor under livstiden tillgodose

olika allmännyttiga ändamål utan beskattningskonsekvenser för

mottagaren ansåg utskottet den av motionärerna begärda utredningen inte

vara av sådan angelägenhetsgrad att den omedelbart borde igångsättas. Utskottet

avstyrkte således bifall till motionerna.

Motionerna

I motionerna 1:4 och 11:5 åberopar motionärerna bl. a., att — såsom

framgår av tidigare års behandling av denna fråga — argumenten för en

utvidgning av skattefriheten för testamentsförordnande till allmännyttiga

ändamål är många och har tyngd. Den nuvarande regleringen medför svåra

gränsdragningsproblem. På grund av bristande insikt i skattelagstiftningen

kommer inte sällan slumpen att avgöra om en donation blir beskattad eller

ej. Den restriktiva bestämmelsen angående skattefrihet för testamentariska

förordnanden torde verka återhållande på viljan att i dödsrättshandlingens

form donera till allmännyttiga skattepliktiga subjekt.

Några bärkraftiga argument mot denna reform har däremot veterligen

inte framkommit. När utskottet avvisade förslaget skedde det huvudsakligen

under åberopande av att den begärda utredningen inte hade en sådan angelägenhetsgrad

att den omedelbart borde igångsättas.

Då det enligt motionärerna är tämligen enkelt att finna en teknisk lösning

på problemet och då det synes dem angeläget med en snar ändring, anser

motionärerna det inte motiverat att invänta en allmän översyn av arvs- och

gåvoskattereglerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1065

7

Utskottet

Utskottet behandlar till en början motionerna 1:203 och 11:264, vari hemställes

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att den av

1958 års riksdag begärda översynen av arvsbeskattningen skall komma till

stånd. Som motivering för yrkandet åberopas, att familjerättskommittén

numera framlagt förslag till ändring i bl. a. giftermålsbalken och ärvdabalken

samt att kommittén i sitt betänkande framhållit nödvändigheten

av en parallell, kompletterande lagstiftning rörande arvsbeskattningen. Motionärerna

anför vidare, att arvsbeskattningen bygger på en förmögenhetsuppskattning

med betydande felmariginaler och att ändrade regler

erfordras för beräknandet och betalningen av skatten.

Pågående lagstiftningsarbete inom familjerättens område är, som utskottet

vid frågans tidigare behandling framhållit, av grundläggande betydelse

för arvsbeskattningens utformning. Familjerättskommittén har i sitt

betänkande (SOU 1964:35) också betonat angelägenheten av att ändringar

vidtages i arvsbeskattningen i samband med de föreslagna reformerna av

de civilrättsliga bestämmelserna.

Familjerättskommitténs förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.

Enligt vad utskottet inhämtat torde Kungl. Maj:t kunna framlägga

proposition i ämnet till 1966 års vårriksdag, varefter proposition

kommer att framläggas till samma års höstriksdag angående de ändringar

i arvsbeskattningen, som kan bli aktuella efter det definitiva ställningstagandet

från statsmakternas sida till familjerättskommitténs förslag. De

nya civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelserna är avsedda att träda

i kraft den 1 januari 1967. Sedan detta lagstiftningsarbete slutförts torde

en utredning komma att tillsättas för den av riksdagen år 1958 begärda

allsidiga översynen av arvsbeskattningen.

Med hänsyn till det pågående lagtiftningsarbetets grundläggande betydelse

för arvsbeskattningen finner utskottet icke skäl förorda, att den av

riksdagen begärda översynen kommer till stånd i annan ordning än som

framgår av den ovan redovisade planläggningen. Utskottet avstyrker således

bifall till motionerna 1:203 och 11:264.

Vad därefter angår arvsbeskattningen av föräldrar hemställer motionärerna

i motionerna 1:208 och 11:266, att fader, moder, styvfader och

styvmoder hänföres till skatteklass I i stället för till skatteklass II. Som

skäl härför åberopas bl. a., att föräldrar i vissa fall får betala mer än tre

gånger så stor arvsskatt som barn, vilket motionärerna anser oskäligt,

samt att barnens förmögenhet i många fall tillkommit genom gåvor från

föräldrarna, varvid gåvoskatt erlagts.

Utskottet vill erinra om att frågan om dödsbobeskattningens höjd ingående

prövades av 1958 års B-riksdag i samband med att kvarlåtenskapsskatten

avskaffades. Reformen innebar att arvsskatten höjdes med belopp,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

som svarade mot bortfallet av kvarlåtenskapsskatten. I samband därmed

uttalade bevillningsutskottet, att arvsbeskattningen finge anses i stort sett

tillfredsställande avvägd. Beträffande de nya skatteskalorna fann utskottet,

att efterlevande make och bröstarvingar borde beredas en så förmånlig behandling

som möjligt. Till stöd härför åberopades bl. a., att dessa skattskyldiga

också i arvsrättsligt hänseende tillerkänts en speciellt gynnad

och av lagstiftaren i viss mån skyddad ställning.

Motionärerna har åberopat att arvlåtaren i vissa fall kan ha erhållit sin

förmögenhet genom gåva. I anledning därav vill utskottet erinra om att

förordningen om arvs- och gåvoskatt innehåller bestämmelser om eftergift

av arvsskatt, där den som förvärvat egendom genom arv, testamente

eller gåva, avlider inom viss tid från förvärvet. Vid den genomgripande

översyn av arvsbeskattningen, varom riksdagen tidigare uttalat önskemål,

bör givetvis indelningen i skatteklasser, avvägningen av skattesatserna

och reglerna om eftergift av skatt även prövas.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:208 och

11:266.

Utskottet har slutligen att behandla motionerna 1:4 och 11:5, vari hemställes

om utredning och förslag till sådan ändring av 3 § förordningen om

arvs- och gåvoskatt, att befrielse från arvsskatt medgives stiftelser och

sammanslutningar, som enligt 38 § samma förordning nu är befriade från

gåvoskatt. Motionärerna anför bl. a., att tidigare års riksdagsbehandling

av denna fråga visat, att det finns många och vägande skäl för en sådan

reform. Enligt motionärernas mening är det tämligen enkelt att finna en

teknisk lösning på problemet, och det är därför inte motiverat att invänta

en allmän översyn av arvsbeskattningen, innan ställning tas till ifrågavarande

spörsmål.

Utredningsyrkanden av samma innebörd framställdes motionsvis även

vid 1963 och 1964 års riksdagar men avvisades. 1964 års bevillningsutskottet

anförde bl. a., att de framförda synpunkterna i och för sig var värda

beaktande. Utskottet ansåg emellertid att frågan inte var av sådan angelägenhetsgrad

att en utredning omedelbart borde igångsättas. Frågan borde

i stället övervägas i sitt större sammanhang vid den allmänna översyn

av arvsbeskattningen, varom riksdagen tidigare uttalat önskemål.

Utskottet finner de av motionärerna åberopade skälen för en lagändring

i nyssnämnda hänseende alltjämt förtjäna avseende. En lagstiftning av

denna innebörd aktualiserar emellertid enligt utskottets mening så betydande

ändringar i arvsbeskattningen, att den inte bör prövas utan närmare

utredning. Som utskottet redan framhållit planeras en allsidig översyn

rörande arvsbeskattningen, varvid även den i motionerna behandlade frågan

torde komma att uppmärksammas.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall jämväl

till motionerna 1:4 och 11:5.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965 9

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:4 av herr Erik Filip Petersson

m. fl. och 11:5 av herr Gustafsson i Borås m. fl. angående

befrielse från arvsskatt i vissa fall,

2) de likalydande motionerna 1:203 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och 11:264 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. om översyn

av arvsbeskattningen, samt

3) de likalydande motionerna 1:208 av herr Risberg m. fl.

och 11:266 av herr Nordgren m. fl. om viss ändring av arvsoch

gåvobeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1965

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Wärnberg, Elofsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson,

Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Gustafson i Göteborg,

Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora,

Nilsson i Svalöv och Hammarsten.

»

Reservationer

I. av herrar Elofsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Erik Filip

Petersson, Gustafson i Göteborg, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora

och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande av vad som anförts i

de likalydande motionerna 1:4 av herr Erik Filip Petersson m. fl. och 11:5 av

herr Gustafsson i Borås m. fl. — ansett, att utskottet bort tillstyrka det i

nämnda motioner framställda yrkandet och sålunda under punkt 1) bort

hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:4 av herr Erik Filip Petersson m. fl. och 11:5 av herr Gustafsson

i Borås m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning och förslag till riksdagen angående ändring

av förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1965

att från arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar

som nu är befriade från att erlägga gåvoskatt;

II. av herrar Elofsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Erik Filip

Petersson, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson

i Bäckmora och Nilsson i Svalöv, vilka — under åberopande av innehållet

i de likalydande motionerna 1:203 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:264

av herr Nilsson i Svalöv m. fl. samt med anledning av motionerna 1:208 av

herr Risberg m. fl. och 11:266 av herr Nordgren m. fl. — ansett, att utskottet

bort tillstyrka det i de förstnämnda motionerna framställda yrkandet och

således under punkt 2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:203 av herr Gösta Jacobsson m. fl och 11:264 av herr Nilsson

i Svalöv m. fl. samt i anledning av motionerna 1:208 av

herr Risberg m. fl. och 11:266 av herr Nordgren m. fl. måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den av 1958 års

riksdag begärda översynen av bestämmelserna om arvsbeskattningen

måtte komma till stånd.

*

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1965

660165

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.