Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

1965-01-14 · 68 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av jullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av

fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,

till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

under år 1964, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna

samma berättelse.

Stockholm den 14 januari 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson och Åkerlund;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar Berglund,

Franzén i Motala, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström i

Iggesund.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

« V>*-. 4’ .,

•V::

ii >‘r

% -''f

— i •.} ''(/.

r,4fJ ;i \ J»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1964.

Kreditpolitiken

Den svenska ekonomin kännetecknades under 1964 av en tilltagande expansion.

Investeringarna och exporten visade för året som helhet en stigande tillväxt,

och lagerminskningen förbyttes i lagerökning. Konsumtionsökningen var

dessutom endast obetydligt mindre än under föregående år.

Den försvagning av konjunkturläget, som gjorde sig märkbar under 1962,

bröts redan under första halvåret 1963. Den kraftiga tillväxten i bostadsbyggandet

samt i kommunernas och handelns investeringar fortsatte i ungefär

oförändrad takt. Därtill kom en mycket kraftig ökning av konsumtionen och en

snabb tillväxt av exporten. Under 1964 förstärktes expansionen, men den hade

i huvudsak samma mönster som under 1963. Framför allt gällde detta investeringarna

med stagnation för industrin och kraftverken och kraftig ökning för

bostadsbyggandet, kommunerna och handeln. Den totala investeringsvolymen

kan beräknas ha ökat med drygt 6 % under 1964 mot omkring 5 % under 1963.

Exportvolymen beräknas ha ökat med 9V2 % mot 8V2 % året innan. Den kraftigaste

ökningen sammanhängde dock med omsvängningen i lagerinvesteringarna.

Totalt uppskattas de olika förändringarna i försörjningsbalansens poster ha

medfört en ökning av bruttonationalprodukten med 5V2 % å 6 % under 1964

att jämföras med 4V2 % under 1963. Sett från produktionssidan bidrog industrin

i hög grad till den stegrade tillväxttakten genom en ökning av produktionen

med 9 % mot 5‘/2 % året innan. Särskilt påtaglig var därvid expansionen

inom verkstadsindustrin.

När expansionsbetonade konjunkturutsikter började framträda under våren

1963, lades kreditpolitiken om i återhållande riktning. Affärsbankerna erinrades

om att de tidigare rekommenderade kvoterna för den totala likviditeten _

30 % för större och 25 % för övriga banker — måste iakttagas, och kassalikviditeten

i banksystemet, som redan från hösten 1962 hade börjat försämras, reducerades

ytterligare. I juni höjdes riksbankens diskonto med V2 % till 4 % och

under sommaren och hösten emitterades statslån till höjda räntor och ett stramt

kreditmarknadsläge bibehölls. I början av 1964, då konjunkturuppgången blivit

enhetligare och stegringstendenserna starkare, vidtogs ytterligare åtgärder. Kreditåtstramningen

hade drivits så långt, som vid rådande ränteläge bedömdes

vara möjligt. Tillväxten i kreditströmmen från affärsbankerna hade visserligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

upphört, men den uppnådda höga nivån hade bestått. Den 31 januari genomfördes

en ny diskontohöjning, också nu med V2 % till 4Va%.

När emissionsverksamheten under hösten 19G3 kom igång efter sedvanligt

sommaruppehåll, steg de långa emissionsräntoma liksom de bundna reverslåneräntorna

mer än vad diskontot höjts i juni samma år. I samband med diskontohöjningen

i januari 1964 följde däremot både nämnda obligationsränta och kreditinstitutens

ut- och inlåningsräntor i stort sett helt diskontots rörelse. Staten

emitterade ett långfristigt lån till 5 3U % och övriga låntagarkategorier anpassade

sina emissionsräntor i anslutning därtill med en högsta ränta av 6 %. De bundna

utlåningsräntorna är relativt fast knutna till emissionsräntoma och kom för

olika låntagarkategorier att ligga spridda i närheten av 6 %. För obundna lan

blev bottenlåneräntan 5 3/r %■ Räntan för inlåning med 12 månaders uppsägning

— uppjusterad den 1 januari med 1U °/c — fick efter en halvprocentig stegring

i anslutning till diskontohöjningen en nivå av 5 V* %.

Med hänvisning till den expansiva konjunkturutvecklingen och en fortsatt

omfattande utlåning från bankernas sida meddelades affärsbankerna den 27

februari 1964, att riksbanken tills vidare såg sig nödsakad att begränsa bankernas

upplåning i riksbanken. Dittills hade som lånevillkor under de första fem

dagarna av lånetiden i regel tillämpats en räntesats, överensstämmande med

diskontot, och därefter 1 % högre ränta. Bankernas upplåning på nämnda villkor

begränsades nu till ett belopp, som för varje bank fick uppgå till högst halva

summan av dess i bankstatistiken redovisade fonder. För lån överstigande detta

belopp tillämpade riksbanken 9 % ränta. I samband med denna skärpning av

lånevillkoren emitterades, efter samråd mellan riksgäldskontoret och riksbanken,

ett kort statslån till en ränta av 6 %.

En ytterligare skärpning av villkoren för upplåning i riksbanken genomfördes

den 15 april 1964. De banker, som ej uppfyllde de av riksbanken rekommenderade

kvoterna, fick till ordinarie räntesatser låna endast ett belopp, som uppgick

till högst en fjärdedel av fondema. För överstigande belopp skulle 9%

ränta utgå.

Under sommaren och hösten 1964 ökade den ekonomiska aktiviteten ytterligare.

Den alltmer tilltagande byggnadsverksamheten innebar en stigande efterfrågan

på material och arbetskraft, och både kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen

var högt uppdrivna inom ett stort antal näringsgrenar med press

uppåt på priser och löner. Den avtalsmässiga lönehöjningen i början av året

hade varit relativt måttlig, men löneglidningen syntes leda till en minst lika

stor total löneökning under 1964 som under 1963. Konsumentprisindex visade

en viss tendens att stiga snabbare än tidigare, och för partiprisindex och i ännu

högre grad för materialandclen i byggnadskostnadsindex tilltog stegringstakten

ganska kraftigt.

Den höga intensiteten inom ekonomin, präglad av knapphet på arbetskraft,

av löneglidning och en materialefterfrågan, som icke kunde lämna importutvecklingen

opåverkad under någon längre tid, liksom växande statliga utgifter

och därmed förenad risk för likviditetsökning utgjorde bakgrunden till de i bör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

o

jan av november 1964 genomförda ytterligare åtstramande åtgärderna. Diskontot

höjdes med 7a% till 5% med giltighet fr. o. in. den 6 november. De ordinarie

räntesatserna för bankernas upplåning i riksbanken uppjusterades i samband

härmed också med V2 %, medan räntan för den upplåning, som översteg

tidigare beskrivna belopp, höjdes med 1 % till 10 %. För att motverka tendensen

till likviditetsstegring emitterades ett långfristigt statslån.

Vid diskontohöjningen i januari 1964 hade som framgått både bundna och

obundna räntor i stort följt diskontots rörelse. Vid den senaste diskontohöjningen

framträdde, som normalt brukar ske, en viss differentiering. Räntan för

det långfristiga statslånet sattes till 6 %, vilket innebar en höjning med V« %

jämfört med det tidigare på året emitterade långa statslånet. Övriga låntagarkategorier

höjde sina emissionsräntor i samma utsträckning och denna stegring

blev på vanligt sätt normgivande för kreditinstitutens räntesättning för bundna

reverslån. Flertalet obundna utlåningsräntor höjdes däremot med 3/r %. Inlåningsräntorna

å sin sida följde diskontots stegring och höjdes med V2%.

Emissionsverksamheten, som tilltagit efter räntehöjningarna, var vad gäller

långa lån mer omfattande under 1964 än under 1963. Det inbetalade beloppet på

sådana lån uppgick till ca 4 700 mkr att jämföras med 3 900 mkr för 1963. Av

beloppet för 1964 var 617 mkr statslån och 15 mkr lån till utländska låntagare.

Andra inhemska låntagare än staten emitterade följaktligen lån för ca 4 100 mkr

mot 2 700 mkr under 1963. Denna tillväxt av obligationsemissionerna var förenad

med ökning också av reverslångivningen från kapitalmarknadsinstituten

och en icke obetydlig långivning från affärsbankerna. Under 12-månadersperioden

t. o. m. november ökade affärsbankernas utestående krediter med 1 991 mkr

under 1964 (f. å. 3 146 mkr), varav bostadsbyggnadskrediterna svarade för 566

mkr (f. å. 783 mkr). De totala placeringarna på den organiserade kreditmarknaden

kan beräknas ha varit av samma storleksordning under 1964 som under

1963.

Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv ökade under året

från 4 214 mkr till ca 5 040 mkr. Någon motsvarighet till denna ökning förelåg

inte i den registrerade utvecklingen av bytesbalansen. De kända kapitaltransaktionerna

har däremot resulterat i ett valutainflöde, men detta var dock inte

större än att en kraftig positiv restpost i betalningsbalansen ånyo redovisas.

Växelkurserna på den svenska valutamarknaden för de viktigaste utländska

valutorna låg under en stor del av året under pariteten mot kronan, innebärande

att kronan var relativt starkare än tidigare i förhållande till andra valutor.

Denna situation kan ses som en följd av den stramare penningpolitiken och det

betydande valutainflödet under året.

Utvecklingen på den internationella valutamarknaden var under 1964 oroligare

än under tidigare år och för bl. a. pund sterling förekom stödåtgärder, i

vilka riksbanken vid ett par tillfällen tog aktiv del. Den 25 november 1964

ställde sålunda 11 centralbanker samt Internationella regleringsbanken i Basel

och Export-Import Bank i Washington D.C. sammanlagt 3 000 miljoner dollar

till Storbritanniens förfogande i form av korta krediter. Den svenska andelen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

därav uppgick till 100 miljoner dollar. Ungefär samtidigt lånade Storbritannien

1 000 miljoner dollar från Internationella valutafonden, varvid bl. a. det s. k.

GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow) aktiverades. Den svenska

andelen belöpte sig totalt till motvärdet i kronor av 27 miljoner dollar, varav

7 miljoner ställdes till förfogande mot betalning i guld.

Den i föregående års förvaltningsberättelse omnämnda översynen av det internationella

betalningssystemet resulterade under året i en rapport från den s. k.

tio-gruppen, bestående av representanter för de ledande industriländerna. Rapporten

var föremål för diskussion vid Internationella valutafondens årsmöte i

Tokyo i september 1964 (se nedan).

Valutaregleringen handhades under året efter i stort sett samma linjer som

tidigare, såsom framgår av valutastyrelsens berättelse, vilken fogas som bilaga

till denna förvaltningsberättelse.

Riksbankens transaktioner

I riksbankens balansräkning, som med en grov gruppering av posterna återges

i tabell 1, speglas bl. a. transaktioner, som riksbanken, eventuellt i samarbete

med riksgäldskontoret, vidtager för att påverka bankernas kassaställning. Sådana

åtgärder har under de senaste åren kommit att få ökad betydelse i riksbankens

penningpolitiska verksamhet. Såväl 1964 som 1963 har denna syftat till

att åtstrama bankernas kassalikviditet.

Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder

Genomsnittlig ställning vid rapportdagar. Mkr

l:a halvåret

2:a halvåret

Hela året

1963

1964

1963

1964

1963

1964

Tillgångar

Guld- och valutareserv .......

3 843

3 676

3 754

4 103

3 799

3 890

Skattkammarväxlar ..........

1 527

361

522

440

1 024

400

Obligationer .................

2 020

3 797

3 499

3 529

2 759

3 663

Utlåning till banker ..........

472

272

269

372

371

322

Övriga tillgångar .............

1 079

1 169

1 in

1 153

1 095

1 161

Summa

8 941

9 275

9 155

9 597

9 048

9 436

Skulder

Utelöpande sedlar ............

6 832

7 240

7 078

7 529

6 955

7 384

Statliga myndigheters clieckräk-

ningar ....................

103

87

135

78

119

83

Bankernas checkräkningar ....

30

35

42

33

36

34

Depositions- och kapitalräkning

903

914

855

952

879

933

Övriga skulder ..............

1 073

999

1 045

1 005

1059

1 002

Summa

8 941

9 275

9 155

9 597

9 048

9 436

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Balansräkningen påverkas av säsongvariationer men också i hög grad av tillfälliga

svängningar, som gör, att förändringarna från t. ex. årsskifte till årsskifte

ger ett dåligt uttryck för läget under året. För att tabellen skall ge en mera meningsfull

bild, upptar den därför genomsnittsvärden för ställningen vid rapportdagarna

halv- och helårsvis.

Vissa poster i riksbankens balansräkning är passiva i den meningen, att de ej

direkt eller på kort sikt påverkas av penningpolitiska åtgärder. Fn av dessa är

den utelöpande sedelmängden. I genomsnitt låg denna 429 mkr eller 6 % över

1963 års nivå och ökningen från årsskifte till årsskifte uppgick till 517 mkr eller

7%.

Till samma kategori hör även depositions- och kapitalräkningen, som domineras

av kontona för investering i rörelse. Från den 1 juli 1963 har tillstånd att

disponera medel i princip endast givits för lokaliseringspolitiskt betingade

projekt. Uttag med stöd av beslut dessförinnan skedde dock under 1964. Medan

behållningen på konton för investering i rörelse steg till 961 mkr, genom insättningar

på 237 mkr och uttag på 131 mkr, sjönk behållningen på konton för

investering i skogsbruk till 7 mkr genom uttag på 5 mkr och insättningar på

1 mkr. I genomsnitt låg depositions- och kapitalräkningen 1964 54 mkr högre

än 1963.

Under samlingsrubrikerna »övriga tillgångar» och -»Övriga skulder» har ett

flertal i huvudsak passiva poster sammanförts. Genomsnittligt steg den förra

gruppen med 66 mkr och sjönk den senare med 57 mkr. Av här ingående aktiva

poster må nämnas riksbankens utlåning till allmänheten. För året som helhet

ökade denna post med 14 mkr till 101 mkr, varvid de utestående avbetalningslånen

ökade med 12 mkr till 78 mkr, medan övriga utestående lån — hypotekslån,

växelkrediter och krediter i checkräkning — ökade med 2 mkr till 22 mkr.

Utvecklingen av den totala valutareserven beskrivs i ett följande avsnitt. Här

må nämnas, att riksbanken under 1964 netto förvärvade guld och utländska

valutor till ett belopp av 857 mkr. I genomsnitt översteg riksbankens guld- och

valutainnehav under 1964 innehavet under 1963 med 91 mkr.

Under de tre första kvartalen av 1963 omdisponerades riksbankens värdepappersinnehav.

En successiv minskning av skattlcammarväxelinnehavet ägde

rum, samtidigt som obligationsinnehavet ökade. Därefter har riksbanken förvärvat

skattkammarväxlar endast för kortare perioder och innehavet har däremellan

varit helt avvecklat. Denna utveckling framträder i tabellen i sjunkande

genomsnittssiffror för skattkammarväxlama och stigande för obligationerna.

Skattkammarväxelinnehavet företedde sålunda under 1964 en nedgång

med 624 mkr, mätt i årsgenomsnitt, varemot stod en ökning av obligationsportföljen

med 904 mkr; netto inträffade alltså cn ökning i värdepappersbehållningen

på 280 mkr. Jämföres första halvåret 1964 med samma period 1963,

framträder eu ökning med 611 mkr och vid cn jämförelse mellan andra halvåren

cn minskning med 52 mkr. Om behållningen på statliga checkräkningar avräknas

från statspappersinnehavet, blir motsvarande siffror för första halvåret cn

ökning med 627 mkr och för andra cn ökning med 5 mkr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 2. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dee.

1960 ..

36

28

—229

— 91

—104

—182

—114

—353

—357

— 99

—165

— 23

1961 ...

32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5

—109

58

1962 ..

17

25

6

52

—232

—285

12

— 46

—307

—226

—220

— 43

1963 ..

—123

—236

—321

—376

—504

—665

—199

— 86

—121

— 16

—278

—181

1964 ..

— 33

— 46

—258

—149

—180

—555

—437

—374

—289

—122

—419

—189

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning

i riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

De ovannämnda transaktionernas inverkan på bankernas kassalikviditet framgår

av genomsnittssiffrorna i tabell 1 över bankernas upplåning och deras checkräkningstiägodohavanden.

Checkräkningstillgodohavandena låg genomgående vid

den normalt förekommande lägsta nivån. För upplåningen redovisades under

första halvåret 1964 200 mkr lägre tal än under motsvarande tid 1963 och under

andra halvåret 103 mkr högre. Den mindre upplåningen i riksbanken under

vårhalvåret, då bankerna av säsongmässiga skäl brukar stå i skuld till riksbanken,

förklaras av att riksgäldskontoret under våren 1964 placerade relativt stora

överskottskassor i banksystemet och på så sätt bidrog till en säsongutjämning

av affärsbankernas riksbanksupplåning. Allmänt kan sägas, att affärsbankernas

säsongmässiga beroende av riksbanken var mindre 1964 än 1963 men att i

övrigt en ökad stramhet tämligen genomgående var förhanden.

Kreditmarknaden

Kreditförmedlingen på den svenska kreditmarknaden var under 1964 lika

omfattande som under 1963. Efter en mycket kraftig tillväxt från och med våren

1962 till och med sommaren 1963 stabiliserades kreditströmmen på den uppnådda

höga nivån. På efterfrågesidan bars kreditexpansionen under nämnda

period upp främst av en stark ökning i näringslivets upplåning. Under den

fortsatta utvecklingen med i stort sett oförändrad total kreditgivning minskade

upplåningen för denna sektor, medan den för övriga huvudgrupper av låntagare

tilltog. Bostadskrediterna växte sålunda i snabb takt. Kommunernas upplåning

ökade något, trots den mycket höga nivå kommunupplåningen uppnått under

åren 1962 och 1963. Statens upplåning var visserligen av jämförelsevis ringa

storlek både 1963 och 1964, men mot bakgrunden av tidigare inkomstöverskott

och skuldåterbetalningar utgjorde även statsupplåningen alltsedan hösten 1963

ett expansivt inslag i den totala kreditefterfrågan.

Av den totala kreditgivningen under 1964 svarade de långfristiga placeringarna

för en växande andel. Reverslångivningen från kapitalmarknadsinstituten ökade,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

9

Diagram A. Kreditmarknaden

12-m&nadersuppgifter. Nettobelopp

Diagram B. Kapitalmarknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Kreditmarknaden totalt

Kapitalmarknaden

avgränsad efter

finansobjekt^ *

* -

Anm. Jfr tabell 3, summakolumnens totalbelopp.

Anm. Jfr tabell 3, summakolumnens två sista

rader.

men den kraftigaste placeringstillväxten gällde de långfristiga obligationerna.

I allt väsentligt placerades obligationerna på marknaden utanför affärsbankerna,

varvid ökningen av allmänna pensionsfondens placeringsbehov var av stor betydelse.

Affärsbankerna köpte dock långa obligationer i växande utsträckning,

under det att de å andra sidan minskade sitt innehav av korta sådana. Den

direkta kreditgivningen från affärsbankerna, vilken under större delen av 1962

och 1963 varit synnerligen intensiv, fick under hösten 1963 och under 1964 ett

lugnare tempo, efter det att inlåningsströmmen och likviditeten redan tidigare

minskat.

Siffermässig redovisning av utvecklingen på kreditmarknaden under 12-månadersperioderna

t. o. m. september 1963 och 1964 lämnas i tabell 3. På grundval

av uppgifter ur tabeller av detta slag, upprättade vid kvartalsskiften, har diagrammen

A—H sammanställts. Diagram A visar den totala kreditgivningen på

12-månadersbasis vid de olika kvartalsskiftena åren 1960—1964. Diagram B

innehåller uppgifter — beräknade och redovisade på motsvarande sätt — om

utvecklingen på kapitalmarknaden avgränsad både efter finansobjektens art

och efter institutionella kriterier. I diagrammen C—H redovisas upplåningen

och utlåningen fördelade på låntagar- och långivarkategorier och även på finansobjekt.

Uppgifter för fjärde kvartalet 1964 saknas i diagrammen. Vissa kompletteringar

avseende detta kvartal har gjorts i den följande texten, vilken i allmänhet

täcker hela 1964.

s. 1963 Kontrollera mot PDF

Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1963

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m.

september 1963. Mkr

Låntagare

Summa

Långivare och finansobjekt

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv \

56S

_

131

28

730

2. Skattkammarväxlar och kort-

— 1347

__

—

— 1 347

1 965

—

134

—

2 099

— 50

—

—

28

— 22

— 1033

30

867

2 258

2122

6. Skattkammarväxlar och kort-

— 459

_

__

— 459

— 659

30

188

18

— 423

—

—

—

— 1

— 1

85

—

679

2 241

3 005

— 281

m

1 600

195

229S

11. Skattkammarväxlar och kort-

— 108

_

— 108

— 57

118

257

123

441

— 116

366

1 343

372

1965

14. Enskilda försäkringsinrätt-

8

in

m

236

809

11

_

—

—

11

*16. Obligationer och förlagsbevis

— 3

61

379

182

25

619

25

_ -

80

45

29

154

19. Offentliga försäkringsinrätt-

85

287

590

580

1512

*20. Obligationer och förlagsbevis

85

152

135

586

4

480

100

1303

239

22. Allmänheten (restpost).....

23. Skattkammarväxlar och kort-

— 7

93

31

11

351

119

93

*24. Obligationer och förlagsbevis

— 82

31

41

57

297

47

297

26. Diverse ..................

— 18

—

—

—

— 18

27. Kreditmarknaden totalt ....

28. Skattkammarväxlar och kort-

— 660

— 1 810

973

3 656

3 951

7 920

— 1 810

29. Kortfristiga obligationer ...

30. Långfristiga obligationer och

851

398

— 4

396

— 108

1 693

860

739

3 347

. .

_

321

321

32. Affärsbankernas och riksban- kens direkta lån (4 + 9)

33. Kapitalmarknadsinstitutens

reverslån m. m.

(13 + 18 + 21) ...........

35

— 116

581

679

1 392

2 269

501

2 983

2 358

— 18

_

_

_

— 18

35. Kapitalmarknaden, avgränsas

efter finansobjekt

(30 + 31+33) ...........

282

977

3 085

1 682

6 026

36. Kapitalmarknaden, institu- tionellt avgränsad (med

markerade poster) .........

— 173

913

2 655

1 665

5 090

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och

näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning

utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten

även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplanade belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1961,

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1964. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

1. Riksbanken ...............

%

10

33

28

165

2. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ...................

141

141

3. Obligationer ..............

— 47

10

33

25

21

4. Direkta lån ...............

—

—

—

3

3

5. Affärsbanker .............

— 576

150

1 339

1503

21,16

6. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................

— 242

_

_

_

— 242

7. Obligationer ..............

— 348

50

638

— 22

318

8. Aktier ...................

—

—

—

19

19

9. Direkta lån ...............

14

100

701

1 506

2 321

10. Andra banker.............

— is

329

1 551,

31,7

2187

11. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ...................

— 1

_

_

__

— 1

*12. Obligationer ..............

— 6

92

87

— 16

157

*13. Reverslån m. m............

— 36

237

1 467

363

2 031

14. Enskilda j försäkring sinrätt- ningar ....................

137

217

282

375

1011

15. Skattkammarväxlar .......

— 3

—

—

—

— 3

*16. Obligationer och förlagsbevis

140

41

207

144

532

*17. Aktier ...................

—

—

—

65

65

*18. Reverslån m. m............

—

176

75

166

417

19. Offentliga försäkring sinrätt- ningar ...................

U0

m

822

530

2 205

*20. Obligationer och förlagsbevis

449

199

790

434

1 872

*21. Reverslån m. m............

—

205

32

96

333

22. Allmänheten (restpost).....

21,7

u

25

31,2

658

23. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................

— 94

— 94

*24. Obligationer och förlagsbevis

319

44

25

1

389

*25. Aktier ...................

—

—

—

341

341

26. Diverse ..................

22

—

—

—

22

27. Kreditmarknaden totalt ....

SOS

1151,

1,055

3125

8 61,2

28. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................

— 199

— 199

29. Kortfristiga obligationer .. .

— 519

—

—

— 50

— 569

30. Långfristiga obligationer och

förlagsbevis ..............

1 026

436

1 780

616

3 858

31. Aktier ...................

—

—

—

425

425

32. Affärsbankernas och riksban- kens direkta lån (4 9) ...

14

100

701

1 509

2 324

33. Kapitalmarknadsinstitutens

reverslån m. m.

(13 + 18 + 21) ...........

— 36

618

1 574

625

2 781

34. Diverse (26) ..............

22

_

_

_

22

35. Kapitalmarknaden, avgränsad

efter finansobjekt

(30 + 31 + 33) ...........

090

1 051,

3 351,

1 GGG

7 061,

36. Kapitalmarknaden, institut

tionellt avgränsad (med *

markerade poster) .........

8GG

991,

2 683

1 591,

6 137

bär minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarviixelinnehav har minskats med statens

tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister

i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Utvecklingen hos olika lån tagar grupper

Staten

Under 1964 växte statsutgifterna liksom under föregående år något snabbare

än statsinkomsterna och ett kassamässigt budgetunderskott om 260 mkr

uppkom. Jämfört med underskottet 1963, 201 mkr, innebar detta en viss ökning.

Budgetutfallet 1963 hade likväl av en tillfällig orsak varit speciellt ogynnsamt.

I november och december nämnda år återbetalades nämligen ett extraordinärt

stort belopp av överskjutande preliminär skatt. Sänkningen av inkomstskatteskalorna

från och med år 1962 åtföljdes av sänkt preliminärskatteuppbörd först

några månader in på året. Härigenom kom 1962 års preliminärskatteuppbörd att

bli relativt stor med betydande återbetalningar som resultat. Utan dessa tillfälliga

förskjutningar i skattebetalningarna skulle budgetutfallet ha utvecklats

mera jämnt från tidigare inkomstöverskott fram till budgetunderskottet för

kalenderåret 1964 (jfr kurvan för statsupplåningen i diagram C).

Liksom under 1963 företog staten under 1964 en icke obetydlig långfristig

upplåning. Två nya långa obligationslån emitterades, och inbetalningarna på

det före årets början upplagda långa lånet fortsatte. Totalt inbetalades 504 mkr

på dessa emissioner under 1964. Därutöver emitterades ett premielån, utgörande

Diagram, C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

5000

4 000

3000

2000

1000

-1000

-2000

Närings!!

v

Bostäder

i

Kommun

>r

L^W.J

i

\

w

i

Staten

, l ,

, i i

, ! ,

Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning

på långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

5000

4000

3000

2000

1000

-1000

-2 000

ö

—

/riga krec

Hinstitut

vy

!

V

t

i

1

t

V

I

V

i

^Affärsbanker

/

\ A

/ T*

7Allmänheten

V/i

Riksban

_

ken

l 1. 1

i i i

1960 1961 1962 1963 1964

1960 1961 1962 1963 1964

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

13

konvertering av 1955 års s. k. bostadspremielån, och gjordes inbetalningar på

det i slutet av 1963 emitterade premielånet. På premielånen inbetalades under

året 113 mkr. Ytterligare långfristig upplåning förekom men utgjorde icke något

mera betydande inslag i statsupplåningen. Återbetalningarna av ursprungligen

långfristiga lån var å andra sidan begränsad till jämförelsevis små belopp och

totalt uppgick den statliga långfristiga nettoupplåningen under 1964 till 571 mkr

mot 857 mkr under år 1963.

I fråga om den kortfristiga upplåningen var utvecklingen den motsatta. Två

korta obligationslån emitterades, vilka inbringade 737 mkr, medan tre lån av

samma typ om sammanlagt 1214 mkr inlöstes. Övriga kortfristiga skulder

ökade, ehuru mindre kraftigt. Totalt minskade statens kortfristiga skulder med

320 mkr mot 664 mkr under 1963. Även under 1964 förekom således en icke

obetydlig konsolidering av den utelöpande statsskulden.

Kommunerna

Kommunernas investeringsutgifter var betydligt större under 1964 än under

1963. Eftersom utgifterna även för övriga ändamål ökade, ägde en omfattande

total utgiftsstegring rum. Inkomsterna steg samtidigt, dock ej i samma utsträckning

som utgifterna. Finansieringsunderskottet, för vilket en stark ökning förelegat

redan under de båda närmast föregående åren, fortsatte således att växa

under 1964, ehuru i avtagande takt.

Kommunernas upplåning steg kraftigt under 1962. Den fortsatte att växa

under 1963 och uppgick då till ca 1 000 mkr. Under 1964 ökade den ytterligare

något och kan beräknas ha uppgått till ca 1 200 mkr. Uppgifterna avser nettoupplåningen.

Vad gäller nyupplåningen var siffrorna större även om enbart den

långfristiga nyupplåningen beaktas.

I fråga om såväl nyupplåningen som nettoupplåningen spelade obligationsemissionerna

en stor och växande roll. Kommunernas och kommuninstitutens

emissioner av långa obligationslån, som under 1963 uppgick till 418 mkr, steg under

1964 till ca 660 mkr. Deras övriga upplåning utgjordes väsentligen av reverslån

i kapitalmarknadsinstituten. I lånerörelsen gentemot affärsbankerna torde

dock återbetalade belopp ej fullt ha svarat mot vad som tagits i anspråk, varför

även hos dessa institut en viss kommunal nettoupplåning sannolikt förekommit.

Den privata sektorn

Statens och kommunernas sammanlagda nettoupplåning under kalenderåret

1964 översteg ej i någon större utsträckning deras upplåning under kalenderåret

1963. Vid en jämförelse med uppgifter något längre bakåt i tiden framträder

däremot cn stark ökning. För den privata sektorn stagnerade upplåningen på

den under 1963 uppnådda höga nivån. Bostadskreditgivningen fortsatte att

öka, medan kreditgivningen till näringslivet avtog.

För ökningen av bostadskreditgivningen under 1964 spelade affärsbankernas

både direkta utlåning och obligationsförvärv cn betydande roll. Nya byggnadskred

i t er gavs i betydligt större utsträckning än under 1963, trots att redan då

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

en stark expansion i affärsbankernas byggnadskreditgivning ägt rum. För 1961

och 1962 uppgick ifrågavarande nyutlåning till drygt 2 000 mkr. För 1963 översteg

den 2 700 mkr och kan för 1964 beräknas ha uppgått till omkring 3 300 mkr.

Avlyften under 1964 var betydligt större än nyutlåningen under 1963.

Under 1964 tog de bostadsfinansierande hypoteksinstituten obligationsmarknaden

i anspråk i ökad utsträckning. På nyemissionerna inbetalades 2 500 mkr,

exkl. konverterade belopp, att jämföras med 1 462 mkr för 1963. Amorteringarna

var jämförelsevis små under båda åren, varför nettobeloppen låg i närheten av

nämnda siffror. I fråga om kapitalmarknadsinstitutens direkta utlåning till bostadsbyggandet

förelåg en viss stegring, och bostadssektorns totala upplåning på

öppna marknaden torde för 1964 ha uppgått till omkring 4 300 mkr. Läggs härtill

de statliga lånen för bostadsbyggande, erhålls ett lånebelopp av 5 000 mkr,

att jämföras med ej fullt 4 500 mkr under 1963.

Tabell Inlåningen hos bankerna

Förändringar i innestående belopp. Mkr

12-månadersperioderna t. o. m.

november

1962

1963

1964

Riksbanken1) .............................................

— 370

— 335

103

Affärsbanker .............................................

2 799

2 032

2 069

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....................

— 969

319

20

Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2) ............

2 829

1 591

1 778

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2) ..............

1 126

122

— 97

Övriga räkningar ........................................

— 187

—

368

Sparbanker3) ..............................................

1 279

1 190

1 309

Postsparbanken ...........................................

429

457

360

264

240

229

Centralkassor för jordbrukskredit ...........................

185

210

344

Summa

4 586

3 794

4 414

1) Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.

2) Kapitalräkning med 12 respektive 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.

3) Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.

Nedgången i jöretagens upplåning på den organiserade kreditmarknaden i

Sverige under hösten 1963 och under 1964 synes ha betingats av flera orsaker.

Investeringarna ökade visserligen, men vinstutvecklingen var också i stigande.

Upplåningssvårigheterna medförde en ökad tendens till att ta likvida tillgångar

i anspråk, framför allt banktillgodohavanden. Till minskningen i nämnda upplåning

torde även utvecklingen av leverantörskrediter och kundfordringar ha

bidragit. Regelmässigt växer detta slag av kreditförmedling under perioder av

stramhet på kreditmarknaden, och det strama läget under 1964 torde inte ha

utgjort något undantag. Utvecklingen av kreditgivningen i samband med han
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

15

deln med utlandet synes — att döma av tillväxten av restposten i betalningsbalansen

— ha inneburit ett icke ringa tillskott till de svenska företagens finansiering.

Av stor betydelse härvidlag torde emellertid även den direkta upplåningen

i utlandet ha varit (jfr avsnittet om betalningsbalansen).

Minskningen i företagens upplåning på kreditmarknaden gällde i första hand

upplåningen i affärsbankerna. Upplåningen i kapitalmarknadsinstituten hölls

väl uppe, liksom kapitalanskaffningen genom emissioner av aktier. I fråga om

obligationsemissionerna skedde inte någon större förändring. Nyemissionerna

uppgick under 1964 till ca 800 mkr mot 744 mkr under 1963, och netto torde

obligationsupplåningen under vartdera året ha uppgått till omkring 500 mkr.

I fråga om den finansiella utvecklingen inom den privata sektorn må slutligen

några uppgifter avseende hushållen lämnas. Hushållens disponibla inkomster,

som under 1963 steg med 8 %, kan för 1964 beräknas ha stigit med 7V2 %. Även

konsumtionsstegringen var avtagande, men den var relativt större än inkomstökningen,

och sparandeökningen avtog.

Den sparandetillväxt, som ägde rum, även om den var mindre än under år

1963, tog av allt att döma formen av växande bankinsättningar (tabell 4). Det

är dock även möjligt, att hushållens förvärv av värdepapper ökat. Siffrorna i

tabell 3 för »Allmänheten» skulle kunna tyda härpå. Däri ingår emellertid också

förvärv, gjorda av andra placerare än hushåll.

Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden

Kapitalmarknaden

Placeringarna på kapitalmarknaden var under 1962 och i början av 1963 av

mycket stor omfattning. De minskade därefter men fick under 1964 ny fart

(diagram B). Sammanförs placeringarna i aktier, förlagsbevis och långfristiga

obligationer med kapitalmarknadsinstitutens direkta långivning, vilket innebär

att kapitalmarknaden avgränsas efter finansobjektens art, erhålles ett belopp av

7 000 mkr för 1964 mot 6 000 mkr för 1963. Medtages i fråga om obligationer,

förlagsbevis och aktier endast kapitalmarknadsinstitutens och allmänhetens placeringar,

vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsas institutionellt, redovisas

placeringar till ett belopp av 6 200 mkr för 1964 mot 5 200 mkr för 1963.

Som framgår av diagram E, fortsatte under 1964 tillväxten av reverslånegivningen

i jämn takt. För placeringarna i obligationer och förlagsbevis var utvecklingen

ojämnare, men det placerade beloppet var likväl större än under 1963.

Placeringarna i aktier ökade också, men liksom under tidigare år var de jämförelsevis

små.

De »Offentliga försäkringsinrättningarna» placerade ett betydligt större belopp

1964 än 1963 (diagram F), vilket helt förklaras av allmänna pensionsfondens

tillväxt. Som nämnts i annat sammanhang ökade även allmänheten sina

placeringar. I fråga om de »Enskilda försäkringsinrättningarna» förelåg också

ett växande placeringsbehov. För de institut, som sammanförts under »Andra

banker» (sparbanker, postbanken och centralkassor för jordbrukskredit), hade

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

16

Diagram E. Kapitalmarknadsutbudet

Avgränsning och fördelning

efter finansobjekt

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Långfristiga obligationer

och förlagsbevis.

Reverslån m. m.

Diagram G. Upplåningen på kapitalmarknaden
-

Avgränsning efter finansobjekt

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

istäder

Näringsliv

Staten

-1000

Diagram F. Kapitalmarknadsutbudet

Institutionell avgränsning. Fördelning på

långivare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Allmänheten

Mkr

"Andra banker"

iga försäkringsinrättningar

a försäkringsinrättningar

2000

1000

Diagram H. Upplåningen på kapitalmarknaden
Institutionell

avgränsning

Fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Näringsliv
-

Kommunei

-1000

under en stor del av 1962 och 1963 de sammanlagda placeringarna i obligationer

och direkta lån ökat mycket kraftigt, varefter en fallande trend följt. Under

senare delen av 1964 växte dessa placeringar på nytt, och för kalenderåret 1964

torde de ha uppgått till ungefär samma belopp som för kalenderåret 1963.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

17

Affärsbankerna

Som redovisats i avsnittet om riksbankens transaktioner, var affärsbankernas

kassalikviditet, i meningen nettoställning gentemot riksbanken, mycket ansträngd

under praktiskt taget hela 1964. Kassamedel drogs ur bankerna genom

den jämförelsevis stora statliga upplåningen på marknaden, liksom genom företagens

insättningar på investeringskonton i riksbanken och ökningen av allmän
-

Tabell 5. Förändringar i bankernas likvida tillgångar

Mkr

12-månadersperioderna t. o. m.

november

Påverkande jaktörer

1962

1963

1964

I. Total valutareserv ..............................

661

— 263

881

2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott ............

3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och af- färsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos post-

— 651

— 283

201

banken (ökn.—) ...............................

883

— 11

— 807

4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) .............

— 431

— 434

— 374

5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.—)

313

330

— 104

6. Övriga riksbankstransaktioner ...................

— 68

146

14

7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer

330

191

630

8. Andra affärsbankstransaktioner ..................

109

— 119

181

9. Summa ........................................

1176

— US

622

Affärsbankernas likvida tillgångar

10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ....

28

36

158

11. Nettofordran på inhemska banker................

319

— 164

116

12. Upplåning i riksbanken (ökn.—) ................

— 239

— 9

— 167

13. Dagslån till riksgäldskontoret ....................

1

— 1

1

14. Skattkammarväxlar .............................

441

— 89

— 71

15. Nettofordran på utländska banker................

111

— 120

253

16. Summa 10—15 .................................

661

— 3i7

290

17. Korta statsobligationer ..........................

369

— 470

— 113

18. Långa statsobligationer .........................

363

57

— 235

19. Korta hypoteksobligationer ......................

1

— 52

— 69

20. Långa hypoteksobligationer .....................

329

243

699

21. Summa 17—20 .................................

1 062

— 222

282

22. Summa (16 + 21)...............................

1 723

— 669

572

Postbankens korta fordringar

23. Nettofordran på banker ........................

— 135

36

— 84

24. Dagslån till riksgäldskontoret ....................

— 45

—

— 1

25. Skattkammarväxlar .............................

—

—

26. Summa ........................................

27. Allmänna pensionsfondens korta netto]ordringar på

— 180

36

— 85

affärsbankerna .................................

— 367

90

135

Anm. Positiva tal innebiir ökning av de likvida tillgångarna, negativa minskning.

2 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1966. 8 samt. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Diagram I. Affärsbankernas likvida

tillgångar

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

A

Stat

teks

t""

ä- och hyf

obligation

)0-

er

\

/

•n

\

5P

"O

c

<

\

ra likvida

ir~

i

tillgångar än

obligationer

1960 1961 1962 1963 1964

Diagram J. Affärsbankernas inlåning

och utlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Inlåning

* Utlåning

1960 1961 1962 1963 1964

Anm. »Andra likvida tillgångar» utgörs av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran

på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar.

hetens sedelinnehav (tabell 5). Kassautflödet från bankerna dämpades emellertid

å andra sidan genom försäljning till riksbanken av inströmmande utländska

valutor.

I diagram I har lagts in 12-månaderstal, avseende förändringarna i det sammanlagda

värdet av bankernas nettofordringar på riksbanken och andra banker

samt korta nettofordringar på riksgäldskontoret och utlandet, d. v. s. de mest

likvida tillgångarna (se kurvan »Andra likvida tillgångar än obligationer»). Som

synes låg förändringarna av dessa tillgångar mycket nära noll både i slutet av

juni och slutet av september, vilket innebär, att någon större nivåförändring

inte inträffat under de närmast föregående 12-månadersperioderna. Senare ägde

en viss ökning rum, vilket framgår av tabell 5 (se rad 16).

Affärsbankerna gjorde under 1964 icke obetydliga placeringar i obligationer,

efter att under 1963 ha minskat sitt innehav. För hypoteksobligationerna var

köpen väsentligt större än försäljningarna, men för statsobligationerna övervägde

försälj ningarna.

Expansionen av affärsbankernas utlåning under 1962 och 1963 följdes under

1964 av en icke obetydlig dämpning av utlåningsströmmen. 12-månaderstalen

minskade från mer än 3 000 mkr till omkring 2 000 mkr (diagram J). Förändringen

gällde i första hand annan utlåning än lån för bostadsbyggande. Som

framgår av tabell 6 uppgick 12-månadersbeloppet för denna utlåning vid utgången

av november 1963 till ca 2 400 mkr och vid utgången av november 1964 till

ca 1 400 mkr. Även för de utestående bostadsbyggnadskrediterna redovisades en

minskande tillväxt. Nya krediter till bostadsbyggandet hade under 12-månadersperioden

t. o. m. november 1963 givits till ett belopp av 2 701 mkr. Avlyften hade

under samma period uppgått till 1 919 mkr och det utestående beloppet ökat

med 783 mkr. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1964 uppgick mot
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

19

Tabell 6. Affärsbankernas utlåning

Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr

Bostadsbyggnadskrediter

1962 1963 1964

Övrig utlåning

1962 1963 1964

1962

Totalt

1963

1964

Januari ........

— 58

— 44

- 51

155

296

378

97

252

327

Februari .......

32

47

103

83

190

18

115

237

120

Mars...........

— 206

77

88

380

788

412

173

865

500

April...........

— G5

97

- 74

145

— 25

— 4

80

72

— 78

Maj ...........

— 113

108

— 226

504

544

646

391

652

420

Juni ...........

— 44

139

52

14

— 31

— 193

— 30

108

— 141

Juli ............

32

158

139

224

283

154

256

441

293

Augusti ........

— 3

98

87

— 67

43

— 118

— 70

141

— 32

September ......

39

- 94

174

443

168

314

482

74

488

Oktober ........

70

76

— 50

— 273

— 73

— 199

— 202

4

— 249

November ......

72

171

162

421

259

302

493

430

464

December ......

— 49

162

— 79

— 285

— 129

— 123

12-månadersperio- den t. o. m. nov.

— 292

783

566

1 822

2 363

1 425

1 530

3 146

1 991

svarande siffror till 3 221, 2 656 resp. 566 mkr. Av intresse är vidare att notera,

att den lägre nettokreditgivningen från affärsbankernas sida till bostadsbyggandet

inte betingades av minskad nyutlåning utan av ökade avlyft.

Tillväxten i insättarbehållningen hos affärsbankerna avtog, långt innan bankernas

kreditexpansion dämpades. Minskning i 12-månaderstalen för inlåningen

förelåg redan från och med andra kvartalet 1963, medan den sjunkande trenden

för utlåningen begynte först under första kvartalet 1964. Resultatet blev en fortgående

försämring i likviditeten. Under 1964 harmonierade doek utlåningstendensen

bättre med inlåningstendensen, varför de likvida tillgångarna under

detta år kom att ligga på ungefär samma nivå som under 1963, närmast med

tendens till stegring. Genom tillväxten i insättarbehållningen minskade dock

bankernas relativa likviditet, d. v. s. förhållandet mellan likvida tillgångar och

förpliktelser. Den för bankerna genomsnittliga likviditetskvoten, beräknad enligt

riksbankens rekommendation, uppgick sålunda vid slutet av november 1964

till 34,0 % mot att vid slutet av november 1963 ha legat vid 34,6 %.

Obligationsmarknaden

Ränteglidningen under augusti—september 1963, som resulterade i en höjning

med 1/4% av obligationsräntorna och de bundna reverslåneräntorna, följdes av

en minskning i emissionsverksamheten. Förutom två långa statslån emitterades

under sista kvartalet ett antal industri- och kommunlån men till ett betydligt

lägre sammanlagt belopp än under motsvarande period året innan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån

Procent

Kurser

Effektiv ränta

1963

1964

1963

1964

löptid

31/12

31/3

30/6

30/9 31/12

31/12

31/3 30/6 30/9 31/12

5 1/4 1958/68 28/4 .......

100

97

97

97%

97%

5,25

6,09

6,14

6,11

6,17

4 3/8 1962/66 ...........

98%

96%

96%

97

97%

5,16

6,25

6,34

6,30

6,43

4 1954/66/70 ........

Lån med lång återstående

löptid

921/a

91%

91

90

89%

5,34

5,58

5,74

6,01

6,21

5% 1960/70/75 ..........

100%

98%

98

97

96%

5,40

5,72

5,75

5,89

5,99

4 % 1956/66/80 ...........

91 %

88

87%

86%

86%

5,29

5,65

5,69

5,81

5,88

3 % 1943/53/88 15/4 .....

78%

74%

73%

73%

71%

5,03

5,43

5,49

5,53

5,74

3 1945/55/85 1/7 ......

74%

69%

69%

69%

67

4,92

5,44

5,46

5,50

5,76

3 1934/44/— ..........

66I/4

62%

62%

62

61%

4,53

4,80

4,80

4,84

4,90

Under januari 1964 framkom åter tendenser till kursfall och det matta intresset

på placerarsidan markerades också av det förhållandevis dåliga resultatet

av bostadsinstitutens emissioner.

Diskontohöjningen den 31 januari med 1/2% till 41/2% medförde tillsammans

med den tidigare under månaden registrerade kursnedgången en höjning

av förräntningen på långa obligationer med omkring 0,4—0,5 procentenheter

varierande med olika typer av lån.

Det första lån som emitterades i det nya ränteläget, var ett 16-årigt 5 3/4 %

statslån med konverteringsrätt efter 10 år. Därmed markerades diskontohöjningens

genomslag på den långa marknaden, samtidigt som lånebeloppets begränsning

till 100 mkr — lånet blev starkt övertecknat — inte nämnvärt ansträngde

kapitalmarknaden. Ett flertal industri- och kommunlån emitterades

därefter.

I slutet av februari återinfördes tillämpningen av strängare räntevillkor för

bankernas upplåning i riksbanken, samtidigt som ett 3-årigt 6 % statslån emitterades.

Effekten på obligationsmarknaden av de båda åtgärderna begränsades i

stort sett till den korta sektorn, men även en del längre lån fick vidkännas

smärre nedjusteringar. På det korta lånet tecknades ca 500 mkr, varav 200 mkr

av affärsbanker, 75 mkr av aktiebolag, ekonomiska föreningar och liknande samt

drygt 100 mkr av enskilda personer, medan resten fördelade sig på skilda kategorier

tecknare.

Ytterligare några industrilån emitterades i mars, och under första kvartalet

placerades därmed ca 700 mkr obligationer för andra än staten, vilket var ungefär

lika mycket som under motsvarande tid 1963.

Under april—maj begränsades emissionsverksamheten till försäljningar från

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 8. Obligations- och jörlagslåneemissioner

Mkr

Låntagare

1960

1961

1962

1963

1964

1 315

370* 1)

1 0502)

2 874*)

1 531'')

89

200

1 000

1 974

737

1 074

_

800

693

1001)

502)

1004)

101=)

152

70

_

_

—

957

1 416

2 302=)

1 595

3 282“)

824

1 269

2 061=)

1 359

2 875°)

86

60

214

133

147

155

176

193

479

1 500

1 172

1 168

216

316

1 068

590

601

140

no

290

360

445

25

_

34

10

_

12

18

98

112

107

Utlandet ............................

62

35

10

100

15

Summa

2 727

2 265 4 852

5 641

5 981

1)—°) Dessutom konvertering, *) 300 mkr, 2) 150 mkr,s) 400 mkr, *) 175 mkr,r’) 9 mkr och ®) 305 mkr.

Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive &r avtal om försäljning träffats

(tecknade belopp). I beloppen ingår även försäljning av under tidigare år daterade lån.

stadshypotekskassan, bostadskreditkassan och de övriga bostadsinstituten.

Under andra kvartalet såldes bostadsobligationer för i runt tal 1100 mkr mot

drygt 250 mkr under samma tid 1963. Beloppet emitterade industri- och kommunobligationer

uppgick till ca 300 mkr under andra kvartalet 1964 mot ca

400 mkr motsvarande tid året innan.

Ytterligare lån emitterades under sommarmånaderna juli—augusti, samtidigt

som försäljningen av bostadsobligationer fortsatte. Den sistnämnda tenderade

att minska redan under augusti för att i början av september helt upphöra. En

alltmer avvaktande attityd kunde märkas på placerarsidan, och ett visst utbud

av långa obligationer, främst av stadshypotekskassans 5 3/4% lån, skedde till

kurser under pari.

I detta läge hade stadshypotekskassan att konvertera ett 5 % lån av år 1959

på ursprungligen 5 år och drygt 300 mkr, som förföll till betalning den 30 oktober.

Huvudparten härav låg i affärsbankerna. I slutet av september utbjöds ett

nytt 5-årslån till 6 % ränta. Ca 170 mkr av det förfallande korta lånet konverterades

och ytterligare ungefär 120 mkr såldes av det nya lånet.

Det vekare kursläget och kanske också villkoren vid stadshypotekskassans

konvertering bidrog till att öka förväntningarna om cn diskontohöjning. När

därför stadshypotekskassan och bostadskreditkassan i början av oktober ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 9. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån

Procent

Låntagare

1/1—30/1

31/1—5/11

6/11—31/12

Svenska staten .....................

5.251)

5,75

6

Hypoteksinstitut ...................

Stadshypotekskassan m. fl. primär-

långivare ......................

5,25

5,75

6

Bostadskreditkassan m. fl. sekundär-

långivare ......................

5,5

6

6,25

Industrier

obligationer ....................

5,5l)

6

6,25

förlagslån ..................

6 (99)

6,5

Kommuner ...................

5,5'')

6

6,25

Banker (förlagslån) .................

5.751) (99)

6,25

•

Riksbankens diskonto ..............

4

4,5

5

Emission har ej ägt rum. Avser villkoren fram till föregående årsskifte.

Anm. Emissionskurs angiven vid avvikelse från pari.

bjöd nya lån till oförändrade villkor — 5 3/4 resp. 6 % till pari — blev mottagandet

reserverat. Villkoren uppfattades visserligen som ett tillkännagivande, att

någon ränteändring inte var aktuell och en del smärre kurshöjningar registrerades,

men någon överteckning ägde ej rum, trots att lånebeloppet var begränsat

till 310 mkr.

Höjningen av diskontot med 1/2 % den 6 november utlöste på obligationsmarknaden

ett kursfall om 1—2 procentenheter, vilket innebar en höjning av

effektivräntan med 0,15—0,25 %. Den följande räntesättningen på den långa

marknaden kom också att resultera i en höjning av de 10-årsbundna räntorna

med 1/4%.

Emissions verksamheten inleddes efter diskontoändringen med att ett antal

kommunala obligationslån å tillsammans 260 mkr emitterades. Efter några industrilån

följde så ett långt statslån till 6 % ränta. Lånet som var 16-årigt med

konverteringsrätt för riksgäldskontoret efter 10 år, emitterades till pari. Av

lånet utbjöds till teckning 250 mkr. Teckningen avbröts efter en dag, då ca

265 mkr hade tecknats.

Efter ytterligare några industrilån avslutades årets emissioner med lån för

bostadssektorn. Under emissionsveckan tecknades på kassornas och de övriga

institutens lån sammanlagt ca 730 mkr.

Det sammanlagda beloppet under året emitterade obligationer och förlagsbevis

med fördelning på låntagarkategorier framgår av tabell 8. Emissionsvillkoren

redovisas i tabell 9, vilken uppdelats i perioder med hänsyn till diskontoändringarna.

Under januari förekom ej emissioner för vissa av de angivna kategorierna,

men räntesatser har ändå medtagits för att ange det rådande läget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

23

Diagram K. Affärsvärldens aktieindex

1937 = 100

Diagram L. Aktieomsättning vid Stockholms

fondbörs

Bruksföretag

Verkstäder

Per 12 månader

Generalindex

Rederier

Per månad

Banker

Aktiemarknaden

Aktiebörsen präglades under 1964 av en generell stegring av kursnivan, vilken

utgjorde fortsättningen på den uppgång, som började omkring årsskiftet

1962/63. Enligt Affärsvärldens generalindex steg kurserna under 1964 med

16 %, vilket innebär en svagare ökning än 1963 års, som uppgick till 24 %.

Under 1962 hade kurserna i genomsnitt sjunkit med 8 %.

Börsåret 1964 inleddes med en stark kurshöjning i förening med livlig omsättning

och under januari steg generalindex med 6 %. Den stigande tendensen

dämpades dock under den följande månaden under intryck av bl. a. diskontohöjningen

den 31 januari samt riksbankens stramare hållning gentemot bankerna.

Andra orsaker föreföll vara den konkurrens aktiemarknaden erhöll genom

emissioner av högförräntade obligations- och förlagslån, samt det vid denna tidpunkt

ovissa läget på avtalsfronten. Under de första veckorna i april nåddes

efter avtalsuppgörelsen mycket höga omsättningssiffror i förening med en generellt

sett konstant kursnivå. I slutet av samma månad inleddes en nedgångsfas,

som varade till omkring halvårsskiftet och som troligen initierades av att en

utredning för översyn av realisationsvinstbeskattningen å aktier tillsattes.

Under inverkan av den goda konjunkturutvecklingen tog kursstegringarna ny

fart i början av andra halvåret. Efter en stabilisering av den uppnådda nivån

under september—oktober fortsatte uppgången under årets sista månader.

Marknaden i stort påverkades sålunda varken av den i slutet av oktober kungjorda

brittiska importavgiften på 15% med åtföljande motsättningar inom

EFTA eller av friktioner inom EEC.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Utvecklingsmönstret 1962—1964 för de i diagram K redovisade huvudgrupperna

av aktier har med undantag av banker varit relativt enhetligt. Under 1962

ägde en nedgång rum följd av en uppgång, vars ökningstakt avtog under hösten

1963 och under 1964. Bankaktierna däremot sjönk under 1964 efter att ha stigit

under de båda föregående åren.

Under 1964 steg bland här redovisade grupper verkstadsaktierna kraftigast

eller med 22 %; på stagnationsfasen 1961—1962 hade under 1963 följt en kraftig

uppgång, som under 1964 avtog. Träföretagens aktier steg under 1964 med

7 % efter att året innan ha gått upp med 25 %. Kurserna för dessa aktier låg

dock vid slutet av 1964 ej pa den nivå de hade 1960. Bruksaktierna visade

under 1964 en uppgång på 10 % mot 11 % under 1963. I jämförelse med de

kraftiga kursrörelserna för dessa aktier under perioden 1959 till mitten av

1963 kan tiden därefter fram till slutet av 1964 betecknas såsom en period av

någorlunda stabila kurser. Rederiaktiernas kurser, som 1962 sjunkit med 13 %

och som 1963 stigit med 20 %, steg 1964 med 6 %. För bankaktier sjönk kurserna

1964 med 9 % efter att 1963 ha stigit med 19 %.

Både 1963 och 1964 års kursstegringar var förenade med starka omsättningsökningar

(diagram L). Under 1964 noterades den högsta månadsomsättningen

i april med 71 mkr. Den högsta dagsomsättningen, 5 mkr, noterades också denna

månad.

Näringslivets nettokapitalanskaffning på marknaden genom aktieemissioner

uppgick under 1964 till 499 mkr, vilket var något mer än under 1963 (tabell 3

och diagram E). Genom statliga aktieförvärv tillsköts 14 mkr.

Valu t amarknaden

Valutareserven

Mot slutet av 1963 visade valutareserven åter tendens till att öka och redan

i januari 1964 hade det begränsade valutautflödet under 1963, som följde på

de stora ökningarna under 1961 och 1962, mer än kompenserats. I motsats till

föregående år undergick ej valutabehållningen någon säsongmässig reducering

under vårmånaderna och under senare delen av året ökade den markant. Den

23 november passerade valutareserven för första gången 5-miljarderstrecket.

Det strama kreditmarknadsläget gjorde det under 1964 mindre fördelaktigt

för affärsbankerna att för någon längre tid behålla inströmmande valutor, vilka

i stället försåldes till riksbanken. Riksbankens guld- och valutareserv steg härigenom

under året med 857 mkr. Då guldinnehavet ökade relativt obetydligt,

kom guldets andel av riksbankens valutareserv att minska från 26 procent vid

årets början till 22 procent vid årets slut.

Affärsbankernas valutaställning har under året varit förhållandevis stabil och

avistatillgångarna har varierat mellan 1 225 mkr och 1 658 mkr, medan motsvarande

siffror för skulderna varit 563 mkr och 982 mkr. Affärsbankernas andel

av valutareserven, som vid utgången av 1963 utgjorde 14 procent, var vid slutet

av 1964 11 procent.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

25

Tabell 10. Sveriges valutaställning

Mkr

Valutareserven

Affärs-

ban-

kernas

tidsposi-

tion

(4)

Netto - ställning

gent- emot

Valuta- fonden

(5)

Utlands

ställning

totalt

(3) + (4)

+ (5)

(6)

Förändring under senaste

12 - månadsperiod

Riks-

banken

(1)

Affärs-

ban-

kerna

(2)

Totalt

(l>+(2)

(3)

Totala

valuta-

reserven

(7)

Totala

uti ands- ställ- ningen

(8)

1960 ........

2 435

453

2 888

— 42

194

3 040

— 159

— 239

1961 ........

3 318

472

3 790

— 103

324

4 011

902

971

1962 ........

3 869

492

4 361

— 170

246

4 437

571

426

1963 ........

3 619

595

4 214

— 156

272

4 330

— 147

— 107

1964 jan.....

3 668

782

4 450

— 182

272

4 540

88

30

febr. ...

3 670

860

4 530

— 183

272

4 619

329

269

mars ...

3 626

802

4 428

— 199

323

4 552

410

400

april ...

3 666

662

4 328

— 221

323

4 430

467

461

maj ...

3 708

740

4 448

— 253

323

4 518

601

554

juni ....

3 812

788

4 600

— 213

349

4 736

581

699

juli ....

3 881

784

4 665

— 156

349

4 858

513

678

aug. ...

3 953

743

4 696

— 199

349

4 846

592

679

sept. ...

4 224

676

4 900

— 190

351

5 061

623

782

okt. ...

4148

662

4 810

— 164

349

4 995

590

656

nov. ...

4 340

665

5 005

— 224

349

5130

881

903

dec.....

4 476

565 p

5 041 p

—197 p

453

5 297 p

827 p

967 p

Vid bedömning av valutautvecklingen bör hänsyn tas även till förändringen i

ställningen gentemot valutafonden och i affärsbankernas tidsposition.

Ett medlemsland har en i praktiken obegränsad rätt att köpa valutor från

valutafonden mot betalning i det egna landets valuta intill ett belopp, som svarar

mot landets nettofordran på fonden. En dylik nettofordran kan sägas utgöra

en supplementär valutareserv. Vid utgången av året uppgick differensen mellan

Sveriges kvot i valutafonden och fondens innehav av svenska kronor till 375

mkr att jämföras med 272 mkr vid årsskiftet 1963/64. Ökningen i vår nettofordran

på valutafonden, som således uppgick till 181 mkr under 1964, uppstod

icke endast genom att fonden disponerade kronor från sitt konto i riksbanken

utan även genom att det s. k. GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow)

från 1962 aktiverades i december i samband med Storbritanniens lån om 1 000

miljoner dollar från valutafonden, varvid fonden lånade 15 miljoner dollar av

riksbanken.

Affärsbankernas tidsposition har under året visat relativt små förändringar

med en ökning av nettoskulden om ca 40 mkr.

Som framgår av tabell 10 beräknas Sveriges totala valutareserv enligt denna

vidsträcktare definition, som innefattar även nettoställningen mot valutafonden

samt affärsbankernas tidsposition, öka med 967 mkr under 1964.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Utvecklingen på valutamarknaderna

Den förhållandevis lugna kursutveckling, som under 1963 registrerades för

flertalet viktigare valutor, fortsatte i stort sett under de två första månaderna

av 1964 men avbröts i mars, då den italienska liran visade en nedgång, närmast

förorsakad av en längre tids underskott i Italiens betalningsbalans. I slutet av

maj började det engelska pundet försvagas och denna tendens fortsatte till

senare delen av november, då pundkursen nådde ett bottenläge. I båda fallen

lämnades omfattande internationellt stöd åt dessa valutor av bl. a. Internationella

valutafonden och de på valutaområdet samarbetande centralbankerna.

Detta samarbete har, såsom erfarenheterna under det gångna året visat, blivit

av stor betydelse för de internationella valutamarknadernas stabilitet. Närmare

uppgifter härom lämnas nedan under rubriken »Internationellt finansiellt samarbete».

Guldpriset på London-marknaden har fluktuerat mellan 35,06 och 35,13 dollar

per uns fint guld. Liksom under 1963 förekom ryska utbud, vilka dock företrädesvis

ägde rum under årets fyra första månader. Den s. k. guldpoolen, d. v. s. de

centralbanker som samarbetar för att stabilisera prisutvecklingen på guldmarknaden

i London, fortsatte under året sin verksamhet.

Försvagningen av pundet från slutet av maj torde närmast ha föranletts av

de stigande underskotten i Storbritanniens utrikeshandel samt hemtagning av

dittills i pund placerade tillgångar till de länder på kontinenten, där en penningpolitisk

åtstramning ägt rum. Senare gjorde sig även en viss oro för pundet gällande

inför underhusvalet i mitten av oktober. Efter valet vidtogs vissa åtgärder

för att förbättra pundvalutans läge, vilka mot slutet av november följdes av en

diskontohöjning från 5 till 7 procent. Då pundet likväl utsattes för fortsatt press,

ställdes särskilda krediter, huvudsakligen av centralbanker, till Storbritanniens

förfogande till ett sammanlagt belopp av 3 000 miljoner dollar. Härav bidrog

riksbanken med 100 miljoner dollar. Redan tidigare hade för Storbritannien

upprättats en s. k. stand-by-kredit i Internationella valutafonden på 1000

miljoner dollar. Efter tillkännagivandet av det särskilda kreditarrangemanget

inträdde en förbättring för pundet.

Läget för den amerikanska dollarn har under året allmänt sett förbättrats,

genom att Förenta staternas betalningsbalans utvecklat sig gynnsammare än

tidigare, främst som följd av ett starkt ökat exportöverskott. De amerikanska

swaparrangemangen med ett antal centralbanker har även under 1964 utnyttjats

i kursstabiliserande syfte.

Både den tyska marken och den franska francen var fasta under hela året

med dollarkursen vid eller i närheten av den undre marginalkursen. Även den

schweiziska francen har liksom tidigare visat en fast tendens ehuru med vissa

fluktuationer. Den holländska florinen, som försvagades fram till halvårsskiftet,

då den noterades under pariteten gentemot den amerikanska dollarn, steg där
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

27

efter successivt, vilket medförde att dollarnoteringen på den holländska marknaden

närmade sig den undre marginalkursen.

Som nämnts utsattes den italienska Uran i mars för ett kursfall, vilket föranledde

en internationell stödaktion, omfattande krediter på 1 000 miljoner

dollar. Dessutom drog Italien ett belopp av 225 miljoner dollar på Internationella

valutafonden. Genom detta stöd i förening med interna stabiliseringsåtgärder

hejdades kursnedgången och lirevalutan har därefter legat omkring pariteten

gentemot den amerikanska dollarn.

Den svenska kronan har visat en fastare tendens än föregående år och kurserna

för flertalet utländska valutor har under en stor del av året legat under

pariteten gentemot kronan. Detta får ses mot bakgrunden av den stramare penningpolitik,

som tillämpats sedan början av året, och den ökning av valutareserven,

som skett under 1964.

De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära

avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar har under året varit

oförändrade.

Betalningsbalansen

Den väsentligt förändrade valutautvecklingen under 1964, innebärande ett

inflöde om ca en miljard kronor efter en minskning under föregående år med

ca 100 miljoner kronor, svarar ej mot förändringen i bytesbalansen, som tvärtom

visade ett ökat underskott. Sjöfartsnettot väntas visserligen växa, ehuru endast

med några tiotal miljoner kronor, men underskottet i handelsbalansen och i de

övriga löpande betalningarna beräknas bli sammanlagt ca 150 mkr större än

föregående år.

För kapitaltransaktionerna föreligger vid årsskiftet fullständiga uppgifter endast

för den statliga sektorn, utvisande en nettokapitalimport, som är ca 70 mkr

större än föregående år. Uppgifterna om de övriga kapitaltransaktionerna är

mycket preliminära, men det förefaller sannolikt, att en kapitalimport av icke

obetydlig omfattning ägt rum under året. För 1963 resulterade motsvarande

transaktioner i en kapitalexport om knappt 250 mkr.

Resultatet har blivit, att en stor positiv restpost åter har uppkommit. Sverige

har liksom nästan samtliga övriga länder i Europa under en följd av år haft en

positiv restpost. Ökningen av denna under 1964 torde framför allt bero på ett

större redovisningsbortfall för tjänstebetalningarna till Sverige och utvecklingen

av krediterna i anslutning till handeln med utlandet.

Utrikeshandeln. Importöverskottet, beräknat för löpande 12-månadersperioder,

ökade under årets första månader med ett par hundra miljoner kronor till ca

1 200 mkr, men reducerades under följande månader till drygt 700 mkr för

12-månadersperioden per juni, varefter det åter började växa, och för kalenderåret

1964 har det uppskattats till 1 045 mkr. Under första och andra kvartalen

1964 låg exporten 23 respektive 20 % över fjolårsnivån, medan ökningen för

tredje kvartalet stannade vid 3 %. Denna stora skillnad i exportökningen under

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 11. Betalningsbalansen

Mkr

l:a halvåret

2:a halvåret

1963

1964

1963

1964

A. Löpande betalningar

7 477

9 077

9 091

9 708

16 568

18 785

— 8 460

— 9 802

— 9 092

—10 028

—17 552

—19 830

— 983

— 725

— 1

— 320

— 984

— 1 045

756

770

744

1 465

1 500

4. Övriga löpande betalningar

— 314

— 355

— 326

— 370

— 640

— 725

Summa A Bytesbalans ....

— 602

— 324

443

54

— 159

— 270

1. Statliga kapital transaktio-

24

55

* 49

89

73

144

2. Värdepappershandeln ...

— 119

— 118

— 11

66

2

— 127

— 5

393

— 117

— 245

— 16

459

4. Direkta investeringar ...

5. Övriga privata kapital-

— 91

— 18

— 44

26

216

10

— 180

— 17

125

— 8

— 224

9

— 322

92

150

280

— 172

372

543

667

— 313

209

230

876

D. Bankernas utlandsställning

1. Riksbankens guld- och

— 60

193

— 191

664

— 251

857

2. Nettoställning gentemot

78

26

103

26

181

3. Affärsbankernas valuta-

— 282

193

386

— 223

104

— 30

4. Affärsbankernas tidsposi- tion inkl. utländska sedlar

— 39

— 29

59

— i

20

— 30

— 381

435

280

543

— 101

978

Anm. Uppgifterna för 1964 är preliminära.

de olika kvartalen torde — förutom den rekordhöga exporten i juni 1964 —

väsentligen kunna tillskrivas den stagnation i utrikeshandeln, som orsakades av

den stränga vintern 1962/63, varigenom exportsiffrorna under första halvåret

1963 blev onormalt låga. En jämförelse mellan vart och ett av de tre första kvartalen

1962 och 1964 visar en exportökning om 19, 25 och 25 % och synes ge en

mer nyanserad bild av exportsituationen 1964. Likartade förhållanden kan iakttagas

i fråga om den svenska importen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

29

Diagram N. Handelsbalans och

valutareserv

12-månadersuppgif ter

Mkr

2000

1000

0

-1000

-2000

-3000

Anm. Varje punkt på kurvorna i de båda diagrammen

anger belopp för den närmast föregående

12-månadersperioden.

Exporten under januari—oktober var 1 856 mkr eller ca 14 % högre än under

samma period 1963. För de viktigare exportvarorna redovisas mera betydande

ökningar för elektriska maskiner (29 %), trävaror (24 %) och järn och stål

(23 %), medan exporten av fartyg låg 10 % lägre än föregående år.

Varuimporten ökade under årets tio första månader med 1 899 mkr eller 13 %

och ökningen för de viktigaste varugrupperna avvek icke markant från detta

genomsnitt, frånsett att importen av mineraloljor endast ökade med 4 %.

Inom bilsektorn ökade importen mer än exporten, varigenom importöverskottet

för årets tio första månader blev 418 mkr att jämföras med 375 mkr under

motsvarande tid 1963.

En intressant förskjutning i den svenska utrikeshandeln ägde under 1964 rum

såtillvida, att handelsomslutningen med EFTA-området inklusive Finland för

första gången blev större än med EEC-området. Exportöverskottet gentemot

EFTA-området ökade med nästan 200 mkr under de tio första månaderna till

1160 mkr, varav enbart gentemot Norge 818 mkr. Importöverskottet i handeln

med EEC-området minskade obetydligt till 1168 mkr. Importen från Västtyskland

översteg den svenska exporten dit med 1 281 mkr, varför handeln gentemot

övriga EEC-länder tillsammantagna medförde ett mindre exportöverskott. Importöverskottet

gentemot USA ökade kraftigt eller från 718 mkr till 834 mkr.

Den relativt sett största förändringen i den regionala utrikeshandeln svarade

dock importen från Syd- och Mellanamerika för, vilken ökade från 867 mkr till

1124 mkr, medan motsvarande export minskade något.

Statistiska centralbyråns beräkningar över utrikeshandelns pris- och volymutveckling

för de tre första kvartalen visar, att exportpriserna i genomsnitt låg

3 % högre än under samma tid 1963 och att volymen var 11 % större, varigenom

exportvärdet kom att stiga med 15 %. På importsidan var utvecklingen

Förändring i valutareserven

Handelsbalans

1960 1 961 1962 1 963 1964

Diagram M. Utrikeshandeln

12-månadersuppgifter

Mkr

20000

18000

16000

.rf’”"'' Export,

14000

12000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 12. Utrikeshandeln

Mkr

1962

Export

1963

1961

1962

Import

1963

1961

Import- (—) resp. export- (+) överskott

1962 1963 1961

Januari ....

1 252

1 370

1 527

1115

1 176

1 776

_

163

— 106

— 218

Februari ...

1 126

966

1323

1 220

1 212

1 661

—

91

— 216

— 311

Mars .....

1 151

1 077

1339

1118

1 337

1 127

—

297

— 260

— 88

April......

1 215

1 231

1 550

1 191

1 527

1 786

+

21

— 293

— 236

Maj.......

1385

1 363

1176

1 372

1 586

1 581

+

13

— 223

— 108

Juni ......

1 316

1 167

1 860

1 231

1 322

1 596

+

82

+ 115

+ 261

Juli .......

1 161

1 331

1 no

1 119

1 312

1 196

+

15

+ 22

— 85

Augusti____

1 161

1188

1 in

1 232

1 399

1116

—

71

+ 89

— 35

September .

1 192

1 155

1 569

1 282

1109

1 689

—

90

+ 16

— 120

Oktober ...

1 118

1 559

1 706

1 601

1 708

1 713

—

183

— 119

— 37

November .

1363

1 701

1 921

1 556

1 687

1 900

—

192

+ 17

+ 21

December .

1386

1 551

1155

1 577

—

69

— 26

Kvartal 1 .

3 529

3113

1190

1083

1025

1856

—

551

— 612

— 666

2 .

3 916

1061

1887

3 797

1135

1916

+

119

— 371

— 59

3 .

3 517

1277

1389

3 663

1120

1631

—

116

+ 157

— 215

1 .

1167

1811

1611

1972

—

444

— 158

Summa

15 129

16 568

16 151

17 552

—

1 025

— 981

likartad. Priserna ökade med 3 %, importvolymen med 12 % och värdet med

15 %. Den förbättring i bytesförhållandet gentemot utlandet, som registrerades

under första halvåret 1964, uppvägdes under tredje kvartalet av att importpriserna

steg något mer än exportpriserna, varigenom »terms of trade» blev oförändrade

för årets nio första månader.

Sjöfartsnettot. Sjöfartskonjunkturen var under 1964 i stort sett oförändrad.

Chamber of Shipping’s trampfraktindex (1960 = 100), som under hela 1963 i genomsnitt

var 109,0, låg under januari—oktober 1964 vid i genomsnitt 111,2.

Tankfraktmarknaden har varit svagare än föregående år, medan linjefrakten

förbättrats något.

Den svenska handelsflottans tonnage ökade under 1964, under det att antalet

fartyg fortsatte att sjunka. Uppläggningarna var dock större än föregående år,

varför det sysselsatta tonnaget torde ha varit ungefär lika stort åren 1963 och

1964.

Trots den ovan redovisade stabiliteten på sjöfartsmarknaden ökade rederiernas

intäkter och kostnader med 177 mkr respektive 130 mkr eller drygt 10 %.

Orsaken härtill var främst, att svenska rederier i ökad omfattning förhyrt fartyg

från utlandet. Intäktsöverskottet steg under de tre första kvartalen till 1 049

mkr att jämföras med 994 mkr motsvarande tid 1963, och då de övriga posterna

i sjöfartsnettot i stort sett torde ha varit oförändrade, har sjöfartsnettot uppskattats

till 1 500 mkr för 1964.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

31

Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. uppehållskostnader, biljettavgifter,

räntor och utdelningar, försäkringar, provisioner, licensavgifter och

royalties, beräknas för 1964 medföra ett valutautflöde om 725 mkr. Underskottet

i dessa betalningar har under de senaste åren ökat från år till år. Detta har under

de närmast föregående åren delvis berott på att de svenska uppehållskostnadema

i utlandet, främst i samband med turistresor, ökat med 80 ä 100 mkr

per år, samtidigt som motsvarande intäkter från utländska turisters uppehåll i

Sverige i stort sett torde ha varit oförändrade. Under 1964 synes en viss förändring

i detta avseende ha inträtt. Valutautflödet i samband med turism steg

visserligen under årets tre första kvartal i ungefär samma takt som föregående

år eller med drygt 60 mkr till 680 mkr, men motsvarande valutaintäkter ökade

också, ehuru med ett något lägre belopp eller med knappt 40 mkr till 355 mkr.

Underskottet i »turistbalansen» torde därför ej ha överstigit 400 mkr under 1964

att jämföras med ca 370 mkr 1963.

Övriga transaktioner under förevarande rubrik beräknas under 1964 ha medfört

ett valutautflöde om 325 mkr. Osäkerheten i denna beräkning, som väsentligen

baserar sig på till riksbanken inkomna valutaanmälningar, synes emellertid

böra framhållas. Under senare år synes redovisningen av ifrågavarande

betalningar till Sverige fortlöpande ha försämrats. Medan sålunda in- och utgående

tjänstebetalningar av detta slag i stort sett balanserade under 1950-talet,

kunde under åren 1961 till 1963 noteras en ökning för de ingående betalningarna

av endast ca 30 mkr mot en ökning för motsvarande utgående betalningar av

ca 240 mkr. Under första halvåret 1964 divergerade siffrorna ytterligare och

visade jämfört med motsvarande tid föregående år en minskning med ca 30 mkr

för betalningarna till Sverige och en ökning med ca 130 mkr för betalningarna

från Sverige, d. v. s. ett mellan halvåren med ca 160 mkr ökat underskott.

Kapitaltransaktioner. Uppgifterna härom är preliminära och ganska stora

revideringar av i synnerhet siffrorna för andra halvåret 1964 för privata lån och

direkta investeringar kan förutses.

De statliga kapitaltransaktionerna beräknas under 1964 ha resulterat i en

nettokapitalimport om 144 mkr. På de långfristiga statliga krediterna till utlandet

amorterades, som framgår av tabell 13, 112 mkr medan nya långa krediter

om 22 mkr utbetalades. På de korta krediterna amorterades 90 mkr. I samband

härmed förvärvade Sverige en FN-obligation på 45 mkr. De fordringar, som

uppstod vid likvideringen av EPU, har amorterats med 6 mkr, varefter 7 mkr

återstod vid årsskiftet 1964/65. Internationella utvecklingsfonden (IDA) tog

under 1964 i anspråk 7 mkr av de medel som från svensk sida ställts till dess

förfogande, och vid årets slut fanns ytterligare 100 mkr kvar att disponera.

Övriga statliga kapitaltransaktioner innebar under året ett kapitalinflöde om

10 mkr.

Värdepappershandel!! med utlandet medförde under de tre första kvartalen

ett nettokapitalutflöde om 16 mkr och det har i tabell 11 antagits, att sista

kvartalets export och import av värdepapper vägde jämnt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 13. Svenska statens krediter till utlandet

Mkr

Utestående

belopp

ultimo

1963

Utbetalt

under 1964

Återbetalt

under 1964

Utestående

belopp

ultimo 1964

Beviljat,

ännu ej

utbetalt

belopp

Danmark .............

107,7

_

4,1

103,6

_

Finland...............

388,9

—

14,4

374,5

—

Norge ................

90,3

—

4,4

85,9

—

Sovjetunionen .........

429,6

—

88,8

340,8

—

Indien ................

—

6,0

—

6,0

18,0

Tunisien ..............

0,6

5,4

—

6,0

—

Turkiet ...............

3,9

10,4

0,7

13,6

15,6

Summa

1 021,0

21,8

112,4 930,4 33,6

Posterna »privata lån» och »direkta investeringar» är beräknade med ledning

av uppgifter om utnyttjade lånetillstånd och av uppgifter om investeringar

som inhämtats av riksbankens valutaavdelning. I likhet med vad som blev fallet

med siffrorna i föregående års förvaltningsberättelse, kan betydande revideringar

senare komma att bli erforderliga. Siffrorna för de »privata lånen» tyder på att

dessa givit helt olika resultat under 1963 och 1964. Under 1963 resulterade dessa

i en kapitalexport på ca en kvarts miljard kronor, medan resultatet för 1964

har uppskattats innebära en kapitalimport på omkring en halv miljard kronor.

Förändringen var i huvudsak en följd av att amorteringarna till utlandet beräknats

ha minskat från drygt 400 mkr till knappt 100 mkr, samtidigt som nyupplåningen

väntas ha ökat från 200 mkr till ca 550 mkr. De utländska lånen i Sverige

och amorteringarna på dessa har båda åren varit av relativt blygsam omfattning.

Investeringarna, som under 1962 motsvarade ett kapitalutflöde om ca 30 mkr

att jämföras med ett inflöde under 1963 av ca 125 mkr, har under 1964 enligt

de preliminära beräkningarna resulterat i ett kapitalutflöde på ca 225 mkr. Förändringen

har främst uppkommit, genom att värdet av svenska nyinvesteringar

i utlandet ökat med ca 80 mkr till ca 440 mkr för år 1964, samtidigt som de utländska

nyinvesteringarna i Sverige sjunkit med ungefär en kvarts miljard till

ca 240 mkr.

Bankernas utlands ställning beräknas, som framgår av summa D i tabell 11,

under 1964 ha förbättrats med 978 mkr. I siffran ingår, som tabellen visar, ej

blott riksbankens och affärsbankernas avista valutaställning, som ökat med 827

mkr, utan även det belopp — 181 mkr — varmed Sveriges fordran på valutafonden

ökat under året. Ytterligare har hänsyn tagits till affärsbankernas tidsposition

gentemot utlandet inkl. innehavet av utländska sedlar (posten D: 4),

vilken beräknas komma att försämras med 30 mkr.

Restposten. Det har ovan framhållits att det verkliga utfallet av posten

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 or 1965

33

»övriga löpande betalningar» sannolikt är betydligt bättre än det underskott

om 725 mkr som upptagits i tabell 11. Storleken av redovisningsfelet kan inte

med någon säkerhet uppskattas, men en kalkyl baserad på de inkommande anmälningarna

synes ge vid handen att felet med stor sannolikhet uppgår till

minst en kvarts miljard kronor.

Även efter en justering härför och med hänsynstagande till de faktorer, som

ständigt bidrager till att en restpost uppkommer, t. ex. diskrepanser mellan utrikeshandelns

tullvärden och motsvarande faktiska betalningar, torde en positiv

restpost kvarstå, till väsentliga delar motsvarande korta kommersiella krediter,

föranledda av det åtstramade läget på kreditmarknaden i Sverige under 1964.

Internationellt finansiellt samarbete

I enlighet med beslut i september 1963 av finansministrar och centralbankschefer

i den s. k. tio-ländergruppen har deras ställföreträdare under året företagit

en utredning avseende formerna för det internationella betalningssystemets

funktion och det troliga likviditetsbehovet i framtiden och lämnat rapport

därom till ministergruppen.

I sitt uttalande till rapporten i augusti 1964 har ministrarna och centralbankscheferna

konstaterat, att nuvarande, på fasta valutakurser och rådande guldpris

baserade, internationella betalningssystem har visat sitt värde som en grund att

bygga på för framtiden. Vad beträffar likviditeten, är man enig om att tillgången

på guld och reservvalutor för det internationella monetära systemet i

sin helhet är fullt tillräcklig för närvarande och sannolikt kommer att vara det

under den närmaste framtiden. Dessa reserver kompletteras av en lång rad kreditfaciliteter.

Den fortgående tillväxten av världshandel och betalningar kommer

sannolikt att medföra behov av större internationell likviditet. Detta behov kan

tillgodoses genom ökade kreditfaciliteter och kan möjligen på lång sikt komma

att kräva någon ny form av reservtillgångar. Uppdrag har lämnats till en studiegrupp

att utreda möjligheterna att tillskapa likviditet på andra vägar än som

för närvarande tillämpas, om detta i en längre avlägsen framtid skulle visa sig

behövligt.

Ett betydelsefullt led i stärkandet av betalningssystemet har varit tillkomsten

av olika bilaterala och multilaterala kreditfaciliteter, i synnerhet för att motverka

spekulativa kapitalrörelser och plötsliga påfrestningar. För att förebygga

ett missbruk av dessa faciliteter har ministrarna och centralbankscheferna godkänt

ett arrangemang för s. k. multilateral övervakning av sätten och medlen för

finansiering av bristande betalningsbalansjämvikt. Samarbetet på det internationella

monetära området kommer härigenom att stärkas och möjligheter erbjudas

att diskutera åtgärder, som är lämpliga för varje enskilt land mot bakgrunden

av de allmänna ekonomiska utsikterna. Ministrarna och centralbankscheferna

kommer att från tid till annan sammanträda för att övervaka utvecklingen

på området.

Beträffande den Internationella valutafonden, som med stora kreditresurser

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19611. 8 samt. Nr l

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

och stadgemässiga förpliktelser intar eu central ställning i betalningssystemet,

förklarar ministrarna och centralbankscheferna sin avsikt att vid den kommande

femårliga översynen av fondkvoterna under 1965 stödja förslag om en moderat

allmän ökning av medlemmarnas kvoter jämte särskilda kvotökningar för vissa

länder (se Internationella valutafonden).

Ministrarna och centralbankscheferna har givit arbetsutskottet nr 3 inom

OECD:s kommitté för ekonomisk politik i uppdrag att inleda en ingående undersökning

av de åtgärder och medel, som i de olika fallen och under hänsynstagande

till betydelsefulla interna mål kan vara bäst lämpade för att undvika

eller bemästra ihållande jämviktsrubbningar i det internationella betalningssystemet.

Inom Internationella valutafonden (IMF) har tillsatts en kommitté för översyn

av medlemmarnas kvoter, vilken förutses komma att föreslå dels en allmän

höjning av kvoterna, dels särskilda ökningar av sådana enskilda kvoter, som

icke längre återspeglar respektive lands ekonomiska ställning. Beslut om dessa

kvothöjningar avses skola fattas under 1965.

Valutafonden har under 1964 i samband med valutastöd till andra länder disponerat

netto 103,5 mkr av sitt krontillgodohavande i riksbanken. Härav faller

51.7 mkr på en dragning från Italiens sida under den förra delen av året och

vidare 25,9 mkr på cn egyptisk dragning. Resterande 25,9 mkr har disponerats i

december i samband med ett brittiskt utnyttjande av den stand-by-kredit på

1 miljard dollar, som Storbritannien beviljats i valutafonden. Sistnämnda belopp

anskaffades, genom att fonden disponerade 345 miljoner dollar av sitt innehav

av olika valutor, köpte valutor mot guld för 250 miljoner dollar samt mobiliserade

resterande 405 miljoner dollar genom lån under de med tio-ländergruppen

år 1962 träffade generella lånearrangemangen. Arrangemangen, som inrymmer

kreditutfästelser enligt särskilda regler med ett motvärde i deltagarländernas

valutor om totalt 6 miljarder dollar, för svensk del motvärdet i kronor till 100

miljoner dollar, är avsedda att utnyttjas vid allvarliga betalningsbalansrubbningar,

som hotar att försvaga det internationella betalningssystemet. Detta är

första gången som arrangemangen utnyttjats. Totalt sett innebär Storbritanniens

ianspråktagande av stand-by-krediten för svensk del att, förutom ovannämnda

disposition av IMF:s kronbehållning i riksbanken med 25,9 mkr, riksbanken

sålt svenska kronor mot guld för 36,2 mkr och vidare beviljat ett lån

till fonden under berörda lånearrangemang på 77,6 mkr.

Under året har fonden vidare ianspråktagit 38,8 mkr av sitt kronkonto i riksbanken

i samband med ett utnyttjande från USA:s sida av den stand-by-kredit

av teknisk natur i fonden, som överenskommits för underlättande av andra

medlemsländers återbetalningar till fonden. Detta belopp har genom dylika

återbetalningar sedermera under året åter tillförts berörda konto.

Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1964 till

400.7 mkr motsvarande 52 % av Sveriges kvot i fonden.

För att bistå Bank of England i dess strävan att hävda pundvalutans ställning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

35

beviljade elva länders centralbanker, den amerikanska Export-Import Bank

samt Internationella regleringsbanken i Basel i november den brittiska centralbanken

krediter på totalt 3 000 miljoner dollar. Bland centralbankerna ingick

riksbanken och den svenska andelen i krediterna uppgick till 100 miljoner dollar.

Den överenskommelse avseende swap-transaktioner på 50 miljoner dollar,

motsvarande 259 mkr, som riksbanken ingått med Federal Reserve Bank of

New York, har fortsatt att vara i kraft under året men har icke utnyttjats av

någondera parten. I juli 1964 förlängdes överenskommelsen på ett år till den

19 juli 1965. Det totala beloppet för de amerikanska swap-överenskommelserna

med elva länders centralbanker och Internationella regleringsbanken i Basel

översteg vid årets slut 2 000 miljoner dollar.

I fråga om den Internationella utvecklingsfonden (IDA) erlades det ordinarie

svenska bidraget, 10 mkr, i november 1964 med 0,6 mkr i konvertibel valuta och

9,4 mkr i form av en skuldförbindelse. I samband med diskussioner avseende

ökning av IDA:s resurser genom större bidrag från medlemsländerna har efter

riksdagens godkännande från svensk sida avgivits en förklaring, att ett svenskt

ordinarie bidrag på 25,9 mkr, utgörande motvärdet till 5 miljoner dollar, kommer

att inbetalas till IDA under vart och ett av åren 1965—1967. Totalt kommer

IDA:s resurser att öka med 750 miljoner dollar genom bidrag från de industrialiserade

medlemsländerna under berörda år.

Liksom under de närmast föregående två åren har ett särskilt svenskt bidrag

lämnats till fonden även under 1964, denna gång med 26,1 mkr, vilket bidrag

erlades i juli 1964 i form av en skuldförbindelse.

Det Europeiska monetära avtalet (EMA) har förlängts att gälla på oförändrade

villkor t. o. m. den 31 december 1965. EMA-styrelsen har därvid erhållit

uppdrag att studera avtalets fortsatta tillämpning och formerna härför.

De i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen (EPU)

utestående svenska fordringarna på Grekland, Island, Norge och Turkiet har

genom amorteringar under 1964 nedgått från 2,6 till 1,3 miljoner dollar.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 36—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1964.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1964 har guldbehållningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska obligationer

per den 31 december 1964, samt den del av diskontot å svenska skattkammarväxlar,

som belöper sig på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1964 har uppgått till ett belopp av 167 256 897

kronor och 76 öre.

3* — Tlihang till riksdagens ''protokoll 1965. 8 saml. Nr 1

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Utgående

1963

1

9

6 4

Kronor

Kronor

1

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

400 424 722

07

416 607 712

87

Övervärde & guld .........................

539 489 965

65

561293 217

72

977 900 930

59

(939 914 687

72)

Utländska statspapper .....................

2112 205190

—

2 820 357 000

—

Utrikes växlar ............................

36 851 996

69

56 510 402

28

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

529 760 447

97

621 594 778

08

Lån till Internationella valutafonden ........

—

77 598 000

—

Övriga utländska tillgångar ................

10 507 272

54

10 539 233

76

3 586 599 414

12

(2 689 324 907

20)

Skattkammarväxlar .......................

1300 000 000

—

1 370 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

3 737 465 835

—

3 336 560 700

—

4 706 560 700

___

(5 037465 835

-)

Diskonterade växlar .......................

13 400 733

97

14 535 265

12

Hypotekslån .............................

227133 681

80

89 240 680

—

Kredit i checkräkning......................

80 902

33

165 392

02

Avbetalningslån ..........................

66 559 022

22

78 196 564

38

182 137 901

52

(307174 340

32)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

12 549 603

48

13 864 317

40

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................................

20180 779

83

23 322 510

58

Övriga tillgångar ..........................

197 644 546

97

214 075 471

36

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

10090468 243

70

10 590 674 788 75

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

37

balansräkning

1963

19 6 4

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar ........................

7 869 056 266

—

8 386 308 786

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

3 459 327

51

6 264 796

76

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

118 497 079

21

77 828 323

09

» (bankaktiebolag) .............

187 894 585

85

139 755 565

06

» (andra insättare) .............

2 793 473

51

2 286 154

86

219 870 043

01

(309 185 138

57)

Depositions- och kapitalräkning ............

175 906

56

175 906

56

Investeringskontomedel ....................

362 974

67

—

Skogskontomedel .........................

983 987

56

828 151

46

Medel & konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

865 347 668

15

967 876 958

09

968 881 016

11

(866 870 536

94)

Kursdifferenskonto ........................

169 551 943

61

178 617 544

42

Övriga skulder............................

6 191 945

82

10 161 452

52

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000000

—

Avbetalningslånefond ......................

100 000 000

—

125 000 000

—

*

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksbankens byggnadsfond .................

50 000000

—

50 000 000

—

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

964 568

88

119 017

25

vinst för året ...........................

133154 448

37

167 256 897

76

419 143 758

19

(360 886 860

43)

Internationella valutafonden................

504 251 646

07

400 707 196

16

Internationella återuppbyggnadsbanken......

1014 578

75

720195

59

Summa

10090468 243

70

|l0590 674 788|75

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Vinst- och 1

1963

1

9

6 4

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar ...............

66 491

67

58 391

26

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

97 852

48

97 987

08

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

138 500

—

138 084

01

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

15 420

—

15 180

—

251 772

48

251 251

09

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m.m.

3 403 174

87

3 241 393

94

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m.m...

4 338 400

23

4 553 892

45

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 968 484

20

2 049 040

18

Övertidsersättning m. m....................

84 520

98

81 491

74

6 391 405

41

6 684 424

37

Arvoden och särskilda ersättningar m. m.

Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings-

reglementet ............................

16 144

50

13 523

10

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet ........................

2 925

—

3 675

—

Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift..

111 257

—

120 758

40

130 326

50

137 956

50

Rörligt tillägg

3 351 094

72

3 760 308

90

14 075 334

80

(13 527 773

98)

Pensioner m. .............................

■3 795 269

26

H 275 925

66

Transport

17 389 534

91

18 409 65l|72

1 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen Kr. 570.000: —.

2 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen Kr. 682.000:—.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966

39

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto & växlar ........................

Räntor å hypotekslän m. .................

Räntor å avbetalningsl&n ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

l&nefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.........

Inkomst av svenska statspapper och obliga
tioner,

efter nedskrivningar .............

Provisioner m. ...........................

Courtage & obligationer.....................

Ränta ä hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

Ersättning för förvaltning av statens bosätt
ningslänefond

...........................

Ersättning för förvaltning av statens egna
hemslänefond

m. fl. fonder ...............

Inkomster av fastigheter ..................

Kassaöverskott ...........................

Diverse ..................................

/

Summa

1963

1

9

6 4

Kronor

Kronor

Kronor

772116

99

868 036

48

16 365 139

80

19 934 607

33

2 735 212

49

3 553 431

92

590

—

607

—

24 356 682

73

(19 873 059

28)

99 698144

62

114 960128

82

60 678 118

95

42 497 099

93

149 312

73

166 576

37

95 939

53

246 891

47

365 463

53

351 927

85

473 287

70

552 438

45

210 558

—

204 216

-

133 612

50

118 450

50

401 711

14

401 666

74

4 625

54

7 261

68

1 036 356

55

9 075 918

24

53 622 447

23

(63 548 986

17)

183120190

07

192 939 258|78

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Vinst- och

1963

1 9

6 4

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter m. m.

(17 389 534

91)

Transp<

>rt

18 409 651

72

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

464 921

30

216177

47

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

1 gårdar .................................

123 068

13

118 975

69

Kontorshyror .............................

228 959

90

217 934

91

Rengöring inom fastigheterna ..............

282 417

79

299 264

73

Värme och belysning ......................

271 035

45

261 347

85

Inventarier och deras underhåll ............

305 312

20

285 720

07

Materialier, tidningar, böcker m. m..........

301 273

36

425 037

72

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

1 224 761

61

1 325 774

66

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

152115

79

161 029

21

Personalvård m. m.........................

126 039

57

66 766

60

Vissa beredskapsutgifter ...................

33 842

91

285 767

92

Övriga förvaltningsutgifter .................

239 321

11

301 629

19

3 965 426

02

(3 753 069

12)

Courtage å obligationer....................

54439

12

18 065

96

Kassaförluster ............................

4 076

05

15 977

91

Aktier i AB Tumba bruk .................

25 000 000

—

—

Diverse ..................................

196 090

19

53 974

63

88018

50

(25 254 605

36)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

2 520 000

_

1800 000

_

Kostnader för pappersbruket ...............

1 048 532

31

—

Av Tumba bruk levererat sedelpapper2......

—

1 419 264

78

Summa utgifter och förluster ..............

49 965 741

70

25 682 361

02

Saldo vinst ..............................

133 154 448

37

167 256 897

76

Summa

183 120190

07

192 939 258

78

Jämför § 29 i berättelsen.

» § 30 i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

41

förlusträkning

1963

1

9 6 4

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

183 120190

07

192 939 258

78

Summa

183 120 190

07

192 939 258

78

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1963 och

1964 års slut

1963

1964

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 537

81

160 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

15 254 200

15 254 200

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1 800 000

—

1 800 000

_

Aktier i AB Tumba bruk ..............................

25 000 000

—

25 000 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

37 451 798

75

35 625 610

25

Summa

79 664 536

56

77 839 848

06

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

6 9t0 000

—

5 910 000

—

sedeltryckeriet ............................

1 500 000

—

1500 000

—

Göteborg ............................................

1585 000

—

1 585 000

—

Falun.........................................

365 000

365 000

375 000

410000

Gävle..........................................

375 000

Halmstad .......................................

410 000

-

_

Härnösand ..........................................

290 000

—

290 000

—

Jönköping ....................................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ...................................

200 000

—

200 000

—

Kristianstad ......................................

300 000

—

300 000

—

Linköping .......................................

500 000

—

500 000

—

Luleå ............................

387 000

_

387 000

_

Nyköping ......................................

520 000

—

520000

—

Uppsala ................................

666 200

—

666 200

—

Visby .................................

240 000

_

240 000

_

Växjö ...............................

830 000

—

830 000

—

Örebro ...............................

325 000

_

325 000

_

Östersund .........................

300 000

—

300 000

—

Tumba: sedelförbränningshuset2 ..............

200 000

—

200 000

—

Diverse valv .........................

125 000

—

125 000

—

Summa

15 254 200

—

15 254 200

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs. lO.OOO.OOO:— (4.000 st. aktier å Schw. Frcs. 2.500:—).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

* Riksbanken har förbehållit sig nyttjanderätten till byggnaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utlåning från vissa lånefonder

Utestående lån den 31 december 1962—1964 i tusental kronor

Avbetalnings-

lånefonden

Statens

bosättnings-

lånefond

Egnahems- m. fl.

lånefonder

Fonden

för supplementär

jordbrukskredit

Vämp

Vämplikts-

lånefonden

liktslån

Fonden

för låneunderstöd

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret.

1025

4 331

5 737

9 324

2 731

30 260

7

17

252

726

81

162

Göteborg .....

1739

10 782

1 544

2 432

602

1892

—

—

65

164

20

42

Malmö .......

1292

7 961

2 936

4 648

207

1541

—

—

84

247

12

19

Falun ........

352

1 307

1026

1 735

622

2 457

3

3

40

114

1

1

Gävle ........

573

2 318

1403

2 579

1458

3 672

1

0

33

96

4

3

Halmstad .....

340

1 552

626

1093

1079

5 411

3

4

30

88

5

9

Härnösand ....

739

2 376

1853

2 959

2 772

4 800

2

5

33

118

4

9

Jönköping ....

563

2 338

1099

1902

507

2 730

6

15

31

101

8

7

Kalmar .......

390

1334

1218

2 223

762

3 046

3

3

42

141

—

—

Karlskrona ....

296

1182

729

1212

853

3 821

5

3

43

129

4

6

Karlstad ......

242

802

970

1817

1805

5 489

6

10

25

77

7

4

Kristianstad ...

334

1 710

1381

2 264

1251

6 477

—

—

45

136

2

6

Linköping ....

725

2 719

2 044

3 697

924

4 527

8

12

43

161

3

6

Luleå.........

1288

3 901

1 938

3 316

2 978

5 899

2

2

20

64

6

12

Mariestad.....

272

1 156

998

1 540

629

3134

33

69

16

52

1

2

Nyköping .....

337

1 361

1028

1909

855

5 021

82

97

32

87

3

3

Umeå ........

984

3 404

1467

2 326

2129

6 484

1

2

24

71

2

2

Uppsala.......

2 704

15 692

1627

2 939

1056

4 312

30

56

38

128

2

5

Visby.........

265

1 149

156

253

851

2 891

—

—

4

18

2

0

Vänersborg ....

229

892

1 147

2147

1 775

7 379

7

25

31

97

4

3

Västerås ......

594

1948

1488

2 489

440

1 730

24

29

24

62

9

5

Växjö ........

444

2 229

761

1378

887

3 560

1

2

16

46

2

4

Örebro........

467

2101

1597

2 904

369

850

5

5

27

96

5

3

Östersund .....

924

3 653

610

959

2 276

5145

2

1

29

78

2

3

S:a 31.12.64

S:a 31.12.63

S:a 31.12.62

17 118

78 197

35 383

60 044

29 818

122 528

231

360

1027

3 095

189

316

15 056

66 559

34 036

47 371

33 843

133 714

347

575

981

3 037

260

440

13919

60 075

35 093

40 243

38175

146 258

476

927

1 036

3148

324

520

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Vid utgången av åren 1963 och 1964 utestående lån, vilka övertagits från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp

i tusental kronor på följande olika lånetyper:

Utestående lån

1963

1964

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret

som avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån

och förstärkningslån ..............i...........

13 565

67 564

12 534

62 520

Bostadsegnahemslån ............................

7 007

29 066

6 350

26 784

Uppskovslån ..................................

14

4

7

2

Nybyggnadslån ................................

7 906

5 968

6 620

4 463

Förbättringslån ................................

3 271

3 398

2 583

2 501

Lån till estlandssvenskar........................

23

89

22

79

Premielån .....................................

321

73

28

8

Täckdikningslån ...............................

15

4

5

1

Transport

32 122

106 166

28149

96 357

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ....................................

16

16

14

10

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ..........................

1431

18 356

1423

17 388

Jordbruksegnahemslån ........................

25

375

23

343

Bostadsegnahemslån ..........................

249

8 802

209

8 430

Summa

33 843

133 714

29 818

122 528

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stödlån till jordbrukare

Utestående lån den 31 december 1962—1964 i tusental kronor

Enl. SFS 369/1951

St A

Enl. SFS 768/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

St E

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

j Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

HK .......

_

_

2

5

91

382

12

13

148

562

296

1195

66

178

615

2 334

Göteborg ..

—

—

—

—

2

2

11

32

19

24

47

47

71

87

150

192

Malmö ____

—

—

2

9

7

13

51

149

8

33

4

3

3

6

75

213

Falun .....

—

—

—

—

8

7

2

3

5

7

73

241

78

160

166

419

Gävle .....

—

—

—

—

24

23

8

4

19

23

40

49

32

39

123

138

Halmstad ..

—

—

—

—

10

6

120

174

157

274

100

108

107

160

494

721

Härnösand .

—

—

—

—

31

21

30

22

37

23

22

23

10

6

130

95

Jönköping .

—

—

—

54

66

8

18

20

35

32

27

27

28

141

174

Kalmar ....

—

—

3

2

189

234

—

—

318

540

71

103

405

787

986

1 666

Karlskrona .

—

—

3

1

41

32

8

10

61

65

43

83

67

118

223

309

Karlstad ...

—

—

1

2

31

43

7

9

53

204

107

204

204

277

403

740

Kristianstad

—

—

3

2

19

31

168

413

68

140

47

74

61

117

366

776

Linköping ..

—

—

5

5

179

402

1

2

319

996

212

410

50

64

766

1879

Luleå......

—

—

—

—

176

81

663

440

324

278

59

30

1

1

1223

831

Mariestad ..

—

—

2

2

98

186

11

14

271

644

341

600

186

193

909

1640

Nyköping ..

—

—

—

—

49

86

5

16

264

959

195

346

60

101

573

1508

Umeå .....

—

—

—

—

356

172

805

590

635

525

328

231

29

19

2153

1536

Uppsala ...

—

—

—

—

65

169

11

16

154

594

381

1697

116

252

727

2 728

Visby......

—

—

—

—

32

36

—

—

10

30

14

15

286

422

342

504

Vänersborg .

i

2

—

—

54

47

17

28

72

165

151

166

258

316

553

725

Västerås ...

—

—

—

—

56

68

3

3

115

352

303

932

114

260

591

1616

Växjö .....

—

—

—

—

41

29

10

16

10

13

29

20

36

42

126

119

Örebro ....

—

—

2

7

54

153

3

6

16

94

86

174

61

97

222

531

Östersund ..

—

—

—

—

32

20

3

1

1

0

5

4

1

1

42

27

S:a 31.12.64

i

2

23

35

1699

2 310

1957

1979

3104

6 577

2 986

6 786

2 329

3 732

12 099

21 422

S:a 31.12.63

2

4

33

57

2 404

3 416

2 471

2 941

4 372

10 212

6 365

11973

2 499

5 417

18 146

34 021

S:a 31.12.62

3

4

52

85

3111

4 848

3 457

4 378

7 702

16 260

6 937

17 718

2 678

7 220

23 940

50 514

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Sedan riksdagen den 4 februari 1964 beviljat direktören Ragnar Sundén

begärt entledigande från uppdraget att vara suppleant för generaldirektören

Gunnar Svärd i dennes egenskap av fullmäktig i riksbanken, utsåg kamrarnas

valmän den 13 februari 1964 ledamoten av riksdagens första kammare,

partisekreteraren Yngve Holmberg till ny suppleant för herr Svärd för återstoden

av valperioden 1962—1965.

Vid det val som förrättades den 20 maj 1964 av riksdagens valmän utsågs

herrar Gustaf Kollberg och Torsten Bengtson till fullmäktige i riksbanken

för valperioden 1964—1967, båda omvalda.

Till suppleanter valdes

för herr Kollberg herr Sven Wedén (omvald)

» » Bengtson » Nils Hansson i Skegrie (omvald).

Fullmäktige utsåg därefter den 21 maj 1964 för tiden till dess nytt val av

fullmäktige år 1965 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Ragnar Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Per Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge

(omvald).

Genom beslut den 29 juni 1964 entledigade Kungl. Maj:t på därom gjord

ansökan f. d. statsrådet Per Edvin Sköld från uppdraget att vara fullmäktig i

riksbanken fr. o. m. den 1 augusti 1964 samt förordnade statssekreteraren i

finansdepartementet Hans Krister Wickman att för en tid av tre år fr. o. m.

sistnämnda dag vara fullmäktig i riksbanken.

Till ny suppleant i fullmäktige efter herr Tore Bengtsson, vilken avlidit, utsåg

kamrarnas valmän den 11 december 1964 för återstoden av valperioden 1963—

1966 ledamoten av riksdagens andra kammare, herr Hans Lennart Gustafsson.

§ 2.

Förordnandena för ledamöterna av riksbankens industristyrelse,

nämligen herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar

Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson har av fullmäktige den 21 maj

1964 förlängts tillsvidare, dock längst till dess nytt val av fullmäktige år 1965

förrättats.

För samma tid förlängdes förordnandena för de nuvarande suppleanterna i

styrelsen, nämligen herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien Anders

Lemne (för Ekengren) och numera avdelningsdirektören i kriminalvårdsstyrelsen

Lennart Agartz (för Carlsson).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

47

§ 3.

Till ny suppleant för herr Persson i Vinberg i valutastyrelsen efter

direktören Ragnar Sundén, som erhållit begärt entledigande från nämnda uppdrag,

utsåg fullmäktige den 20 februari 1964 herr Torsten Bengtson.

Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval under

år 1965 ägt rum omvalde fullmäktige den 21 maj 1964 vice riksbankschefen

Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören

Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem respektive

bankdirektören Hjalmar Ekengren, herr Torsten Bengtson och bankokommissarien

Åke Gustafsson.

Som suppleant för Åkermalm har fullmäktige sedermera fr. o. m. den 1 november

1964 utsett bankokommissarien Lennart Olofsson i stället för Gustafsson.

De av Kungl. Maj:t utedda ledamöterna i valutastyrelsen har varit direktören

L. H. O. Sjunnesson med direktören P. H. G. Zethelius som suppleant,

direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören O. V. R.

Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P. Prydz

som suppleant samt generaldirektören G. L. Eriksson med tf. byråchefen i finansdepartementet

S. L. Klackenberg som suppleant. Den 29 juni 1964 förordnade

Kungl. Maj :t direktören S. T. Åberg att för tiden fr. o. m. den 1 juli 1964

t. o. m. den 30 juni 1966 i stället för Zethelius vara suppleant för Sjunnesson

i nämnda styrelse.

§ 4.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk under år 1965 utsåg

fullmäktige den 10 december 1964 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg

med herr Gunnar Svärd som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde

få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 22 oktober och den 5 november 1964.

§ 6.

Riksdagen har för budgetåret 1964/65 under fonden för låneunderstöd, riksbankens

delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) anvisat

ett investeringsanslag av 36 147 000 kronor (Rskr 1964: 7). På hemställan av

Kungl. Maj:t i skrivelse till fullmäktige den 23 april 1964 har riksbanken inbetalat

dels den femte årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden, dels ett särskilt

svenskt bidrag till fonden (jfr ovan s. 35).

§ 7.

Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december

1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

med likvidationen år 1959 av den Europeiska betalningsunionen (EPU); (jfr

ovan s. 35).

§ 8.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena sidan,

samt Rumänien och Sovjetunionen, å andra sidan gällande betalningsavtalen

av bilateral innebörd.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med

Argentina, Bulgarien, Finland, Folkrepubliken Kina samt Ungern träffade betalningsöverenskommelserna

— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast

innebär en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande

till det konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken.

§ 9-

I samband med det svenska finansiella biståndet till utvecklingsländerna, där

riksbanken atagit sig att handhava det tekniska fullgörandet av betalningarna,

har under 1964:

a) ytterligare ett belopp av 5 400 000 kronor överförts till det särskilda konto,

som föres i riksbanken för den tunisiska centralbankens räkning och

användes för betalningar under ett mellan de svenska och tunisiska regeringarna

den 29 mars 1963 ingånget avtal avseende finansiellt bistånd till

sistnämnda land (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 31 januari 1964);

b) ett belopp av totalt 10 400 000 kronor överförts till ett särskilt konto i riksbanken

för den turkiska centralbankens räkning att användas för betalningar

enligt ett mellan de svenska och turkiska regeringarna den 2 december

1963 undertecknat avtal rörande en svensk utvecklingskredit till Turkiet

(Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 24 januari och 29 juni 1964);

c) ett belopp av 6 000 000 kronor gottskrivits ett särskilt konto i riksbanken

för den indiska regeringens räkning att användas för betalningar enligt

ett avtal den 29 september 1964 mellan de svenska och indiska regeringarna

avseende finansiellt utvecklingssamarbete (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige

den 2 oktober 1964). (Jfr ovan s. 32.)

§ 10.

De medel å 0,4 mkr, som vid årsskiftet 1963/64 innestod i riksbanken å i nvesteringskonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783),

har uttagits under år 1964.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken

vid utgången av år 1964 i runt tal 1 mkr. För medel insatta å skogskonto

har räntesatsen utgjort 4 %% fr. o. m. den 6 november 1964; dessförinnan

fr. o. m. den 1 februari 1964 var den 4 *4 %.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

§ 11.

Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning

(Kungl. kungörelse 1955:256, ändrad senast 1963:215)

innestod i riksbanken vid utgången av år 1964 å konto för investering i rörelse i

runt tal 961 mkr samt å konto för investering i skogsbruk omkring 7 mkr (jfr

ovan s. 7).

§ 12.

Riksbankens officiella diskonto höjdes fr. o. m. den 31 januari 1964 med

V2 procentenhet till 4 V2 % och fr. o. m. den 6 november 1964 med ytterligare

V2 procentenhet till 5 %.

§ 13.

Enligt beslut av 1964 års riksdag (se BoU:s uti. nr 13) har riksbankens a vbetalningslånefond

tillförts ett belopp av 25 mkr. Fonden uppgår nu

till 125 mkr. Bestämmelser om utlåningen från fonden har meddelats i § 7

bankoreglementet.

Vid utgången av år 1964 utgjorde utlåningen från fonden sammanlagt ca

78,2 mkr, en ökning under året med omkring 12 mkr. Av utlåningen belöper ca

40,5 mkr å statliga garantilån, utgivna enligt kungörelserna 1946: 676 (ändrad

senast 1961:289), 1948:210 samt 1950:469 (ändrad senast 1963:275), och ca

37,7 mkr å andra avbetalningslån. Antalet garantilån utgjorde vid utgången av

år 1964 5 560, vilket innebär en ökning under året med 165. Antalet övriga

avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till 11 558, en ökning under året

med 1 897.

Räntan har sedan den 6 november 1964 utgjort 6 % för studielån och 6 V2 %

för övriga lån från fonden. Å statliga garantilån är dock räntan 5,5 % sedan den

1 december 1964 (Kungl. kungörelse 1964: 708). Före nämnda tidpunkter var

räntesatserna V2 % lägre.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren

hänvisas till de uppgifter, som intagits å s. 43.

Hittills har från fonden utlämnats tio lån till tjänstemän i banken för förvärv

av bostadsrätt i bostadsrättsförening.

§ 14.

Från statens bosättningslånefond — till vilken riksdagen hittills

som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 71 104 700 kronor,

varav 64 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången

av år 1964 ca 60,0 mkr och antalet lån uppgick då till 35 383. Lånens antal, som

varje år under tiden 1947—1963 nedgått, har under år 1964 ökat med 1 347 lån.

Det utestående lånebeloppet har under året stigit med omkring 12,7 mkr.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å s. 43.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

1964 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 393 mkr. Därav

har ca 329 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,7 mkr

efterskänkts eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av Kungl.

Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas

under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 1U %; under

budgetåret 1963/64 uppgick den till 5%.

Fullmäktige har fastställt ny instruktion för riksbankens ortsombud, utsedda

för yttranden över ansökningar om lån från statens bosättningslånefond, att

gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.

Förberedelser för tryckning av en ny broschyr i bosättningsfrågor pågår (jfr

berättelsen till 1964 års bankoutskott, § 16).

§ 15.

Vid utgången av år 1964 kvarstod av riksbanken förvaltade lån, beviljade före

den 1 juli 1960 från fonden för hantverks- och småindustrikredit

(se Kungl. kungörelse 1960:372), till följande antal och belopp, nämligen
-

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma kronor

Falun.............

...... 1

1 600: —

Linköping .........

...... 3

9 500: —

Uppsala ...........

...... 11

21 840: —

Vänersborg ........

...... 1

4 000: —

16

36 940: —

§ 16.

Av egnahems- m. f 1. lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog

från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången av år

1964 ett antal av 29 818 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 122,5 mkr, en

nedgång under året med 4 025 lån och ett belopp av ca 11,2 mkr. Vid årets slut

utestående lån fördelade sig å de olika kontoren på sätt närmare framgår av

sammanställningar å s. 43 och 44.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1963/64 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 118 450 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1964 av influtna amorteringar

återlevererats 10 mkr. Beloppet fördelar sig med 7,7 mkr å egnahemslånefonden,

1,4 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

0,8 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,1 mkr å täckdikningslånefonden.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

BankoutskotteU memorial nr 1 år 1965

§ 17.

Vid utgången av år 1964 förvaltade riksbanken stöd 1 ån till jordbrukare,

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 360/1951 (StA), 766/1951

(StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och

83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp av ca 21,4 mkr.

Under året inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare ett

belopp av i runt tal 11,6 mkr.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt ca 1 mkr.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika

lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 45.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 18.

Av de från fonden för supplementär jordbrukskredit

beviljade lånen kvarstod vid utgången av år 1964 ett sammanlagt kapitalbelopp

av omkring 0,4 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången

av juni 1959.

Vissa lån från fonden är försedda med statlig garanti. För dessa utgör räntan

sedan den 6 november 1964 53/4%, dessförinnan sedan den 1 februari 1964

5V* %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å s. 43.

§ 19.

Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,

utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefonden. Antalet

lån från förstnämnda fond uppgick vid utgången av år 1964 till 189, innebärande

en nedgång under året med 71. Från värnpliktslånefonden utestod vid årsskiftet

1 027 lån till ett belopp av 3 095 000 kronor, en uppgång under året med 46 lån

och ett belopp av 58 000 kronor. Lånen fördelade sig vid utgången av år 1964

på riksbankens olika kontor såsom framgår av sammanställning å s. 43.

Under år 1964 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 80 000 kronor och

under värnpliktslånefonden ett belopp av ca 140 000 kronor. Till alldeles övervägande

del hänförde sig avskrivningen under sistnämnda fond till den 25- procentiga avskrivning, som skett enligt Kungl. kungörelse den 2 juni 1961 (nr

384).

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 20.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från

statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

stämmelsema i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100). Hittills har utlämnats

tio lån från fonden å sammanlagt 27 539 kronor. Av lånen förvaltades

fyra vid kontoret i Göteborg, tre vid kontoret i Härnösand och ett vid vartdera

av kontoren i Kristianstad, Luleå och Vänersborg.

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 21.

Riksbanken har åtagit sig att i likhet med postverket, affärsbanker, sparbanker

och jordbrukskreditkassor medverka vid utbetalning av studiemed

e 1 enligt studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401) samt studiemedelskungörelsen

den 24 september 1964 (nr 592).

I brev till fullmäktige den 6 november 1964 har Kungl. Maj:t meddelat, att

en särskild fond, Studiemedelsfonden, skall inrättas och hemställt till fullmäktige

att förvalta denna fond och disponera det för ändamålet å kapitalbudgeten

för budgetåret 1964/65 anvisade investeringsanslaget å 89 mkr för

överföring till Studiemedelsfonden, i den mån så erfordras för tillgodoseende av

behovet av återbetalningspliktiga studiemedel.

Kungl. Maj :t har vidare i brev till fullmäktige samma dag meddelat, att den

av riksdagen för budgetåret 1964/65 under förslagsanslaget Studiebidrag m. m.

anvisade anslagsposten Studiebidrag enligt studiemedelsförordningen å 36 mkr

ställts till statskontorets förfogande att av statskontoret utbetalas till fullmäktige.

I brevet hemställdes att fullmäktige skall disponera dessa medel för tillgodoseende

av med anslagsposten avsett ändamål.

I båda breven hemställde Kungl. Maj:t därjämte att fullmäktige ville till

postverket och de penninginrättningar, med vilka särskild överenskommelse om

utbetalande av studiemedel slutits, utbetala belopp motsvarande de medel, som

av postverket och ifrågavarande penninginrättningar utbetalats i form av återbetalningspliktiga

studiemedel resp. i form av studiebidrag enligt studiemedelsförordningen.

§ 22.

Genom lag den 21 maj 1964 (nr 264) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

fr. o. m. den 1 juli 1964 med 800 mkr till 9 200 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst å rapportdagen

den 23 december och uppgick då till 8 692 mkr, en ökning i förhållande

till motsvarande dag 1963 med 439 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet

under 1964 förelåg å rapportdagen den 7 april och utgjorde då 6 884 mkr. Även

den minsta procentuella ökningen i förhållande till 1963 noterades sistnämnda

dag och uppgick till 2,8%; den största procentuella ökningen registrerades den

23 oktober och utgjorde 8,5%.

§ 23.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1963 torde få

hänvisas till bankoutskottets memorial nr 13 år 1964.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

§ 24.

Beträffande förvaltningen av riksbankens jubileumsfond hänvisas

till härvid fogad bilaga I.

På framställning av kommittén för utredning rörande riksbankens jubileumsfond

har 1964 års riksdag (Rskr nr 351) fattat beslut om fondens handhavande

och utnyttjande i enlighet med vad bankoutskottet i sitt utlåtande nr 44 hemställt,

med den ändring som föreslagits i reservation av herr Nils Theodor Larsson

m. fl.

Riksdagens beslut innefattade bl. a. godkännande av stadgar för Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond. Av § 4 i dessa stadgar framgår, att verksamheten

skall handhavas av en styrelse, bestående av elva av riksdagen utsedda ledamöter,

valda av de riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret. Bland styrelseledamöterna skall ingå en

representant för riksbanken.

§ 25.

Jämlikt medgivande av delegerade för riksdagens verk har fr. o. m. den 1 april

1964 inrättats en e. o. bankokommissarietjänst i Be 1 för riksbankens kreditmarknadsstatistik.

På begäran av Riksbankstjänstemännens förening och Civilförvaltningens

personalförbund har under året överläggningar ägt rum med representanter för

dessa personalorganisationer om s. k. B- och C-listefrågor. Dessa överläggningar

har lett bl. a. till uppflyttning av vissa tjänster, resp. av vissa tjänstemän personligen,

till högre lönegrad. Viss ändring har också vidtagits i befordringsgången

för bankens vaktmästarpersonal. Rörande det närmare resultatet av överläggningarna

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 6 maj och den 17 juni

1964.

Fullmäktige har fastställt ändrade grunder för utbildning av bankaspiranter

och kammarskrivare samt för deras löneställning i reglerad befordringsgång, att

gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.

Vid utgången av december 1964 uppgick riksbankens — frånsett sedeltryckeriet

— lönegradsplacerade personal till 526. Därav utgjorde förordnandetjänstemännen

45, övrig s. k. bankpersonal 183, bankexpeditörer 38, biträdespersonal

178 samt vakt- och övrig personal 82.

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,

d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet

med intermittcnt tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna

året i medeltal tjänstgjort ca 175 per dag. Dessutom finnes ett antal deltidsanställda

städerskor och fastighetsarbetare.

§ 26.

Fullmäktige har medgivit, att riksbankens samtliga kontor fr. o. m. 1964 tillsvidare

hålles stängda samtliga lördagar under månaderna april—september.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 sand. Nr 1

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Någon jourtjänstgöring å sådana dagar har icke varit erforderlig, eftersom

affärsbankerna under året tillämpat samma lördagsstängning som riksbanken.

§ 27.

Såsom omnämnts i fullmäktiges berättelse till 1964 års bankoutskott (§ 28)

ingicks i december 1963 avtal mellan en av Kungl. Maj:t tillsatt delegation

(markdelegationen) och delegerade för Stockholms stad om överlåtelse till Kronan

av bl. a. den del av den för en ny riksbanksbyggnad tillsvidare reserverade

tomten kvarteret Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm, som ägdes av

staden. Avtalet har godkänts av stadsfullmäktige i Stockholm den 20 april och

av Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens bemyndigande, den 29 juni 1964. Den

närmare innebörden av avtalet framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 54 till

1964 års riksdag. Genom avtalet har Kronan blivit ägare till hela ifrågavarande

tomt.

Fullmäktige har beslutat, att riksbanken skall tillsammans med Stockholms

stad utlysa en öppen nordisk arkitekttävling om ett idéförslag till utformningen

av bebyggelsen å kvarteret Fyrmörsaren och omgivande kvarter samt att kostnaderna

för tävlingen skall delas mellan riksbanken och staden.

§ 28.

Inom huvudkontorets fastighet i Stockholm har under året

verkställts underhållsarbeten för en kostnad av omkring 29 000 kronor.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna för fastighetsunderhåll

under året uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor

Kronor

Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg

7 500: —

Förstärkning av vägg i banklokalerna samt diverse

målnings- och reparationsarbeten.

Halmstad

9 700: —

Reparations- och målningsarbeten i entré, trapphus

samt i en bostadslägenhet.

»

21 000: —

Arbeten med gårdsfasader och hiss samt kostnader

för konsult- och kontrollantarvoden i samband med

dessa arbeten. (Se berättelsen till 1964 års BoU,

§ 29.)

Linköping

10 900: —

Reparations- och målningsarbeten i direktörs- och

vaktmästarebostäderna.

Nyköping

5 400: —

Reparation och målning av yttertak.

Uppsala

10 000: —

Utbyte av värmepanna.

Beslut har vidare fattats om vissa kompletterings- och reparationsarbeten vid

sedelförstöringskontoret i Tumba till en beräknad kostnad av 21 500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

55

Sedan telestyrelsen begärt att riksbankens förhyrning av kontorslokaler i televerkets

fastighet i Umeå skulle upphöra, så snart riksbanken kunde skaffa

andra lokaler, har riksbanken accepterat ett av HSB i Umeå gjort erbjudande

om att mot en kontant insats och viss årshyra upplåta erforderliga lokaler för

avdelningkontoret i en fastighet i staden, som är under uppförande.

§ 29.

För arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet har nytt kollektivavtal

träffats för tiden den 1 februari 1964—31 januari 1966.

Under år 1964 tillverkades ca 71,6 milj. sedlar, vilket i förhållande till 1963

års produktion betyder en minskning med ca 3,2 milj. sedlar. Till riksbanken

överlämnades ca 96 milj. sedlar eller 32,5 milj. mer än närmast föregående år.

Helrotationsmaskinen har under året huvudsakligen utnyttjats för tryckning

av 10-kronesedlar av ny typ. Maskinen har därvid fungerat synnerligen tillfredsställande

och makulaturprocenten har varit låg. För att nedbringa färgkostnaderna

har ett färgsparverk inmonterats i maskinen.

Tryckning i helrotationsmaskinen av 50-kronesedlar, ingående i den nya sedelserien,

har påbörjats i slutet av året. Förberedelsearbeten för tryckning av i

denna serie ingående nya 100-kronesedlar och nya 5-kronesedlar har påbörjats,

varvid 100-kronesedeln är avsedd att tryckas i helrotationsmaskinen under det

att annat tryckförfarande planeras för 5-kronesedeln.

Under året har sedeltryckeriet fortsatt moderniseringen av sin maskinpark.

Sålunda har fyra äldre boktrycksmaskiner, inköpta för ca 30 år sedan, utgått

och ersatts med två nya dylika maskiner av märket »Heidelberg».

Den i berättelsen till 1964 års bankoutskott omnämnda maskinen för plastförpackning

av sedelbuntar har levererats till tryckeriet. Maskinen har icke

motsvarat uppställda krav, varför förhandlingar inletts med den västtyske maskinleverantören

om återgång av köpet.

Kostnaderna för sedeltryckeriets inköp av maskiner och inventarier avsedda

för driften har under året uppgått till sammanlagt 335 000 kronor.

I fastigheten har värmecentralens värmepannor, vilka befunnits icke längre

brukbara, utbytts mot nya och i samband därmed har vissa reparationer utförts

inom värmecentralens lokaler, allt för en sammanlagd kostnad av ca 48 000

kronor.

I riksbankens bokslut har upptagits ett belopp om 1,8 mkr, som under år 1964

utbetalats för verksamheten vid sedeltryckeriet. Det faktiska resultatet av verksamheten

kan bedömas först när sedeltryckeriets bokslut för året föreligger.

Sedeltryckeriets personal har sedan föregående årsskifte ökat med 5 personer

och uppgick vid utgången av december 1964 till 34 tjänstemän samt 40 manliga

och 26 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare. Härtill kommer städningspcrsonal

samt tillfälligt anställda, timavlönade nattvakter m. fl. samt vid sedel
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

tryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 19 personer. Hela

personalstyrkan utgjorde sålunda 119.

Beträffande sedeltryckeriets lokaliseringsfråga torde få hänvisas till vad därom

antecknats under redogörelsen för Tumba bruk.

§ 30.

I den förvaltningberättelse rörande riksbanken, som fullmäktige avgav till

bankoutskottet den 8 januari 1964, lämnades en redogörelse för tillkomsten av

Aktiebolaget Tumba bruk och de förhandlingar som förts med

olika personalorganisationer om anställnings- och avlöningsvillkoren för brukets

personal. Såsom omnämndes i förenämnda berättelse hade före årsskiftet 1963/64

strejkvarsel utfärdats av Civilförvaltningens personalförbund, som representerar

arbetarpersonalen vid bruket.

Vid de under januari 1964 fortsatta förhandlingarna, vilka under medverkan

av Statens avtalsnämnd ägde rum mellan bolaget och nämnda fackförbund inför

den av Kungl. Maj:t tillsatta förlikningskommissionen, kunde någon uppgörelse

icke träffas. Med hänsyn härtill ansåg bolaget att det borde avstå från

den planerade utbyggnaden av bruket och att den nuvarande bruksdriften borde

på sikt avvecklas. Fullmäktige, som delade denna uppfattning, förklarade sig

beredda att under den tid som erfordrades för en avveckling av det nuvarande

bruket1 låta riksbanken återtaga driften, och den 23 januari 1964 träffade bolaget

och riksbanken avtal härom. Enligt detta avtal arrenderar riksbanken från

och med den 1 februari 1964 för bruksdriften erforderliga lokaler och maskiner

m. m. för en arrendesumma av 1 krona per år samt övertog för rörelsen avsedda

råvaror och halvfabrikat till de å-priser, vartill de upptagits i det bokslut som

riksbanken upprättade per utgången av oktober 1963, d. v. s. den tidpunkt då

bolaget övertog bruket från riksbanken.1 2 Riksbanken träffade därefter den 28

januari 1964 kollektivavtal med Civilförvaltningens personalförbund, innebärande

prolongation av tidigare gällande avtal intill dess ny överenskommelse

uppnåtts enligt sedvanlig förhandlingsordning.

Efter förhandlingar under medverkan av Statens avtalsnämnd träffades sedermera

den 13 maj 1964 nytt kollektivavtal för arbetarpersonalen vid bruket,

avseende tiden 1 februari 1964—31 januari 1966. Rörande avtalets närmare

innebörd torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 maj 1964, § 5.

Sedan vissa utredningar rörande bruket verkställts, hemställde fullmäktige i

skrivelse till bankoutskottet den 5 november 1964, att utskottet ville föreslå

riksdagen att dels godkänna fullmäktiges beslut att icke fullfölja den av 1963

års riksdag beslutade utbyggnaden av pappersbruket, dels godkänna att driften

vid bruket tills vidare fortsätter enligt i skrivelsen angivna riktlinjer och dels

1 Herr Kollberg anslöt sig icke till uppfattningen, att den nuvarande bruksdriften skulle avvecklas.

2 Enligt numera träffat tilläggsavtal har riksbanken på enahanda villkor likaledes per utgången

av januari 1964 övertagit även det lager av färdigprodukter, som bolaget då ägde.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

57

besluta att sedeltryckeriet skall förläggas till Tumba samt bemyndiga fullmäktige

att utarbeta erforderliga förslag härför. Rörande skälen för dessa framställningar

torde få hänvisas till fullmäktiges skrivelse, vilken intagits såsom bilaga 1

till bankoutskottets utlåtande 1964: 47.

Enligt vad riksdagen under hänvisning till bankoutskottets förenämnda utlåtande

anmält i skrivelse nr 398 har riksdagen i anledning av fullmäktiges förenämnda

framställning dels godkänt fullmäktiges beslut att icke fullfölja utbyggnaden

av pappersbruket, dels godkänt att driften vid bruket fortsätter enligt

av utskottet i utlåtandet angivna riktlinjer, dels uppdragit åt fullmäktige att

utreda frågan om AB Tumba bruks framtida ställning, dels ock bemyndigat fullmäktige

att i enlighet med vad utskottet i utlåtandet anfört verkställa utredning

rörande förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba. Riksdagens beslut innebär,

att driften vid bruket icke — såsom fullmäktiges majoritet närmast förutsatt

— bör utformas såsom ett slututnyttjande av brukets kapitalutrustning

utan att i stället åtgärder bör vidtagas för att vidmakthålla denna.

Vid den utredning rörande förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba, som

fullmäktige erhållit riksdagens uppdrag att utföra, bör enligt bankoutskottets av

riksdagen godkända utlåtande beaktas frågorna om lämpligheten av dels ett

sammanförande av sedeltryckeriets och postverkets frimärkstryckeri och dels

en bibehållen lokal samordning av sedeltryckeriet och myntverket.

Under det gångna året har tillverkningen av rullsedelpapper uppgått till ca

89,5 ton; motvarande siffra föregående år var ca 81,3 ton, varav 62 ton tillverkades

medan bruket drevs direkt av riksbanken och återstoden i AB Tumba

bruks regi. Av årets leveranser av sedelpapper till banken belöper ca 6,8 ton

på januari, då rörelsen bedrevs av bolaget. Under året har tillverkats arksedelpapper

för 1 000 kronesedlar till en kvantitet av ca 8,6 ton, en kvantitet som

beräknas räcka under åtskilliga år framåt. Under år 1963 förekom icke någon

tillverkning av dylikt papper.

Försäljningen från bruket av annat papper än sedelpapper har under året

uppgått till i runt tal 4,3 mkr mot ca 4,1 mkr under år 1963.

Några nämnvärda nyinvesteringar eller större reparationer avseende bruksdriften

har icke skett under det gångna året.

Vid utgången av år 1964 uppgick antalet kollektivavtalsanställda arbetare vid

bruket till 85, därav 32 kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. I övrigt var

i bruksdriften engagerade 16 tjänstemän och 8 arbetsledare, vilka avlönats enligt

avtal mellan bolaget och vederbörande personalorganisation och för vilka riksbanken

till alldeles övervägande delen haft att ersätta bolaget för dess lönekostnader

m. m. Hos bolaget har dessutom varit anställd 1 arbetsledare, vilken helt

avlönats av bolaget. Med tillämpning av det mellan riksbanken och bolaget

träffade avtalet har ersättningen till bolagets verkställande direktör fördelats

på så sätt, att riksbanken ersatt bolaget med ett belopp motsvarande vad den

tidigare direktören vid bruket skulle ha uppburit om han fortfarande varit i

tjänst i sådan egenskap.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Riksbanken har i princip övertagit de pensionskostnader för år 1964, som hänför

sig till handpappersbruket och som tidigare redovisats bland brukets utgifter.

Detta har skett på så sätt att banken påtagit sig kostnaderna för samtliga

pensionärer födda 1890 eller tidigare och för efterlevande till avlidna sådana

pensionärer. Det belopp som riksbanken med tillämpning härav avlastat bruket

uppgår för år 1964 till omkring 142 000 kronor.

I samband med riksbankens bokslut har en ändring skett beträffande redovisningen

av kostnaderna för sedelpapperet. Enligt tidigare tillämpat system framkom

sedelpapperspriset som resultat av en räkneoperation: de bokföringsmässiga

kostnaderna för bruket, som icke täckts av inkomsterna av civilpapperstillverkningen,

fördelades på antalet levererade kilogram sedelpapper. För att få eu

bättre överblick över resultatet av bruksdriften har i stället fastställts ett bestämt

pris för sedelpapperet, nämligen 15 kronor per kilogram under år 1964

levererat rullsedelpapper. För det arksedelpapper som levererats under året

har bruket gottskrivits ett belopp av ca 244 000 kronor, utgörande 30 kronor

per kilogram levererat sådant papper. Med tillämpning av dessa principer har

bruket i riksbankens bokslut tillförts ett belopp av sammanlagt ca 1 230 000

kronor för till banken levererat sedelpapper.1 Resultatet av brukets verksamhet

under tiden 1 februari—31 december 1964, då bruket drivits i riksbankens

egen regi, kan angivas först när brukets bokslut för nämnda tid föreligger.

Beträffande AB Tumba bruk må nämnas, att vid 1964 års ordinarie bolagsstämma

samtliga styrelseledamöter och suppleanter omvalts. (Rörande styrelsens

sammansättning se berättelsen till 1964 års BoU, § 31.)

§ 31.

För riktigheten av de å s. 36—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat

riksbankens bokslut.

§ 32.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1964 verkställts

av vice riksbankschefen Joge vid kontoren i Västerås och Örebro;

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Gävle, Karlstad, Uppsala,

Visby och Östersund;

av bankdirektören Åkermalm vid kontoren i Mariestad och Vänersborg;

av bankdirektören Callans vid kontoren i Göteborg, Härnösand och Umeå

samt tillsammans med bankokommissarien Wormbs vid kontoret i Luleå;

av bankdirektören Laurén vid kontoren i Malmö, Halmstad, Linköping,

1 I riksbankens bokslut upptaget belopp om ca 1 420 000 kronor för av Tumba bruk levererat

sedelpapper inkluderar dels ca 160 000 kronor för sedelpapper som bolaget levererat till banken

(sedeltryckeriet) under tiden nov. 1963—jan. 1964 och dels ca 30 000 kronor för särskilt papper,

som av tryckeriet använts vid igångsättning av helrotationsmaskinen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

59

Nyköping och Växjö samt tillsammans med bankokommissarien Lemne vid kontoret

i Jönköping; samt

av bankokommissarien Wormbs vid kontoren i Kalmar, Karlskrona och

Kristianstad.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt

rum av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets

och under den tid Tumba bruk förvaltats av riksbanken även av brukets kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 7 januari 1965.

KRISTER WICKMAN

Per Asbrink Emil Ahlkvist Gunnar Svärd

iyr*\v »„•» i. • *0 1. '' ! Vt" W tf* •

Torsten Bengtson Sven Wedén

Karin Winberg

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Bilaga 1

Berättelse över förvaltningen av

Riksbankens Jubileumsfond

Till fonden har under år 1964 influtit räntor till ett belopp av 16 486 726 kronor

och 59 öre. Under året har utbetalats 188 864 kronor och 58 öre utgörande

upplupna räntor i samband med obligationsköp. Fondens ränteöverskott kom

därigenom att uppgå till 16 297 862 kronor och 1 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts.

Årets ränteöverskott har disponerats för obligationsköp. På räkning i riksbanken

innestår vid 1964 års slut 26 195 kronor och 96 öre.

Fondens ställning per den 31 december 1963 och 1964 framgår av följande utdrag

ur räkenskaperna, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna

till de bokföringsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna

obligationer till de faktiska inköpsvärdena.

B alansräkning

per 31 december 1963 och 1964

Tillgångar

1963

1964

Statsobligationer ................

Kr 124 999 750: —

Kr

127 441 625: —

Hypoteksinrättningars obligationer

» 139 816 500: —

»

139 816 500: —

Kommunobligationer .............

» 1590 000: —

»

7 840 000: —

Industriobligationer ..............

» -

»

7 584 100: —

På räkning i riksbanken..........

» 4 308: 95

»

26 195:96

Kr 266 410 558: 95

Kr 282 708 420: 96

Skulder

Kapitalkonto ................... Kr 266 410 558:95 Kr 282 708 420: 96

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

61

Utgifter

Vinst- och förlusträkning

1963 1964

Utbetalda räntor ................ Kr 202 154:17 Kr 188 864: 58

Ränteöverskott .................. » 15 382 645:83 » 16 297 862:01

Kr 15 584 800:— Kr 16 486 726:59

Inkomster

Influtna räntor .................. Kr 15 584 800:— Kr 16 486 726:59

Stockholm den 7 januari 1965

KRISTER WICKMAN

i <t ;''ii : v'' buc/tHi •''•»l»- i)

Per åsbrink Emil Ahlkvist Gtjnnar Svärd

Torsten Bengtson Sven Wedén

Karin Winberg

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Bilaga II

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1964 angående

sitt verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1965.

Under året har tre sparbanker ansökt om och erhållit auktorisation som försäljningsställe

för resevaluta.

Vad beträffar kapitalbetalningarna genomfördes vissa ändringar i valutabestämmelserna.

Den högre kurssättningen i utlandet än i Sverige på vissa

svenska aktier, omnämnd i berättelsen för år 1961, upphörde under året. Detta

förhållande gav anledning uppmjuka reglerna om utlandssvenskars förvärv av

svenska aktier; under senare delen av året har gällt att utlandssvenskar, som

efter utflyttningen haft fast bostad i utlandet minst ett kalenderår, medgivits

att, då fråga varit om varaktigt förvärv, utan begränsning till beloppet inköpa

och utföra svenska aktier. Spärrade värdepappersdepåer för denna kategori utlandssvenskar

har friställts. Vid återköp från utlandet av på svenska kronor lydande

svenska värdepapper erfordrades tidigare riksbankens tillstånd, när beloppet

översteg 50 000 kronor i det enskilda fallet; denna inskränkning upphävdes.

Tidigare gällde att en emigrant medgavs utföra intill 100 000 kronor

vid utflyttningstillfället och resterande tillgångar, sedan han vistats utomlands

tre kalenderår utöver utflyttningsåret. Denna kvalifikationstid ändrades till att

omfatta ett kalenderår utöver utflyttningsåret. Nyssnämnda belopp av 100 000

kronor per person har bibehållits oförändrat. Reglerna för överföring av arvslott

och betalningar under försäkringsavtal ändrades i vad avser i utlandet bosatt

svensk medborgare på motsvarande sätt. Överföring medgives sålunda numera

under förutsättning att vederbörande icke haft fast bostad i Sverige det

senast förflutna kalenderåret; tidigare gällde även härvidlag tre kalenderår.

På de kommersiella krediternas område har redan tidigare enligt valutaförordningen

gällt att importör är oförhindrad att ta i anspråk kredit direkt från sin

utländske säljare förutsatt att krediten ligger inom ramen för vad som är vedertaget

inom branschen. Härutöver har riksbanken, i överensstämmelse med av

Sverige biträdda ändringar i OECD:s stadga för liberalisering av kapitalrörelser,

under året förklarat sig beredd lämna svensk exportör tillstånd att upptaga

kredit i utlandet för finansiering av exportörens egen kreditgivning i samband

med förestående export och svensk importör tillstånd att upptaga kredit i utlandet

för finansiering av förestående import, allt under förutsättning att kredi
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

63

terna överensstämmer med normal kommersiell praxis. Under nyssnämnda betingelse

är riksbanken även beredd medgiva, att valutabank ger kredit, avsedd

att finansiera viss bestämd export- eller importaffär, till svensk exportörs respektive

svensk importörs utländske kontrahent och att banken refinansierar sådan

kredit genom motsvarande upplåning i utlandet.

Tillstånd till finansiell upplåning utomlands lämnades under året för 951 mkr.

Häri ingick svenska varvs och redares lån med 565 mkr, övriga svenska exportindustriers

lån med 13 mkr, finansiering av investeringar i utlandet med 106

mkr och utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige med 235 mkr. Tillstånden

har hittills utnyttjats för 571 mkr.

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under året för 747 mkr.

Av beloppet avsågs 106 mkr, ingående i summan ovan för finansiell upplåning,

anskaffas genom upplåning i utlandet.

De lämnade tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

uppgick under året till 360 mkr, varav 235 mkr, ingående i redovisningen ovan

om finansiell upplåning, avsågs tillhandahållas i form av lån från investerarnas

sida.

Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge G. Åkermalm

Stockholm den 2 januari 1965

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

PM

I bilagor redovisas beviljade tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet,

tabellerna 1 och 2, samt utländska i Sverige, tabellerna 3 och 4.1

Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet har under tioårsperioden

1955—1964 lämnats till ett sammanlagt belopp av 3 192 mkr. I tabell 1 redovisas

de årliga beloppen med fördelning på länderområden.

Den tendens till ökning av investeringstillstånden, som kan konstateras för

tioårsperioden, har under 1964 accentuerats. Tillstånd lämnades 1964 för ett

sammanlagt belopp av 747 mkr jämfört med 391 mkr 1963. Under året har en

stark ökning ägt rum på praktiskt taget samtliga länderområden. Störst är den

på EEC-området, där tillståndsgivningen uppgår till 278 mkr 1964 mot 79 mkr

1963 och 155 mkr 1962.

I tabell 2 redovisas under 1962, 1963 och 1964 lämnade investeringstillstånd

med fördelning på verksamhetstyp (försäljningsföretag, övriga företag) samt

äldre företag och nyetableringar.

Då produktionsföretag i regel är avsevärt mer kapitalkrävande än försäljningsföretag,

är det naturligt att — såsom framgår av tabellen — tillstånden till

investeringar avseende gruppen övriga företag beloppsmässigt överstiger tillstånden

för gruppen försäljningsföretag. Tillstånden till investeringar i försäljningsföretag

uppgår sålunda 1964 endast till ca 10 % av totalbeloppet.

Under den period fr. o. m. 1958, för vilken statistik föreligger om investeringarnas

fördelning på redan etablerade företag och nyetableringar, har som

regel tillstånden till investeringar i de förra företagen beloppsmässigt överstigit

tillstånden till investeringar i de senare. I fråga om »övriga» företag utvisade

emellertid statistiken 1963 en ändring i detta avseende beträffande EFTA, ett

förhållande som gäller även 1964 och då framträder även för EEC och Nordamerika.

Vad beträffar antalet nyetableringar visar nämnda statistik en — med undantag

för 1962 — obruten och för åren 1963 och 1964 starkt stegrad årsvis ökning.

Totala antalet nyetableringar under perioden 1958—1964 uppgår till 1 249 st.

fördelat med 682 st. på försäljningsföretag och 567 st. på »övriga» företag. En

1 Definitioner:

EFTA:

EEC:

Nordamerika:

U-länder:

Försäljningsföretag:

Övriga företag:

Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike; fr. o. m. 1964

inkluderas i uppgifterna även Finland.

Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.

Canada, USA.

enligt OECD:s förteckning.

företag vilkas ändamål enbart är försäljning av svenska exportprodukter utomlands

respektive utländska i Sverige.

företag av skiftande art; beloppsmässigt huvudsakligen utvinnings-, tillverknings-

och sammansättningsföretag (produktionsföretag).

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

65

tendens till ändring i relationen mellan företagen är emellertid märkbar under

senare år innebärande att de »övriga» företagens andel av totalantalet ökar. Förändringen

sammanhänger huvudsakligen med ändringar i förhållandet mellan

företagsgrupperna vid investeringar i EFTA och EEC.

Utnyttjandet av tillstånden torde, om än utdraget över relativt lång tid, sannolikt

vara högt. 1962 års tillstånd har under åren 1962, 1963 och 1964 utnyttjats

till 93 %.

Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under

året lämnats för 360 mkr, vilket innebär en avsevärd minskning i förhållande

till år 1963. Beloppet för sistnämnda år torde dock kunna betraktas såsom

exceptionellt högt.

Beträffande utnyttjandegraden må nämnas, att 1962 års tillstånd under åren

1962, 1963 och 1964 utnyttjats till 86 %.

I tabell 3 redovisas totalbeloppen av investeringstillstånd lämnade åren 1960

—1964 med fördelning på de länderområden, från vilka investeringarna avsetts

ske, och i tabell 4 under åren 1962, 1963 och 1964 lämnade tillstånd med fördelning

på verksamhetstyp samt äldre företag och nyetableringar.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1964

Mkr

År

EFTA

EEC

Nordamerika

U-länder1

Övriga

Totalt

1955 ......

28,1

28,6

11,8

62,5

5,6

136,6

1956 ......

14,7

29,7

20,1

63,5

7,4

135,4

1957 ......

35,9

43,1

46,4

61,3

4,6

191,3

1958 ......

18,7

40,1

18,4

88,1

5,5

170,8

1959 ......

32,0

162,2*

62,7

91,8

7,9

356,6*

1960 ......

44,5

65,1

9,0

149,8

19,9

288,3

1961 ......

53,9

78,4

12,0

183,2

18,0

345,51 2 3

1962 ......

133,5

154,6

51,9

42,9

47,2

430,1*

1963 ......

161,7

79,4

9,9

119,6

20,2

390,8*

1964 ......

227,3

278,1

80,0

156,8

4,7

746,9“

1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering år 1960 av länderna smärre avvikelser i förhållande

till i tidigare årsredogörelser angivna.

2 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser.

“ Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

67

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringas- i utlandet 1962—1964

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

1962

1963

1964

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Totalt .............................

430,1

390,8

746,9

försäljningsföretag ................

72,0

64,1

72,0

Övriga ...........................

358,1

326,7

674,9

därav nya under året ...............

150

104,9

201

195,4

275

418,5

försäljningsföretag ................

69

7,9

109

13,5

126

13,8

Övriga ...........................

81

97,0

92

181,9

149

404,7

Härav:

EFTA .............................

133,5

161,7

227,3

försäljningsföretag ................

13,4

22,3

31,3

Övriga ...........................

120,1

139,4

196,0

därav nya under året................

67

47,7

94

113,8

140

153,2

försäljningsföretag ................

84

3,0

60

5,5

75

9,2

Övriga ............................

33

44,7

34

108,3

65

144,0

EEC ..............................

154,6

79,4

278,1

försäljningsföretag ................

24,2

20,8

11,3

Övriga ...........................

130,4

58,6

266,8

därav nya under året................

34

42,4

43

29,4

74

147,3

försäljningsföretag ................

14

2,6

17

4,0

33

3,1

Övriga ...........................

20

39,8

26

25,4

41

144,2

Nordamerika .......................

51,9

9,9

80,0

försäljningsföretag ................

21,2

6,9

3,9

Övriga ...........................

30,7

3,0

76,1

därav nya under året................

11

1,8

9

3,7

9

60,7

försäljningsföretag ................

8

1,4

5

1,8

5

0,2

Övriga ...........................

3

0,4

4

1,9

4

60,5

TJ-länder ...........................

42,9

119,6

156,8

försäljningsföretag ................

8,1

10,6

24,7

Övriga ...........................

34,8

109,0

132,1

därav nya under året................

23

12,6

43

47,5

48

53,8

försäljningsföretag ................

5

0,7

18

1,6

11

0,9

Övriga ...........................

18

11,9

25

45,9

37

52,9

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige

jrån utlandets sida 1960—1964

Mkr

År EFTA EEC Nordamerika Övriga Totalt

1960 ................. 91,2 9,9 33,0 0,2 134,3

1961 49,4 48,5 68,0 0,5 166,4

1962 ................. 247,1 46,9 27,1 0,8 321,9

1963 ................. 354,8 38,4 354,6 6,2 754,0

1964 ................. 138,0 53,5 155,5 12,9 359,9

Tabell 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige jrån utlandets sida

1962—1964

Verksamhetstyp och nyetableringar

Mkr

1962

Antal Belopp

1963

Antal Belopp

1964

Antal Belopp

Totalt .............................

321,9

754,0

359,9

försäljningsföretag ................

52,4

137,8

206,0

Övriga ...........................

269,5

616,2

153,9

därav nya under året.................

91

197,9

125

54,0

126

90,4

försäljningsföretag ................

58

9,0

78

13,9

70

24,0

Övriga ...........................

33

188,9

47

40,1

56

66,4

Härav:

EFTA .............................

247,1

354,8

138,0

försäljningsföretag ................

11,8

78,5

103,2

Övriga ...........................

235,3

276,3

34,8

därav nya under året................

49

186,1

57

27,9

75

27,0

försäljningsföretag ................

30

2,8

42

3,9

38

1,9

Övriga ...........................

19

183,3

15

24,0

37

25,1

EEC ..............................

46,9

38,4

53,5

försäljningsföretag ............-—

27,1

10,8

10,9

Övriga ...........................

19,8

27,6

42,6

därav nya under året................

15

7,9

20

10,8

21

39,1

försäljningsföretag ................

12

3,5

11

1,5

13

1,1

Övriga ...........................

3

4,4

9

9,3

8

38,0

Nordamerika .......................

27,1

354,6

155,5

försäljningsföretag ................

13,3

47,8

79,4

övriga ...........................

13,8

306,8

76,1

därav nya under året................

13

3,4

37

13,4

28

23,4

försäljningsföretag ................

9

2,6

19

8,0

17

20,5

Övriga ...........................

4

0,8

18

5,4

11

2,9

Ivar Hreggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.