Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
1965-01-14 · 68 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 62 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av jullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av
fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,
till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1964, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.
Stockholm den 14 januari 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson och Åkerlund;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar Berglund,
Franzén i Motala, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström i
Iggesund.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 8 samt. Nr 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
« V>*-. 4’ .,
•V::
ii >‘r
% -''f
— i •.} ''(/.
r,4fJ ;i \ J»
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
3
Till Riksdagens Bankoutskott
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1964.
Kreditpolitiken
Den svenska ekonomin kännetecknades under 1964 av en tilltagande expansion.
Investeringarna och exporten visade för året som helhet en stigande tillväxt,
och lagerminskningen förbyttes i lagerökning. Konsumtionsökningen var
dessutom endast obetydligt mindre än under föregående år.
Den försvagning av konjunkturläget, som gjorde sig märkbar under 1962,
bröts redan under första halvåret 1963. Den kraftiga tillväxten i bostadsbyggandet
samt i kommunernas och handelns investeringar fortsatte i ungefär
oförändrad takt. Därtill kom en mycket kraftig ökning av konsumtionen och en
snabb tillväxt av exporten. Under 1964 förstärktes expansionen, men den hade
i huvudsak samma mönster som under 1963. Framför allt gällde detta investeringarna
med stagnation för industrin och kraftverken och kraftig ökning för
bostadsbyggandet, kommunerna och handeln. Den totala investeringsvolymen
kan beräknas ha ökat med drygt 6 % under 1964 mot omkring 5 % under 1963.
Exportvolymen beräknas ha ökat med 9V2 % mot 8V2 % året innan. Den kraftigaste
ökningen sammanhängde dock med omsvängningen i lagerinvesteringarna.
Totalt uppskattas de olika förändringarna i försörjningsbalansens poster ha
medfört en ökning av bruttonationalprodukten med 5V2 % å 6 % under 1964
att jämföras med 4V2 % under 1963. Sett från produktionssidan bidrog industrin
i hög grad till den stegrade tillväxttakten genom en ökning av produktionen
med 9 % mot 5‘/2 % året innan. Särskilt påtaglig var därvid expansionen
inom verkstadsindustrin.
När expansionsbetonade konjunkturutsikter började framträda under våren
1963, lades kreditpolitiken om i återhållande riktning. Affärsbankerna erinrades
om att de tidigare rekommenderade kvoterna för den totala likviditeten _
30 % för större och 25 % för övriga banker — måste iakttagas, och kassalikviditeten
i banksystemet, som redan från hösten 1962 hade börjat försämras, reducerades
ytterligare. I juni höjdes riksbankens diskonto med V2 % till 4 % och
under sommaren och hösten emitterades statslån till höjda räntor och ett stramt
kreditmarknadsläge bibehölls. I början av 1964, då konjunkturuppgången blivit
enhetligare och stegringstendenserna starkare, vidtogs ytterligare åtgärder. Kreditåtstramningen
hade drivits så långt, som vid rådande ränteläge bedömdes
vara möjligt. Tillväxten i kreditströmmen från affärsbankerna hade visserligen
4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
upphört, men den uppnådda höga nivån hade bestått. Den 31 januari genomfördes
en ny diskontohöjning, också nu med V2 % till 4Va%.
När emissionsverksamheten under hösten 19G3 kom igång efter sedvanligt
sommaruppehåll, steg de långa emissionsräntoma liksom de bundna reverslåneräntorna
mer än vad diskontot höjts i juni samma år. I samband med diskontohöjningen
i januari 1964 följde däremot både nämnda obligationsränta och kreditinstitutens
ut- och inlåningsräntor i stort sett helt diskontots rörelse. Staten
emitterade ett långfristigt lån till 5 3U % och övriga låntagarkategorier anpassade
sina emissionsräntor i anslutning därtill med en högsta ränta av 6 %. De bundna
utlåningsräntorna är relativt fast knutna till emissionsräntoma och kom för
olika låntagarkategorier att ligga spridda i närheten av 6 %. För obundna lan
blev bottenlåneräntan 5 3/r %■ Räntan för inlåning med 12 månaders uppsägning
— uppjusterad den 1 januari med 1U °/c — fick efter en halvprocentig stegring
i anslutning till diskontohöjningen en nivå av 5 V* %.
Med hänvisning till den expansiva konjunkturutvecklingen och en fortsatt
omfattande utlåning från bankernas sida meddelades affärsbankerna den 27
februari 1964, att riksbanken tills vidare såg sig nödsakad att begränsa bankernas
upplåning i riksbanken. Dittills hade som lånevillkor under de första fem
dagarna av lånetiden i regel tillämpats en räntesats, överensstämmande med
diskontot, och därefter 1 % högre ränta. Bankernas upplåning på nämnda villkor
begränsades nu till ett belopp, som för varje bank fick uppgå till högst halva
summan av dess i bankstatistiken redovisade fonder. För lån överstigande detta
belopp tillämpade riksbanken 9 % ränta. I samband med denna skärpning av
lånevillkoren emitterades, efter samråd mellan riksgäldskontoret och riksbanken,
ett kort statslån till en ränta av 6 %.
En ytterligare skärpning av villkoren för upplåning i riksbanken genomfördes
den 15 april 1964. De banker, som ej uppfyllde de av riksbanken rekommenderade
kvoterna, fick till ordinarie räntesatser låna endast ett belopp, som uppgick
till högst en fjärdedel av fondema. För överstigande belopp skulle 9%
ränta utgå.
Under sommaren och hösten 1964 ökade den ekonomiska aktiviteten ytterligare.
Den alltmer tilltagande byggnadsverksamheten innebar en stigande efterfrågan
på material och arbetskraft, och både kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen
var högt uppdrivna inom ett stort antal näringsgrenar med press
uppåt på priser och löner. Den avtalsmässiga lönehöjningen i början av året
hade varit relativt måttlig, men löneglidningen syntes leda till en minst lika
stor total löneökning under 1964 som under 1963. Konsumentprisindex visade
en viss tendens att stiga snabbare än tidigare, och för partiprisindex och i ännu
högre grad för materialandclen i byggnadskostnadsindex tilltog stegringstakten
ganska kraftigt.
Den höga intensiteten inom ekonomin, präglad av knapphet på arbetskraft,
av löneglidning och en materialefterfrågan, som icke kunde lämna importutvecklingen
opåverkad under någon längre tid, liksom växande statliga utgifter
och därmed förenad risk för likviditetsökning utgjorde bakgrunden till de i bör
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
o
jan av november 1964 genomförda ytterligare åtstramande åtgärderna. Diskontot
höjdes med 7a% till 5% med giltighet fr. o. in. den 6 november. De ordinarie
räntesatserna för bankernas upplåning i riksbanken uppjusterades i samband
härmed också med V2 %, medan räntan för den upplåning, som översteg
tidigare beskrivna belopp, höjdes med 1 % till 10 %. För att motverka tendensen
till likviditetsstegring emitterades ett långfristigt statslån.
Vid diskontohöjningen i januari 1964 hade som framgått både bundna och
obundna räntor i stort följt diskontots rörelse. Vid den senaste diskontohöjningen
framträdde, som normalt brukar ske, en viss differentiering. Räntan för
det långfristiga statslånet sattes till 6 %, vilket innebar en höjning med V« %
jämfört med det tidigare på året emitterade långa statslånet. Övriga låntagarkategorier
höjde sina emissionsräntor i samma utsträckning och denna stegring
blev på vanligt sätt normgivande för kreditinstitutens räntesättning för bundna
reverslån. Flertalet obundna utlåningsräntor höjdes däremot med 3/r %. Inlåningsräntorna
å sin sida följde diskontots stegring och höjdes med V2%.
Emissionsverksamheten, som tilltagit efter räntehöjningarna, var vad gäller
långa lån mer omfattande under 1964 än under 1963. Det inbetalade beloppet på
sådana lån uppgick till ca 4 700 mkr att jämföras med 3 900 mkr för 1963. Av
beloppet för 1964 var 617 mkr statslån och 15 mkr lån till utländska låntagare.
Andra inhemska låntagare än staten emitterade följaktligen lån för ca 4 100 mkr
mot 2 700 mkr under 1963. Denna tillväxt av obligationsemissionerna var förenad
med ökning också av reverslångivningen från kapitalmarknadsinstituten
och en icke obetydlig långivning från affärsbankerna. Under 12-månadersperioden
t. o. m. november ökade affärsbankernas utestående krediter med 1 991 mkr
under 1964 (f. å. 3 146 mkr), varav bostadsbyggnadskrediterna svarade för 566
mkr (f. å. 783 mkr). De totala placeringarna på den organiserade kreditmarknaden
kan beräknas ha varit av samma storleksordning under 1964 som under
1963.
Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv ökade under året
från 4 214 mkr till ca 5 040 mkr. Någon motsvarighet till denna ökning förelåg
inte i den registrerade utvecklingen av bytesbalansen. De kända kapitaltransaktionerna
har däremot resulterat i ett valutainflöde, men detta var dock inte
större än att en kraftig positiv restpost i betalningsbalansen ånyo redovisas.
Växelkurserna på den svenska valutamarknaden för de viktigaste utländska
valutorna låg under en stor del av året under pariteten mot kronan, innebärande
att kronan var relativt starkare än tidigare i förhållande till andra valutor.
Denna situation kan ses som en följd av den stramare penningpolitiken och det
betydande valutainflödet under året.
Utvecklingen på den internationella valutamarknaden var under 1964 oroligare
än under tidigare år och för bl. a. pund sterling förekom stödåtgärder, i
vilka riksbanken vid ett par tillfällen tog aktiv del. Den 25 november 1964
ställde sålunda 11 centralbanker samt Internationella regleringsbanken i Basel
och Export-Import Bank i Washington D.C. sammanlagt 3 000 miljoner dollar
till Storbritanniens förfogande i form av korta krediter. Den svenska andelen
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
därav uppgick till 100 miljoner dollar. Ungefär samtidigt lånade Storbritannien
1 000 miljoner dollar från Internationella valutafonden, varvid bl. a. det s. k.
GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow) aktiverades. Den svenska
andelen belöpte sig totalt till motvärdet i kronor av 27 miljoner dollar, varav
7 miljoner ställdes till förfogande mot betalning i guld.
Den i föregående års förvaltningsberättelse omnämnda översynen av det internationella
betalningssystemet resulterade under året i en rapport från den s. k.
tio-gruppen, bestående av representanter för de ledande industriländerna. Rapporten
var föremål för diskussion vid Internationella valutafondens årsmöte i
Tokyo i september 1964 (se nedan).
Valutaregleringen handhades under året efter i stort sett samma linjer som
tidigare, såsom framgår av valutastyrelsens berättelse, vilken fogas som bilaga
till denna förvaltningsberättelse.
Riksbankens transaktioner
I riksbankens balansräkning, som med en grov gruppering av posterna återges
i tabell 1, speglas bl. a. transaktioner, som riksbanken, eventuellt i samarbete
med riksgäldskontoret, vidtager för att påverka bankernas kassaställning. Sådana
åtgärder har under de senaste åren kommit att få ökad betydelse i riksbankens
penningpolitiska verksamhet. Såväl 1964 som 1963 har denna syftat till
att åtstrama bankernas kassalikviditet.
Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder
Genomsnittlig ställning vid rapportdagar. Mkr
l:a halvåret
2:a halvåret
Hela året
1963
1964
1963
1964
1963
1964
Tillgångar
Guld- och valutareserv .......
3 843
3 676
3 754
4 103
3 799
3 890
Skattkammarväxlar ..........
1 527
361
522
440
1 024
400
Obligationer .................
2 020
3 797
3 499
3 529
2 759
3 663
Utlåning till banker ..........
472
272
269
372
371
322
Övriga tillgångar .............
1 079
1 169
1 in
1 153
1 095
1 161
Summa
8 941
9 275
9 155
9 597
9 048
9 436
Skulder
Utelöpande sedlar ............
6 832
7 240
7 078
7 529
6 955
7 384
Statliga myndigheters clieckräk-
ningar ....................
103
87
135
78
119
83
Bankernas checkräkningar ....
30
35
42
33
36
34
Depositions- och kapitalräkning
903
914
855
952
879
933
Övriga skulder ..............
1 073
999
1 045
1 005
1059
1 002
Summa
8 941
9 275
9 155
9 597
9 048
9 436
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Balansräkningen påverkas av säsongvariationer men också i hög grad av tillfälliga
svängningar, som gör, att förändringarna från t. ex. årsskifte till årsskifte
ger ett dåligt uttryck för läget under året. För att tabellen skall ge en mera meningsfull
bild, upptar den därför genomsnittsvärden för ställningen vid rapportdagarna
halv- och helårsvis.
Vissa poster i riksbankens balansräkning är passiva i den meningen, att de ej
direkt eller på kort sikt påverkas av penningpolitiska åtgärder. Fn av dessa är
den utelöpande sedelmängden. I genomsnitt låg denna 429 mkr eller 6 % över
1963 års nivå och ökningen från årsskifte till årsskifte uppgick till 517 mkr eller
7%.
Till samma kategori hör även depositions- och kapitalräkningen, som domineras
av kontona för investering i rörelse. Från den 1 juli 1963 har tillstånd att
disponera medel i princip endast givits för lokaliseringspolitiskt betingade
projekt. Uttag med stöd av beslut dessförinnan skedde dock under 1964. Medan
behållningen på konton för investering i rörelse steg till 961 mkr, genom insättningar
på 237 mkr och uttag på 131 mkr, sjönk behållningen på konton för
investering i skogsbruk till 7 mkr genom uttag på 5 mkr och insättningar på
1 mkr. I genomsnitt låg depositions- och kapitalräkningen 1964 54 mkr högre
än 1963.
Under samlingsrubrikerna »övriga tillgångar» och -»Övriga skulder» har ett
flertal i huvudsak passiva poster sammanförts. Genomsnittligt steg den förra
gruppen med 66 mkr och sjönk den senare med 57 mkr. Av här ingående aktiva
poster må nämnas riksbankens utlåning till allmänheten. För året som helhet
ökade denna post med 14 mkr till 101 mkr, varvid de utestående avbetalningslånen
ökade med 12 mkr till 78 mkr, medan övriga utestående lån — hypotekslån,
växelkrediter och krediter i checkräkning — ökade med 2 mkr till 22 mkr.
Utvecklingen av den totala valutareserven beskrivs i ett följande avsnitt. Här
må nämnas, att riksbanken under 1964 netto förvärvade guld och utländska
valutor till ett belopp av 857 mkr. I genomsnitt översteg riksbankens guld- och
valutainnehav under 1964 innehavet under 1963 med 91 mkr.
Under de tre första kvartalen av 1963 omdisponerades riksbankens värdepappersinnehav.
En successiv minskning av skattlcammarväxelinnehavet ägde
rum, samtidigt som obligationsinnehavet ökade. Därefter har riksbanken förvärvat
skattkammarväxlar endast för kortare perioder och innehavet har däremellan
varit helt avvecklat. Denna utveckling framträder i tabellen i sjunkande
genomsnittssiffror för skattkammarväxlama och stigande för obligationerna.
Skattkammarväxelinnehavet företedde sålunda under 1964 en nedgång
med 624 mkr, mätt i årsgenomsnitt, varemot stod en ökning av obligationsportföljen
med 904 mkr; netto inträffade alltså cn ökning i värdepappersbehållningen
på 280 mkr. Jämföres första halvåret 1964 med samma period 1963,
framträder eu ökning med 611 mkr och vid cn jämförelse mellan andra halvåren
cn minskning med 52 mkr. Om behållningen på statliga checkräkningar avräknas
från statspappersinnehavet, blir motsvarande siffror för första halvåret cn
ökning med 627 mkr och för andra cn ökning med 5 mkr.
8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 2. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken
Mkr
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dee.
1960 ..
36
28
—229
— 91
—104
—182
—114
—353
—357
— 99
—165
— 23
1961 ...
32
29
—231
—375
—299
—293
—205
14
—201
— 5
—109
58
1962 ..
17
25
6
52
—232
—285
12
— 46
—307
—226
—220
— 43
1963 ..
—123
—236
—321
—376
—504
—665
—199
— 86
—121
— 16
—278
—181
1964 ..
— 33
— 46
—258
—149
—180
—555
—437
—374
—289
—122
—419
—189
Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning
i riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.
De ovannämnda transaktionernas inverkan på bankernas kassalikviditet framgår
av genomsnittssiffrorna i tabell 1 över bankernas upplåning och deras checkräkningstiägodohavanden.
Checkräkningstillgodohavandena låg genomgående vid
den normalt förekommande lägsta nivån. För upplåningen redovisades under
första halvåret 1964 200 mkr lägre tal än under motsvarande tid 1963 och under
andra halvåret 103 mkr högre. Den mindre upplåningen i riksbanken under
vårhalvåret, då bankerna av säsongmässiga skäl brukar stå i skuld till riksbanken,
förklaras av att riksgäldskontoret under våren 1964 placerade relativt stora
överskottskassor i banksystemet och på så sätt bidrog till en säsongutjämning
av affärsbankernas riksbanksupplåning. Allmänt kan sägas, att affärsbankernas
säsongmässiga beroende av riksbanken var mindre 1964 än 1963 men att i
övrigt en ökad stramhet tämligen genomgående var förhanden.
Kreditmarknaden
Kreditförmedlingen på den svenska kreditmarknaden var under 1964 lika
omfattande som under 1963. Efter en mycket kraftig tillväxt från och med våren
1962 till och med sommaren 1963 stabiliserades kreditströmmen på den uppnådda
höga nivån. På efterfrågesidan bars kreditexpansionen under nämnda
period upp främst av en stark ökning i näringslivets upplåning. Under den
fortsatta utvecklingen med i stort sett oförändrad total kreditgivning minskade
upplåningen för denna sektor, medan den för övriga huvudgrupper av låntagare
tilltog. Bostadskrediterna växte sålunda i snabb takt. Kommunernas upplåning
ökade något, trots den mycket höga nivå kommunupplåningen uppnått under
åren 1962 och 1963. Statens upplåning var visserligen av jämförelsevis ringa
storlek både 1963 och 1964, men mot bakgrunden av tidigare inkomstöverskott
och skuldåterbetalningar utgjorde även statsupplåningen alltsedan hösten 1963
ett expansivt inslag i den totala kreditefterfrågan.
Av den totala kreditgivningen under 1964 svarade de långfristiga placeringarna
för en växande andel. Reverslångivningen från kapitalmarknadsinstituten ökade,
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
9
Diagram A. Kreditmarknaden
12-m&nadersuppgifter. Nettobelopp
Diagram B. Kapitalmarknaden
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Kreditmarknaden totalt
Kapitalmarknaden
avgränsad efter
finansobjekt^ *
* -
Anm. Jfr tabell 3, summakolumnens totalbelopp.
Anm. Jfr tabell 3, summakolumnens två sista
rader.
men den kraftigaste placeringstillväxten gällde de långfristiga obligationerna.
I allt väsentligt placerades obligationerna på marknaden utanför affärsbankerna,
varvid ökningen av allmänna pensionsfondens placeringsbehov var av stor betydelse.
Affärsbankerna köpte dock långa obligationer i växande utsträckning,
under det att de å andra sidan minskade sitt innehav av korta sådana. Den
direkta kreditgivningen från affärsbankerna, vilken under större delen av 1962
och 1963 varit synnerligen intensiv, fick under hösten 1963 och under 1964 ett
lugnare tempo, efter det att inlåningsströmmen och likviditeten redan tidigare
minskat.
Siffermässig redovisning av utvecklingen på kreditmarknaden under 12-månadersperioderna
t. o. m. september 1963 och 1964 lämnas i tabell 3. På grundval
av uppgifter ur tabeller av detta slag, upprättade vid kvartalsskiften, har diagrammen
A—H sammanställts. Diagram A visar den totala kreditgivningen på
12-månadersbasis vid de olika kvartalsskiftena åren 1960—1964. Diagram B
innehåller uppgifter — beräknade och redovisade på motsvarande sätt — om
utvecklingen på kapitalmarknaden avgränsad både efter finansobjektens art
och efter institutionella kriterier. I diagrammen C—H redovisas upplåningen
och utlåningen fördelade på låntagar- och långivarkategorier och även på finansobjekt.
Uppgifter för fjärde kvartalet 1964 saknas i diagrammen. Vissa kompletteringar
avseende detta kvartal har gjorts i den följande texten, vilken i allmänhet
täcker hela 1964.
Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1963
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m.
september 1963. Mkr
Låntagare
Summa
Långivare och finansobjekt
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv \
56S
_
131
28
730
2. Skattkammarväxlar och kort-
— 1347
__
—
— 1 347
1 965
—
134
—
2 099
— 50
—
—
28
— 22
— 1033
30
867
2 258
2122
6. Skattkammarväxlar och kort-
— 459
_
__
— 459
— 659
30
188
18
— 423
—
—
—
— 1
— 1
85
—
679
2 241
3 005
— 281
m
1 600
195
229S
11. Skattkammarväxlar och kort-
— 108
_
— 108
— 57
118
257
123
441
— 116
366
1 343
372
1965
14. Enskilda försäkringsinrätt-
8
in
m
236
809
11
_
—
—
11
*16. Obligationer och förlagsbevis
— 3
61
379
182
25
619
25
_ -
80
45
29
154
19. Offentliga försäkringsinrätt-
85
287
590
580
1512
*20. Obligationer och förlagsbevis
85
152
135
586
4
480
100
1303
239
22. Allmänheten (restpost).....
23. Skattkammarväxlar och kort-
— 7
93
31
11
351
119
93
*24. Obligationer och förlagsbevis
— 82
31
41
57
297
47
297
26. Diverse ..................
— 18
—
—
—
— 18
27. Kreditmarknaden totalt ....
28. Skattkammarväxlar och kort-
— 660
— 1 810
973
3 656
3 951
7 920
— 1 810
29. Kortfristiga obligationer ...
30. Långfristiga obligationer och
851
398
— 4
396
— 108
1 693
860
739
3 347
. .
_
321
321
32. Affärsbankernas och riksban- kens direkta lån (4 + 9)
33. Kapitalmarknadsinstitutens
reverslån m. m.
(13 + 18 + 21) ...........
35
— 116
581
679
1 392
2 269
501
2 983
2 358
— 18
_
_
_
— 18
35. Kapitalmarknaden, avgränsas
efter finansobjekt
(30 + 31+33) ...........
282
977
3 085
1 682
6 026
36. Kapitalmarknaden, institu- tionellt avgränsad (med
markerade poster) .........
— 173
913
2 655
1 665
5 090
Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och
näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten
även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplanade belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1961,
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1964. Mkr
Långivare och finansobjekt
Låntagare
Summa
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
1. Riksbanken ...............
%
10
33
28
165
2. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ...................
141
141
3. Obligationer ..............
— 47
10
33
25
21
4. Direkta lån ...............
—
—
—
3
3
5. Affärsbanker .............
— 576
150
1 339
1503
21,16
6. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................
— 242
_
_
_
— 242
7. Obligationer ..............
— 348
50
638
— 22
318
8. Aktier ...................
—
—
—
19
19
9. Direkta lån ...............
14
100
701
1 506
2 321
10. Andra banker.............
— is
329
1 551,
31,7
2187
11. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ...................
— 1
_
_
__
— 1
*12. Obligationer ..............
— 6
92
87
— 16
157
*13. Reverslån m. m............
— 36
237
1 467
363
2 031
14. Enskilda j försäkring sinrätt- ningar ....................
137
217
282
375
1011
15. Skattkammarväxlar .......
— 3
—
—
—
— 3
*16. Obligationer och förlagsbevis
140
41
207
144
532
*17. Aktier ...................
—
—
—
65
65
*18. Reverslån m. m............
—
176
75
166
417
19. Offentliga försäkring sinrätt- ningar ...................
U0
m
822
530
2 205
*20. Obligationer och förlagsbevis
449
199
790
434
1 872
*21. Reverslån m. m............
—
205
32
96
333
22. Allmänheten (restpost).....
21,7
u
25
31,2
658
23. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................
— 94
— 94
*24. Obligationer och förlagsbevis
319
44
25
1
389
*25. Aktier ...................
—
—
—
341
341
26. Diverse ..................
22
—
—
—
22
27. Kreditmarknaden totalt ....
SOS
1151,
1,055
3125
8 61,2
28. Skattkammarväxlar och kort- tidslån ..................
— 199
— 199
29. Kortfristiga obligationer .. .
— 519
—
—
— 50
— 569
30. Långfristiga obligationer och
förlagsbevis ..............
1 026
436
1 780
616
3 858
31. Aktier ...................
—
—
—
425
425
32. Affärsbankernas och riksban- kens direkta lån (4 9) ...
14
100
701
1 509
2 324
33. Kapitalmarknadsinstitutens
reverslån m. m.
(13 + 18 + 21) ...........
— 36
618
1 574
625
2 781
34. Diverse (26) ..............
22
_
_
_
22
35. Kapitalmarknaden, avgränsad
efter finansobjekt
(30 + 31 + 33) ...........
090
1 051,
3 351,
1 GGG
7 061,
36. Kapitalmarknaden, institut
tionellt avgränsad (med *
markerade poster) .........
8GG
991,
2 683
1 591,
6 137
bär minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarviixelinnehav har minskats med statens
tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister
i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.
12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Utvecklingen hos olika lån tagar grupper
Staten
Under 1964 växte statsutgifterna liksom under föregående år något snabbare
än statsinkomsterna och ett kassamässigt budgetunderskott om 260 mkr
uppkom. Jämfört med underskottet 1963, 201 mkr, innebar detta en viss ökning.
Budgetutfallet 1963 hade likväl av en tillfällig orsak varit speciellt ogynnsamt.
I november och december nämnda år återbetalades nämligen ett extraordinärt
stort belopp av överskjutande preliminär skatt. Sänkningen av inkomstskatteskalorna
från och med år 1962 åtföljdes av sänkt preliminärskatteuppbörd först
några månader in på året. Härigenom kom 1962 års preliminärskatteuppbörd att
bli relativt stor med betydande återbetalningar som resultat. Utan dessa tillfälliga
förskjutningar i skattebetalningarna skulle budgetutfallet ha utvecklats
mera jämnt från tidigare inkomstöverskott fram till budgetunderskottet för
kalenderåret 1964 (jfr kurvan för statsupplåningen i diagram C).
Liksom under 1963 företog staten under 1964 en icke obetydlig långfristig
upplåning. Två nya långa obligationslån emitterades, och inbetalningarna på
det före årets början upplagda långa lånet fortsatte. Totalt inbetalades 504 mkr
på dessa emissioner under 1964. Därutöver emitterades ett premielån, utgörande
Diagram, C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning
på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
5000
4 000
3000
2000
1000
-1000
-2000
Närings!!
v
Bostäder
i
Kommun
>r
L^W.J
i
\
w
i
Staten
, l ,
, i i
, ! ,
Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning
på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
5000
4000
3000
2000
1000
-1000
-2 000
ö
—
/riga krec
Hinstitut
vy
!
V
t
i
1
t
V
I
V
i
^Affärsbanker
/
\ A
/ T*
7Allmänheten
V/i
Riksban
_
ken
l 1. 1
i i i
1960 1961 1962 1963 1964
1960 1961 1962 1963 1964
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
13
konvertering av 1955 års s. k. bostadspremielån, och gjordes inbetalningar på
det i slutet av 1963 emitterade premielånet. På premielånen inbetalades under
året 113 mkr. Ytterligare långfristig upplåning förekom men utgjorde icke något
mera betydande inslag i statsupplåningen. Återbetalningarna av ursprungligen
långfristiga lån var å andra sidan begränsad till jämförelsevis små belopp och
totalt uppgick den statliga långfristiga nettoupplåningen under 1964 till 571 mkr
mot 857 mkr under år 1963.
I fråga om den kortfristiga upplåningen var utvecklingen den motsatta. Två
korta obligationslån emitterades, vilka inbringade 737 mkr, medan tre lån av
samma typ om sammanlagt 1214 mkr inlöstes. Övriga kortfristiga skulder
ökade, ehuru mindre kraftigt. Totalt minskade statens kortfristiga skulder med
320 mkr mot 664 mkr under 1963. Även under 1964 förekom således en icke
obetydlig konsolidering av den utelöpande statsskulden.
Kommunerna
Kommunernas investeringsutgifter var betydligt större under 1964 än under
1963. Eftersom utgifterna även för övriga ändamål ökade, ägde en omfattande
total utgiftsstegring rum. Inkomsterna steg samtidigt, dock ej i samma utsträckning
som utgifterna. Finansieringsunderskottet, för vilket en stark ökning förelegat
redan under de båda närmast föregående åren, fortsatte således att växa
under 1964, ehuru i avtagande takt.
Kommunernas upplåning steg kraftigt under 1962. Den fortsatte att växa
under 1963 och uppgick då till ca 1 000 mkr. Under 1964 ökade den ytterligare
något och kan beräknas ha uppgått till ca 1 200 mkr. Uppgifterna avser nettoupplåningen.
Vad gäller nyupplåningen var siffrorna större även om enbart den
långfristiga nyupplåningen beaktas.
I fråga om såväl nyupplåningen som nettoupplåningen spelade obligationsemissionerna
en stor och växande roll. Kommunernas och kommuninstitutens
emissioner av långa obligationslån, som under 1963 uppgick till 418 mkr, steg under
1964 till ca 660 mkr. Deras övriga upplåning utgjordes väsentligen av reverslån
i kapitalmarknadsinstituten. I lånerörelsen gentemot affärsbankerna torde
dock återbetalade belopp ej fullt ha svarat mot vad som tagits i anspråk, varför
även hos dessa institut en viss kommunal nettoupplåning sannolikt förekommit.
Den privata sektorn
Statens och kommunernas sammanlagda nettoupplåning under kalenderåret
1964 översteg ej i någon större utsträckning deras upplåning under kalenderåret
1963. Vid en jämförelse med uppgifter något längre bakåt i tiden framträder
däremot cn stark ökning. För den privata sektorn stagnerade upplåningen på
den under 1963 uppnådda höga nivån. Bostadskreditgivningen fortsatte att
öka, medan kreditgivningen till näringslivet avtog.
För ökningen av bostadskreditgivningen under 1964 spelade affärsbankernas
både direkta utlåning och obligationsförvärv cn betydande roll. Nya byggnadskred
i t er gavs i betydligt större utsträckning än under 1963, trots att redan då
14
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
en stark expansion i affärsbankernas byggnadskreditgivning ägt rum. För 1961
och 1962 uppgick ifrågavarande nyutlåning till drygt 2 000 mkr. För 1963 översteg
den 2 700 mkr och kan för 1964 beräknas ha uppgått till omkring 3 300 mkr.
Avlyften under 1964 var betydligt större än nyutlåningen under 1963.
Under 1964 tog de bostadsfinansierande hypoteksinstituten obligationsmarknaden
i anspråk i ökad utsträckning. På nyemissionerna inbetalades 2 500 mkr,
exkl. konverterade belopp, att jämföras med 1 462 mkr för 1963. Amorteringarna
var jämförelsevis små under båda åren, varför nettobeloppen låg i närheten av
nämnda siffror. I fråga om kapitalmarknadsinstitutens direkta utlåning till bostadsbyggandet
förelåg en viss stegring, och bostadssektorns totala upplåning på
öppna marknaden torde för 1964 ha uppgått till omkring 4 300 mkr. Läggs härtill
de statliga lånen för bostadsbyggande, erhålls ett lånebelopp av 5 000 mkr,
att jämföras med ej fullt 4 500 mkr under 1963.
Tabell Inlåningen hos bankerna
Förändringar i innestående belopp. Mkr
12-månadersperioderna t. o. m.
november
1962
1963
1964
Riksbanken1) .............................................
— 370
— 335
103
Affärsbanker .............................................
2 799
2 032
2 069
Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....................
— 969
319
20
Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2) ............
2 829
1 591
1 778
Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2) ..............
1 126
122
— 97
Övriga räkningar ........................................
— 187
—
368
Sparbanker3) ..............................................
1 279
1 190
1 309
Postsparbanken ...........................................
429
457
360
264
240
229
Centralkassor för jordbrukskredit ...........................
185
210
344
Summa
4 586
3 794
4 414
1) Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.
2) Kapitalräkning med 12 respektive 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.
3) Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.
Nedgången i jöretagens upplåning på den organiserade kreditmarknaden i
Sverige under hösten 1963 och under 1964 synes ha betingats av flera orsaker.
Investeringarna ökade visserligen, men vinstutvecklingen var också i stigande.
Upplåningssvårigheterna medförde en ökad tendens till att ta likvida tillgångar
i anspråk, framför allt banktillgodohavanden. Till minskningen i nämnda upplåning
torde även utvecklingen av leverantörskrediter och kundfordringar ha
bidragit. Regelmässigt växer detta slag av kreditförmedling under perioder av
stramhet på kreditmarknaden, och det strama läget under 1964 torde inte ha
utgjort något undantag. Utvecklingen av kreditgivningen i samband med han
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
15
deln med utlandet synes — att döma av tillväxten av restposten i betalningsbalansen
— ha inneburit ett icke ringa tillskott till de svenska företagens finansiering.
Av stor betydelse härvidlag torde emellertid även den direkta upplåningen
i utlandet ha varit (jfr avsnittet om betalningsbalansen).
Minskningen i företagens upplåning på kreditmarknaden gällde i första hand
upplåningen i affärsbankerna. Upplåningen i kapitalmarknadsinstituten hölls
väl uppe, liksom kapitalanskaffningen genom emissioner av aktier. I fråga om
obligationsemissionerna skedde inte någon större förändring. Nyemissionerna
uppgick under 1964 till ca 800 mkr mot 744 mkr under 1963, och netto torde
obligationsupplåningen under vartdera året ha uppgått till omkring 500 mkr.
I fråga om den finansiella utvecklingen inom den privata sektorn må slutligen
några uppgifter avseende hushållen lämnas. Hushållens disponibla inkomster,
som under 1963 steg med 8 %, kan för 1964 beräknas ha stigit med 7V2 %. Även
konsumtionsstegringen var avtagande, men den var relativt större än inkomstökningen,
och sparandeökningen avtog.
Den sparandetillväxt, som ägde rum, även om den var mindre än under år
1963, tog av allt att döma formen av växande bankinsättningar (tabell 4). Det
är dock även möjligt, att hushållens förvärv av värdepapper ökat. Siffrorna i
tabell 3 för »Allmänheten» skulle kunna tyda härpå. Däri ingår emellertid också
förvärv, gjorda av andra placerare än hushåll.
Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden
Kapitalmarknaden
Placeringarna på kapitalmarknaden var under 1962 och i början av 1963 av
mycket stor omfattning. De minskade därefter men fick under 1964 ny fart
(diagram B). Sammanförs placeringarna i aktier, förlagsbevis och långfristiga
obligationer med kapitalmarknadsinstitutens direkta långivning, vilket innebär
att kapitalmarknaden avgränsas efter finansobjektens art, erhålles ett belopp av
7 000 mkr för 1964 mot 6 000 mkr för 1963. Medtages i fråga om obligationer,
förlagsbevis och aktier endast kapitalmarknadsinstitutens och allmänhetens placeringar,
vilket innebär att kapitalmarknaden avgränsas institutionellt, redovisas
placeringar till ett belopp av 6 200 mkr för 1964 mot 5 200 mkr för 1963.
Som framgår av diagram E, fortsatte under 1964 tillväxten av reverslånegivningen
i jämn takt. För placeringarna i obligationer och förlagsbevis var utvecklingen
ojämnare, men det placerade beloppet var likväl större än under 1963.
Placeringarna i aktier ökade också, men liksom under tidigare år var de jämförelsevis
små.
De »Offentliga försäkringsinrättningarna» placerade ett betydligt större belopp
1964 än 1963 (diagram F), vilket helt förklaras av allmänna pensionsfondens
tillväxt. Som nämnts i annat sammanhang ökade även allmänheten sina
placeringar. I fråga om de »Enskilda försäkringsinrättningarna» förelåg också
ett växande placeringsbehov. För de institut, som sammanförts under »Andra
banker» (sparbanker, postbanken och centralkassor för jordbrukskredit), hade
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
16
Diagram E. Kapitalmarknadsutbudet
Avgränsning och fördelning
efter finansobjekt
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Långfristiga obligationer
och förlagsbevis.
Reverslån m. m.
Diagram G. Upplåningen på kapitalmarknaden
-
Avgränsning efter finansobjekt
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
istäder
Näringsliv
Staten
-1000
Diagram F. Kapitalmarknadsutbudet
Institutionell avgränsning. Fördelning på
långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Allmänheten
Mkr
"Andra banker"
iga försäkringsinrättningar
a försäkringsinrättningar
2000
1000
Diagram H. Upplåningen på kapitalmarknaden
Institutionell
avgränsning
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Bostäder
Näringsliv
-
Kommunei
-1000
under en stor del av 1962 och 1963 de sammanlagda placeringarna i obligationer
och direkta lån ökat mycket kraftigt, varefter en fallande trend följt. Under
senare delen av 1964 växte dessa placeringar på nytt, och för kalenderåret 1964
torde de ha uppgått till ungefär samma belopp som för kalenderåret 1963.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
17
Affärsbankerna
Som redovisats i avsnittet om riksbankens transaktioner, var affärsbankernas
kassalikviditet, i meningen nettoställning gentemot riksbanken, mycket ansträngd
under praktiskt taget hela 1964. Kassamedel drogs ur bankerna genom
den jämförelsevis stora statliga upplåningen på marknaden, liksom genom företagens
insättningar på investeringskonton i riksbanken och ökningen av allmän
-
Tabell 5. Förändringar i bankernas likvida tillgångar
Mkr
12-månadersperioderna t. o. m.
november
Påverkande jaktörer
1962
1963
1964
I. Total valutareserv ..............................
661
— 263
881
2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott ............
3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och af- färsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos post-
— 651
— 283
201
banken (ökn.—) ...............................
883
— 11
— 807
4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) .............
— 431
— 434
— 374
5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.—)
313
330
— 104
6. Övriga riksbankstransaktioner ...................
— 68
146
14
7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer
330
191
630
8. Andra affärsbankstransaktioner ..................
109
— 119
181
9. Summa ........................................
1176
— US
622
Affärsbankernas likvida tillgångar
10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ....
28
36
158
11. Nettofordran på inhemska banker................
319
— 164
116
12. Upplåning i riksbanken (ökn.—) ................
— 239
— 9
— 167
13. Dagslån till riksgäldskontoret ....................
1
— 1
1
14. Skattkammarväxlar .............................
441
— 89
— 71
15. Nettofordran på utländska banker................
111
— 120
253
16. Summa 10—15 .................................
661
— 3i7
290
17. Korta statsobligationer ..........................
369
— 470
— 113
18. Långa statsobligationer .........................
363
57
— 235
19. Korta hypoteksobligationer ......................
1
— 52
— 69
20. Långa hypoteksobligationer .....................
329
243
699
21. Summa 17—20 .................................
1 062
— 222
282
22. Summa (16 + 21)...............................
1 723
— 669
572
Postbankens korta fordringar
23. Nettofordran på banker ........................
— 135
36
— 84
24. Dagslån till riksgäldskontoret ....................
— 45
—
— 1
25. Skattkammarväxlar .............................
—
—
26. Summa ........................................
27. Allmänna pensionsfondens korta netto]ordringar på
— 180
36
— 85
affärsbankerna .................................
— 367
90
135
Anm. Positiva tal innebiir ökning av de likvida tillgångarna, negativa minskning.
2 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1966. 8 samt. Nr 1
18
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Diagram I. Affärsbankernas likvida
tillgångar
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
A
Stat
teks
t""
ä- och hyf
obligation
)0-
er
\
/
•n
\
5P
"O
c
<
\
ra likvida
ir~
i
tillgångar än
obligationer
1960 1961 1962 1963 1964
Diagram J. Affärsbankernas inlåning
och utlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Inlåning
* Utlåning
1960 1961 1962 1963 1964
Anm. »Andra likvida tillgångar» utgörs av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran
på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar.
hetens sedelinnehav (tabell 5). Kassautflödet från bankerna dämpades emellertid
å andra sidan genom försäljning till riksbanken av inströmmande utländska
valutor.
I diagram I har lagts in 12-månaderstal, avseende förändringarna i det sammanlagda
värdet av bankernas nettofordringar på riksbanken och andra banker
samt korta nettofordringar på riksgäldskontoret och utlandet, d. v. s. de mest
likvida tillgångarna (se kurvan »Andra likvida tillgångar än obligationer»). Som
synes låg förändringarna av dessa tillgångar mycket nära noll både i slutet av
juni och slutet av september, vilket innebär, att någon större nivåförändring
inte inträffat under de närmast föregående 12-månadersperioderna. Senare ägde
en viss ökning rum, vilket framgår av tabell 5 (se rad 16).
Affärsbankerna gjorde under 1964 icke obetydliga placeringar i obligationer,
efter att under 1963 ha minskat sitt innehav. För hypoteksobligationerna var
köpen väsentligt större än försäljningarna, men för statsobligationerna övervägde
försälj ningarna.
Expansionen av affärsbankernas utlåning under 1962 och 1963 följdes under
1964 av en icke obetydlig dämpning av utlåningsströmmen. 12-månaderstalen
minskade från mer än 3 000 mkr till omkring 2 000 mkr (diagram J). Förändringen
gällde i första hand annan utlåning än lån för bostadsbyggande. Som
framgår av tabell 6 uppgick 12-månadersbeloppet för denna utlåning vid utgången
av november 1963 till ca 2 400 mkr och vid utgången av november 1964 till
ca 1 400 mkr. Även för de utestående bostadsbyggnadskrediterna redovisades en
minskande tillväxt. Nya krediter till bostadsbyggandet hade under 12-månadersperioden
t. o. m. november 1963 givits till ett belopp av 2 701 mkr. Avlyften hade
under samma period uppgått till 1 919 mkr och det utestående beloppet ökat
med 783 mkr. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1964 uppgick mot
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
19
Tabell 6. Affärsbankernas utlåning
Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr
Bostadsbyggnadskrediter
1962 1963 1964
Övrig utlåning
1962 1963 1964
1962
Totalt
1963
1964
Januari ........
— 58
— 44
- 51
155
296
378
97
252
327
Februari .......
32
47
103
83
190
18
115
237
120
Mars...........
— 206
77
88
380
788
412
173
865
500
April...........
— G5
97
- 74
145
— 25
— 4
80
72
— 78
Maj ...........
— 113
108
— 226
504
544
646
391
652
420
Juni ...........
— 44
139
52
14
— 31
— 193
— 30
108
— 141
Juli ............
32
158
139
224
283
154
256
441
293
Augusti ........
— 3
98
87
— 67
43
— 118
— 70
141
— 32
September ......
39
- 94
174
443
168
314
482
74
488
Oktober ........
70
76
— 50
— 273
— 73
— 199
— 202
4
— 249
November ......
72
171
162
421
259
302
493
430
464
December ......
— 49
162
— 79
— 285
— 129
— 123
12-månadersperio- den t. o. m. nov.
— 292
783
566
1 822
2 363
1 425
1 530
3 146
1 991
svarande siffror till 3 221, 2 656 resp. 566 mkr. Av intresse är vidare att notera,
att den lägre nettokreditgivningen från affärsbankernas sida till bostadsbyggandet
inte betingades av minskad nyutlåning utan av ökade avlyft.
Tillväxten i insättarbehållningen hos affärsbankerna avtog, långt innan bankernas
kreditexpansion dämpades. Minskning i 12-månaderstalen för inlåningen
förelåg redan från och med andra kvartalet 1963, medan den sjunkande trenden
för utlåningen begynte först under första kvartalet 1964. Resultatet blev en fortgående
försämring i likviditeten. Under 1964 harmonierade doek utlåningstendensen
bättre med inlåningstendensen, varför de likvida tillgångarna under
detta år kom att ligga på ungefär samma nivå som under 1963, närmast med
tendens till stegring. Genom tillväxten i insättarbehållningen minskade dock
bankernas relativa likviditet, d. v. s. förhållandet mellan likvida tillgångar och
förpliktelser. Den för bankerna genomsnittliga likviditetskvoten, beräknad enligt
riksbankens rekommendation, uppgick sålunda vid slutet av november 1964
till 34,0 % mot att vid slutet av november 1963 ha legat vid 34,6 %.
Obligationsmarknaden
Ränteglidningen under augusti—september 1963, som resulterade i en höjning
med 1/4% av obligationsräntorna och de bundna reverslåneräntorna, följdes av
en minskning i emissionsverksamheten. Förutom två långa statslån emitterades
under sista kvartalet ett antal industri- och kommunlån men till ett betydligt
lägre sammanlagt belopp än under motsvarande period året innan.
20
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån
Procent
Kurser
Effektiv ränta
1963
1964
1963
1964
löptid
31/12
31/3
30/6
30/9 31/12
31/12
31/3 30/6 30/9 31/12
5 1/4 1958/68 28/4 .......
100
97
97
97%
97%
5,25
6,09
6,14
6,11
6,17
4 3/8 1962/66 ...........
98%
96%
96%
97
97%
5,16
6,25
6,34
6,30
6,43
4 1954/66/70 ........
Lån med lång återstående
löptid
921/a
91%
91
90
89%
5,34
5,58
5,74
6,01
6,21
5% 1960/70/75 ..........
100%
98%
98
97
96%
5,40
5,72
5,75
5,89
5,99
4 % 1956/66/80 ...........
91 %
88
87%
86%
86%
5,29
5,65
5,69
5,81
5,88
3 % 1943/53/88 15/4 .....
78%
74%
73%
73%
71%
5,03
5,43
5,49
5,53
5,74
3 1945/55/85 1/7 ......
74%
69%
69%
69%
67
4,92
5,44
5,46
5,50
5,76
3 1934/44/— ..........
66I/4
62%
62%
62
61%
4,53
4,80
4,80
4,84
4,90
Under januari 1964 framkom åter tendenser till kursfall och det matta intresset
på placerarsidan markerades också av det förhållandevis dåliga resultatet
av bostadsinstitutens emissioner.
Diskontohöjningen den 31 januari med 1/2% till 41/2% medförde tillsammans
med den tidigare under månaden registrerade kursnedgången en höjning
av förräntningen på långa obligationer med omkring 0,4—0,5 procentenheter
varierande med olika typer av lån.
Det första lån som emitterades i det nya ränteläget, var ett 16-årigt 5 3/4 %
statslån med konverteringsrätt efter 10 år. Därmed markerades diskontohöjningens
genomslag på den långa marknaden, samtidigt som lånebeloppets begränsning
till 100 mkr — lånet blev starkt övertecknat — inte nämnvärt ansträngde
kapitalmarknaden. Ett flertal industri- och kommunlån emitterades
därefter.
I slutet av februari återinfördes tillämpningen av strängare räntevillkor för
bankernas upplåning i riksbanken, samtidigt som ett 3-årigt 6 % statslån emitterades.
Effekten på obligationsmarknaden av de båda åtgärderna begränsades i
stort sett till den korta sektorn, men även en del längre lån fick vidkännas
smärre nedjusteringar. På det korta lånet tecknades ca 500 mkr, varav 200 mkr
av affärsbanker, 75 mkr av aktiebolag, ekonomiska föreningar och liknande samt
drygt 100 mkr av enskilda personer, medan resten fördelade sig på skilda kategorier
tecknare.
Ytterligare några industrilån emitterades i mars, och under första kvartalet
placerades därmed ca 700 mkr obligationer för andra än staten, vilket var ungefär
lika mycket som under motsvarande tid 1963.
Under april—maj begränsades emissionsverksamheten till försäljningar från
21
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 8. Obligations- och jörlagslåneemissioner
Mkr
Låntagare
1960
1961
1962
1963
1964
1 315
370* 1)
1 0502)
2 874*)
1 531'')
89
200
1 000
1 974
737
1 074
_
800
693
1001)
502)
1004)
101=)
152
70
_
_
—
957
1 416
2 302=)
1 595
3 282“)
824
1 269
2 061=)
1 359
2 875°)
86
60
214
133
147
155
176
193
479
1 500
1 172
1 168
216
316
1 068
590
601
140
no
290
360
445
25
_
34
10
_
12
18
98
112
107
Utlandet ............................
62
35
10
100
15
Summa
2 727
2 265 4 852
5 641
5 981
1)—°) Dessutom konvertering, *) 300 mkr, 2) 150 mkr,s) 400 mkr, *) 175 mkr,r’) 9 mkr och ®) 305 mkr.
Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive &r avtal om försäljning träffats
(tecknade belopp). I beloppen ingår även försäljning av under tidigare år daterade lån.
stadshypotekskassan, bostadskreditkassan och de övriga bostadsinstituten.
Under andra kvartalet såldes bostadsobligationer för i runt tal 1100 mkr mot
drygt 250 mkr under samma tid 1963. Beloppet emitterade industri- och kommunobligationer
uppgick till ca 300 mkr under andra kvartalet 1964 mot ca
400 mkr motsvarande tid året innan.
Ytterligare lån emitterades under sommarmånaderna juli—augusti, samtidigt
som försäljningen av bostadsobligationer fortsatte. Den sistnämnda tenderade
att minska redan under augusti för att i början av september helt upphöra. En
alltmer avvaktande attityd kunde märkas på placerarsidan, och ett visst utbud
av långa obligationer, främst av stadshypotekskassans 5 3/4% lån, skedde till
kurser under pari.
I detta läge hade stadshypotekskassan att konvertera ett 5 % lån av år 1959
på ursprungligen 5 år och drygt 300 mkr, som förföll till betalning den 30 oktober.
Huvudparten härav låg i affärsbankerna. I slutet av september utbjöds ett
nytt 5-årslån till 6 % ränta. Ca 170 mkr av det förfallande korta lånet konverterades
och ytterligare ungefär 120 mkr såldes av det nya lånet.
Det vekare kursläget och kanske också villkoren vid stadshypotekskassans
konvertering bidrog till att öka förväntningarna om cn diskontohöjning. När
därför stadshypotekskassan och bostadskreditkassan i början av oktober ut
-
22
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 9. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån
Procent
Låntagare
1/1—30/1
31/1—5/11
6/11—31/12
Svenska staten .....................
5.251)
5,75
6
Hypoteksinstitut ...................
Stadshypotekskassan m. fl. primär-
långivare ......................
5,25
5,75
6
Bostadskreditkassan m. fl. sekundär-
långivare ......................
5,5
6
6,25
Industrier
obligationer ....................
5,5l)
6
6,25
förlagslån ..................
6 (99)
6,5
Kommuner ...................
5,5'')
6
6,25
Banker (förlagslån) .................
5.751) (99)
6,25
•
Riksbankens diskonto ..............
4
4,5
5
Emission har ej ägt rum. Avser villkoren fram till föregående årsskifte.
Anm. Emissionskurs angiven vid avvikelse från pari.
bjöd nya lån till oförändrade villkor — 5 3/4 resp. 6 % till pari — blev mottagandet
reserverat. Villkoren uppfattades visserligen som ett tillkännagivande, att
någon ränteändring inte var aktuell och en del smärre kurshöjningar registrerades,
men någon överteckning ägde ej rum, trots att lånebeloppet var begränsat
till 310 mkr.
Höjningen av diskontot med 1/2 % den 6 november utlöste på obligationsmarknaden
ett kursfall om 1—2 procentenheter, vilket innebar en höjning av
effektivräntan med 0,15—0,25 %. Den följande räntesättningen på den långa
marknaden kom också att resultera i en höjning av de 10-årsbundna räntorna
med 1/4%.
Emissions verksamheten inleddes efter diskontoändringen med att ett antal
kommunala obligationslån å tillsammans 260 mkr emitterades. Efter några industrilån
följde så ett långt statslån till 6 % ränta. Lånet som var 16-årigt med
konverteringsrätt för riksgäldskontoret efter 10 år, emitterades till pari. Av
lånet utbjöds till teckning 250 mkr. Teckningen avbröts efter en dag, då ca
265 mkr hade tecknats.
Efter ytterligare några industrilån avslutades årets emissioner med lån för
bostadssektorn. Under emissionsveckan tecknades på kassornas och de övriga
institutens lån sammanlagt ca 730 mkr.
Det sammanlagda beloppet under året emitterade obligationer och förlagsbevis
med fördelning på låntagarkategorier framgår av tabell 8. Emissionsvillkoren
redovisas i tabell 9, vilken uppdelats i perioder med hänsyn till diskontoändringarna.
Under januari förekom ej emissioner för vissa av de angivna kategorierna,
men räntesatser har ändå medtagits för att ange det rådande läget.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
23
Diagram K. Affärsvärldens aktieindex
1937 = 100
Diagram L. Aktieomsättning vid Stockholms
fondbörs
Bruksföretag
Verkstäder
Per 12 månader
Generalindex
Rederier
Per månad
Banker
Aktiemarknaden
Aktiebörsen präglades under 1964 av en generell stegring av kursnivan, vilken
utgjorde fortsättningen på den uppgång, som började omkring årsskiftet
1962/63. Enligt Affärsvärldens generalindex steg kurserna under 1964 med
16 %, vilket innebär en svagare ökning än 1963 års, som uppgick till 24 %.
Under 1962 hade kurserna i genomsnitt sjunkit med 8 %.
Börsåret 1964 inleddes med en stark kurshöjning i förening med livlig omsättning
och under januari steg generalindex med 6 %. Den stigande tendensen
dämpades dock under den följande månaden under intryck av bl. a. diskontohöjningen
den 31 januari samt riksbankens stramare hållning gentemot bankerna.
Andra orsaker föreföll vara den konkurrens aktiemarknaden erhöll genom
emissioner av högförräntade obligations- och förlagslån, samt det vid denna tidpunkt
ovissa läget på avtalsfronten. Under de första veckorna i april nåddes
efter avtalsuppgörelsen mycket höga omsättningssiffror i förening med en generellt
sett konstant kursnivå. I slutet av samma månad inleddes en nedgångsfas,
som varade till omkring halvårsskiftet och som troligen initierades av att en
utredning för översyn av realisationsvinstbeskattningen å aktier tillsattes.
Under inverkan av den goda konjunkturutvecklingen tog kursstegringarna ny
fart i början av andra halvåret. Efter en stabilisering av den uppnådda nivån
under september—oktober fortsatte uppgången under årets sista månader.
Marknaden i stort påverkades sålunda varken av den i slutet av oktober kungjorda
brittiska importavgiften på 15% med åtföljande motsättningar inom
EFTA eller av friktioner inom EEC.
24
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Utvecklingsmönstret 1962—1964 för de i diagram K redovisade huvudgrupperna
av aktier har med undantag av banker varit relativt enhetligt. Under 1962
ägde en nedgång rum följd av en uppgång, vars ökningstakt avtog under hösten
1963 och under 1964. Bankaktierna däremot sjönk under 1964 efter att ha stigit
under de båda föregående åren.
Under 1964 steg bland här redovisade grupper verkstadsaktierna kraftigast
eller med 22 %; på stagnationsfasen 1961—1962 hade under 1963 följt en kraftig
uppgång, som under 1964 avtog. Träföretagens aktier steg under 1964 med
7 % efter att året innan ha gått upp med 25 %. Kurserna för dessa aktier låg
dock vid slutet av 1964 ej pa den nivå de hade 1960. Bruksaktierna visade
under 1964 en uppgång på 10 % mot 11 % under 1963. I jämförelse med de
kraftiga kursrörelserna för dessa aktier under perioden 1959 till mitten av
1963 kan tiden därefter fram till slutet av 1964 betecknas såsom en period av
någorlunda stabila kurser. Rederiaktiernas kurser, som 1962 sjunkit med 13 %
och som 1963 stigit med 20 %, steg 1964 med 6 %. För bankaktier sjönk kurserna
1964 med 9 % efter att 1963 ha stigit med 19 %.
Både 1963 och 1964 års kursstegringar var förenade med starka omsättningsökningar
(diagram L). Under 1964 noterades den högsta månadsomsättningen
i april med 71 mkr. Den högsta dagsomsättningen, 5 mkr, noterades också denna
månad.
Näringslivets nettokapitalanskaffning på marknaden genom aktieemissioner
uppgick under 1964 till 499 mkr, vilket var något mer än under 1963 (tabell 3
och diagram E). Genom statliga aktieförvärv tillsköts 14 mkr.
Valu t amarknaden
Valutareserven
Mot slutet av 1963 visade valutareserven åter tendens till att öka och redan
i januari 1964 hade det begränsade valutautflödet under 1963, som följde på
de stora ökningarna under 1961 och 1962, mer än kompenserats. I motsats till
föregående år undergick ej valutabehållningen någon säsongmässig reducering
under vårmånaderna och under senare delen av året ökade den markant. Den
23 november passerade valutareserven för första gången 5-miljarderstrecket.
Det strama kreditmarknadsläget gjorde det under 1964 mindre fördelaktigt
för affärsbankerna att för någon längre tid behålla inströmmande valutor, vilka
i stället försåldes till riksbanken. Riksbankens guld- och valutareserv steg härigenom
under året med 857 mkr. Då guldinnehavet ökade relativt obetydligt,
kom guldets andel av riksbankens valutareserv att minska från 26 procent vid
årets början till 22 procent vid årets slut.
Affärsbankernas valutaställning har under året varit förhållandevis stabil och
avistatillgångarna har varierat mellan 1 225 mkr och 1 658 mkr, medan motsvarande
siffror för skulderna varit 563 mkr och 982 mkr. Affärsbankernas andel
av valutareserven, som vid utgången av 1963 utgjorde 14 procent, var vid slutet
av 1964 11 procent.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
25
Tabell 10. Sveriges valutaställning
Mkr
Valutareserven
Affärs-
ban-
kernas
tidsposi-
tion
(4)
Netto - ställning
gent- emot
Valuta- fonden
(5)
Utlands
ställning
totalt
(3) + (4)
+ (5)
(6)
Förändring under senaste
12 - månadsperiod
Riks-
banken
(1)
Affärs-
ban-
kerna
(2)
Totalt
(l>+(2)
(3)
Totala
valuta-
reserven
(7)
Totala
uti ands- ställ- ningen
(8)
1960 ........
2 435
453
2 888
— 42
194
3 040
— 159
— 239
1961 ........
3 318
472
3 790
— 103
324
4 011
902
971
1962 ........
3 869
492
4 361
— 170
246
4 437
571
426
1963 ........
3 619
595
4 214
— 156
272
4 330
— 147
— 107
1964 jan.....
3 668
782
4 450
— 182
272
4 540
88
30
febr. ...
3 670
860
4 530
— 183
272
4 619
329
269
mars ...
3 626
802
4 428
— 199
323
4 552
410
400
april ...
3 666
662
4 328
— 221
323
4 430
467
461
maj ...
3 708
740
4 448
— 253
323
4 518
601
554
juni ....
3 812
788
4 600
— 213
349
4 736
581
699
juli ....
3 881
784
4 665
— 156
349
4 858
513
678
aug. ...
3 953
743
4 696
— 199
349
4 846
592
679
sept. ...
4 224
676
4 900
— 190
351
5 061
623
782
okt. ...
4148
662
4 810
— 164
349
4 995
590
656
nov. ...
4 340
665
5 005
— 224
349
5130
881
903
dec.....
4 476
565 p
5 041 p
—197 p
453
5 297 p
827 p
967 p
Vid bedömning av valutautvecklingen bör hänsyn tas även till förändringen i
ställningen gentemot valutafonden och i affärsbankernas tidsposition.
Ett medlemsland har en i praktiken obegränsad rätt att köpa valutor från
valutafonden mot betalning i det egna landets valuta intill ett belopp, som svarar
mot landets nettofordran på fonden. En dylik nettofordran kan sägas utgöra
en supplementär valutareserv. Vid utgången av året uppgick differensen mellan
Sveriges kvot i valutafonden och fondens innehav av svenska kronor till 375
mkr att jämföras med 272 mkr vid årsskiftet 1963/64. Ökningen i vår nettofordran
på valutafonden, som således uppgick till 181 mkr under 1964, uppstod
icke endast genom att fonden disponerade kronor från sitt konto i riksbanken
utan även genom att det s. k. GAB-avtalet (General Arrangements to Borrow)
från 1962 aktiverades i december i samband med Storbritanniens lån om 1 000
miljoner dollar från valutafonden, varvid fonden lånade 15 miljoner dollar av
riksbanken.
Affärsbankernas tidsposition har under året visat relativt små förändringar
med en ökning av nettoskulden om ca 40 mkr.
Som framgår av tabell 10 beräknas Sveriges totala valutareserv enligt denna
vidsträcktare definition, som innefattar även nettoställningen mot valutafonden
samt affärsbankernas tidsposition, öka med 967 mkr under 1964.
26
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Utvecklingen på valutamarknaderna
Den förhållandevis lugna kursutveckling, som under 1963 registrerades för
flertalet viktigare valutor, fortsatte i stort sett under de två första månaderna
av 1964 men avbröts i mars, då den italienska liran visade en nedgång, närmast
förorsakad av en längre tids underskott i Italiens betalningsbalans. I slutet av
maj började det engelska pundet försvagas och denna tendens fortsatte till
senare delen av november, då pundkursen nådde ett bottenläge. I båda fallen
lämnades omfattande internationellt stöd åt dessa valutor av bl. a. Internationella
valutafonden och de på valutaområdet samarbetande centralbankerna.
Detta samarbete har, såsom erfarenheterna under det gångna året visat, blivit
av stor betydelse för de internationella valutamarknadernas stabilitet. Närmare
uppgifter härom lämnas nedan under rubriken »Internationellt finansiellt samarbete».
Guldpriset på London-marknaden har fluktuerat mellan 35,06 och 35,13 dollar
per uns fint guld. Liksom under 1963 förekom ryska utbud, vilka dock företrädesvis
ägde rum under årets fyra första månader. Den s. k. guldpoolen, d. v. s. de
centralbanker som samarbetar för att stabilisera prisutvecklingen på guldmarknaden
i London, fortsatte under året sin verksamhet.
Försvagningen av pundet från slutet av maj torde närmast ha föranletts av
de stigande underskotten i Storbritanniens utrikeshandel samt hemtagning av
dittills i pund placerade tillgångar till de länder på kontinenten, där en penningpolitisk
åtstramning ägt rum. Senare gjorde sig även en viss oro för pundet gällande
inför underhusvalet i mitten av oktober. Efter valet vidtogs vissa åtgärder
för att förbättra pundvalutans läge, vilka mot slutet av november följdes av en
diskontohöjning från 5 till 7 procent. Då pundet likväl utsattes för fortsatt press,
ställdes särskilda krediter, huvudsakligen av centralbanker, till Storbritanniens
förfogande till ett sammanlagt belopp av 3 000 miljoner dollar. Härav bidrog
riksbanken med 100 miljoner dollar. Redan tidigare hade för Storbritannien
upprättats en s. k. stand-by-kredit i Internationella valutafonden på 1000
miljoner dollar. Efter tillkännagivandet av det särskilda kreditarrangemanget
inträdde en förbättring för pundet.
Läget för den amerikanska dollarn har under året allmänt sett förbättrats,
genom att Förenta staternas betalningsbalans utvecklat sig gynnsammare än
tidigare, främst som följd av ett starkt ökat exportöverskott. De amerikanska
swaparrangemangen med ett antal centralbanker har även under 1964 utnyttjats
i kursstabiliserande syfte.
Både den tyska marken och den franska francen var fasta under hela året
med dollarkursen vid eller i närheten av den undre marginalkursen. Även den
schweiziska francen har liksom tidigare visat en fast tendens ehuru med vissa
fluktuationer. Den holländska florinen, som försvagades fram till halvårsskiftet,
då den noterades under pariteten gentemot den amerikanska dollarn, steg där
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
27
efter successivt, vilket medförde att dollarnoteringen på den holländska marknaden
närmade sig den undre marginalkursen.
Som nämnts utsattes den italienska Uran i mars för ett kursfall, vilket föranledde
en internationell stödaktion, omfattande krediter på 1 000 miljoner
dollar. Dessutom drog Italien ett belopp av 225 miljoner dollar på Internationella
valutafonden. Genom detta stöd i förening med interna stabiliseringsåtgärder
hejdades kursnedgången och lirevalutan har därefter legat omkring pariteten
gentemot den amerikanska dollarn.
Den svenska kronan har visat en fastare tendens än föregående år och kurserna
för flertalet utländska valutor har under en stor del av året legat under
pariteten gentemot kronan. Detta får ses mot bakgrunden av den stramare penningpolitik,
som tillämpats sedan början av året, och den ökning av valutareserven,
som skett under 1964.
De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära
avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar har under året varit
oförändrade.
Betalningsbalansen
Den väsentligt förändrade valutautvecklingen under 1964, innebärande ett
inflöde om ca en miljard kronor efter en minskning under föregående år med
ca 100 miljoner kronor, svarar ej mot förändringen i bytesbalansen, som tvärtom
visade ett ökat underskott. Sjöfartsnettot väntas visserligen växa, ehuru endast
med några tiotal miljoner kronor, men underskottet i handelsbalansen och i de
övriga löpande betalningarna beräknas bli sammanlagt ca 150 mkr större än
föregående år.
För kapitaltransaktionerna föreligger vid årsskiftet fullständiga uppgifter endast
för den statliga sektorn, utvisande en nettokapitalimport, som är ca 70 mkr
större än föregående år. Uppgifterna om de övriga kapitaltransaktionerna är
mycket preliminära, men det förefaller sannolikt, att en kapitalimport av icke
obetydlig omfattning ägt rum under året. För 1963 resulterade motsvarande
transaktioner i en kapitalexport om knappt 250 mkr.
Resultatet har blivit, att en stor positiv restpost åter har uppkommit. Sverige
har liksom nästan samtliga övriga länder i Europa under en följd av år haft en
positiv restpost. Ökningen av denna under 1964 torde framför allt bero på ett
större redovisningsbortfall för tjänstebetalningarna till Sverige och utvecklingen
av krediterna i anslutning till handeln med utlandet.
Utrikeshandeln. Importöverskottet, beräknat för löpande 12-månadersperioder,
ökade under årets första månader med ett par hundra miljoner kronor till ca
1 200 mkr, men reducerades under följande månader till drygt 700 mkr för
12-månadersperioden per juni, varefter det åter började växa, och för kalenderåret
1964 har det uppskattats till 1 045 mkr. Under första och andra kvartalen
1964 låg exporten 23 respektive 20 % över fjolårsnivån, medan ökningen för
tredje kvartalet stannade vid 3 %. Denna stora skillnad i exportökningen under
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 11. Betalningsbalansen
Mkr
l:a halvåret
2:a halvåret
1963
1964
1963
1964
A. Löpande betalningar
7 477
9 077
9 091
9 708
16 568
18 785
— 8 460
— 9 802
— 9 092
—10 028
—17 552
—19 830
— 983
— 725
— 1
— 320
— 984
— 1 045
756
770
744
1 465
1 500
4. Övriga löpande betalningar
— 314
— 355
— 326
— 370
— 640
— 725
Summa A Bytesbalans ....
— 602
— 324
443
54
— 159
— 270
1. Statliga kapital transaktio-
24
55
* 49
89
73
144
2. Värdepappershandeln ...
— 119
— 118
— 11
66
2
— 127
— 5
393
— 117
— 245
— 16
459
4. Direkta investeringar ...
5. Övriga privata kapital-
— 91
— 18
— 44
26
216
10
— 180
— 17
125
— 8
— 224
9
— 322
92
150
280
— 172
372
543
667
— 313
209
230
876
D. Bankernas utlandsställning
1. Riksbankens guld- och
— 60
193
— 191
664
— 251
857
2. Nettoställning gentemot
78
26
103
26
181
3. Affärsbankernas valuta-
— 282
193
386
— 223
104
— 30
4. Affärsbankernas tidsposi- tion inkl. utländska sedlar
— 39
— 29
59
— i
20
— 30
— 381
435
280
543
— 101
978
Anm. Uppgifterna för 1964 är preliminära.
de olika kvartalen torde — förutom den rekordhöga exporten i juni 1964 —
väsentligen kunna tillskrivas den stagnation i utrikeshandeln, som orsakades av
den stränga vintern 1962/63, varigenom exportsiffrorna under första halvåret
1963 blev onormalt låga. En jämförelse mellan vart och ett av de tre första kvartalen
1962 och 1964 visar en exportökning om 19, 25 och 25 % och synes ge en
mer nyanserad bild av exportsituationen 1964. Likartade förhållanden kan iakttagas
i fråga om den svenska importen.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
29
Diagram N. Handelsbalans och
valutareserv
12-månadersuppgif ter
Mkr
2000
1000
0
-1000
-2000
-3000
Anm. Varje punkt på kurvorna i de båda diagrammen
anger belopp för den närmast föregående
12-månadersperioden.
Exporten under januari—oktober var 1 856 mkr eller ca 14 % högre än under
samma period 1963. För de viktigare exportvarorna redovisas mera betydande
ökningar för elektriska maskiner (29 %), trävaror (24 %) och järn och stål
(23 %), medan exporten av fartyg låg 10 % lägre än föregående år.
Varuimporten ökade under årets tio första månader med 1 899 mkr eller 13 %
och ökningen för de viktigaste varugrupperna avvek icke markant från detta
genomsnitt, frånsett att importen av mineraloljor endast ökade med 4 %.
Inom bilsektorn ökade importen mer än exporten, varigenom importöverskottet
för årets tio första månader blev 418 mkr att jämföras med 375 mkr under
motsvarande tid 1963.
En intressant förskjutning i den svenska utrikeshandeln ägde under 1964 rum
såtillvida, att handelsomslutningen med EFTA-området inklusive Finland för
första gången blev större än med EEC-området. Exportöverskottet gentemot
EFTA-området ökade med nästan 200 mkr under de tio första månaderna till
1160 mkr, varav enbart gentemot Norge 818 mkr. Importöverskottet i handeln
med EEC-området minskade obetydligt till 1168 mkr. Importen från Västtyskland
översteg den svenska exporten dit med 1 281 mkr, varför handeln gentemot
övriga EEC-länder tillsammantagna medförde ett mindre exportöverskott. Importöverskottet
gentemot USA ökade kraftigt eller från 718 mkr till 834 mkr.
Den relativt sett största förändringen i den regionala utrikeshandeln svarade
dock importen från Syd- och Mellanamerika för, vilken ökade från 867 mkr till
1124 mkr, medan motsvarande export minskade något.
Statistiska centralbyråns beräkningar över utrikeshandelns pris- och volymutveckling
för de tre första kvartalen visar, att exportpriserna i genomsnitt låg
3 % högre än under samma tid 1963 och att volymen var 11 % större, varigenom
exportvärdet kom att stiga med 15 %. På importsidan var utvecklingen
Förändring i valutareserven
Handelsbalans
1960 1 961 1962 1 963 1964
Diagram M. Utrikeshandeln
12-månadersuppgifter
Mkr
20000
18000
16000
.rf’”"'' Export,
14000
12000
30
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 12. Utrikeshandeln
Mkr
1962
Export
1963
1961
1962
Import
1963
1961
Import- (—) resp. export- (+) överskott
1962 1963 1961
Januari ....
1 252
1 370
1 527
1115
1 176
1 776
_
163
— 106
— 218
Februari ...
1 126
966
1323
1 220
1 212
1 661
—
91
— 216
— 311
Mars .....
1 151
1 077
1339
1118
1 337
1 127
—
297
— 260
— 88
April......
1 215
1 231
1 550
1 191
1 527
1 786
+
21
— 293
— 236
Maj.......
1385
1 363
1176
1 372
1 586
1 581
+
13
— 223
— 108
Juni ......
1 316
1 167
1 860
1 231
1 322
1 596
+
82
+ 115
+ 261
Juli .......
1 161
1 331
1 no
1 119
1 312
1 196
+
15
+ 22
— 85
Augusti____
1 161
1188
1 in
1 232
1 399
1116
—
71
+ 89
— 35
September .
1 192
1 155
1 569
1 282
1109
1 689
—
90
+ 16
— 120
Oktober ...
1 118
1 559
1 706
1 601
1 708
1 713
—
183
— 119
— 37
November .
1363
1 701
1 921
1 556
1 687
1 900
—
192
+ 17
+ 21
December .
1386
1 551
1155
1 577
—
69
— 26
Kvartal 1 .
3 529
3113
1190
1083
1025
1856
—
551
— 612
— 666
2 .
3 916
1061
1887
3 797
1135
1916
+
119
— 371
— 59
3 .
3 517
1277
1389
3 663
1120
1631
—
116
+ 157
— 215
1 .
1167
1811
1611
1972
—
444
— 158
Summa
15 129
16 568
16 151
17 552
—
1 025
— 981
likartad. Priserna ökade med 3 %, importvolymen med 12 % och värdet med
15 %. Den förbättring i bytesförhållandet gentemot utlandet, som registrerades
under första halvåret 1964, uppvägdes under tredje kvartalet av att importpriserna
steg något mer än exportpriserna, varigenom »terms of trade» blev oförändrade
för årets nio första månader.
Sjöfartsnettot. Sjöfartskonjunkturen var under 1964 i stort sett oförändrad.
Chamber of Shipping’s trampfraktindex (1960 = 100), som under hela 1963 i genomsnitt
var 109,0, låg under januari—oktober 1964 vid i genomsnitt 111,2.
Tankfraktmarknaden har varit svagare än föregående år, medan linjefrakten
förbättrats något.
Den svenska handelsflottans tonnage ökade under 1964, under det att antalet
fartyg fortsatte att sjunka. Uppläggningarna var dock större än föregående år,
varför det sysselsatta tonnaget torde ha varit ungefär lika stort åren 1963 och
1964.
Trots den ovan redovisade stabiliteten på sjöfartsmarknaden ökade rederiernas
intäkter och kostnader med 177 mkr respektive 130 mkr eller drygt 10 %.
Orsaken härtill var främst, att svenska rederier i ökad omfattning förhyrt fartyg
från utlandet. Intäktsöverskottet steg under de tre första kvartalen till 1 049
mkr att jämföras med 994 mkr motsvarande tid 1963, och då de övriga posterna
i sjöfartsnettot i stort sett torde ha varit oförändrade, har sjöfartsnettot uppskattats
till 1 500 mkr för 1964.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
31
Övriga löpande betalningar, omfattande bl. a. uppehållskostnader, biljettavgifter,
räntor och utdelningar, försäkringar, provisioner, licensavgifter och
royalties, beräknas för 1964 medföra ett valutautflöde om 725 mkr. Underskottet
i dessa betalningar har under de senaste åren ökat från år till år. Detta har under
de närmast föregående åren delvis berott på att de svenska uppehållskostnadema
i utlandet, främst i samband med turistresor, ökat med 80 ä 100 mkr
per år, samtidigt som motsvarande intäkter från utländska turisters uppehåll i
Sverige i stort sett torde ha varit oförändrade. Under 1964 synes en viss förändring
i detta avseende ha inträtt. Valutautflödet i samband med turism steg
visserligen under årets tre första kvartal i ungefär samma takt som föregående
år eller med drygt 60 mkr till 680 mkr, men motsvarande valutaintäkter ökade
också, ehuru med ett något lägre belopp eller med knappt 40 mkr till 355 mkr.
Underskottet i »turistbalansen» torde därför ej ha överstigit 400 mkr under 1964
att jämföras med ca 370 mkr 1963.
Övriga transaktioner under förevarande rubrik beräknas under 1964 ha medfört
ett valutautflöde om 325 mkr. Osäkerheten i denna beräkning, som väsentligen
baserar sig på till riksbanken inkomna valutaanmälningar, synes emellertid
böra framhållas. Under senare år synes redovisningen av ifrågavarande
betalningar till Sverige fortlöpande ha försämrats. Medan sålunda in- och utgående
tjänstebetalningar av detta slag i stort sett balanserade under 1950-talet,
kunde under åren 1961 till 1963 noteras en ökning för de ingående betalningarna
av endast ca 30 mkr mot en ökning för motsvarande utgående betalningar av
ca 240 mkr. Under första halvåret 1964 divergerade siffrorna ytterligare och
visade jämfört med motsvarande tid föregående år en minskning med ca 30 mkr
för betalningarna till Sverige och en ökning med ca 130 mkr för betalningarna
från Sverige, d. v. s. ett mellan halvåren med ca 160 mkr ökat underskott.
Kapitaltransaktioner. Uppgifterna härom är preliminära och ganska stora
revideringar av i synnerhet siffrorna för andra halvåret 1964 för privata lån och
direkta investeringar kan förutses.
De statliga kapitaltransaktionerna beräknas under 1964 ha resulterat i en
nettokapitalimport om 144 mkr. På de långfristiga statliga krediterna till utlandet
amorterades, som framgår av tabell 13, 112 mkr medan nya långa krediter
om 22 mkr utbetalades. På de korta krediterna amorterades 90 mkr. I samband
härmed förvärvade Sverige en FN-obligation på 45 mkr. De fordringar, som
uppstod vid likvideringen av EPU, har amorterats med 6 mkr, varefter 7 mkr
återstod vid årsskiftet 1964/65. Internationella utvecklingsfonden (IDA) tog
under 1964 i anspråk 7 mkr av de medel som från svensk sida ställts till dess
förfogande, och vid årets slut fanns ytterligare 100 mkr kvar att disponera.
Övriga statliga kapitaltransaktioner innebar under året ett kapitalinflöde om
10 mkr.
Värdepappershandel!! med utlandet medförde under de tre första kvartalen
ett nettokapitalutflöde om 16 mkr och det har i tabell 11 antagits, att sista
kvartalets export och import av värdepapper vägde jämnt.
32
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 13. Svenska statens krediter till utlandet
Mkr
Utestående
belopp
ultimo
1963
Utbetalt
under 1964
Återbetalt
under 1964
Utestående
belopp
ultimo 1964
Beviljat,
ännu ej
utbetalt
belopp
Danmark .............
107,7
_
4,1
103,6
_
Finland...............
388,9
—
14,4
374,5
—
Norge ................
90,3
—
4,4
85,9
—
Sovjetunionen .........
429,6
—
88,8
340,8
—
Indien ................
—
6,0
—
6,0
18,0
Tunisien ..............
0,6
5,4
—
6,0
—
Turkiet ...............
3,9
10,4
0,7
13,6
15,6
Summa
1 021,0
21,8
112,4 930,4 33,6
Posterna »privata lån» och »direkta investeringar» är beräknade med ledning
av uppgifter om utnyttjade lånetillstånd och av uppgifter om investeringar
som inhämtats av riksbankens valutaavdelning. I likhet med vad som blev fallet
med siffrorna i föregående års förvaltningsberättelse, kan betydande revideringar
senare komma att bli erforderliga. Siffrorna för de »privata lånen» tyder på att
dessa givit helt olika resultat under 1963 och 1964. Under 1963 resulterade dessa
i en kapitalexport på ca en kvarts miljard kronor, medan resultatet för 1964
har uppskattats innebära en kapitalimport på omkring en halv miljard kronor.
Förändringen var i huvudsak en följd av att amorteringarna till utlandet beräknats
ha minskat från drygt 400 mkr till knappt 100 mkr, samtidigt som nyupplåningen
väntas ha ökat från 200 mkr till ca 550 mkr. De utländska lånen i Sverige
och amorteringarna på dessa har båda åren varit av relativt blygsam omfattning.
Investeringarna, som under 1962 motsvarade ett kapitalutflöde om ca 30 mkr
att jämföras med ett inflöde under 1963 av ca 125 mkr, har under 1964 enligt
de preliminära beräkningarna resulterat i ett kapitalutflöde på ca 225 mkr. Förändringen
har främst uppkommit, genom att värdet av svenska nyinvesteringar
i utlandet ökat med ca 80 mkr till ca 440 mkr för år 1964, samtidigt som de utländska
nyinvesteringarna i Sverige sjunkit med ungefär en kvarts miljard till
ca 240 mkr.
Bankernas utlands ställning beräknas, som framgår av summa D i tabell 11,
under 1964 ha förbättrats med 978 mkr. I siffran ingår, som tabellen visar, ej
blott riksbankens och affärsbankernas avista valutaställning, som ökat med 827
mkr, utan även det belopp — 181 mkr — varmed Sveriges fordran på valutafonden
ökat under året. Ytterligare har hänsyn tagits till affärsbankernas tidsposition
gentemot utlandet inkl. innehavet av utländska sedlar (posten D: 4),
vilken beräknas komma att försämras med 30 mkr.
Restposten. Det har ovan framhållits att det verkliga utfallet av posten
Bankoutskottets memorial nr 1 or 1965
33
»övriga löpande betalningar» sannolikt är betydligt bättre än det underskott
om 725 mkr som upptagits i tabell 11. Storleken av redovisningsfelet kan inte
med någon säkerhet uppskattas, men en kalkyl baserad på de inkommande anmälningarna
synes ge vid handen att felet med stor sannolikhet uppgår till
minst en kvarts miljard kronor.
Även efter en justering härför och med hänsynstagande till de faktorer, som
ständigt bidrager till att en restpost uppkommer, t. ex. diskrepanser mellan utrikeshandelns
tullvärden och motsvarande faktiska betalningar, torde en positiv
restpost kvarstå, till väsentliga delar motsvarande korta kommersiella krediter,
föranledda av det åtstramade läget på kreditmarknaden i Sverige under 1964.
Internationellt finansiellt samarbete
I enlighet med beslut i september 1963 av finansministrar och centralbankschefer
i den s. k. tio-ländergruppen har deras ställföreträdare under året företagit
en utredning avseende formerna för det internationella betalningssystemets
funktion och det troliga likviditetsbehovet i framtiden och lämnat rapport
därom till ministergruppen.
I sitt uttalande till rapporten i augusti 1964 har ministrarna och centralbankscheferna
konstaterat, att nuvarande, på fasta valutakurser och rådande guldpris
baserade, internationella betalningssystem har visat sitt värde som en grund att
bygga på för framtiden. Vad beträffar likviditeten, är man enig om att tillgången
på guld och reservvalutor för det internationella monetära systemet i
sin helhet är fullt tillräcklig för närvarande och sannolikt kommer att vara det
under den närmaste framtiden. Dessa reserver kompletteras av en lång rad kreditfaciliteter.
Den fortgående tillväxten av världshandel och betalningar kommer
sannolikt att medföra behov av större internationell likviditet. Detta behov kan
tillgodoses genom ökade kreditfaciliteter och kan möjligen på lång sikt komma
att kräva någon ny form av reservtillgångar. Uppdrag har lämnats till en studiegrupp
att utreda möjligheterna att tillskapa likviditet på andra vägar än som
för närvarande tillämpas, om detta i en längre avlägsen framtid skulle visa sig
behövligt.
Ett betydelsefullt led i stärkandet av betalningssystemet har varit tillkomsten
av olika bilaterala och multilaterala kreditfaciliteter, i synnerhet för att motverka
spekulativa kapitalrörelser och plötsliga påfrestningar. För att förebygga
ett missbruk av dessa faciliteter har ministrarna och centralbankscheferna godkänt
ett arrangemang för s. k. multilateral övervakning av sätten och medlen för
finansiering av bristande betalningsbalansjämvikt. Samarbetet på det internationella
monetära området kommer härigenom att stärkas och möjligheter erbjudas
att diskutera åtgärder, som är lämpliga för varje enskilt land mot bakgrunden
av de allmänna ekonomiska utsikterna. Ministrarna och centralbankscheferna
kommer att från tid till annan sammanträda för att övervaka utvecklingen
på området.
Beträffande den Internationella valutafonden, som med stora kreditresurser
3 — Bihang till riksdagens protokoll 19611. 8 samt. Nr l
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
och stadgemässiga förpliktelser intar eu central ställning i betalningssystemet,
förklarar ministrarna och centralbankscheferna sin avsikt att vid den kommande
femårliga översynen av fondkvoterna under 1965 stödja förslag om en moderat
allmän ökning av medlemmarnas kvoter jämte särskilda kvotökningar för vissa
länder (se Internationella valutafonden).
Ministrarna och centralbankscheferna har givit arbetsutskottet nr 3 inom
OECD:s kommitté för ekonomisk politik i uppdrag att inleda en ingående undersökning
av de åtgärder och medel, som i de olika fallen och under hänsynstagande
till betydelsefulla interna mål kan vara bäst lämpade för att undvika
eller bemästra ihållande jämviktsrubbningar i det internationella betalningssystemet.
Inom Internationella valutafonden (IMF) har tillsatts en kommitté för översyn
av medlemmarnas kvoter, vilken förutses komma att föreslå dels en allmän
höjning av kvoterna, dels särskilda ökningar av sådana enskilda kvoter, som
icke längre återspeglar respektive lands ekonomiska ställning. Beslut om dessa
kvothöjningar avses skola fattas under 1965.
Valutafonden har under 1964 i samband med valutastöd till andra länder disponerat
netto 103,5 mkr av sitt krontillgodohavande i riksbanken. Härav faller
51.7 mkr på en dragning från Italiens sida under den förra delen av året och
vidare 25,9 mkr på cn egyptisk dragning. Resterande 25,9 mkr har disponerats i
december i samband med ett brittiskt utnyttjande av den stand-by-kredit på
1 miljard dollar, som Storbritannien beviljats i valutafonden. Sistnämnda belopp
anskaffades, genom att fonden disponerade 345 miljoner dollar av sitt innehav
av olika valutor, köpte valutor mot guld för 250 miljoner dollar samt mobiliserade
resterande 405 miljoner dollar genom lån under de med tio-ländergruppen
år 1962 träffade generella lånearrangemangen. Arrangemangen, som inrymmer
kreditutfästelser enligt särskilda regler med ett motvärde i deltagarländernas
valutor om totalt 6 miljarder dollar, för svensk del motvärdet i kronor till 100
miljoner dollar, är avsedda att utnyttjas vid allvarliga betalningsbalansrubbningar,
som hotar att försvaga det internationella betalningssystemet. Detta är
första gången som arrangemangen utnyttjats. Totalt sett innebär Storbritanniens
ianspråktagande av stand-by-krediten för svensk del att, förutom ovannämnda
disposition av IMF:s kronbehållning i riksbanken med 25,9 mkr, riksbanken
sålt svenska kronor mot guld för 36,2 mkr och vidare beviljat ett lån
till fonden under berörda lånearrangemang på 77,6 mkr.
Under året har fonden vidare ianspråktagit 38,8 mkr av sitt kronkonto i riksbanken
i samband med ett utnyttjande från USA:s sida av den stand-by-kredit
av teknisk natur i fonden, som överenskommits för underlättande av andra
medlemsländers återbetalningar till fonden. Detta belopp har genom dylika
återbetalningar sedermera under året åter tillförts berörda konto.
Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1964 till
400.7 mkr motsvarande 52 % av Sveriges kvot i fonden.
För att bistå Bank of England i dess strävan att hävda pundvalutans ställning
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
35
beviljade elva länders centralbanker, den amerikanska Export-Import Bank
samt Internationella regleringsbanken i Basel i november den brittiska centralbanken
krediter på totalt 3 000 miljoner dollar. Bland centralbankerna ingick
riksbanken och den svenska andelen i krediterna uppgick till 100 miljoner dollar.
Den överenskommelse avseende swap-transaktioner på 50 miljoner dollar,
motsvarande 259 mkr, som riksbanken ingått med Federal Reserve Bank of
New York, har fortsatt att vara i kraft under året men har icke utnyttjats av
någondera parten. I juli 1964 förlängdes överenskommelsen på ett år till den
19 juli 1965. Det totala beloppet för de amerikanska swap-överenskommelserna
med elva länders centralbanker och Internationella regleringsbanken i Basel
översteg vid årets slut 2 000 miljoner dollar.
I fråga om den Internationella utvecklingsfonden (IDA) erlades det ordinarie
svenska bidraget, 10 mkr, i november 1964 med 0,6 mkr i konvertibel valuta och
9,4 mkr i form av en skuldförbindelse. I samband med diskussioner avseende
ökning av IDA:s resurser genom större bidrag från medlemsländerna har efter
riksdagens godkännande från svensk sida avgivits en förklaring, att ett svenskt
ordinarie bidrag på 25,9 mkr, utgörande motvärdet till 5 miljoner dollar, kommer
att inbetalas till IDA under vart och ett av åren 1965—1967. Totalt kommer
IDA:s resurser att öka med 750 miljoner dollar genom bidrag från de industrialiserade
medlemsländerna under berörda år.
Liksom under de närmast föregående två åren har ett särskilt svenskt bidrag
lämnats till fonden även under 1964, denna gång med 26,1 mkr, vilket bidrag
erlades i juli 1964 i form av en skuldförbindelse.
Det Europeiska monetära avtalet (EMA) har förlängts att gälla på oförändrade
villkor t. o. m. den 31 december 1965. EMA-styrelsen har därvid erhållit
uppdrag att studera avtalets fortsatta tillämpning och formerna härför.
De i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen (EPU)
utestående svenska fordringarna på Grekland, Island, Norge och Turkiet har
genom amorteringar under 1964 nedgått från 2,6 till 1,3 miljoner dollar.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 36—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1964.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1964 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska obligationer
per den 31 december 1964, samt den del av diskontot å svenska skattkammarväxlar,
som belöper sig på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.
Riksbankens nettovinst under 1964 har uppgått till ett belopp av 167 256 897
kronor och 76 öre.
3* — Tlihang till riksdagens ''protokoll 1965. 8 saml. Nr 1
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Utgående
1963
1
9
6 4
Kronor
Kronor
1
Kronor
Tillgångar
Guldbehållning ...........................
400 424 722
07
416 607 712
87
Övervärde & guld .........................
539 489 965
65
561293 217
72
977 900 930
59
(939 914 687
72)
Utländska statspapper .....................
2112 205190
—
2 820 357 000
—
Utrikes växlar ............................
36 851 996
69
56 510 402
28
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................
529 760 447
97
621 594 778
08
Lån till Internationella valutafonden ........
—
77 598 000
—
Övriga utländska tillgångar ................
10 507 272
54
10 539 233
76
3 586 599 414
12
(2 689 324 907
20)
Skattkammarväxlar .......................
1300 000 000
—
1 370 000 000
—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer
3 737 465 835
—
3 336 560 700
—
4 706 560 700
___
(5 037465 835
-)
Diskonterade växlar .......................
13 400 733
97
14 535 265
12
Hypotekslån .............................
227133 681
80
89 240 680
—
Kredit i checkräkning......................
80 902
33
165 392
02
Avbetalningslån ..........................
66 559 022
22
78 196 564
38
182 137 901
52
(307174 340
32)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel .............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Skiljemynt ...............................
12 549 603
48
13 864 317
40
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m...................................
20180 779
83
23 322 510
58
Övriga tillgångar ..........................
197 644 546
97
214 075 471
36
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
775 981 500
—
775 981 500
—
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..
103 464 200
—
103 464 200
—
Summa
10090468 243
70
10 590 674 788 75
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
37
balansräkning
1963
19 6 4
Kronor
Kronor
Kronor
Skulder
Utelöpande sedlar ........................
7 869 056 266
—
8 386 308 786
—
Utelöpande postremissväxlar ...............
3 459 327
51
6 264 796
76
Checkräkning (statliga myndigheter) ........
118 497 079
21
77 828 323
09
» (bankaktiebolag) .............
187 894 585
85
139 755 565
06
» (andra insättare) .............
2 793 473
51
2 286 154
86
219 870 043
01
(309 185 138
57)
Depositions- och kapitalräkning ............
175 906
56
175 906
56
Investeringskontomedel ....................
362 974
67
—
Skogskontomedel .........................
983 987
56
828 151
46
Medel & konton för investering i skogsbruk
och rörelse .............................
865 347 668
15
967 876 958
09
968 881 016
11
(866 870 536
94)
Kursdifferenskonto ........................
169 551 943
61
178 617 544
42
Övriga skulder............................
6 191 945
82
10 161 452
52
Grundfond ...............................
50 000 000
—
50 000000
—
Avbetalningslånefond ......................
100 000 000
—
125 000 000
—
*
Reservfond ...............................
20 000 000
—
20 000 000
—
Pensionsfonder ............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Riksbankens byggnadsfond .................
50 000000
—
50 000 000
—
Balanserade vinstmedel
från föregående år ......................
964 568
88
119 017
25
vinst för året ...........................
133154 448
37
167 256 897
76
419 143 758
19
(360 886 860
43)
Internationella valutafonden................
504 251 646
07
400 707 196
16
Internationella återuppbyggnadsbanken......
1014 578
75
720195
59
Summa
10090468 243
70
|l0590 674 788|75
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Vinst- och 1
1963
1
9
6 4
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
Räntor å inlåningsräkningar ...............
66 491
67
58 391
26
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........
97 852
48
97 987
08
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och
suppleanter för dem ....................
138 500
—
138 084
01
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
15 420
—
15 180
—
251 772
48
251 251
09
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m.m.
3 403 174
87
3 241 393
94
Avlöningar till icke-ordinarie personal
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m.m...
4 338 400
23
4 553 892
45
Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..
1 968 484
20
2 049 040
18
Övertidsersättning m. m....................
84 520
98
81 491
74
6 391 405
41
6 684 424
37
Arvoden och särskilda ersättningar m. m.
Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings-
reglementet ............................
16 144
50
13 523
10
Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-
ningsreglementet ........................
2 925
—
3 675
—
Kompensation för förhöjd folkpensionsavgift..
111 257
—
120 758
40
130 326
50
137 956
50
Rörligt tillägg
3 351 094
72
3 760 308
90
14 075 334
80
(13 527 773
98)
Pensioner m. .............................
■3 795 269
26
H 275 925
66
Transport
17 389 534
91
18 409 65l|72
1 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen Kr. 570.000: —.
2 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen Kr. 682.000:—.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1966
39
förlusträkning
Inkomster och vinster
Diskonto & växlar ........................
Räntor å hypotekslän m. .................
Räntor å avbetalningsl&n ..................
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
l&nefordringar ...................
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.........
Inkomst av svenska statspapper och obliga
tioner,
efter nedskrivningar .............
Provisioner m. ...........................
Courtage & obligationer.....................
Ränta ä hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel ......................
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
Ersättning för förvaltning av statens bosätt
ningslänefond
...........................
Ersättning för förvaltning av statens egna
hemslänefond
m. fl. fonder ...............
Inkomster av fastigheter ..................
Kassaöverskott ...........................
Diverse ..................................
/
Summa
1963
1
9
6 4
Kronor
Kronor
Kronor
772116
99
868 036
48
16 365 139
80
19 934 607
33
2 735 212
49
3 553 431
92
590
—
607
—
24 356 682
73
(19 873 059
28)
99 698144
62
114 960128
82
60 678 118
95
42 497 099
93
149 312
73
166 576
37
95 939
53
246 891
47
365 463
53
351 927
85
473 287
70
552 438
45
210 558
—
204 216
-
133 612
50
118 450
50
401 711
14
401 666
74
4 625
54
7 261
68
1 036 356
55
9 075 918
24
53 622 447
23
(63 548 986
17)
183120190
07
192 939 258|78
40
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Vinst- och
1963
1 9
6 4
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
Förvaltningsutgifter m. m.
(17 389 534
91)
Transp<
>rt
18 409 651
72
Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter
464 921
30
216177
47
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
1 gårdar .................................
123 068
13
118 975
69
Kontorshyror .............................
228 959
90
217 934
91
Rengöring inom fastigheterna ..............
282 417
79
299 264
73
Värme och belysning ......................
271 035
45
261 347
85
Inventarier och deras underhåll ............
305 312
20
285 720
07
Materialier, tidningar, böcker m. m..........
301 273
36
425 037
72
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
1 224 761
61
1 325 774
66
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..
152115
79
161 029
21
Personalvård m. m.........................
126 039
57
66 766
60
Vissa beredskapsutgifter ...................
33 842
91
285 767
92
Övriga förvaltningsutgifter .................
239 321
11
301 629
19
3 965 426
02
(3 753 069
12)
Courtage å obligationer....................
54439
12
18 065
96
Kassaförluster ............................
4 076
05
15 977
91
Aktier i AB Tumba bruk .................
25 000 000
—
—
Diverse ..................................
196 090
19
53 974
63
88018
50
(25 254 605
36)
Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............
2 520 000
_
1800 000
_
Kostnader för pappersbruket ...............
1 048 532
31
—
Av Tumba bruk levererat sedelpapper2......
—
1 419 264
78
Summa utgifter och förluster ..............
49 965 741
70
25 682 361
02
Saldo vinst ..............................
133 154 448
37
167 256 897
76
Summa
183 120190
07
192 939 258
78
Jämför § 29 i berättelsen.
» § 30 i
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
41
förlusträkning
1963
1
9 6 4
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
183 120190
07
192 939 258
78
Summa
183 120 190
07
192 939 258
78
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1963 och
1964 års slut
1963
1964
Kronor
Kronor
Tillgångar
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................
158 537
81
160 037
81
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut
enligt nedanstående specifikation ......................
15 254 200
15 254 200
Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................
1 800 000
—
1 800 000
_
Aktier i AB Tumba bruk ..............................
25 000 000
—
25 000 000
—
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............
37 451 798
75
35 625 610
25
Summa
79 664 536
56
77 839 848
06
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset ................................
6 9t0 000
—
5 910 000
—
sedeltryckeriet ............................
1 500 000
—
1500 000
—
Göteborg ............................................
1585 000
—
1 585 000
—
Falun.........................................
365 000
365 000
375 000
410000
Gävle..........................................
375 000
Halmstad .......................................
410 000
-
_
Härnösand ..........................................
290 000
—
290 000
—
Jönköping ....................................
226 000
—
226 000
—
Karlstad ...................................
200 000
—
200 000
—
Kristianstad ......................................
300 000
—
300 000
—
Linköping .......................................
500 000
—
500 000
—
Luleå ............................
387 000
_
387 000
_
Nyköping ......................................
520 000
—
520000
—
Uppsala ................................
666 200
—
666 200
—
Visby .................................
240 000
_
240 000
_
Växjö ...............................
830 000
—
830 000
—
Örebro ...............................
325 000
_
325 000
_
Östersund .........................
300 000
—
300 000
—
Tumba: sedelförbränningshuset2 ..............
200 000
—
200 000
—
Diverse valv .........................
125 000
—
125 000
—
Summa
15 254 200
—
15 254 200
—
1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs. lO.OOO.OOO:— (4.000 st. aktier å Schw. Frcs. 2.500:—).
Av likviden härför har 25 % erlagts.
* Riksbanken har förbehållit sig nyttjanderätten till byggnaden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utlåning från vissa lånefonder
Utestående lån den 31 december 1962—1964 i tusental kronor
Avbetalnings-
lånefonden
Statens
bosättnings-
lånefond
Egnahems- m. fl.
lånefonder
Fonden
för supplementär
jordbrukskredit
Vämp
Vämplikts-
lånefonden
liktslån
Fonden
för låneunderstöd
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Huvudkontoret.
1025
4 331
5 737
9 324
2 731
30 260
7
17
252
726
81
162
Göteborg .....
1739
10 782
1 544
2 432
602
1892
—
—
65
164
20
42
Malmö .......
1292
7 961
2 936
4 648
207
1541
—
—
84
247
12
19
Falun ........
352
1 307
1026
1 735
622
2 457
3
3
40
114
1
1
Gävle ........
573
2 318
1403
2 579
1458
3 672
1
0
33
96
4
3
Halmstad .....
340
1 552
626
1093
1079
5 411
3
4
30
88
5
9
Härnösand ....
739
2 376
1853
2 959
2 772
4 800
2
5
33
118
4
9
Jönköping ....
563
2 338
1099
1902
507
2 730
6
15
31
101
8
7
Kalmar .......
390
1334
1218
2 223
762
3 046
3
3
42
141
—
—
Karlskrona ....
296
1182
729
1212
853
3 821
5
3
43
129
4
6
Karlstad ......
242
802
970
1817
1805
5 489
6
10
25
77
7
4
Kristianstad ...
334
1 710
1381
2 264
1251
6 477
—
—
45
136
2
6
Linköping ....
725
2 719
2 044
3 697
924
4 527
8
12
43
161
3
6
Luleå.........
1288
3 901
1 938
3 316
2 978
5 899
2
2
20
64
6
12
Mariestad.....
272
1 156
998
1 540
629
3134
33
69
16
52
1
2
Nyköping .....
337
1 361
1028
1909
855
5 021
82
97
32
87
3
3
Umeå ........
984
3 404
1467
2 326
2129
6 484
1
2
24
71
2
2
Uppsala.......
2 704
15 692
1627
2 939
1056
4 312
30
56
38
128
2
5
Visby.........
265
1 149
156
253
851
2 891
—
—
4
18
2
0
Vänersborg ....
229
892
1 147
2147
1 775
7 379
7
25
31
97
4
3
Västerås ......
594
1948
1488
2 489
440
1 730
24
29
24
62
9
5
Växjö ........
444
2 229
761
1378
887
3 560
1
2
16
46
2
4
Örebro........
467
2101
1597
2 904
369
850
5
5
27
96
5
3
Östersund .....
924
3 653
610
959
2 276
5145
2
1
29
78
2
3
S:a 31.12.64
S:a 31.12.63
S:a 31.12.62
17 118
78 197
35 383
60 044
29 818
122 528
231
360
1027
3 095
189
316
15 056
66 559
34 036
47 371
33 843
133 714
347
575
981
3 037
260
440
13919
60 075
35 093
40 243
38175
146 258
476
927
1 036
3148
324
520
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Vid utgången av åren 1963 och 1964 utestående lån, vilka övertagits från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp
i tusental kronor på följande olika lånetyper:
Utestående lån
1963
1964
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret
som avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån
och förstärkningslån ..............i...........
13 565
67 564
12 534
62 520
Bostadsegnahemslån ............................
7 007
29 066
6 350
26 784
Uppskovslån ..................................
14
4
7
2
Nybyggnadslån ................................
7 906
5 968
6 620
4 463
Förbättringslån ................................
3 271
3 398
2 583
2 501
Lån till estlandssvenskar........................
23
89
22
79
Premielån .....................................
321
73
28
8
Täckdikningslån ...............................
15
4
5
1
Transport
32 122
106 166
28149
96 357
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ....................................
16
16
14
10
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån ..........................
1431
18 356
1423
17 388
Jordbruksegnahemslån ........................
25
375
23
343
Bostadsegnahemslån ..........................
249
8 802
209
8 430
Summa
33 843
133 714
29 818
122 528
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stödlån till jordbrukare
Utestående lån den 31 december 1962—1964 i tusental kronor
Enl. SFS 369/1951
St A
Enl. SFS 768/1951
St B
Enl. SFS 764/1952
St C
Enl. SFS 723/1954
St D
Enl. SFS 593/1955
St E
Enl. SFS 650/1957
St F
Enl. SFS 83/1960
St G
Summa
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
j Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
HK .......
_
_
2
5
91
382
12
13
148
562
296
1195
66
178
615
2 334
Göteborg ..
—
—
—
—
2
2
11
32
19
24
47
47
71
87
150
192
Malmö ____
—
—
2
9
7
13
51
149
8
33
4
3
3
6
75
213
Falun .....
—
—
—
—
8
7
2
3
5
7
73
241
78
160
166
419
Gävle .....
—
—
—
—
24
23
8
4
19
23
40
49
32
39
123
138
Halmstad ..
—
—
—
—
10
6
120
174
157
274
100
108
107
160
494
721
Härnösand .
—
—
—
—
31
21
30
22
37
23
22
23
10
6
130
95
Jönköping .
—
—
—
54
66
8
18
20
35
32
27
27
28
141
174
Kalmar ....
—
—
3
2
189
234
—
—
318
540
71
103
405
787
986
1 666
Karlskrona .
—
—
3
1
41
32
8
10
61
65
43
83
67
118
223
309
Karlstad ...
—
—
1
2
31
43
7
9
53
204
107
204
204
277
403
740
Kristianstad
—
—
3
2
19
31
168
413
68
140
47
74
61
117
366
776
Linköping ..
—
—
5
5
179
402
1
2
319
996
212
410
50
64
766
1879
Luleå......
—
—
—
—
176
81
663
440
324
278
59
30
1
1
1223
831
Mariestad ..
—
—
2
2
98
186
11
14
271
644
341
600
186
193
909
1640
Nyköping ..
—
—
—
—
49
86
5
16
264
959
195
346
60
101
573
1508
Umeå .....
—
—
—
—
356
172
805
590
635
525
328
231
29
19
2153
1536
Uppsala ...
—
—
—
—
65
169
11
16
154
594
381
1697
116
252
727
2 728
Visby......
—
—
—
—
32
36
—
—
10
30
14
15
286
422
342
504
Vänersborg .
i
2
—
—
54
47
17
28
72
165
151
166
258
316
553
725
Västerås ...
—
—
—
—
56
68
3
3
115
352
303
932
114
260
591
1616
Växjö .....
—
—
—
—
41
29
10
16
10
13
29
20
36
42
126
119
Örebro ....
—
—
2
7
54
153
3
6
16
94
86
174
61
97
222
531
Östersund ..
—
—
—
—
32
20
3
1
1
0
5
4
1
1
42
27
S:a 31.12.64
i
2
23
35
1699
2 310
1957
1979
3104
6 577
2 986
6 786
2 329
3 732
12 099
21 422
S:a 31.12.63
2
4
33
57
2 404
3 416
2 471
2 941
4 372
10 212
6 365
11973
2 499
5 417
18 146
34 021
S:a 31.12.62
3
4
52
85
3111
4 848
3 457
4 378
7 702
16 260
6 937
17 718
2 678
7 220
23 940
50 514
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
46
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ 1.
Sedan riksdagen den 4 februari 1964 beviljat direktören Ragnar Sundén
begärt entledigande från uppdraget att vara suppleant för generaldirektören
Gunnar Svärd i dennes egenskap av fullmäktig i riksbanken, utsåg kamrarnas
valmän den 13 februari 1964 ledamoten av riksdagens första kammare,
partisekreteraren Yngve Holmberg till ny suppleant för herr Svärd för återstoden
av valperioden 1962—1965.
Vid det val som förrättades den 20 maj 1964 av riksdagens valmän utsågs
herrar Gustaf Kollberg och Torsten Bengtson till fullmäktige i riksbanken
för valperioden 1964—1967, båda omvalda.
Till suppleanter valdes
för herr Kollberg herr Sven Wedén (omvald)
» » Bengtson » Nils Hansson i Skegrie (omvald).
Fullmäktige utsåg därefter den 21 maj 1964 för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1965 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Ragnar Persson i Vinberg (omvald);
till riksbankschef: herr Per Åsbrink (omvald);
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge
(omvald).
Genom beslut den 29 juni 1964 entledigade Kungl. Maj:t på därom gjord
ansökan f. d. statsrådet Per Edvin Sköld från uppdraget att vara fullmäktig i
riksbanken fr. o. m. den 1 augusti 1964 samt förordnade statssekreteraren i
finansdepartementet Hans Krister Wickman att för en tid av tre år fr. o. m.
sistnämnda dag vara fullmäktig i riksbanken.
Till ny suppleant i fullmäktige efter herr Tore Bengtsson, vilken avlidit, utsåg
kamrarnas valmän den 11 december 1964 för återstoden av valperioden 1963—
1966 ledamoten av riksdagens andra kammare, herr Hans Lennart Gustafsson.
§ 2.
Förordnandena för ledamöterna av riksbankens industristyrelse,
nämligen herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar
Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson har av fullmäktige den 21 maj
1964 förlängts tillsvidare, dock längst till dess nytt val av fullmäktige år 1965
förrättats.
För samma tid förlängdes förordnandena för de nuvarande suppleanterna i
styrelsen, nämligen herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien Anders
Lemne (för Ekengren) och numera avdelningsdirektören i kriminalvårdsstyrelsen
Lennart Agartz (för Carlsson).
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
47
§ 3.
Till ny suppleant för herr Persson i Vinberg i valutastyrelsen efter
direktören Ragnar Sundén, som erhållit begärt entledigande från nämnda uppdrag,
utsåg fullmäktige den 20 februari 1964 herr Torsten Bengtson.
Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval under
år 1965 ägt rum omvalde fullmäktige den 21 maj 1964 vice riksbankschefen
Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören
Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem respektive
bankdirektören Hjalmar Ekengren, herr Torsten Bengtson och bankokommissarien
Åke Gustafsson.
Som suppleant för Åkermalm har fullmäktige sedermera fr. o. m. den 1 november
1964 utsett bankokommissarien Lennart Olofsson i stället för Gustafsson.
De av Kungl. Maj:t utedda ledamöterna i valutastyrelsen har varit direktören
L. H. O. Sjunnesson med direktören P. H. G. Zethelius som suppleant,
direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören O. V. R.
Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P. Prydz
som suppleant samt generaldirektören G. L. Eriksson med tf. byråchefen i finansdepartementet
S. L. Klackenberg som suppleant. Den 29 juni 1964 förordnade
Kungl. Maj :t direktören S. T. Åberg att för tiden fr. o. m. den 1 juli 1964
t. o. m. den 30 juni 1966 i stället för Zethelius vara suppleant för Sjunnesson
i nämnda styrelse.
§ 4.
Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk under år 1965 utsåg
fullmäktige den 10 december 1964 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg
med herr Gunnar Svärd som suppleant (samtliga omvalda).
§ 5.
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde
få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 22 oktober och den 5 november 1964.
§ 6.
Riksdagen har för budgetåret 1964/65 under fonden för låneunderstöd, riksbankens
delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) anvisat
ett investeringsanslag av 36 147 000 kronor (Rskr 1964: 7). På hemställan av
Kungl. Maj:t i skrivelse till fullmäktige den 23 april 1964 har riksbanken inbetalat
dels den femte årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden, dels ett särskilt
svenskt bidrag till fonden (jfr ovan s. 35).
§ 7.
Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december
1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband
48 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
med likvidationen år 1959 av den Europeiska betalningsunionen (EPU); (jfr
ovan s. 35).
§ 8.
Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena sidan,
samt Rumänien och Sovjetunionen, å andra sidan gällande betalningsavtalen
av bilateral innebörd.
I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med
Argentina, Bulgarien, Finland, Folkrepubliken Kina samt Ungern träffade betalningsöverenskommelserna
— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast
innebär en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande
till det konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken.
§ 9-
I samband med det svenska finansiella biståndet till utvecklingsländerna, där
riksbanken atagit sig att handhava det tekniska fullgörandet av betalningarna,
har under 1964:
a) ytterligare ett belopp av 5 400 000 kronor överförts till det särskilda konto,
som föres i riksbanken för den tunisiska centralbankens räkning och
användes för betalningar under ett mellan de svenska och tunisiska regeringarna
den 29 mars 1963 ingånget avtal avseende finansiellt bistånd till
sistnämnda land (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 31 januari 1964);
b) ett belopp av totalt 10 400 000 kronor överförts till ett särskilt konto i riksbanken
för den turkiska centralbankens räkning att användas för betalningar
enligt ett mellan de svenska och turkiska regeringarna den 2 december
1963 undertecknat avtal rörande en svensk utvecklingskredit till Turkiet
(Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 24 januari och 29 juni 1964);
c) ett belopp av 6 000 000 kronor gottskrivits ett särskilt konto i riksbanken
för den indiska regeringens räkning att användas för betalningar enligt
ett avtal den 29 september 1964 mellan de svenska och indiska regeringarna
avseende finansiellt utvecklingssamarbete (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige
den 2 oktober 1964). (Jfr ovan s. 32.)
§ 10.
De medel å 0,4 mkr, som vid årsskiftet 1963/64 innestod i riksbanken å i nvesteringskonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783),
har uttagits under år 1964.
Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken
vid utgången av år 1964 i runt tal 1 mkr. För medel insatta å skogskonto
har räntesatsen utgjort 4 %% fr. o. m. den 6 november 1964; dessförinnan
fr. o. m. den 1 februari 1964 var den 4 *4 %.
49
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
§ 11.
Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning
(Kungl. kungörelse 1955:256, ändrad senast 1963:215)
innestod i riksbanken vid utgången av år 1964 å konto för investering i rörelse i
runt tal 961 mkr samt å konto för investering i skogsbruk omkring 7 mkr (jfr
ovan s. 7).
§ 12.
Riksbankens officiella diskonto höjdes fr. o. m. den 31 januari 1964 med
V2 procentenhet till 4 V2 % och fr. o. m. den 6 november 1964 med ytterligare
V2 procentenhet till 5 %.
§ 13.
Enligt beslut av 1964 års riksdag (se BoU:s uti. nr 13) har riksbankens a vbetalningslånefond
tillförts ett belopp av 25 mkr. Fonden uppgår nu
till 125 mkr. Bestämmelser om utlåningen från fonden har meddelats i § 7
bankoreglementet.
Vid utgången av år 1964 utgjorde utlåningen från fonden sammanlagt ca
78,2 mkr, en ökning under året med omkring 12 mkr. Av utlåningen belöper ca
40,5 mkr å statliga garantilån, utgivna enligt kungörelserna 1946: 676 (ändrad
senast 1961:289), 1948:210 samt 1950:469 (ändrad senast 1963:275), och ca
37,7 mkr å andra avbetalningslån. Antalet garantilån utgjorde vid utgången av
år 1964 5 560, vilket innebär en ökning under året med 165. Antalet övriga
avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till 11 558, en ökning under året
med 1 897.
Räntan har sedan den 6 november 1964 utgjort 6 % för studielån och 6 V2 %
för övriga lån från fonden. Å statliga garantilån är dock räntan 5,5 % sedan den
1 december 1964 (Kungl. kungörelse 1964: 708). Före nämnda tidpunkter var
räntesatserna V2 % lägre.
Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren
hänvisas till de uppgifter, som intagits å s. 43.
Hittills har från fonden utlämnats tio lån till tjänstemän i banken för förvärv
av bostadsrätt i bostadsrättsförening.
§ 14.
Från statens bosättningslånefond — till vilken riksdagen hittills
som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 71 104 700 kronor,
varav 64 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången
av år 1964 ca 60,0 mkr och antalet lån uppgick då till 35 383. Lånens antal, som
varje år under tiden 1947—1963 nedgått, har under år 1964 ökat med 1 347 lån.
Det utestående lånebeloppet har under året stigit med omkring 12,7 mkr.
Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å s. 43.
Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
1964 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 393 mkr. Därav
har ca 329 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,7 mkr
efterskänkts eller avskrivits.
För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av Kungl.
Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas
under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 1U %; under
budgetåret 1963/64 uppgick den till 5%.
Fullmäktige har fastställt ny instruktion för riksbankens ortsombud, utsedda
för yttranden över ansökningar om lån från statens bosättningslånefond, att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.
Förberedelser för tryckning av en ny broschyr i bosättningsfrågor pågår (jfr
berättelsen till 1964 års bankoutskott, § 16).
§ 15.
Vid utgången av år 1964 kvarstod av riksbanken förvaltade lån, beviljade före
den 1 juli 1960 från fonden för hantverks- och småindustrikredit
(se Kungl. kungörelse 1960:372), till följande antal och belopp, nämligen
-
Kontor
Antal lån
Sammanlagd
lånesumma kronor
Falun.............
...... 1
1 600: —
Linköping .........
...... 3
9 500: —
Uppsala ...........
...... 11
21 840: —
Vänersborg ........
...... 1
4 000: —
16
36 940: —
§ 16.
Av egnahems- m. f 1. lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog
från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången av år
1964 ett antal av 29 818 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 122,5 mkr, en
nedgång under året med 4 025 lån och ett belopp av ca 11,2 mkr. Vid årets slut
utestående lån fördelade sig å de olika kontoren på sätt närmare framgår av
sammanställningar å s. 43 och 44.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1963/64 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 118 450 kronor 50 öre.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1964 av influtna amorteringar
återlevererats 10 mkr. Beloppet fördelar sig med 7,7 mkr å egnahemslånefonden,
1,4 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
0,8 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,1 mkr å täckdikningslånefonden.
51
BankoutskotteU memorial nr 1 år 1965
§ 17.
Vid utgången av år 1964 förvaltade riksbanken stöd 1 ån till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 360/1951 (StA), 766/1951
(StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och
83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp av ca 21,4 mkr.
Under året inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare ett
belopp av i runt tal 11,6 mkr.
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 1 mkr.
Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika
lånetyperna hänvisas till sammanställning å s. 45.
Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.
§ 18.
Av de från fonden för supplementär jordbrukskredit
beviljade lånen kvarstod vid utgången av år 1964 ett sammanlagt kapitalbelopp
av omkring 0,4 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången
av juni 1959.
Vissa lån från fonden är försedda med statlig garanti. För dessa utgör räntan
sedan den 6 november 1964 53/4%, dessförinnan sedan den 1 februari 1964
5V* %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 43.
§ 19.
Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,
utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från värnpliktslånefonden. Antalet
lån från förstnämnda fond uppgick vid utgången av år 1964 till 189, innebärande
en nedgång under året med 71. Från värnpliktslånefonden utestod vid årsskiftet
1 027 lån till ett belopp av 3 095 000 kronor, en uppgång under året med 46 lån
och ett belopp av 58 000 kronor. Lånen fördelade sig vid utgången av år 1964
på riksbankens olika kontor såsom framgår av sammanställning å s. 43.
Under år 1964 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 80 000 kronor och
under värnpliktslånefonden ett belopp av ca 140 000 kronor. Till alldeles övervägande
del hänförde sig avskrivningen under sistnämnda fond till den 25- procentiga avskrivning, som skett enligt Kungl. kungörelse den 2 juni 1961 (nr
384).
Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.
§ 20.
Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från
statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med be
-
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
stämmelsema i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100). Hittills har utlämnats
tio lån från fonden å sammanlagt 27 539 kronor. Av lånen förvaltades
fyra vid kontoret i Göteborg, tre vid kontoret i Härnösand och ett vid vartdera
av kontoren i Kristianstad, Luleå och Vänersborg.
Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.
§ 21.
Riksbanken har åtagit sig att i likhet med postverket, affärsbanker, sparbanker
och jordbrukskreditkassor medverka vid utbetalning av studiemed
e 1 enligt studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401) samt studiemedelskungörelsen
den 24 september 1964 (nr 592).
I brev till fullmäktige den 6 november 1964 har Kungl. Maj:t meddelat, att
en särskild fond, Studiemedelsfonden, skall inrättas och hemställt till fullmäktige
att förvalta denna fond och disponera det för ändamålet å kapitalbudgeten
för budgetåret 1964/65 anvisade investeringsanslaget å 89 mkr för
överföring till Studiemedelsfonden, i den mån så erfordras för tillgodoseende av
behovet av återbetalningspliktiga studiemedel.
Kungl. Maj :t har vidare i brev till fullmäktige samma dag meddelat, att den
av riksdagen för budgetåret 1964/65 under förslagsanslaget Studiebidrag m. m.
anvisade anslagsposten Studiebidrag enligt studiemedelsförordningen å 36 mkr
ställts till statskontorets förfogande att av statskontoret utbetalas till fullmäktige.
I brevet hemställdes att fullmäktige skall disponera dessa medel för tillgodoseende
av med anslagsposten avsett ändamål.
I båda breven hemställde Kungl. Maj:t därjämte att fullmäktige ville till
postverket och de penninginrättningar, med vilka särskild överenskommelse om
utbetalande av studiemedel slutits, utbetala belopp motsvarande de medel, som
av postverket och ifrågavarande penninginrättningar utbetalats i form av återbetalningspliktiga
studiemedel resp. i form av studiebidrag enligt studiemedelsförordningen.
§ 22.
Genom lag den 21 maj 1964 (nr 264) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
fr. o. m. den 1 juli 1964 med 800 mkr till 9 200 mkr.
Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst å rapportdagen
den 23 december och uppgick då till 8 692 mkr, en ökning i förhållande
till motsvarande dag 1963 med 439 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet
under 1964 förelåg å rapportdagen den 7 april och utgjorde då 6 884 mkr. Även
den minsta procentuella ökningen i förhållande till 1963 noterades sistnämnda
dag och uppgick till 2,8%; den största procentuella ökningen registrerades den
23 oktober och utgjorde 8,5%.
§ 23.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1963 torde få
hänvisas till bankoutskottets memorial nr 13 år 1964.
53
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
§ 24.
Beträffande förvaltningen av riksbankens jubileumsfond hänvisas
till härvid fogad bilaga I.
På framställning av kommittén för utredning rörande riksbankens jubileumsfond
har 1964 års riksdag (Rskr nr 351) fattat beslut om fondens handhavande
och utnyttjande i enlighet med vad bankoutskottet i sitt utlåtande nr 44 hemställt,
med den ändring som föreslagits i reservation av herr Nils Theodor Larsson
m. fl.
Riksdagens beslut innefattade bl. a. godkännande av stadgar för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond. Av § 4 i dessa stadgar framgår, att verksamheten
skall handhavas av en styrelse, bestående av elva av riksdagen utsedda ledamöter,
valda av de riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret. Bland styrelseledamöterna skall ingå en
representant för riksbanken.
§ 25.
Jämlikt medgivande av delegerade för riksdagens verk har fr. o. m. den 1 april
1964 inrättats en e. o. bankokommissarietjänst i Be 1 för riksbankens kreditmarknadsstatistik.
På begäran av Riksbankstjänstemännens förening och Civilförvaltningens
personalförbund har under året överläggningar ägt rum med representanter för
dessa personalorganisationer om s. k. B- och C-listefrågor. Dessa överläggningar
har lett bl. a. till uppflyttning av vissa tjänster, resp. av vissa tjänstemän personligen,
till högre lönegrad. Viss ändring har också vidtagits i befordringsgången
för bankens vaktmästarpersonal. Rörande det närmare resultatet av överläggningarna
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 6 maj och den 17 juni
1964.
Fullmäktige har fastställt ändrade grunder för utbildning av bankaspiranter
och kammarskrivare samt för deras löneställning i reglerad befordringsgång, att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.
Vid utgången av december 1964 uppgick riksbankens — frånsett sedeltryckeriet
— lönegradsplacerade personal till 526. Därav utgjorde förordnandetjänstemännen
45, övrig s. k. bankpersonal 183, bankexpeditörer 38, biträdespersonal
178 samt vakt- och övrig personal 82.
Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,
d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet
med intermittcnt tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna
året i medeltal tjänstgjort ca 175 per dag. Dessutom finnes ett antal deltidsanställda
städerskor och fastighetsarbetare.
§ 26.
Fullmäktige har medgivit, att riksbankens samtliga kontor fr. o. m. 1964 tillsvidare
hålles stängda samtliga lördagar under månaderna april—september.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 sand. Nr 1
54
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Någon jourtjänstgöring å sådana dagar har icke varit erforderlig, eftersom
affärsbankerna under året tillämpat samma lördagsstängning som riksbanken.
§ 27.
Såsom omnämnts i fullmäktiges berättelse till 1964 års bankoutskott (§ 28)
ingicks i december 1963 avtal mellan en av Kungl. Maj:t tillsatt delegation
(markdelegationen) och delegerade för Stockholms stad om överlåtelse till Kronan
av bl. a. den del av den för en ny riksbanksbyggnad tillsvidare reserverade
tomten kvarteret Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm, som ägdes av
staden. Avtalet har godkänts av stadsfullmäktige i Stockholm den 20 april och
av Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens bemyndigande, den 29 juni 1964. Den
närmare innebörden av avtalet framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 54 till
1964 års riksdag. Genom avtalet har Kronan blivit ägare till hela ifrågavarande
tomt.
Fullmäktige har beslutat, att riksbanken skall tillsammans med Stockholms
stad utlysa en öppen nordisk arkitekttävling om ett idéförslag till utformningen
av bebyggelsen å kvarteret Fyrmörsaren och omgivande kvarter samt att kostnaderna
för tävlingen skall delas mellan riksbanken och staden.
§ 28.
Inom huvudkontorets fastighet i Stockholm har under året
verkställts underhållsarbeten för en kostnad av omkring 29 000 kronor.
Vid avdelningskontoren har kostnaderna för fastighetsunderhåll
under året uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.
Kontor
Kronor
Kostnaden avser huvudsakligen:
Göteborg
7 500: —
Förstärkning av vägg i banklokalerna samt diverse
målnings- och reparationsarbeten.
Halmstad
9 700: —
Reparations- och målningsarbeten i entré, trapphus
samt i en bostadslägenhet.
»
21 000: —
Arbeten med gårdsfasader och hiss samt kostnader
för konsult- och kontrollantarvoden i samband med
dessa arbeten. (Se berättelsen till 1964 års BoU,
§ 29.)
Linköping
10 900: —
Reparations- och målningsarbeten i direktörs- och
vaktmästarebostäderna.
Nyköping
5 400: —
Reparation och målning av yttertak.
Uppsala
10 000: —
Utbyte av värmepanna.
Beslut har vidare fattats om vissa kompletterings- och reparationsarbeten vid
sedelförstöringskontoret i Tumba till en beräknad kostnad av 21 500 kronor.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
55
Sedan telestyrelsen begärt att riksbankens förhyrning av kontorslokaler i televerkets
fastighet i Umeå skulle upphöra, så snart riksbanken kunde skaffa
andra lokaler, har riksbanken accepterat ett av HSB i Umeå gjort erbjudande
om att mot en kontant insats och viss årshyra upplåta erforderliga lokaler för
avdelningkontoret i en fastighet i staden, som är under uppförande.
§ 29.
För arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet har nytt kollektivavtal
träffats för tiden den 1 februari 1964—31 januari 1966.
Under år 1964 tillverkades ca 71,6 milj. sedlar, vilket i förhållande till 1963
års produktion betyder en minskning med ca 3,2 milj. sedlar. Till riksbanken
överlämnades ca 96 milj. sedlar eller 32,5 milj. mer än närmast föregående år.
Helrotationsmaskinen har under året huvudsakligen utnyttjats för tryckning
av 10-kronesedlar av ny typ. Maskinen har därvid fungerat synnerligen tillfredsställande
och makulaturprocenten har varit låg. För att nedbringa färgkostnaderna
har ett färgsparverk inmonterats i maskinen.
Tryckning i helrotationsmaskinen av 50-kronesedlar, ingående i den nya sedelserien,
har påbörjats i slutet av året. Förberedelsearbeten för tryckning av i
denna serie ingående nya 100-kronesedlar och nya 5-kronesedlar har påbörjats,
varvid 100-kronesedeln är avsedd att tryckas i helrotationsmaskinen under det
att annat tryckförfarande planeras för 5-kronesedeln.
Under året har sedeltryckeriet fortsatt moderniseringen av sin maskinpark.
Sålunda har fyra äldre boktrycksmaskiner, inköpta för ca 30 år sedan, utgått
och ersatts med två nya dylika maskiner av märket »Heidelberg».
Den i berättelsen till 1964 års bankoutskott omnämnda maskinen för plastförpackning
av sedelbuntar har levererats till tryckeriet. Maskinen har icke
motsvarat uppställda krav, varför förhandlingar inletts med den västtyske maskinleverantören
om återgång av köpet.
Kostnaderna för sedeltryckeriets inköp av maskiner och inventarier avsedda
för driften har under året uppgått till sammanlagt 335 000 kronor.
I fastigheten har värmecentralens värmepannor, vilka befunnits icke längre
brukbara, utbytts mot nya och i samband därmed har vissa reparationer utförts
inom värmecentralens lokaler, allt för en sammanlagd kostnad av ca 48 000
kronor.
I riksbankens bokslut har upptagits ett belopp om 1,8 mkr, som under år 1964
utbetalats för verksamheten vid sedeltryckeriet. Det faktiska resultatet av verksamheten
kan bedömas först när sedeltryckeriets bokslut för året föreligger.
Sedeltryckeriets personal har sedan föregående årsskifte ökat med 5 personer
och uppgick vid utgången av december 1964 till 34 tjänstemän samt 40 manliga
och 26 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare. Härtill kommer städningspcrsonal
samt tillfälligt anställda, timavlönade nattvakter m. fl. samt vid sedel
-
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
tryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 19 personer. Hela
personalstyrkan utgjorde sålunda 119.
Beträffande sedeltryckeriets lokaliseringsfråga torde få hänvisas till vad därom
antecknats under redogörelsen för Tumba bruk.
§ 30.
I den förvaltningberättelse rörande riksbanken, som fullmäktige avgav till
bankoutskottet den 8 januari 1964, lämnades en redogörelse för tillkomsten av
Aktiebolaget Tumba bruk och de förhandlingar som förts med
olika personalorganisationer om anställnings- och avlöningsvillkoren för brukets
personal. Såsom omnämndes i förenämnda berättelse hade före årsskiftet 1963/64
strejkvarsel utfärdats av Civilförvaltningens personalförbund, som representerar
arbetarpersonalen vid bruket.
Vid de under januari 1964 fortsatta förhandlingarna, vilka under medverkan
av Statens avtalsnämnd ägde rum mellan bolaget och nämnda fackförbund inför
den av Kungl. Maj:t tillsatta förlikningskommissionen, kunde någon uppgörelse
icke träffas. Med hänsyn härtill ansåg bolaget att det borde avstå från
den planerade utbyggnaden av bruket och att den nuvarande bruksdriften borde
på sikt avvecklas. Fullmäktige, som delade denna uppfattning, förklarade sig
beredda att under den tid som erfordrades för en avveckling av det nuvarande
bruket1 låta riksbanken återtaga driften, och den 23 januari 1964 träffade bolaget
och riksbanken avtal härom. Enligt detta avtal arrenderar riksbanken från
och med den 1 februari 1964 för bruksdriften erforderliga lokaler och maskiner
m. m. för en arrendesumma av 1 krona per år samt övertog för rörelsen avsedda
råvaror och halvfabrikat till de å-priser, vartill de upptagits i det bokslut som
riksbanken upprättade per utgången av oktober 1963, d. v. s. den tidpunkt då
bolaget övertog bruket från riksbanken.1 2 Riksbanken träffade därefter den 28
januari 1964 kollektivavtal med Civilförvaltningens personalförbund, innebärande
prolongation av tidigare gällande avtal intill dess ny överenskommelse
uppnåtts enligt sedvanlig förhandlingsordning.
Efter förhandlingar under medverkan av Statens avtalsnämnd träffades sedermera
den 13 maj 1964 nytt kollektivavtal för arbetarpersonalen vid bruket,
avseende tiden 1 februari 1964—31 januari 1966. Rörande avtalets närmare
innebörd torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 21 maj 1964, § 5.
Sedan vissa utredningar rörande bruket verkställts, hemställde fullmäktige i
skrivelse till bankoutskottet den 5 november 1964, att utskottet ville föreslå
riksdagen att dels godkänna fullmäktiges beslut att icke fullfölja den av 1963
års riksdag beslutade utbyggnaden av pappersbruket, dels godkänna att driften
vid bruket tills vidare fortsätter enligt i skrivelsen angivna riktlinjer och dels
1 Herr Kollberg anslöt sig icke till uppfattningen, att den nuvarande bruksdriften skulle avvecklas.
2 Enligt numera träffat tilläggsavtal har riksbanken på enahanda villkor likaledes per utgången
av januari 1964 övertagit även det lager av färdigprodukter, som bolaget då ägde.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
57
besluta att sedeltryckeriet skall förläggas till Tumba samt bemyndiga fullmäktige
att utarbeta erforderliga förslag härför. Rörande skälen för dessa framställningar
torde få hänvisas till fullmäktiges skrivelse, vilken intagits såsom bilaga 1
till bankoutskottets utlåtande 1964: 47.
Enligt vad riksdagen under hänvisning till bankoutskottets förenämnda utlåtande
anmält i skrivelse nr 398 har riksdagen i anledning av fullmäktiges förenämnda
framställning dels godkänt fullmäktiges beslut att icke fullfölja utbyggnaden
av pappersbruket, dels godkänt att driften vid bruket fortsätter enligt
av utskottet i utlåtandet angivna riktlinjer, dels uppdragit åt fullmäktige att
utreda frågan om AB Tumba bruks framtida ställning, dels ock bemyndigat fullmäktige
att i enlighet med vad utskottet i utlåtandet anfört verkställa utredning
rörande förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba. Riksdagens beslut innebär,
att driften vid bruket icke — såsom fullmäktiges majoritet närmast förutsatt
— bör utformas såsom ett slututnyttjande av brukets kapitalutrustning
utan att i stället åtgärder bör vidtagas för att vidmakthålla denna.
Vid den utredning rörande förflyttning av sedeltryckeriet till Tumba, som
fullmäktige erhållit riksdagens uppdrag att utföra, bör enligt bankoutskottets av
riksdagen godkända utlåtande beaktas frågorna om lämpligheten av dels ett
sammanförande av sedeltryckeriets och postverkets frimärkstryckeri och dels
en bibehållen lokal samordning av sedeltryckeriet och myntverket.
Under det gångna året har tillverkningen av rullsedelpapper uppgått till ca
89,5 ton; motvarande siffra föregående år var ca 81,3 ton, varav 62 ton tillverkades
medan bruket drevs direkt av riksbanken och återstoden i AB Tumba
bruks regi. Av årets leveranser av sedelpapper till banken belöper ca 6,8 ton
på januari, då rörelsen bedrevs av bolaget. Under året har tillverkats arksedelpapper
för 1 000 kronesedlar till en kvantitet av ca 8,6 ton, en kvantitet som
beräknas räcka under åtskilliga år framåt. Under år 1963 förekom icke någon
tillverkning av dylikt papper.
Försäljningen från bruket av annat papper än sedelpapper har under året
uppgått till i runt tal 4,3 mkr mot ca 4,1 mkr under år 1963.
Några nämnvärda nyinvesteringar eller större reparationer avseende bruksdriften
har icke skett under det gångna året.
Vid utgången av år 1964 uppgick antalet kollektivavtalsanställda arbetare vid
bruket till 85, därav 32 kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. I övrigt var
i bruksdriften engagerade 16 tjänstemän och 8 arbetsledare, vilka avlönats enligt
avtal mellan bolaget och vederbörande personalorganisation och för vilka riksbanken
till alldeles övervägande delen haft att ersätta bolaget för dess lönekostnader
m. m. Hos bolaget har dessutom varit anställd 1 arbetsledare, vilken helt
avlönats av bolaget. Med tillämpning av det mellan riksbanken och bolaget
träffade avtalet har ersättningen till bolagets verkställande direktör fördelats
på så sätt, att riksbanken ersatt bolaget med ett belopp motsvarande vad den
tidigare direktören vid bruket skulle ha uppburit om han fortfarande varit i
tjänst i sådan egenskap.
58
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Riksbanken har i princip övertagit de pensionskostnader för år 1964, som hänför
sig till handpappersbruket och som tidigare redovisats bland brukets utgifter.
Detta har skett på så sätt att banken påtagit sig kostnaderna för samtliga
pensionärer födda 1890 eller tidigare och för efterlevande till avlidna sådana
pensionärer. Det belopp som riksbanken med tillämpning härav avlastat bruket
uppgår för år 1964 till omkring 142 000 kronor.
I samband med riksbankens bokslut har en ändring skett beträffande redovisningen
av kostnaderna för sedelpapperet. Enligt tidigare tillämpat system framkom
sedelpapperspriset som resultat av en räkneoperation: de bokföringsmässiga
kostnaderna för bruket, som icke täckts av inkomsterna av civilpapperstillverkningen,
fördelades på antalet levererade kilogram sedelpapper. För att få eu
bättre överblick över resultatet av bruksdriften har i stället fastställts ett bestämt
pris för sedelpapperet, nämligen 15 kronor per kilogram under år 1964
levererat rullsedelpapper. För det arksedelpapper som levererats under året
har bruket gottskrivits ett belopp av ca 244 000 kronor, utgörande 30 kronor
per kilogram levererat sådant papper. Med tillämpning av dessa principer har
bruket i riksbankens bokslut tillförts ett belopp av sammanlagt ca 1 230 000
kronor för till banken levererat sedelpapper.1 Resultatet av brukets verksamhet
under tiden 1 februari—31 december 1964, då bruket drivits i riksbankens
egen regi, kan angivas först när brukets bokslut för nämnda tid föreligger.
Beträffande AB Tumba bruk må nämnas, att vid 1964 års ordinarie bolagsstämma
samtliga styrelseledamöter och suppleanter omvalts. (Rörande styrelsens
sammansättning se berättelsen till 1964 års BoU, § 31.)
§ 31.
För riktigheten av de å s. 36—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat
riksbankens bokslut.
§ 32.
Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1964 verkställts
av vice riksbankschefen Joge vid kontoren i Västerås och Örebro;
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Gävle, Karlstad, Uppsala,
Visby och Östersund;
av bankdirektören Åkermalm vid kontoren i Mariestad och Vänersborg;
av bankdirektören Callans vid kontoren i Göteborg, Härnösand och Umeå
samt tillsammans med bankokommissarien Wormbs vid kontoret i Luleå;
av bankdirektören Laurén vid kontoren i Malmö, Halmstad, Linköping,
1 I riksbankens bokslut upptaget belopp om ca 1 420 000 kronor för av Tumba bruk levererat
sedelpapper inkluderar dels ca 160 000 kronor för sedelpapper som bolaget levererat till banken
(sedeltryckeriet) under tiden nov. 1963—jan. 1964 och dels ca 30 000 kronor för särskilt papper,
som av tryckeriet använts vid igångsättning av helrotationsmaskinen.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
59
Nyköping och Växjö samt tillsammans med bankokommissarien Lemne vid kontoret
i Jönköping; samt
av bankokommissarien Wormbs vid kontoren i Kalmar, Karlskrona och
Kristianstad.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt
rum av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets
och under den tid Tumba bruk förvaltats av riksbanken även av brukets kassor.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 7 januari 1965.
KRISTER WICKMAN
Per Asbrink Emil Ahlkvist Gunnar Svärd
iyr*\v »„•» i. • *0 1. '' ! Vt" W tf* •
Torsten Bengtson Sven Wedén
Karin Winberg
60
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Bilaga 1
Berättelse över förvaltningen av
Riksbankens Jubileumsfond
Till fonden har under år 1964 influtit räntor till ett belopp av 16 486 726 kronor
och 59 öre. Under året har utbetalats 188 864 kronor och 58 öre utgörande
upplupna räntor i samband med obligationsköp. Fondens ränteöverskott kom
därigenom att uppgå till 16 297 862 kronor och 1 öre.
Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts.
Årets ränteöverskott har disponerats för obligationsköp. På räkning i riksbanken
innestår vid 1964 års slut 26 195 kronor och 96 öre.
Fondens ställning per den 31 december 1963 och 1964 framgår av följande utdrag
ur räkenskaperna, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna
till de bokföringsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna
obligationer till de faktiska inköpsvärdena.
B alansräkning
per 31 december 1963 och 1964
Tillgångar
1963
1964
Statsobligationer ................
Kr 124 999 750: —
Kr
127 441 625: —
Hypoteksinrättningars obligationer
» 139 816 500: —
»
139 816 500: —
Kommunobligationer .............
» 1590 000: —
»
7 840 000: —
Industriobligationer ..............
» -
»
7 584 100: —
På räkning i riksbanken..........
» 4 308: 95
»
26 195:96
Kr 266 410 558: 95
Kr 282 708 420: 96
Skulder
Kapitalkonto ................... Kr 266 410 558:95 Kr 282 708 420: 96
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
61
Utgifter
Vinst- och förlusträkning
1963 1964
Utbetalda räntor ................ Kr 202 154:17 Kr 188 864: 58
Ränteöverskott .................. » 15 382 645:83 » 16 297 862:01
Kr 15 584 800:— Kr 16 486 726:59
Inkomster
Influtna räntor .................. Kr 15 584 800:— Kr 16 486 726:59
Stockholm den 7 januari 1965
KRISTER WICKMAN
i <t ;''ii : v'' buc/tHi •''•»l»- i)
Per åsbrink Emil Ahlkvist Gtjnnar Svärd
Torsten Bengtson Sven Wedén
Karin Winberg
62
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Bilaga II
Valutastyrelsens berättelse
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1964 angående
sitt verksamhetsområde.
Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1965.
Under året har tre sparbanker ansökt om och erhållit auktorisation som försäljningsställe
för resevaluta.
Vad beträffar kapitalbetalningarna genomfördes vissa ändringar i valutabestämmelserna.
Den högre kurssättningen i utlandet än i Sverige på vissa
svenska aktier, omnämnd i berättelsen för år 1961, upphörde under året. Detta
förhållande gav anledning uppmjuka reglerna om utlandssvenskars förvärv av
svenska aktier; under senare delen av året har gällt att utlandssvenskar, som
efter utflyttningen haft fast bostad i utlandet minst ett kalenderår, medgivits
att, då fråga varit om varaktigt förvärv, utan begränsning till beloppet inköpa
och utföra svenska aktier. Spärrade värdepappersdepåer för denna kategori utlandssvenskar
har friställts. Vid återköp från utlandet av på svenska kronor lydande
svenska värdepapper erfordrades tidigare riksbankens tillstånd, när beloppet
översteg 50 000 kronor i det enskilda fallet; denna inskränkning upphävdes.
Tidigare gällde att en emigrant medgavs utföra intill 100 000 kronor
vid utflyttningstillfället och resterande tillgångar, sedan han vistats utomlands
tre kalenderår utöver utflyttningsåret. Denna kvalifikationstid ändrades till att
omfatta ett kalenderår utöver utflyttningsåret. Nyssnämnda belopp av 100 000
kronor per person har bibehållits oförändrat. Reglerna för överföring av arvslott
och betalningar under försäkringsavtal ändrades i vad avser i utlandet bosatt
svensk medborgare på motsvarande sätt. Överföring medgives sålunda numera
under förutsättning att vederbörande icke haft fast bostad i Sverige det
senast förflutna kalenderåret; tidigare gällde även härvidlag tre kalenderår.
På de kommersiella krediternas område har redan tidigare enligt valutaförordningen
gällt att importör är oförhindrad att ta i anspråk kredit direkt från sin
utländske säljare förutsatt att krediten ligger inom ramen för vad som är vedertaget
inom branschen. Härutöver har riksbanken, i överensstämmelse med av
Sverige biträdda ändringar i OECD:s stadga för liberalisering av kapitalrörelser,
under året förklarat sig beredd lämna svensk exportör tillstånd att upptaga
kredit i utlandet för finansiering av exportörens egen kreditgivning i samband
med förestående export och svensk importör tillstånd att upptaga kredit i utlandet
för finansiering av förestående import, allt under förutsättning att kredi
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
63
terna överensstämmer med normal kommersiell praxis. Under nyssnämnda betingelse
är riksbanken även beredd medgiva, att valutabank ger kredit, avsedd
att finansiera viss bestämd export- eller importaffär, till svensk exportörs respektive
svensk importörs utländske kontrahent och att banken refinansierar sådan
kredit genom motsvarande upplåning i utlandet.
Tillstånd till finansiell upplåning utomlands lämnades under året för 951 mkr.
Häri ingick svenska varvs och redares lån med 565 mkr, övriga svenska exportindustriers
lån med 13 mkr, finansiering av investeringar i utlandet med 106
mkr och utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige med 235 mkr. Tillstånden
har hittills utnyttjats för 571 mkr.
Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under året för 747 mkr.
Av beloppet avsågs 106 mkr, ingående i summan ovan för finansiell upplåning,
anskaffas genom upplåning i utlandet.
De lämnade tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida
uppgick under året till 360 mkr, varav 235 mkr, ingående i redovisningen ovan
om finansiell upplåning, avsågs tillhandahållas i form av lån från investerarnas
sida.
Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge G. Åkermalm
Stockholm den 2 januari 1965
64
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
PM
I bilagor redovisas beviljade tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet,
tabellerna 1 och 2, samt utländska i Sverige, tabellerna 3 och 4.1
Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet har under tioårsperioden
1955—1964 lämnats till ett sammanlagt belopp av 3 192 mkr. I tabell 1 redovisas
de årliga beloppen med fördelning på länderområden.
Den tendens till ökning av investeringstillstånden, som kan konstateras för
tioårsperioden, har under 1964 accentuerats. Tillstånd lämnades 1964 för ett
sammanlagt belopp av 747 mkr jämfört med 391 mkr 1963. Under året har en
stark ökning ägt rum på praktiskt taget samtliga länderområden. Störst är den
på EEC-området, där tillståndsgivningen uppgår till 278 mkr 1964 mot 79 mkr
1963 och 155 mkr 1962.
I tabell 2 redovisas under 1962, 1963 och 1964 lämnade investeringstillstånd
med fördelning på verksamhetstyp (försäljningsföretag, övriga företag) samt
äldre företag och nyetableringar.
Då produktionsföretag i regel är avsevärt mer kapitalkrävande än försäljningsföretag,
är det naturligt att — såsom framgår av tabellen — tillstånden till
investeringar avseende gruppen övriga företag beloppsmässigt överstiger tillstånden
för gruppen försäljningsföretag. Tillstånden till investeringar i försäljningsföretag
uppgår sålunda 1964 endast till ca 10 % av totalbeloppet.
Under den period fr. o. m. 1958, för vilken statistik föreligger om investeringarnas
fördelning på redan etablerade företag och nyetableringar, har som
regel tillstånden till investeringar i de förra företagen beloppsmässigt överstigit
tillstånden till investeringar i de senare. I fråga om »övriga» företag utvisade
emellertid statistiken 1963 en ändring i detta avseende beträffande EFTA, ett
förhållande som gäller även 1964 och då framträder även för EEC och Nordamerika.
Vad beträffar antalet nyetableringar visar nämnda statistik en — med undantag
för 1962 — obruten och för åren 1963 och 1964 starkt stegrad årsvis ökning.
Totala antalet nyetableringar under perioden 1958—1964 uppgår till 1 249 st.
fördelat med 682 st. på försäljningsföretag och 567 st. på »övriga» företag. En
1 Definitioner:
EFTA:
EEC:
Nordamerika:
U-länder:
Försäljningsföretag:
Övriga företag:
Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike; fr. o. m. 1964
inkluderas i uppgifterna även Finland.
Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.
Canada, USA.
enligt OECD:s förteckning.
företag vilkas ändamål enbart är försäljning av svenska exportprodukter utomlands
respektive utländska i Sverige.
företag av skiftande art; beloppsmässigt huvudsakligen utvinnings-, tillverknings-
och sammansättningsföretag (produktionsföretag).
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
65
tendens till ändring i relationen mellan företagen är emellertid märkbar under
senare år innebärande att de »övriga» företagens andel av totalantalet ökar. Förändringen
sammanhänger huvudsakligen med ändringar i förhållandet mellan
företagsgrupperna vid investeringar i EFTA och EEC.
Utnyttjandet av tillstånden torde, om än utdraget över relativt lång tid, sannolikt
vara högt. 1962 års tillstånd har under åren 1962, 1963 och 1964 utnyttjats
till 93 %.
Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under
året lämnats för 360 mkr, vilket innebär en avsevärd minskning i förhållande
till år 1963. Beloppet för sistnämnda år torde dock kunna betraktas såsom
exceptionellt högt.
Beträffande utnyttjandegraden må nämnas, att 1962 års tillstånd under åren
1962, 1963 och 1964 utnyttjats till 86 %.
I tabell 3 redovisas totalbeloppen av investeringstillstånd lämnade åren 1960
—1964 med fördelning på de länderområden, från vilka investeringarna avsetts
ske, och i tabell 4 under åren 1962, 1963 och 1964 lämnade tillstånd med fördelning
på verksamhetstyp samt äldre företag och nyetableringar.
66 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1964
Mkr
År
EFTA
EEC
Nordamerika
U-länder1
Övriga
Totalt
1955 ......
28,1
28,6
11,8
62,5
5,6
136,6
1956 ......
14,7
29,7
20,1
63,5
7,4
135,4
1957 ......
35,9
43,1
46,4
61,3
4,6
191,3
1958 ......
18,7
40,1
18,4
88,1
5,5
170,8
1959 ......
32,0
162,2*
62,7
91,8
7,9
356,6*
1960 ......
44,5
65,1
9,0
149,8
19,9
288,3
1961 ......
53,9
78,4
12,0
183,2
18,0
345,51 2 3
1962 ......
133,5
154,6
51,9
42,9
47,2
430,1*
1963 ......
161,7
79,4
9,9
119,6
20,2
390,8*
1964 ......
227,3
278,1
80,0
156,8
4,7
746,9“
1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering år 1960 av länderna smärre avvikelser i förhållande
till i tidigare årsredogörelser angivna.
2 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till
följd av utländska skattebestämmelser.
“ Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
67
Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringas- i utlandet 1962—1964
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
1962
1963
1964
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Totalt .............................
430,1
390,8
746,9
försäljningsföretag ................
72,0
64,1
72,0
Övriga ...........................
358,1
326,7
674,9
därav nya under året ...............
150
104,9
201
195,4
275
418,5
försäljningsföretag ................
69
7,9
109
13,5
126
13,8
Övriga ...........................
81
97,0
92
181,9
149
404,7
Härav:
EFTA .............................
133,5
161,7
227,3
försäljningsföretag ................
13,4
22,3
31,3
Övriga ...........................
120,1
139,4
196,0
därav nya under året................
67
47,7
94
113,8
140
153,2
försäljningsföretag ................
84
3,0
60
5,5
75
9,2
Övriga ............................
33
44,7
34
108,3
65
144,0
EEC ..............................
154,6
79,4
278,1
försäljningsföretag ................
24,2
20,8
11,3
Övriga ...........................
130,4
58,6
266,8
därav nya under året................
34
42,4
43
29,4
74
147,3
försäljningsföretag ................
14
2,6
17
4,0
33
3,1
Övriga ...........................
20
39,8
26
25,4
41
144,2
Nordamerika .......................
51,9
9,9
80,0
försäljningsföretag ................
21,2
6,9
3,9
Övriga ...........................
30,7
3,0
76,1
därav nya under året................
11
1,8
9
3,7
9
60,7
försäljningsföretag ................
8
1,4
5
1,8
5
0,2
Övriga ...........................
3
0,4
4
1,9
4
60,5
TJ-länder ...........................
42,9
119,6
156,8
försäljningsföretag ................
8,1
10,6
24,7
Övriga ...........................
34,8
109,0
132,1
därav nya under året................
23
12,6
43
47,5
48
53,8
försäljningsföretag ................
5
0,7
18
1,6
11
0,9
Övriga ...........................
18
11,9
25
45,9
37
52,9
68
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1965
Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige
jrån utlandets sida 1960—1964
Mkr
År EFTA EEC Nordamerika Övriga Totalt
1960 ................. 91,2 9,9 33,0 0,2 134,3
1961 49,4 48,5 68,0 0,5 166,4
1962 ................. 247,1 46,9 27,1 0,8 321,9
1963 ................. 354,8 38,4 354,6 6,2 754,0
1964 ................. 138,0 53,5 155,5 12,9 359,9
Tabell 4- Tillstånd till direkta investeringar i Sverige jrån utlandets sida
1962—1964
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
1962
Antal Belopp
1963
Antal Belopp
1964
Antal Belopp
Totalt .............................
321,9
754,0
359,9
försäljningsföretag ................
52,4
137,8
206,0
Övriga ...........................
269,5
616,2
153,9
därav nya under året.................
91
197,9
125
54,0
126
90,4
försäljningsföretag ................
58
9,0
78
13,9
70
24,0
Övriga ...........................
33
188,9
47
40,1
56
66,4
Härav:
EFTA .............................
247,1
354,8
138,0
försäljningsföretag ................
11,8
78,5
103,2
Övriga ...........................
235,3
276,3
34,8
därav nya under året................
49
186,1
57
27,9
75
27,0
försäljningsföretag ................
30
2,8
42
3,9
38
1,9
Övriga ...........................
19
183,3
15
24,0
37
25,1
EEC ..............................
46,9
38,4
53,5
försäljningsföretag ............-—
27,1
10,8
10,9
Övriga ...........................
19,8
27,6
42,6
därav nya under året................
15
7,9
20
10,8
21
39,1
försäljningsföretag ................
12
3,5
11
1,5
13
1,1
Övriga ...........................
3
4,4
9
9,3
8
38,0
Nordamerika .......................
27,1
354,6
155,5
försäljningsföretag ................
13,3
47,8
79,4
övriga ...........................
13,8
306,8
76,1
därav nya under året................
13
3,4
37
13,4
28
23,4
försäljningsföretag ................
9
2,6
19
8,0
17
20,5
Övriga ...........................
4
0,8
18
5,4
11
2,9
Ivar Hreggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.