Utlåtande i anledning av väckt motion om tillhandahållande av ytterligare exemplar av riksdagstrycket till riksdagens ledamöter.
1965-03-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:12, Utlåtande i anledning av väckt motion om tillhandahållande av ytterligare exemplar av riksdagstrycket till riksdagens ledamöter.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1965
15
Nr 12
Utlåtande i anledning av väckt motion om tillhandahållande av
ytterligare exemplar av riksdagstrycket till riksdagens
ledamöter.
I en till bankoutskottet hänvisad motion, nr 86 i andra kammaren av
herrar Hamrin i Kalmar och Larsson i Umeå, har hemställts att riksdagen
måtte besluta att åt riksgäldsfullmäktige ge i uppdrag att utreda, vilken
höjning som erfordras av anslaget till riksdagen och dess verk för att vid
behov minst två exemplar av riksdagstrycket kostnadsfritt skall kunna
ställas till ledamöternas förfogande.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.
I ett av utskottet inhämtat utlåtande över motionen anför riksgäldsfullmäktige
följande:
Enligt för närvarande tillämpad ordning erhåller varje riksdagsledamot
successivt ett exemplar av allt häftat riksdagstryck, vilket utdelas på riksdagsbänken;
utskottsledamöter erhåller härutöver ett exemplar av allt tryck,
som berör vederbörande utskotts arbetsområde. Slutligen har varje riksdagsledamot
rätt att efter riksdagens slut utfå ett bundet exemplar av riksdagstrycket;
på grund av riksdagstryckets stora omfång utnyttjas emellertid
denna möjlighet i ganska begränsad utsträckning. Den för försäljning
avsedda upplagan av det löpande riksdagstrycket är i allmänhet beräknad
med sådan marginal, att önskemål från ledamöter om ytterligare exemplar
av visst tryck i regel kan tillgodoses. Även om upplagan i något fall trots
allt beräknats för knappt, torde ändock föreligga möjligheter att på ett eller
annat sätt, exempelvis genom returexemplar, tillhandahålla vederbörande
riksdagsledamot som så önskar ytterligare exemplar av det önskade trycket.
Detta gäller även statsverkspropositionen, som av skilda anledningar brukar
röna livlig efterfrågan bland riksdagsledamöterna. Enligt vad som
från riksdagens ekonomibyrå inhämtats, har ledamöter, som önskat erhålla
ett eller flera extra exemplar av statsverkspropositionen redan vid
utdelningen i kamrarna utan avvaktan på eventuella returer från olika statliga
verk eller överexemplar av försäljningsupplagan, erbjudits att i mån
av tillgång köpa önskat antal exemplar till fastställt försäljningspris. I
fall, då särskilda skäl härför förelegat, har dock ytterligare exemplar även
av statsverkspropositionen kostnadsfritt utlämnats.
Såsom torde framgå av det anförda inrymmer hittillsvarande mångåriga
praxis i fråga om riksdagsledamöternas tilldelning av riksdagstryck ett
stort mått av smidighet, och så vitt fullmäktige kunnat finna har systemet
fungerat i stort sett tillfredsställande. Vad särskilt statsverkspropositionen
beträffar, torde emellertid med hänsyn till erfarenheterna till ett kommande
år böra övervägas någon utökning av den häftade upplagan för att
möta en stigande efterfrågan. Även i övrigt finner fullmäktige angeläget,
att alla rimliga anspråk från riksdagsledamöterna på extra arbetsexemplar
16
Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1965
av det häftade riksdagstrycket skall kunna tillgodoses. Av hittillsvarande
erfarenheter att döma torde detta icke behöva medföra någon nämnvärd
merkostnad. Fullmäktige utgår härvid från att riksdagsledamöterna endast
i begränsad omfattning kommer att framställa krav på tilldelning
av extraexemplar av riksdagstrycket. Det torde böra ankomma på kanslideputerade,
som har att bestämma i vilken utsträckning riksdagens ledamöter
och utskott skall erhålla häftat riksdagstryck, att fatta de beslut i
frågan, som efter omständigheterna kan anses erforderliga. Någon särskild
utredning i ämnet på sätt motionärerna påyrkat synes icke påkallad.
Utskottet. Det är enligt utskottets mening angeläget, att möjligheterna för
riksdagens ledamöter att bekvämt ha tillgång till erforderligt arbetsmaterial
underlättas. Från denna utgångspunkt bör, såsom även framhålles av riksgäldsfullmäktige,
rimliga anspråk på extra arbetsexemplar av det häftade
riksdagstrycket tillgodoses. Utskottet finner det självfallet att sådana exemplar
normalt bör tillhandahållas kostnadsfritt.
Riksgäldsfullmäktige har såsom huvudman för framställningen av riksdagstrycket
ställt i utsikt att ökad hänsyn skall tagas till riksdagsledamöternas
önskemål i här berört avseende. Utskottet räknar med att sådana önskemål
även fortsättningsvis kommer att framställas i relativt begränsad utsträckning
och att således en ökad frikostighet när det gäller extra tilldelning
av riksdagstryck inte kommer att medföra någon större kostnadsökning.
En sådan frikostighet torde kunna komma till uttryck inom den ram
som nuvarande praxis anger. Utskottet förutsätter att kanslideputerade
kommer att ta de ytterligare initiativ som kan visa sig erforderliga för att
bereda riksdagsledamöterna tillgång till riksdagstryck i ökad utsträckning.
Någon särskild utredning i denna fråga synes inte behövlig.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 86 måtte anses besvarad genom vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 23 mars 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson*,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Augustsson;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Franzén i Motala, Hansson i önnarp*, Bengtsson i Landskrona,
Larsson i Umeå* och Haglund*.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.