Utlåtande i anledning av väckta motioner om studieresor för riksdagens ledamöter, m. m.
1965-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om studieresor för riksdagens ledamöter, m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 19(15
1
Nr 14
Utlåtande i anledning av väckta motioner om studieresor för riksdagens
ledamöter, m. m.
I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 495 i första
kammaren av herrar Wallmark och Stefanson och nr 589 i andra kammaren
av herrar Arvidson och Wahlund, har hemställts, att riksdagen måtte uppdraga
åt något sitt organ att pröva ansökningar om medel för studieresor
utomlands från riksdagens ledamöter och tjänstemän.
Vidare har i den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 599 i andra
kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl. hemställts, att riksdagen måtte
bemyndiga talmanskonferensen att vid dispositionen av anslaget till riksdagens
övriga kostnader anvisa medel till enskild riksdagsledamot för utlandsresa
i fall av den art som i motionen angivits.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna
I: 495 och II: 599.
Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från styrelsen för riksdagsbiblioteket,
styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp, nämnden
för internationellt bistånd och Svenska institutet.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket lämnar vissa upplysningar om förekomsten
av reseanslag för parlamentsledamöter i andra länder. En av riksdagens
upplysningstjänst i slutet av år 1963 gjord rundfråga gav vid handen att inom
Västeuropa sådana anslag förekom endast i Västtyskland. Innevarande
år står enligt uppgift mer än 400 000 DM till buds för förbundsdagsledamöternas
utlands- och studieresor, däri icke inberäknat det anslag som avser
kostnader i samband med ledamotskap i europeiska samarbetsorgan. En förnyad
rundfråga som nu företagits till de nordiska länderna har bekräftat att
anslag för ändamålet icke förekommer i Danmark och Finland. I Norge har
anslaget till stortingets interparlamentariska grupp för innevarande år ökats
med 10 000 nkr. såsom understöd för deltagande i det seminarium i England
som nämnes i motionen II: 599.
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp finner motionernas
syfte beaktansvärt och anser att det till viss del skulle kunna nås genom eu
höjning av den del av statsanslaget till interparlamentariska gruppen som
avser kostnaderna för deltagande i de årliga interparlamentariska konferenserna.
Därigenom skulle de riksdagsledamöter som utsetts till ombud
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 saml. Nr It
2
Bankoutskottets utlåtande nr li år 1965
vid konferenserna få möjlighet att utsträcka tiden för sin vistelse i det land
där konferens hålles eller i annat, närbeläget land. Det synes emellertid styrelsen
också önskvärt, att riksdagen på annat sätt och i annat sammanhang
underlättar för riksdagens ledamöter att i studie- och informationssyfte
besöka främmande länder. Styrelsen framhåller att frågan om formerna
för tillfälligt utbyte av tjänstemän mellan olika länders parlament för närvarande
är under övervägande inom interparlamentariska unionen.
Nämnden för internationellt bistånd säger sig förutse, att det tid efter
annan kan vara lämpligt att riksdagsledamöter bereds tillfälle att utomlands
studera de statliga svenska insatserna av utvecklingsbistånd. Syftet
härmed skulle vara att göra. vederbörande mera förtrogna med biståndsmyndigheternas
verksamhet, varigenom en saklig och effektiv prövning i
riksdagen av anslagsäskanden för utvecklingsbistånd skulle underlättas.
Det säges ligga i sakens natur att det härvid i första hand blir fråga om berörda
utskotts ledamöter och att dessa utomlands principiellt uppträder
såsom riksdagens eller sina utskotts företrädare. Regeln anses böra förbli
den att sådana resor bekostas av riksdagen. Därest en riksdagsledamot påtagit
sig något uppdrag av biståndsmyndighet torde dock dennas resemedel
böra tagas i anspråk.
Svenska institutet meddelar, att institutet under senare år kunnat iakttaga
att utländska parlamentariker, särskilt från Västtyskland och Frankrike,
besökt Sverige i olika studieuppdrag. I flera fall har institutet medverkat
vid utformningen av program för besöken. Institutet finner skäl antaga,
att åtgärder i syfte att underlätta liknande studieresor för svenska
riksdagsledamöter skall leda till utvidgade internationella kontakter av stor
betydelse för vårt lands kulturella och ekonomiska förbindelser med utlandet.
Kontakt- och studieresor av detta slag bör också, framhåller institutet,
leda till ökad information om Sverige i utlandet.
Utskottet. Det moderna samhället präglas av ett växande behov att åstadkomma
och upprätthålla goda internationella kontakter, som möjliggör ett
utbyte av idéer och erfarenheter och som bidrar till ökad förståelse för de
förhållanden som råder i andra länder och bl. a. påverkar den politiska utvecklingen
där. Detta behov är utgångspunkten för de föreliggande motionerna,
vari betonas angelägenheten av att riksdagen ytterligare utvecklar
sina internationella förbindelser. Utskottet ansluter sig till de allmänna
värderingar som kommer till uttryck i motionerna. Några delade meningar
i detta avseende torde icke föreligga.
Ett stort antal riksdagsledamöter har fått värdefulla internationella erfarenheter
genom deltagande i FN :s generalförsamling, Europarådets rådgivande
församling och Nordiska rådet. En viktig roll i detta hänseende
spelar även interparlamentariska unionens konferenser, vid vilka den svenska
riksdagens interparlamentariska grupp regelmässigt är företrädd. Grup
-
Bankoutskottets utlåtande nr It år 1065
3
pen åtnjuter sedan många år statsbidrag för deltagande i dessa konferenser.
I viss utsträckning har riksdagen efter erhållen inbjudan utsänt delegationer
för besök i andra länder. De resor som vissa av riksdagens utskott
traditionellt företar för studier inom sina arbetsområden har på senare år i
flera fall förlagts utomlands.
Motionerna, vilka går ut på att riksdagens ledamöter härjämte skall beredas
tillfälle att få särskilda ekonomiska bidrag för utrikes resor som företas
enskilt, har olika räckvidd. Motionen II: 599 avser bidrag för deltagande
i konferenser och liknande sammankomster, till vilka enskilda riksdagsledamöter
inbjudits. Förutsättningen för bidrag skall därvid vara att
talmanskonferensen bedömer det som rimligt och lämpligt att svensk riksdagsledamot
deltager. Resebidrag bör i sådant fall kunna utgå från det i
riksstaten uppförda anslaget Riksdagen: Övriga omkostnader; härom skulle
alltså talmanskonferensen äga att besluta. Motionerna I: 495 och II: 589
gäller däremot närmast sådana enskilda studieresor som riksdagsledamot
med hänsyn till sin individuella intresseinriktning kan önska företaga. Som
exempel på studieobjekt nämnes sociala åtgärder, utbildnings- och forskningsfrågor
samt statens relationer till näringslivet. Även i detta fall anser
motionärerna talmanskonferensen vara det organ som lämpligen bör pröva
och avgöra ansökningar om resebidrag. Möjlighet att erhålla sådana bidrag
anses böra beredas även riksdagens främsta tjänstemän. Anslagsfrågan berörs
icke i de sistnämnda motionerna.
Utskottet ställer sig i princip positivt till de önskemål som framförs i de
bär behandlade motionerna. Utöver sådana delegations- och utskottsresor
som nu förekommer och individuella resor av det slag varom talas i motionerna
I: 493 och II: 589 kan det enligt utskottets mening vara värdefullt
även med utlandsresor som riksdagsledamöter företar i mindre grupper
för att studera speciella frågor. När det gäller uppläggningen av sådana
resor torde bistånd i viss utsträckning kunna erhållas från de svenska beskickningarna
utomlands.
Innan medel i större utsträckning ställes till förfogande för bidrag till
riksdagsledamöters utlandsresor torde närmare riktlinjer för medlens utnyttjande
böra uppdragas. Därvid kan åtskilliga omständigheter komma under
övervägande. Utskottet vill emellertid inte förorda att en utredning nu
företages för att utforma sådana riktlinjer utifrån mera teoretiska utgångspunkter.
I stället synes det utskottet lämpligt att en viss försöksverksamhet
med bidrag till resor av här antytt slag kommer till stånd. Utskottet föreslår
därför, att riksdagen bemyndigar talmanskonferensen att under budgetåret
1965/66 disponera högst 50 000 kronor för ändamålet. Vägledande
vid användningen av dessa medel torde få vara vad utskottet anför i detta
utlåtande. Närmare bestämmelser för den försöksvis tillämpade bidragsgivningen
torde få utformas av talmanskonferensen.
Ansökan om resebidrag bör åtföljas av eu plan för resan i enlighet med
4 Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1965
vad som föreslås i motionerna 1:495 och 11:589. Efter avslutad resa bör
bidragsmottagaren inge en reseberättelse till talmanskonferensen. På grundval
av de erfarenheter som försöksverksamheten ger torde talmanskonferensen
få taga erforderliga initiativ för en eventuell fortsättning och utvidgning
av systemet med bidrag till riksdagsledamöters utlandsresor.
Kostnaderna för den förordade försöksverksamheten bör, såsom föreslagits
i motionen II: 599, bestridas från anslaget Riksdagen: övriga omkostnader.
Detta torde förutsätta en uppräkning av ifrågavarande anslag
till högre belopp än som upptagits i statsverkspropositionen. Till frågan
härom torde utskottet i händelse av bifall till vad utskottet nu hemställer
få återkomma i sitt senare utlåtande angående regleringen för budgetåret
1965/66 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionerna 1: 495 och II: 589
samt II: 599 måtte bemyndiga talmanskonferensen att under
budgetåret 1965/66 försöksvis bevilja bidrag till riksdagsledamöters
utlandsresor i enlighet med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 30 mars 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Åke Larsson, Palm,
Åkerlund, Augustsson, Risberg* och Mattsson*;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Hagnell, Berglund, Franzén i Motala, Bengtsson i Landskrona, Börjesson i
Glomminge och Jonsson.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Åkerlund, som ansett att det stycke i utskottets yttrande som
börjar på s. 3 med orden »Ansökan om resebidrag» och slutar på s. 4 med
orden »till riksdagsledamöters utlandsresor» bort ha följande lydelse:
»Bidrag torde under försöksperioden böra utgå endast till sådan resa
som föranleds av inbjudan till kongress eller liknande sammankomst. På
grundval av ( = utskottet) —---till riksdagsledamöters utlands
resor.
»
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.