Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem.

1965-04-27 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 23—28

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de mindre

och medelstora företagens finansieringsproblem.

I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 493 i första

kammaren av herr Sundin m. fl. och nr 594 i andra kammaren av Hedlund

m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om en utredning av de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem

med särskild hänsyn till självfinansieringen och dess effekt

på investeringsviljan samt om möjligheterna till en mera fullständig och

kontinuerlig statistik beträffande kapitalanskaffningen i dessa företag, i

enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

II: 594.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i riksbanken,

statistiska centralbyrån, bankinspektionen, kommerskollegium, Företagareföreningarnas

förbund, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industriförening,

Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Kommerskollegium har bifogat till kollegium avgivna yttranden från rikets

samtliga handelskamrar.

Remissinstanserna har delade meningar om behovet av en utredning om

de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem. Riksbanksfullmäktige,

kommerskollegium samt nio av de tolv handelskamrarna avstyrker

motionärernas förslag. Företagareföreningarnas förbund och Svenska sparbanksföreningen

vill inte motsätta sig att en utredning kommer till stånd.

Övriga remissinstanser tillstyrker motionärernas förslag. De handelskamrar

som tillstyrker förslaget är Gotlands handelskammare, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare.

Riksbanksfullmäktige understryker behovet av förbättrad statistik över

de mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden. Fullmäktige

yttrar:

Som framhålles i motionerna är informationen om de små och medelstora

företagens finansieringsförhållanden för närvarande knapphändig. Bättre

information rörande de förhållanden som beröres i motionerna vore be
1

Iiihang till riksdagens protokoll 1965. H sanil. Nr 23—28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

hövlig. Fullmäktige vill dock ifrågasätta det lämpliga i att nu företaga en

särskild utredning i frågan. Visserligen kan betydelsefulla områden av de

mindre och medelstora företagens funktionssätt och arbetsbetingelser analyseras

utan tillgång på statistik, men en mera allsidig belysning av problemen

kan ges endast om ett tillfredsställande statistiskt material föreligger. För

att få fram detta krävs emellertid ett betydande förberedelsearbete. Försök

att i anslutning till en bestämd undersökning införskaffa informationer från

de små och medelstora företagen gjordes av 1960 års företagskreditutredning,

men resultaten blev på väsentliga punkter ofullständiga och blottade

behovet av ett mera långsiktigt förbättringsarbete ifråga om statistikinsamlandet.

Inom statistiska centralbyrån pågår vad gäller investeringsstatistiken,

vinststatistiken och statistiken över företagens finanstillgångar och skulder

ett utvecklingsarbete, som bl. a. tar sikte på en förbättrad information om

företag i lägre storleksgrupper. Detta utvecklingsarbete synes böra få fortsätta

inom statistiska centralbyråns ram. För utformningen av här ifrågavarande

statistik erfordras liksom för utformning av annan statistik kunskap

om vilka data, som är nödvändiga för de analyser som kan komma

ifråga, och i vad mån uppgiftslämnarna är i stånd att lämna dessa data och

dessutom villiga att göra det. Det bör emellertid enligt fullmäktige komma

an på det statistikinsamlande organet att låta utföra de för dessa ändamål

nödvändiga initialundersökningarna.

Med hänvisning till det anförda vill fullmäktige för närvarande avstyrka

de remitterade motionernas utredningsyrkande men samtidigt förorda att

den i motionerna behandlade frågan om en mera fullständig och kontinuerlig

statistik över de mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden

vinner beaktande inom redan existerande statistikproducerande organ.

Statistiska centralbyrån (SCB) redogör för det utvecklingsarbete som pågår

i fråga om om statistiken över de mindre företagens kapitalanskaffning:

Vid sidan av statistiken över företagens intäkter och kostnader (»vinststatistiken»),

vilken ingår bland SCB:s ordinarie arbetsuppgifter, har sedan

ett par år i form av provundersökningar även upprättats kreditmarknadsstatistik

för företag. Den information som dessa båda statistikgrenar tillsammans

ger om ingående företag torde i och för sig tämligen väl täcka de

behov som anmälts i motionerna.

Nämnda statistikgrenar, som berör industri, handel och samfärdsel, har

hittills så gott som enbart gällt större företag. I samband med tillkomsten av

SCB:s företagsregister har dock förberedelser påbörjats för en utvidgning

av vinst- och kreditmarknadsstatistiken till att omfatta även mindre företag,

samtidigt som möjligheterna för eu samordning av de båda statistikgrenarna

undersöks. En första provundersökning har utförts, vilken avsåg förhållandena

inom industrin år 1963. Sannolikt kommer den att följas av ytterligare

en provundersökning avseende år 1964 omfattande såväl industrisom

handelsföretag.

Vad ovan sagts gäller årsstatistik. Inom SCB bedrivs emellertid även provverksamhet

i syfte att skapa en korttidsstatistik inom detta område. F. n.

pågår försök att medelst barometerteknik skaffa dylik information. Det har

även diskuterats att kombinera en korttidsstatistik för kreditmarknadsuppgifter

med SCB:s kvartalsundersökningar över investeringsverksamheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

3

En sådan kombinerad statistik skulle kunna ge ett gott underlag för analyser

av det slag som omtalas i motionerna.

Generellt kan beträffande SCB:s planerade finansiella företagsstatistik

sägas, att den i första hand är avsedd att ge totalsiffror gällande hela riket.

Önskan att erhålla effektivast möjliga urval har därvid medfört, att de större

företagen måst »överrepresenteras», medan de mindre företagen blivit

sämre företrädda. För att den i motionerna önskade informationen om speciellt

de mindre företagens förhållanden skall kunna fås med tillräcklig precision,

måste antalet mindre företag i de olika urvalen därför sannolikt ökas

väsentligt, vilket kommer att medföra förhöjda kostnader för statistikproduktionen.

I detta sammanhang får SCB understryka svårigheterna att erhålla

nödvändiga primäruppgifter från de mindre företagen. En absolut

ofrånkomlig förutsättning för den tilltänkta utbyggnaden är av den anledningen,

att uppgiftsplikt införes för de statistikgrenar, där sådan för närvarande

saknas.

Sveriges hantverks- och industriorganisation diskuterar bl. a. om en förbättrad

statistisk information skall åstadkommas i statliga myndigheters

regi:

I den offentliga debatten om småföretagens konkurrensmöjligheter har

svårigheterna att erhålla långfristiga krediter intagit en framskjuten ställning.

Den faktiska kunskapen om dessa problem är emellertid begränsad,

bl. a. till följd av en ännu ofullständig kreditmarknadsstatistik. Motionärernas

önskemål beträffande en utredning av härmed sammanhängande problem

samt möjligheterna att förbättra den statistiska informationen är därför

i och för sig väl berättigade. Samtidigt måste konstateras att uppgiften

inrymmer betydande svårigheter. Undersökningens objekt skulle utgöra ett

stort antal företag med sinsemellan mycket skilda problem och förhållanden.

Uppgifter skulle få insamlas icke blott rörande företagens individuella

finansieringsförhållanden utan även om en rad bakomliggande faktorer etc.

Även om varje bidrag till det knapphändiga informationsmaterialet på detta

område måste hälsas med tillfredsställelse, kan likväl frågan ställas om arbetsuppgifter

av denna karaktär icke borde överlåtas åt privata initiativ.

Statsmakternas åtgärder synes böra utformas som ett huvudsakligen indirekt

stöd, exempelvis genom anslag till samhällsvetenskaplig forskning inom

detta område, genom rekommendationer till kreditinstituten rörande utformning

av kreditstatistiken etc.

Kommerskollegium redogör för vidtagna och planerade åtgärder som har

betydelse för de mindre och medelstora företagens kapitalanskaffning. Kollegium

anför:

En rad åtgärder har efter hand vidtagits för att underlätta småföretagens

finansieringsproblem. Först må nämnas den möjlighet för affärsbankerna

att lämna mindre krediter utan säkerhet, som tillkom genom 1955 års banklag.

Det blev också genom nämnda lag — till särskilt gagn för de mindre företagen

— tillåtet för bankerna att lämna bundna lån med en löptid av i allmänhet

högst tio år. För utlämnande av företrädesvis långfristiga lån till

mindre och medelstora företag har tillkommit de halvstatliga kreditinstituten

Aktiebolaget Industrikredit och Aktiebolaget Företagskredit, vilka sammantagna

har en utlåningskapacitet av omkring 500 milj. kronor. Det sistnämnda

av de båda kreditinstituten tillkom så sent som år 1963. Vidare bör

jl Bihang till riksdagens protokoll 8 samt. Nr 23—28

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

framhållas att det av kommerskollegium och företagareföreningarna administrerade

kreditstödet till hantverk och småindustri för att tillgodose behovet

av toppkrediter av i huvudsak långfristig karaktär efter hand bär utökats.

Detta gäller främst utlåningskapaciteten hos företagareföreningarna,

som under de senaste fyra åren tredubblats och för innevarande år uppgår

till drygt 40 milj. kronor. Slutligen må även erinras om de lokaliseringspolitiska

stödåtgärder som enligt beslut av 1964 års riksdag skall börja tillämpas

från och med den 1 juli i år, vilka torde få betydelse även för den mindre

företagsamheten inom stora delar av landet.

I förevarande sammanhang synes även böra omnämnas det förslag till lag

om företagsinteckning m. m. som överlämnats av förlagsinteckningskommittén

(SOU 1964: 10) och som efter remissbehandling är föremål för övervägande

inom justitiedepartementet. Ett genomförande av kommitténs förslag

skulle i hög grad vidga de mindre företagens möjligheter att ställa säkerhet

för krediter.

Med anledning av vad i motionen sägs om svårigheterna på grund av begränsade

finansieringsmöjligheter att föra fram goda idéer av kommersiell

eller teknisk natur, bör erinras om tillkomsten av Institutet för nyttiggörande

av forskningsresultat, INFOR, enligt beslut av 1964 års riksdag. Institutet,

som för budgetåret 1964/65 erhållit ett investeringsanslag av 20 milj.

kronor till sin verksamhet och som har till uppgift att finansiellt medverka

till att resultat av forskning och uppfinnarverksamhet utvecklas vidare med

sikte på industriell tillämpning, synes kunna komma att spela en viktig roll

vid exploateringen av uppfinningar hos de mindre företagen.

Av det ovan sagda torde framgå, att kapitalanskaffningen på många olika

sätt underlättats för de mindre företagen. De resurser, som i olika stödformer

står till förfogande för ändamålet, har emellertid i stor utsträckning

tillkommit i så näraliggande tid att effekten därav ännu icke kan bedömas.

Med stöd av vad ovan anförts anser kollegium icke tillräckliga skäl föreligga

för tillsättande av den i motionerna begärda utredningen av de mindre

och medelstora företagens finansieringsproblem.

Svenska bankföreningen avvisar såsom oberättigade påståendena att de

mindre och medelstora företagen skulle befinna sig i underläge i konkurrensen

om bankkrediter. Noggranna kreditanalyser, som under en följd av

år verkställts inom bankföreningen, visar klart att något missgynnande av

småföretagsamheten inte förekommit vare sig i tider av kreditåtstramning

eller eljest. Liknande synpunkter framföres även av bankinspektionen och

kommerskollegium.

Betydelsen för de mindre och medelstora företagen av AP-fondernas tillväxt

tas upp i några yttranden. Företagareföreningarnas förbund uttalar:

Den avlastning som AP-fondernas tillväxt kan komma att medföra för de

institut, som traditionellt försett bostadsmarknaden med krediter, kan dessutom

på sikt medföra vidgade möjligheter för dessa institut att tillgodose

bland annat de mindre och medelstora företagens kreditbehov.

Samma synpunkt framföres även av Svenska sparbanksföreningen.

Sveriges grossistförbund anser att de mindre och medelstora företagen direkt

bör få ökad tillgång till AP-fondmedlen. Förbundet uttalar:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

5

Motionärerna pekar på flera olika faktorer, som verkar i ogynnsam riktning

när det gäller de mindre och medelstora företagens finansiering och

understryker bl. a. de konsekvenser, som den lägre självfinansieringsgraden

leder till. Vi vill instämma i vad motionärerna här anför och framhålla, att

det inte minst är den omstrukturering av kapitalmarknaden, som blir en

följd av AP-fondernas tillväxt, som i detta sammanhang måste uppmärksammas.

De mindre och medelstora företagen har — bortsett från återlånen,

som i varje fall med nuvarande konstruktion spelar en underordnad roll för

dessa företag — inte tillgång till AP-fondmedlen, och det är enligt vår uppfattning

nödvändigt att man finner en lösning på detta problem. Hur detta

skall ske bör bli en av de uppgifter, som den av motionärerna föreslagna

utredningen bör beakta, men vi vill dock här peka på möjligheten att ge

bankerna rätt till refinansiering i AP-fonderna för långfristiga lån, som bankerna

ställer till företagens förfogande. Vi vill i detta sammanhang understryka,

att vi rent generellt anser det vara att föredraga att bankerna ges

ökad möjlighet till direkt medverkan i denna långfristiga kreditgivning

framför att man ytterligare uppspaltar kapitalmarknaden i olika sektorer

genom särskilda branschinstitut.

Sveriges hantverks- och industriorganisation uppehåller sig särskilt vid

de mindre och medelstora företagens självfinansieringsproblem. Organisationen

anför följande:

Den primära skillnaden i finansieringsbehov mellan mindre och större

industriföretag kan hänföras till det faktiska förhållandet, att de sistnämnda

redan uppnått en betydande storleksordning, upparbetat stabila försäljningsmarknader

och därför haft tillfälle att hos kreditgivarna skapa förtroende

för sin stabilitet och sina framtidsutsikter. Det egna kapitalet står

ofta i en betryggande relation till främmande kapital, och ökade kapitalbehov

kan tillfredställas genom upptagande av förlags- eller obligationslån

samt genom nyemission. För de mindre företagen gäller vanligen helt andra

förhållanden.

Självfinansieringsgraden kan uppfattas som en måttstock på företagets

finansiella styrka. Enligt en undersökning av ett urval aktiebolag, utförd

av Skandinaviska Banken år 1962, utgjorde således det egna kapitalet inom

företag tillhörande den minsta storleksgruppen i genomsnitt 10—15 % av

balansomslutningen. Som jämförelse kan nämnas att det egna kapitalet i

de undersökta börsnoterade företagen uppgick till i genomsnitt 50 %. Andra

undersökningar har kommit till liknande resultat. Småföretagens otillräckliga

självfinansieringsgrad medför givetvis svårigheter vid kreditanskaffningen.

Samtidigt ökas härigenom företagens kreditefterfrågan. Den

låga självfinansieringsgraden kan ha ett flertal orsaker; först och främst

kan nämnas bristande konkurrensförmåga, vilket medför dålig lönsamhet.

Bristande konkurrensförmåga får emellertid inte alltid ses som en följd av

att företaget på grund av sin litenhet tvingas arbeta med ineffektiva produktionsmetoder.

I själva verket synes en råd andra faktorer kunna ha väl

så stor inverkan på småföretagens finansieringsförhållanden. I första hand

kan nämnas att de mindre företagens affärsbokföring ofta ej medger en

tillfredsställande kostnadskalkylation, då den huvudsakligen inriktats på

att uppfylla gällande lagbestämmelser. Följden blir då alt mindre lönsamma

tillverkningar bibehålls, att prissättningen inte anpassas till de faktiska

produktionskostnaderna, att lönsamheten är otillfredsställande etc. Dessa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

föi-hållanden talar för en målmedveten utbyggnad av samhällets och privata

institutioners insatser för utbildning och fortbildning av företagsledare.

En annan faktor, som i sammanhanget torde ha väsentlig betydelse, är

de mindre företagens marknadssituation. På inköpssidan saknar småföretagen

normalt inflytande över prissättningen och är av olika skäl även i övrigt

tvingade att acceptera leverantörernas villkor, medan företagen inte har

kompenserande fördelar på försäljningssidan. Denna marknadssituation

medför bl. a. att småföretagen ofta tvingas lämna kundkrediter, som är betydligt

längre än de leverantörskrediter, som kan erhållas. Bl. a. dessa förhållanden

medför också betydande svårigheter för företagen att över huvud

taget anskaffa krediter. En väsentlig orsak till kreditsvårigheterna är vidare

de mindre företagens brist på bankmässigt belåningsbara tillgångar.

I syfte att underlätta de mindre företagens kreditförsörjning har statsmakterna

som bekant under senare år genomfört en förstärkning av utlåningskapaciteten

inom vissa specialkreditinstitut. Åtgärderna har avsett utvidgning

av utlåningen från företagareföreningarna och från AB Industrikredit

samt skapande av AB Företagskredit. Alltjämt torde emellertid de

särskilda kreditinstitutens utlåning vara av begränsad betydelse i jämförelse

med den reguljära kreditmarknadens kreditgivning till mindre och medelstora

företag. I sammanhanget synes det vidare naturligt att ställa frågan

huruvida den svenska kreditmarknaden över huvud taget är anpassad för

de mindre företagens behov, särskilt i de fall där bankerna genom olika lagregler

är förhindrade att lämna krediter till företag, som i och för sig bedöms

som stabila och räntabla. För närvarande torde de mindre industriföretagen

ha tillgång till cn betydligt mindre andel av den för industrin tillgängliga

kapitalmarknaden än deras produktionsinsats synes motivera. De

institutionella bristerna i den svenska kreditmarknaden kan rimligen antas

försvåra effektivitetsförbättringar inom småindustrin i form av rationaliseringar,

ökad mekanisering etc. Huruvida småföretagens kreditsvårigheter

ur samhällsekonomisk synpunkt bör föranleda ytterligare stödåtgärder är

dock delvis en annan fråga. Ett effektivt näringsliv förutsätter en rationell

fördelning av kapitalmarknadens resurser; ökade stödåtgärder — allmänna

eller individuellt utformade — bör därför vidtagas under hänsynstagande

till vederbörande företags lönsamhet och framtidsutsikter. Genom en liberal

utformning av reglerna för den reguljära kreditmarknadens verksamhet

ökar möjligheterna att uppnå en ur samhällets synpunkt effektiv avvägning

mellan alternativa kapitalplaceringar. Enligt organisationens uppfattning

bör också framtida reformer inriktas på åtgärder av detta slag. Förslaget om

företagsinteckning får ur denna synpunkt betraktas som ett betydelsefullt

steg i rätt riktning.

Handelskammaren i Gävle föreslår att informationen om existerande lånemöjligheter

för de mindre och medelstora företagen skall förbättras. Handelskammaren

anför:

Intresset för det mindre och medelstora näringslivets förhållanden, utveckling

och rationalisering har under de senaste åren varit påfallande stort

från det allmännas sida. Detta gäller icke minst kreditförsörjningen. Statslån,

understöd och subventioner, garantilån och kreditfaciliteter av andra

slag har gång på gång diskuterats och i en del fall även lett till statliga och

enskilda åtgärder på området. En hel flora av lånebeviljande instanser har

härigenom uppstått, en flora som är så mångskiftande, att det emellanåt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

7

ställer sig svårt för den enskilde mindre och medelstore företagaren att orientera

sig på området. Handelskammaren är av den uppfattningen, att det

skulle ha sin givna betydelse om statsmakterna ville upprätta eu förteckning

över de olika lånemöjligheter och organ som förefinns och de olika för stöd

och lån föreskrivna villkoren. En sådan förteckning skulle ha betydelse icke

endast för företagsamhetens utövare utan också för de riksdagsledamöter,

som tid efter annan i riksdagen framför motioner om stödåtgärder av skilda

slag. Handelskammaren föreslår, att en katalogisering av föreslagen art anförtros

åt Kungl. Kommerskollegium.

Utskottet. I motioner till föregående års riksdag väcktes förslag om en utredning

med uppgift att utarbeta ett långsiktigt program för samhällets stöd

åt de mindre och medelstora företagen. De avstyrktes av bankoutskottet (uti.

nr 27) och föranledde ingen riksdagens åtgärd.

Uppgiften för den utredning som föreslås i de nu föreliggande motionerna

är mindre vittsyftande. Utredningen skall avse de mindre och medelstora

företagens finansieringsproblem, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas

självfinansieringen och dess effekt på investeringsviljan. Vidare bör

möjligheterna att förbättra statistiken över de mindre och medelstora företagens

kapitalanskaffning undersökas.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att en råd åtgärder av betydelse för

de mindre och medelstora företagen vidtagits under senare år. Bland dessa

kan först nämnas inrättandet av AB Företagskredit, som har till uppgift att

förmedla långfristiga sekundärkrediter till mindre och medelstora företag.

Utlåningskapaciteten hos AB Industrikredit, vars verksamhet är inriktad på

primärkrediter, har vidgats. Särskilda kreditinstitut har bildats för företag

som är verksamma med förädling eller distribution av produkter från jordbruk

och skogsbruk. En kraftig utökning har successivt ägt rum av det kreditstöd

som av företagareföreningarna förmedlas till hantverk och småindustri.

Inom stora delar av landet kommer det statliga lokaliseringsstödet att

få betydelse för mindre och medelstora företag. I detta sammanhang bör också

påminnas om institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, INFOR,

som torde komma att spela en viktig roll särskilt för de mindre och medelstora

företagen.

En rad olika kreditmöjligheter står i dag de mindre och medelstora företagen

till buds. Handelskammaren i Gävle föreslår i sitt remissyttrande att

en förteckning skall upprättas över alla befintliga stöd- och lånemöjligheter

samt över de organ som är verksamma härmed. Enligt utskottets mening

skulle det vara av värde för företagarna om en sådan översikt sammanställdes.

Såsom handelskammaren uttalat, torde detta närmast vara en uppgift

för kommerskollegium.

I propositionen nr 113 har bl. a. framlagts förslag om vidgade möjligheter

lör banker och andra kreditinstitut att lämna bundna lån. Utskottet, som i

ett senare utlåtande kommer att redovisa sitt ställningstagande till propositio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965

nen, vill i detta sammanhang framhålla att sådana lån bedömts medföra fördelar

särskilt för de mindre och medelstora företagen.

Remissinstanserna har genomgående betonat, att en annan åtgärd som kan

bli till stort gagn för de mindre och medelstora företagen vore att skapa möjlighet

till s. k. företagsinteckning. Det förslag härom som framlagts av förlagsinteckningskommittén

är för närvarande föremål för prövning inom

j ustitiedepartementet.

Med det anförda har utskottet velat peka på att ett flertal konkreta åtgärder

med speciell inriktning på de mindre och medelstora företagen vidtagits

eller planeras. En grundläggande förutsättning för ett fortsatt reformarbete

är — såsom också motionärerna antyder — att kunskapen om de

mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden förbättras. Detta

kan ske först när ett tillräckligt statistiskt material föreligger. Såsom belysts

av statistiska centralbyrån har en utbyggnad av statistiken över de

mindre och medelstora företagen påbörjats.

Utskottet finner det önskvärt och lämpligt att det pågående utvecklingsarbetet

inom centralbyrån fortsätter. Att en särskild utredning rörande de

här avsedda företagen skulle tillkallas i nuvarande läge finner utskottet icke

motiverat.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 493 och II: 594 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Ake Larsson*, Palm, Augustsson, Mattsson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, Franzén i Motala,

Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund*, Börjesson i Glömminge*

cch Fridolfsson i Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Mattsson, Lundberg, Berglund,

Regnéll, Larsson i Umeå och Börjesson i Glömminge, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på sidan 7 med orden

»Utskottet vill inledningsvis» och slutar på sidan 8 med orden »utskottet

icke motiverat» bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1965 9

»Trots de åtgärder som under senare år vidtagits för att skapa möjligheter

till krediter för företagen är den nuvarande marknadsmekanismen

ofullkomlig då det gäller att försörja de mindre och medelstora företagen

med riskvilligt kapital. Utskottet befarar att det stora kapitalbehov som

kommer att göra sig gällande inom företagsamheten under de närmaste

ären medför stora finansieringsproblem för det mindre företaget. Som framhållits

i motionerna gör sig svårigheterna att i ett skärpt kreditläge skaffa

riskvilligt kapital först gällande för de mindre och medelstora företagen.

För att man skall kunna vidtaga effektiva åtgärder i syfte att skapa nya

möjligheter för företagen att skaffa riskvilligt kapital fordras att kunskapen

om de mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden förbättras.

När man fått tillgång till fakta om de mindre och medelstora företagens

självfinansiering och problem vid kapitalanskaffning finns större möjligheter

att tillvarataga de bästa utvecklingsmöjligheterna inom näringslivet

och vid varje aktuellt tillfälle använda de lämpligaste medlen. Utskottet finner

det lämpligt att den i motionerna begärda utredningen kommer till stånd.

Handelskammaren i Gävle föreslår i sitt remissyttrande att en företeckning

skall upprättas över alla befintliga stöd- och lånemöjligheter samt över

de organ som är verksamma härmed. I detta sammanhang bör erinras om

att utskottet redan 1962 i ett av riksdagen godkänt utlåtande (nr 23) förordade

att en upplysningsbroschyr rörande de olika kreditformerna för

mindre företag skulle komma till stånd. Arbetet med denna broschyr bör

påskyndas.»;

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 493 och I: 594

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning

av de mindre och medelstora företagens finansieringsproblem

med särskild hänsyn till självfinansieringen och dess

effekt på investeringsviljan samt om möjligheterna till en

mera fullständig och kontinuerlig statistik beträffande kapitalanskaffningen

i dessa företag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.