Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

1965-04-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:24, Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner om främjande av de

mindre företagens exportmöjligheter.

1 två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 219 i första

kammaren av herr Mattsson m. fl. och nr 272 i andra kammaren av herr

Sjönell m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: måtte

anhålla om utredning angående de mindre företagens möjligheter att tillgodose

behovet av exportkrediter samt beträffande småföretagens möjligheter

till en aktiv försälj ningspolitik å exportmarknaderna i enlighet med

vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

I: 219.

Över motionen har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i riksbanken,

kommerskollegium, exportkreditnämnden, Aktiebolaget Svensk exportkredit,

Företagareföreningarnas förbund, Svenska bankföreningen, Sveriges

allmänna exportförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation

samt Svensk industriförening. Kommerskollegium har bifogat till kollegium

avgivna yttranden från rikets samtliga handelskamrar.

Av remissinstanserna har endast Svensk industriförening klart tillstyrkt

motionärernas förslag. Smålands och Blekinge handelskammare vill inte

motsätta sig en utredning, men säger sig vara utomordentligt tveksam om

något väsentligt positivt kan åstadkommas genom en sådan. I fråga om de

mindre företagens behov av exportkrediter anser Östergötlands- och Södermanlands

handelskammare att tillsättandet av en utredning bör övervägas.

1 fråga om småföretagens möjligheter till en aktiv försälj ningspolitik på exportmarknaderna

har Svenska bankföreningen i och för sig ingenting att

erinra mot att en utredning sätts till. Sveriges hantverks- och industriorganisation

anser att en omsorgsfull prövning bör ske av olika åtgärder i syfte

att främja en sådan försäljning.

Övriga remissinstanser har avstyrkt motionärernas förslag.

Svensk industriförening anför:

Föreningen vill till en början understryka vad som i motionerna framhållits

om att den snabba strukturomvandlingen av det svenska näringslivet

i riktning mot uppkomsten av större enheter icke på något sätt inneburit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

11

eller synes innebära någon minskning av de mindre och medelstora företagens

betydelse. Vad speciellt industrin angår, visar redan utvecklingen

från det land, som mer än alla andra kommit att framstå som det jättestora

industrikoncernernas uppkomstland, nämligen USA, att dessa stora koncerner

i utomordentligt hög grad är beroende av en mängd mindre och medelstora

industriföretag som underleverantörer. Samma bild, fastän våra

s. k. storindustrier givetvis är av mindre format, uppvisar utvecklingen i

vårt eget land, där ett företag som t. ex. Volvo enligt uppgift arbetar med

cirka 1 000-talet underleverantörer.

Enligt föreningens erfarenheter finns det i vårt land en mängd mindre

industriföretag, som skulle kunna bidra till att icke oväsentligt öka vårt

lands exportvolym. Dessa mindre företag möter emellertid en mängd svårigheter,

som ofta blir dem övermäktiga, trots att både organisationer och

samhälle under senare år kunnat ställa allt större hjälp och service till deras

förfogande när det gäller exportförsök. Beträffande samhällets insatser på

detta område kan kanske främst nämnas de värdefulla insatser som gjorts

och göres av Småindustriens exportbyrå.

De största svårigheterna för de mindre företagen föreligger emellertid såsom

framhålles i motionerna när det gäller dels exportfinansieringen och

dels dessa företags möjligheter att rationellt bedriva sin försäljningsverksamhet

på exportmarknaderna.

På grund av våra mindre och medelstora företags stora betydelse och den

insats som dessa företag, därest möjligheterna förbättrades att komma till

rätta med svårigheterna i de två sist angivna hänseendena, skulle kunna

göra i exportbefrämjande syfte, vill föreningen tillstyrka, att en sådan utredning

kommer till stånd som föreslås i motionerna I: 219 och II: 272.

I fråga om exportkrediter anför riksbanksfullmäktige följande:

Den kortfristiga exportkreditgivningen ombesörjes för närvarande huvudsakligen

av affärsbankerna, medan på området för långfristig exportkredit

på senare tid AB Svensk Exportkredit tillkommit. I intetdera fallet finns

några regler eller stadganden angående verksamheten, vilka skulle innebära

ett missgynnande av de mindre företagen. Vissa lättnader för exportfinansieringen,

vilken med all sannolikhet kommer att underlätta även de mindre

företagens finansiering av sin export, torde vidare vara att vänta. Såsom

kreditinstitututredningen framhållit i sin promemoria »Krediters löptid»,

vilken enligt vad fullmäktige under hand erfarit torde bli föremål för proposition

till årets riksdag, har de svenska banklagarnas huvudregel, att lån

skall vara ställda på högst sex månaders uppsägning, inneburit praktiska

svårigheter för bankerna att tillgodose behoven av kredit för särskilt finansieringen

av investeringar och exportaffärer. EU bifall till utredningens

förslag, innebärande att huvudregeln medger alt lån ställes på högst ett års

uppsägning och att möjligheterna att lämna bundna lån avsevärt utvidgas,

skulle emellertid innebära en inte oväsentlig allmän förbättring av finansieringsmöjligheterna

även för exportnäringarna. Fullmäktige anser därför

att någon ytterligare utredning om exportkreditgivningen inte är påkallad.

Exportkreditnämnden framhåller att exportkrediter står alla företag lill

buds i lika mån, oavsett företagets storlek:

Exportkreditnämnden har att pröva och avgöra ärende rörande garanti enligt

kungörelsen nr 271/1959 om statsgaranti för täckning av förlust i sam
2f

ttihang till riksdagens protokoll 1965. X samt. Nr 23—28

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bnnkoutskottets utlåtande nr år 1!)65

band med export in. in. En statlig exportkreditgaranti innebär, att nämnden

i händelse av skadefall ersätter viss del av den förlust garantitagaren lider

på grund av att en exporfcfordran icke blir betald. Exportkreditnämnden lämnar

sålunda icke någon kredit, men genom att garantierna kan överlåtas på

bank eller annan kreditgivare som underlag för lån, kan en garanti underlätta

finansieringen av en exportaffär.

De mindre industriföretagen har samma möjligheter som de större att få

exportkreditgarantier och att överlåta desamma på bank eller annan kreditgivare.

Då det kan vara ett särskilt intresse för bl. a. de mindre företagen att ha

lätt tillgänglig information om de olika villkor som erbjudes i nämndens garantier,

finns distribuerad broschyren »Statens exportkreditgarantier». Därutöver

orienterar nämnden genom särskilda meddelanden fortlöpande om

vad som händer i fråga om garantisystemet etc. Självfallet hålles näringslivets

organisationer alltid fullt orienterade.

Enligt vad nämnden har sig bekant sker de mindre företagens exportaffärer,

där kredit förekommer, i betydande utsträckning genom handelsföretag,

som köper varorna av tillverkarna i fast räkning. Dessa handelsföretag kan

i vanlig ordning få exportkreditgarantier. Vidare sker — såsom också antytts

i motionerna — de mindre företagens export i stor omfattning i form

av underleveranser ingående i större företags utlandsförsäljningar. Då huvudleverantören

erhåller exportkreditgaranti, gynnas sålunda även på detta

sätt indirekt de mindre företagen. Omfattningen av dessa underleveranser

ingående i av nämnden garanterade affärer visar en stadig uppgång.

Sammanfattningsvis vill exportkreditnämnden sålunda framhålla att de

mindre företagen har fullt ut lika stora möjligheter som de större företagen

att komma i åtnjutande av nämndens tjänster. Av motionärerna avsedd utredning

är sålunda enligt nämndens uppfattning ej erforderlig i vad avser

området för exportkreditgarantier.

Aktiebolaget Svensk exportkredit erinrar om att bolaget har tillkommit

för att tillgodose exportföretagens behov av refinansiering av sådana exportfordringar,

vilka är att anse som långfristiga. Mindre exportföretag har samma

möjlighet som större att anlita bolaget för ifrågavarande ändamål. I den

mån motionärerna avser frågan om refinansiering av långfristiga exportfordringar,

yttrar bolaget, synes det följaktligen icke vara påkallat att inrätta

ytterligare kreditinstitut.

Sveriges allmänna exportförening anför:

Föreningen vill när det gäller den mindre industrins exportkreditproblem

ifrågasätta, om icke dessa till en del hänför sig till brist på information om

de möjligheter, som redan står till buds. Ökad kännedom om lämpliga betalningsvillkor

synes kunna minska de svårigheter, som här gör sig gällande.

Föreningen är av uppfattningen att ökad utbildning såväl som information

och rådgivning rörande existerande kreditmöjligheter är av större värde än

skapandet av nya kreditformer eller nya kreditinstitut.

Liknande synpunkter framförs även av handelskammaren i Gävle samt

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2t år 11)65

13

Stockholms handelskammare fäster uppmärksamheten på en ny typ av

exportfinansiering:

Det kan i detta sammanhang erinras om begreppet »factoring». Sedan något

mer än ett år tillbaka bedriver våra storbanker i olika organisationsformer

denna verksamhet. Vid exportaffärer innebär »factoring» kort uttryckt,

att ett factoringbolag köper en exportörs faktura. Exportören erhåller 80 %

av fakturabeloppet och factoringbolaget övertar risken för kundens solvens

och bolagets roll blir inkasserarens. Anmärkas bör att förfarandet bygger

på ett långvarigt affärsförhållande mellan factoringbolaget och säljaren, exportören.

Även om denna form av factoring fortfarande befinner sig i begynnelsestadiet,

finns det anledning antaga, att den kan få betydelse för de

mindre företagens möjligheter att tillgodose behovet av exportkrediter.

När det gäller marknadsföringen utomlands av den mindre industriens

produkter, erinrar remissinstanserna bl. a. om det arbete som utförs av

Småindustriens exportbyrå.

Riksbanksfnllmåktige uttalar:

Beträffande förslaget om utredning av de mindre företagens möjligheter

att driva en aktiv försälj ningspolitik på exportmarknaderna vill fullmäktige

framhålla, att frågan berör marknadsföringen och att den därför enligt fullmäktiges

mening lämpligen handhas och finansieras av företagen själva eller

av deras samarbetsorgan. För de mindre företagen synes den senare formen

särskilt böra framhållas. Det bör också erinras om, att det inom Exportföreningen

finns en särskild byrå med uppgift att främja hantverkets

och småindustriens export. Om en utredning med sikte på en förstärkning

av resurserna på detta område ändå anses behövlig, synes den böra ankomma

på småföretagens egna organisationer.

Sveriges hantverks- och industriorganisation anför följande:

Beträffande motionens påpekanden av andra problem i fråga om de mindre

företagens exportförsäljning vill organisationen vitsorda behovet av att

dessa frågor följs med uppmärksamhet. Inom detta område bär Småindustriens

exportbyrå under senare år uträttat ett betydelsefullt informationsarbete,

och organisationen finner det angeläget att de mindre företagens exportförsäljning

främjas genom förstärkning av denna institutions resurser.

Som målsättning kan lämpligen uppställas att exportbyrån skall ha möjligheter

att vidga sin nuvarande rådgivning och vägledning till de företag, som

begär sådant stöd, att öka sitt aktiva upplysningsarbete bland mindre och

medelstora företag i syfte att intressera dessa företag för att etablera sig på

exportmarknaden och att i större utsträckning än hittills deltaga i internationella

mässor och utställningar etc. I sammanhanget bör ev. även prövas

en utveckling av samarbetet mellan Småindustriens exportbyrå och företagareföreningarna,

vilka på länsplanet torde ha möjligheter att kartlägga förekommande

produktion av lämpliga exportvaror. Organisationen delar motionärernas

uppfattning att dessa och därmed sammanhängande frågor bör

uppmärksammas och följas samtidigt som kreditfrågorna studeras i motionens

anda.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

Sveriges allmänna exportförening lämnar i sitt yttrande bl. a. exempel på

olika praktiska, exportstimulerande åtgärder som vidtagits för den mindre

industrien:

Föreningen delar icke motionärernas uppfattning att internationella varumässor

är mer eller mindre exklusiva för de större företagen. Erfarenheten

visar tvärtom att utländska fackmässor är kontakt- och försäljningsställen

av utomordentlig betydelse också för den mindre och medelstora industrin.

Ökade resurser för inrättande av informationskontor och gruppframträdanden

av det slag föreningen redan nu organiserar på många mässor skulle naturligtvis

i lika mån vara till gagn för alla utställande företag och svenska

leverantörer.

En form för mindre företags framträdanden på internationella mässor är

att två, tre eller flera företag slår sig samman om en gemensam utställningsmonter.

Därigenom kan åtskilliga besparingar för företagen uppnås i fråga

om platshyra, monterns inredning, personal och liknande. Dylika framträdanden

är i regel att betrakta som initialansträngningar i syfte att finna kontakter

på marknaden. Såväl Exportföreningen som Småindustriens exportbyrå

strävar efter att sprida kännedom om och att underlätta det praktiska

genomförandet av sådana arrangemang.

Statsanslaget för Småindustriens exportbyrå har höjts från 166 000 kr. för

budgetåret 1963/64 till 219 000 kr. för innevarande budgetår. Bland nya former

för arbetet inom exportbyrån kan nämnas försälj ningsresor i grupp,

som med påtaglig framgång genomförts i ett par omgångar. Ytterligare resor

planeras till olika länder i Europa. Ett närmare samarbete har även inletts

med Stiftelsen Exportskolan. Kurser med inriktning på de mindre företagens

exportproblem har hållits och ytterligare planeras. Det vill synas som om

Småindustriens exportbyrå redan nu på det praktiska planet i allt väsentligt

sörjer för de exportfrämjande åtgärder, rörande vilka motionärerna önskar

en utredning.

Utskottet. I de föreliggande motionerna begäres en utredning angående de

mindre företagens möjligheter att dels erhålla exportkrediter, dels bedriva

en aktiv försälj ningspolitik på exportmarknaderna. Flertalet av de remissinstanser

som yttrat sig över motionerna har avstyrkt utredningskravet. Inte

heller utskottet finner en utredning påkallad.

Vad först beträffar exportfinansieringen, vill utskottet erinra om att den

verksamhet som bedrivs av exportkreditnämnden och av AB Svensk exportkredit

i lika mån står alla kreditsökande företag till buds, oavsett deras storlek.

Att inrätta ytterligare finansieringsinstitut med verksamheten inriktad

endast på mindre företag synes inte vara motiverat.

Inom Sveriges allmänna exportförenings ram arbetar Småindustriens exportbyrå,

vars uppgift är att främja hantverkets och småindustriens export.

Till byråns verksamhet utgår bidrag av statsmedel. Betydelsen av exportbyråns

insatser har vitsordats av remissinstanserna. Inte heller på detta område

synes det utskottet erforderligt att inrätta något nytt organ. Utskottet

delar också den uppfattning, som flera remissinstanser givit uttryck för, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskottets utlåtande nr 24 år 1965

15

initiativ till främjande av svenska företags försäljning på utländska marknader

lämpligen bör tas av företagen själva och av deras organisationer.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:219 och 11:272 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson*, Palm, Augustsson, Mattsson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, Franzén i Motala,

Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund*, Börjesson i Glömminge*

och Fridolfsson i Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Mattsson och Börjesson i Glömminge, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I de föreliggande motionerna — —- — (=utskottet)---- försälj
ningspolitik

på exportmarknaderna. Utskottet är medvetet om att flera organ

är sysselsatta med att hjälpa såväl små som stora företag när de söker

exportkrediter. Samhällets åtgärder har emellertid när det gällt större insatser

begränsats på ett sätt som framför allt kommer de större företagen

till godo. Därför torde det finnas ett behov av ett särskilt kreditstöd för den

mindre industriens export. De alternativ som nämns i de föreliggande motionerna

bör bli föremål för utredning.

Organ för främjande av hantverkets och småindustriens export finns i

begränsad omfattning. Den större industrien dominerar emellertid kvantitativt

utrikeshandeln och har med sina stora resurser kommit att uppta de

befintliga exportorganisationernas och handelsrepresentanternas tid och intresse.

Utskottet finner det därför lämpligt att en översyn företages av de

försäljnings- och reklamvägar som står småindustrien till buds vid exportaffärer.

Därvid bör prövas möjligheterna att genom ett speciellt organ främja

småindustriens försäljningsinsatser på exportmarknaderna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr år 1965

De organ och de möjligheter som står företagen till buds när det gäller

hjälp i samband med export bör bringas till företagarnas kännedom. Ett

lämpligt sätt vore att staten i samarbete med Småindustriens exportbyrå

utgåve en upplysningsbroschyr. Eventuellt kunde broschyren kopplas samman

med den broschyr angående de olika kreditformerna för mindre företag

varom riksdagen uttalade sig år 1962 (BoU:s uti. nr 23).

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna 1:219 och 11:272

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående

de mindre företagens möjligheter att tillgodose behovet

av exportkrediter samt beträffande småföretagens

möjligheter till en aktiv försäljningspolitik på exportmarknaderna.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.