Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en statlig utlåningsfond för tillgodoseende av kommunernas investeringsbehov för vattenoch avloppsanläggningar.

1965-04-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en statlig utlåningsfond för tillgodoseende av kommunernas investeringsbehov för vattenoch avloppsanläggningar.

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1965

29

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

statlig utlåningsfond för tillgodoseende av kommunernas

investeringsbehov för vatten- och avloppsanläggningar.

I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 8 i första

kammaren av herrar Johan Olsson och Wikberg och nr 18 i andra kammaren

av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning rörande möjligheterna

att inrätta en statlig utlåningsfond i syfte att underlätta tillgodoseende av

kommunernas investeringsbehov i fråga om vatten- och avloppsanläggningar.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

II: 18.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i riksbanken,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Svenska stadsförbundet och Svenska

kommunförbundet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redogör ingående för nuvarande och

väntade förhållanden i fråga om kommunala investeringar i vatten- och avloppsanläggningar.

Styrelsen anför:

De årliga investeringarna i kommunala va-anläggningar har stigit kraftigt

sedan början av 1950-talet. Sålunda har en ökning skett från 100 mkr. år

1950 till 600 mkr. år 1964. Merparten av de nuvarande årliga investeringarna,

grovt uppskattad till 400 mkr., kan anses ha direkt samband med nytillkommande

bostadsbebyggelse. Den statliga bidragsgivningen berör endast en

mindre del, eller omkring 225 mkr., varav cirka 25 procent gäller projekt

som utföres som statskommunala beredskapsarbeten. Statsbidrag utgår normalt

enligt bestämmelserna i SFS 251/1959, och den genomsnittliga bidragsnivån

är cirka 25 procent av kostnaden. Till va-anläggningar inom områden

för nybebyggelse utgår normalt inte statsbidrag. På grund av under lång tid

otillräckliga medel i förhållande till omslutningen av ansökningar samt den

enligt den äldre författningen, SFS 40/1943, utgående högre bidragsprocenten,

har viss eftersläpning i bidragsgivningen uppstått. Detta förhållande

har medfört en väntetid på bidrag, som för de företag som nu står i tur att

få bidrag uppgår till 7 år. Den numera gällande, lägre bidragsnivån samt de

väsentligt höjda anslagen (80 mkr. innevarande budgetår mot 45 mkr. år

1960/61) har dock haft till följd, att de företag som nu påbörjas bedömes

erhålla bidrag om 3—3 1/2 år. Med ett årligt anslag av 85 mkr. (enligt statsverkspropositionen

för år 1965) beräknas balansen vara helt avvecklad om
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1965

kring år 1971. Ur vattenvårdssynpunkt är av intresse, att förhöjt bidrag kan

utgå till särskilt kostsamma reningsanläggningar och att bidrag i viss utsträckning

(årligen 6 mkr.) kan utgå som direktbidrag i anslutning till en

reningsanläggnings utförande.

Som framgår av ovanstående är den statliga bidragsgivningen av begränsad

betydelse för finansieringen av va-företagen. Med undantag för främst

bidragen till särskilt kostsamma avloppsreningsanläggningar och till översiktliga

va-utredningar, som kommer att beröras i det följande, kan det

ifrågasättas, huruvida inte nuvarande bidragssystem bör revideras eller avvecklas.

Finansieringen måste i huvudsak ske genom lån i den utsträckning

kostnaderna inte kan täckas genom anslutningsavgifter. I de fall va-anläggningar

byggs ut för befintlig bebyggelse (saneringsföretag) är lånebehov

störst och mest brännande under byggnadstiden fram till dess anslutning

sker och avgifter flyter in. Samma sak kan gälla exploateringsföretag, där

dock många gånger va-kostnaden inräknas i tomtpriset. De kostnader för en

va-anläggning, som är att hänföra till framtida förhållanden (s. k. utvecklingskostnader),

måste enligt VA-lagens bestämmelser förskotteras av anläggningens

huvudman.

För bedömning av lånebehoven är den framtida utvecklingen på va-området

av väsentlig betydelse. Det kan härvid konstateras att våra vattenområden

allt intensivare utnyttjas för fritidsverksamhet, kommunal och industriell

vattenförsörjning samt utsläpp av avloppsvatten. Sannolikt måste inom

en snar framtid översiktlig va-planering ingå som ett viktigt led i utnyttjandet

och bevarandet av vattentillgångarna. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen använda viss del av bidragsanslaget

till översiktliga va-utredningar (innevarande budgetår 500 000

kr,), och styrelsen medverkar även personellt i sådana utredningar. Som

exempel på områden, där regionala lösningar för närvarande är aktuella, kan

anföras Skåne och Halland samt Öland (beträffande vattenförsörjningen)

och Stockholms sydvästra förorter (beträffande avloppsfrågan).

Samtidigt som det är uppenbart, att samhällsutvecklingen nödvändiggör

regionala va-lösningar i ökande omfattning, kan framhållas, att sådana lösningar

på lång sikt ofta är fördelaktiga ur ekonomisk synpunkt. Det kommer

emellertid att krävas stora omedelbara investeringar på grund av att

anläggningarna måste dimensioneras och till stor del utbyggas för den framtida

industri- och bebyggelseanslutningen. Därigenom uppstår för en anläggnings

huvudman under ett övergångsskede (uppskattningsvis 10—15

år) besvärliga finansieringsproblem — särskilt då det gäller områden med

expansiv utveckling.

I viss utsträckning har Kungl. Maj :t hittills genom bidrag underlättat tillkomsten

av eller anslutningen till regionala va-anläggningar. Som alternativ

till en sådan lösning av finansieringsfrågan — särskilt med tanke på de stora

kapitalanspråk som kommer att göra sig gällande — skulle det vara tänkbart

med statliga lån, som under viss tid gjordes ränte- och amorteringsfria.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker att förutsättningarna för

statlig medverkan i fråga om kommunernas investeringar i vatten- och avloppsanläggningar

klarlägges.

De övriga remissinstanserna tar fasta på den här aktuella frågans sammanhang

med kreditmarknadssituationen i stort. Riksbanksfullmäktige

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1965

31

konstaterar inledningsvis, att investeringsexpansionen hos kommunerna har

följts av en snabbt växande upplåning, och anför:

År 1960 tog kommunerna upp nya långa lån till ett belopp av ca 700 mkr.,

men redan år 1964 hade upplåningen stigit till uppskattningsvis 1 700 mkr.

per år. Kommunernas totala nettoupplåning å andra sidan, som 1960 utgjorde

knappt 300 mkr., hade år 1964 stigit till drygt 1 300 mkr. Trots den sålunda

starka utvidgning som utrymmet för den kommunala upplåningen på

några få år undergått, föreligger f. n. från kommunernas sida mycket betydande

krav på ytterligare krediter, som om de skulle tillgodoses, måste medföra

en lika betydande inskränkning i andra låntagares kreditutrymme. Enligt

fullmäktiges mening kan emellertid i dagens läge någon väsentligare

förskjutning i kredittagandet mellan kommuner och andra grupper av låntagare

inte äga rum utan att väsentliga intressen inom dessa andra grupper

trädes för nära. Det innebär i reala termer, att även om de kommunala investeringarna

i allt väsentligt är av hög angelägenhetsgrad, en ökad återhållsamhet

måste iakttagas, innebärande att en utsträckning av investeringsprogrammen

i tiden måste äga rum.

När det gäller frågan om att på kreditmarknaden prioritera vatten- och

avloppsanläggningar genom att inrätta en utlåningsfond för dem, säger sig

fullmäktige vilja erinra om att, även om en sådan fond skulle inrättas, de

pengar som erfordras för denna måste någonstädes tas. Fullmäktige fortsätter:
Om

man förutsätter budgetläget såsom givet, måste fondens pengar lånas

upp på marknaden, och ett beslut om en sådan fond skulle därmed få samma

innebörd som om man direkt försökte prioritera vatten- och avloppsanläggningar

på kreditmarknaden. Såsom framgått av tidigare utlåtanden i

liknande frågor ställer sig fullmäktige avvisande till förslag om prioritering

av olika kreditändamål. När fullmäktige intar samma ståndpunkt till det nu

aktuella förslaget, synes fullmäktige ha så mycket större skäl härför, som

det synes oklart, varför just vatten- och avloppsanläggningar skulle sättas i

en särklass bland alla de väsentliga angelägenheter som kommunerna har

om hand.

Fullmäktige avstyrker således motionerna. Samma ståndpunkt intar

Svenska stadsförbundet, som anför:

Givetvis tillför man icke genom skapandet av särskilda statliga utlåningsfonder

kapitalmarknaden några nya lånemedel, varför en sådan fond kan befaras

minska utrymmet för andra, kanske lika angelägna kommunala kreditbehov.

En särskild utlåningsfond skulle för övrigt — i vart fall i nuvarande

bristsituation på kapitalmarknaden — rent av kunna försvåra kommunernas

möjligheter att upplåna medel till vatten- och avloppsanläggningar i

annan ordning än genom fonden. Man torde icke kunna räkna med att fonden

annat än på längre sikt skulle kunna disponera över medel av sådan

storleksordning att kapitalbehovet i samband med anläggningar för vatten

och avlopp helt eller till övervägande del tillgodoses på detta sätt.

Naturligtvis är det, säger förbundet, angeläget att eftersläpningen i den

statliga bidragsgivningen till vatten- och avloppsanläggningar i görligaste

mån elimineras. Det är emellertid inte klart i vilken form denna bidragsgiv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1965

ning skulle kunna inordnas i den föreslagna utlåningsfondens verksamhet

och vilket syfte som därmed skulle kunna nås.

I stort sett samma synpunkter framföres av Svenska kommunförbundet.

Enligt dess mening talar starka skäl för att lånemöjligheterna för vattenoch

avloppsanläggningar bör likställas med vad som gäller för bostadsproduktion.

Om den av motionärerna föreslagna ordningen skall få åsyftad effekt

måste emellertid, framhåller förbundet, kommunerna samtidigt tillförsäkras

garantier för att möjligheterna att erhålla lån för t. ex. markköp, gator,

vägar och skolbyggnader inte i motsvarande män begränsas.

Utskottet. Frågan om tillgången på krediter för kommunernas investeringar

i vatten- och avloppsanläggningar har flera gånger tidigare behandlats

av utskottet. Senast skedde detta föregående år, då i motioner föreslagits,

att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder varigenom

kommunernas upplåning för byggande av sådana anläggningar skulle på

kreditmarknaden likställas med lån för bostadsproduktion beträffande såväl

lånemöjligheter som räntesatser. Liksom tidigare avstyrkte utskottet då

(uti. nr 19) en ytterligare prioritering inom kreditpolitiken. Motionerna föranledde

ingen riksdagens åtgärd.

Även de nu förevarande motionerna utgår från de svårigheter som föreligger

för vissa kommuner att finansiera vad som kan betraktas såsom

följdinvesteringar i anledning av bostadsbyggandet. Den lösning som förordas

är en särskild utlåningsfond efter mönster av lånefonden för bostadsbyggande.

I fondens verksamhet skulle den statliga bidragsgivningen till

vatten- och avloppsanläggningar inordnas.

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle uppenbarligen få samma

effekt som den tidigare ifrågasatta prioriteringen på kreditmarknaden

av den upplåning det här gäller. Utskottet är därför icke berett att förorda

att den av motionärerna begärda utredningen kommer till stånd.

Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 8 och II: 18 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson*, Palm, Augustsson, Lundberg och Wikberg*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, Franzén i Motala,

Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund*, Börjesson i Glömminge*

och Fridolfsson i Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1965

33

Reservation

av herrar Wikberg och Börjesson i Glömminge, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

•De nu törevarande motionerna tar upp de finansieringsproblem som

den kommunala investeringsverksamhetens expansion medför. Svårigheternas

tyngdpunkt ligger därvid på de följ dinvesteringar som kommer av det

ökade bostadsbyggandet. Kommunernas låne- och finansieringsproblem när

det gäller vatten- och avloppsanläggningar bör därför mycket snart lösas.

De i motionen skisserade lösningarna bör i detta syfte bli föremål för prövning.

Utskottet tillstyrker således att den i motionerna begärda utredningen

kommer till stånd.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall motionerna I: 8 och II: 18 måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande

möjligheterna att inrätta en statlig utlåningsfond i syfte atl

underlätta tillgodoseende av kommunernas investeringsbehov

i fråga om vatten- och avloppsanläggningar.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65002»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.