Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.t jämte i ämnet väckta motioner.

1965-05-04 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m.t jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965

5

Nr 33

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning, m. m.t jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 5 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 72, vilken hänvisats

till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av ett propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning;

dels medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1966

fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar

med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången

av denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framlägges

i propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1965—

den 30 juni 1966. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås höjt

från 9 200 till 9 700 miljoner kronor.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1966

följande särskilda bestämmelser skola gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §•

Riksbanken må utge sedlar till ett belopp av högst niotusensjuhundra miljoner

kronor.

1 Senaste lag i ämnet se 1964:264.

1+ Bihang till riksdagens protokoll 1.965. 8 samt. Xr 32—35

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965

2§.

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning

av tullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det prövas nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästföljande session, upphör medgivandet

att gälla vid utgången av nämnda tid.

3§.

Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken.

Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa

till propositionen.

Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta

likalydande motionerna nr 668 i första kammaren av herrar Åkerlund och

Gustaf Henry Hansson och nr 789 i andra kammaren av herrar Carlshamre

och Nordgren, vari hemställts

dels att riksdagen måtte bifalla propositionen, dock med den ändringen

att riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst 9 600 miljoner kronor;
dels

alt riksdagen måtte besluta att riksbankens metalliska kassa skall

förstärkas med lägst 300 miljoner kronor under år 1965.

Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas till motionen

1: 668.

Utskottet. Riksbankens rätt att utge sedlar regleras sedan ett kvartssekel

tillbaka genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens

motsvarande stadganden. Den provisoriska lagstiftningen förlänges genom

årliga beslut. Giltighetstiden för den nu gällande lagstiftningen — som utgår

den 30 juni 1965 — föreslås i propositionen bli förlängd ett år. Utskottet

har ingen erinran häremot. Liksom tidigare finner utskottet sig emellertid

böra även i år understryka angelägenheten av att riksbanksfullmäktige

framlägger förslag till sådan revision av riksbankslagen att det nuvarande

provisoriet kan upphöra.

I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs

från nuvarande 9,2 till 9,7 miljarder kronor. Denna höjning motiveras av

riksbanksfullmäktige med önskvärdheten att riksbanken kan möta ökningen

av sedelbehovet och liksom hittills hålla en tillräcklig reserv. Utskottet

godtar fullmäktiges bedömning och avstyrker alltså det motionsledes framförda

förslaget att sedelutgivningens maximibelopp skall begränsas till 9,6

miljarder kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965 7

Motionärerna föreslår vidare, att riksdagen skall uppdraga åt riksbanken

att inköpa guld i ökad omfattning. Bland annat mot bakgrund av nu pågående

diskussioner om utformningen av det internationella betalningssystemet

finner utskottet icke skäl att biträda detta förslag.

Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Ivungl. Maj :ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med avslag å motionerna I: 668 och II: 789, såvitt nu är

i fråga, antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning;

2. medgiva, att riksbanken må för tiden den 1 juli 1965—

den 30 juni 1966 fritas från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av

denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om

förhållandena ger anledning till detta;

3. besluta, att motionerna I: 668 och II: 789 i övrigt icke

skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding*, Palm, Nils Theodor

Larsson*, Åkerlund, Augustsson, Rönnberg och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Fridolfsson i Rödeby, Hyltander

och Sjönell*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund och Lundberg, vilka ansett att utskottets yttrande

fr. o. in. det stycke som börjar med orden »I propositionen föreslås» samt

punkterna 1 och 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen höjes

med ytterligare 500 miljoner kronor utöver fjolårets höjning med 800 miljoner

kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att upprätthålla restrikti
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965

vitet i tillskapandet av likvida medel och under erinran om att fjolårets

höjning inte tagits helt i anspråk vilI utskottet förorda, att höjningen av

sedelutgivningsrätten nu fastställes till 400 miljoner kronor.

Beträffande sammansättningen av riksbankens utländska tillgångar har

utskottet funnit, att den däri ingående metalliska kassan under senast förflutna

decennium absolut sett nedgått med en tredjedel och nu utgör endast

ca en fjärdedel av de totala tillgångarna mot ca hälften för tio år sedan.

Utskottet som anser en förstärkning av den metalliska kassan önskvärd,

bl. a. mot bakgrund av Sveriges svaga ställning i detta hänseende vid

jämförelse med den s. k. tioländergruppens övriga medlemmar, förordar att

riksbanken i moderat takt inköper för lägst 300 miljoner kronor guld under

år 1965.

Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med bifall till motionerna I: 668 och II: 789, såvitt nu

är i fråga, antaga det genom propositionen framlagda förslaget

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning, dock med följande lydelse av

1 §•

Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusensexhundra

miljoner kronor.

3. besluta, att riksbankens metalliska kassa skall förstärkas

med lägst 300 miljoner kronor under år 1965.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten