Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av likviditetsoch kassakvotslagen den 25 maj 1962

1965-05-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av likviditetsoch kassakvotslagen den 25 maj 1962

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

13

Nr 35

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om fortsatt giltighet av likviditets- och kassakvotslagen

den 25 maj 1962 (nr 256), in. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 5 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 98, vilken hänvisats till

bunkoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda,

i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att anlaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fortsatt giltighet av likviditets- och kassakvotslagen den 25 maj

1962 (nr 256);

2) lag om fortsatt giltighet av placeringskvolslagen den 25 maj 1962 (nr

257) ;

3) lag om fortsatt giltighet av ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr

258) .

Propositionens innebörd är att den kreditpolitiska beredskapslagstiflningen,

för vilken giltighetstiden utgår den 30 juni 1965, skall erhålla förlängd

giltighet t. o. m. den 30 juni 1968.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av likviditets- och kassakvotslagen

den 25 maj 1962 (nr 256)

Härigenom förordnas, att likviditets- och kassakvotslagen den 25 maj 1962

(nr 256), vilken gäller till och med den 30 juni 1965, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1968.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av placeringskvotslagen den 25 maj 1962 (nr 257)

Härigenom förordnas, att placeringskvotslagen den 25 maj 1962 (nr 257),

vilken gäller till och med den 30 juni 1965, skall äga fortsatt giltighet till och

med den 30 juni 1968.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258)

Härigenom förordnas, att ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258),

vilken gäller till och med den 30 juni 1965, skall äga fortsatt giltighet till och

med den 30 juni 1968.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

15

Beträffande motiven för vad som föreslagits i propositionen får utskottet

hänvisa till densamma.

Till utskottet har vidare hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 736 av herrar Harald Pettersson och

Sandin och II: 865 av herr Börjesson i Falköping m. fl., vari hemställts,

I. att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om fortsatt giltighet

av placcringskvotslagen;

II. att riksdagen måtte beträffande likviditets- och kassakvotslagen fastställa

maximitalet för likviditetskvot för sparbanker och centralkassor för

jordbrukskredit till 20 procent och för övriga ifrågakommande kreditinrättningar

till 40 procent, samt maximitalet för kassakvot till 10 procent; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext;
dels

de likalydande motionerna I: 737 av herr Stefanson m. fl. och II: 866

av herrar von Sydow och Berglund, vari hemställts,

A. att riksdagen måtte

1. avslå Ivungl. Maj :ts förslag angående fortsatt giltighet av placeringskvotslagen

den 25 maj 1962 (nr 257);

2. avslå Kungl. Maj:ts förslag angående fortsatt giltighet av ränteregleringslagen

den 25 maj 1962 (nr 258);

3. besluta sådan lydelse av likviditets- och kassakvotslagen den 25 maj

1962 (nr 256)

att banks nettoinnehav av utländsk valuta skall inräknas bland de likvida

medlen,

att likviditetskvot enligt § 6 likviditets- och kassakvotslagen må fastställas

till högst 40 procent för affärsbankerna och till högst 20 procent i sparbankerna

och centralkassorna för jordbrukskredit,

att kassakvot enligt g 7 i samma lag må fastställas till högst 10 procent;

samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

ändringar i författningstexten.

Rörande de skäl som anförts till stöd för de i motionerna gjorda yrkandena

hänvisas till motionerna II: 865 och II: 866.

Utskottet. Den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen fick sin nuvarande

utformning år 1962. Den omfattar tre lagar, av vilka likviditets- och kassakvotslagen

haft föregångare alltsedan 1937 och ränteregleringslagen sedan

1951, medan placcringskvotslagen utgjorde en nyhet i 1962 års lagstiftning.

Ränteregleringslagens räckvidd utvidgades genom en lagändring år 1964.

Ingen av de tre beredskapslagarna har hittills satts i tillämpning; de har

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1065

emellertid haft betydelse som bakgrund till de överenskommelser av motsvarande

innebörd som riksbanken i viss utsträckning har träffat med kreditinstituten.

Den nu gällande kreditpoliliska beredskapslagstiftningens giltighet begränsades

vid dess tillkomst till tre år. När denna tid nu inom kort är ute

har Kungl. Maj :t på hemställan av bankofullmäktige föreslagit att de tre

lagarna skall i oförändrad form få förlängd giltighet under en ny treårsperiod.

I de föreliggande motionerna accepteras förslaget om en bibehållen

reglering beträffande likviditets- och kassakvoter, varvid dock en sänkning

av kvottalen påyrkas. En förlängning av placeringskvotslagens giltighet avstyrkes

i samtliga motioner. I motionerna I: 737 och II: 866 avstyrkes även

att ränteregleringslagen skall fortsätta att gälla. I dessa motioner föreslås

vidare en viss förändring i reglerna rörande likviditetskvotens beräkning.

Utskottet upptar i det följande de tre lagarna till behandling var för sig.

Likviditets- och kassakvotslagen är, såsom i dess inledande paragraf

tydligt utsäges, avsedd för undantagssituationer, där de traditionella kreditpolitiska

medlen visar sig otillräckliga. Utskottet har ingenting att erinra

mot att lagen får förlängd giltighet för att även framgent stå till buds

i sådana lägen. De kvottal som lagen för närvarande anger är emellertid

enligt utskottets uppfattning för högt tilltagna. Vid genomförandet av den

nya lagstiftningen år 1962 skedde den ändringen i förhållande till tidigare

bestämmelser, att inlåningen på sparkasseräkning upptogs bland de förbindelser

som inräknas i likviditetskvotens nämnare. Samtidigt höjdes den

maximala likviditetskvoten för affärsbankerna från 45 till SO procent, medan

den för sparbanker och centralkassor för jordbrukskredit sattes till

25 procent. När beredskapslagstiftningens fortbestånd nu omprövas finner

utskottet tiden vara inne för en sänkning av dessa maxima till en mera

realistisk nivå. Utskottet tillstyrker därför de motionsledes framförda förslagen

att likviditetskvoten skall bestämmas till högst 20 procent för sparbanker

och centralkassor för jordbrukskredit samt till högst 40 procent

för övriga berörda kreditinstitut och alt den maximala kassakvoten skall

anges till 10 procent.

Enligt 4 § likviditets- och kassakvotslagen har riksbanken rätt alt föreskriva,

att tillgångar i utländsk valuta endast till eu viss del får inräknas

bland en kreditinrättnings likvida medel. Denna bestämmelse föreslås i motionerna

1: 737 och 11:866 bli upphävd. Utskottet, som ånyo vill framhäva

att det här rör sig om eu lagstiftning för exceptionella situationer, anser

det inte finnas skäl att beröva riksbanken denna möjlighet att, när valutapolitiska

skäl gör det befogat, genom likviditetskvotsföreskrifter även bidraga

till att samla landets valutatillgångar i riksbanken.

Placeringskvotslagen har till skillnad från likviditets- och kassakvotslagen

till syfte att direkt prioritera viss långivning. Även om det härvid är

fråga om låneändamål som i regel får sägas ha hög angelägenhetsgrad,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965 17

linnei utskottet att de bör tillgodoses på annat sätt än genom lagstadgad

föi tursrätt. Icke blott näringslivets investeringar utan även kommunernas

investeringar i annat än bostäder missgynnas genom placeringskvotsbestämmelserna.

Enligt utskottets mening bör det vara möjligt att utan tvingande

regler få till stånd erforderlig långivning till framför allt bostadsbyggandet.

Utskottet, som vill erinra om att redan vid placeringskvotslagens

tillkomst föredragande departementschefen uttryckte tvivel beträffande

möjligheterna att strikt tillämpa de krav som lagen uppställer, anser alltså

i likhet med motionärerna att lagen nu bör upphävas.

Såväl räntereglering som emissionskontroll kan i somliga lägen vara av

nöden som komplement till övriga penningpolitiska åtgärder. Ränteregleringslagen

fyller därför enligt utskottets mening en väsentlig beredskapsfunktion.

I motionerna I: 737 och II: 866 hävdas en mycket negativ uppfattning

rörande möjligheterna att utan skadliga biverkningar tillämpa ränteregleringslagen

i ett sådant undantagsläge för vilket den är avsedd. Utskottet

delar inte motionärernas uppfattning på denna punkt och avstyrker därför

deras förslag om upphävande av ränteregleringslagen.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

A. antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om fortsatt giltighet av likviditets- och kassakvotslagen den

25 maj 1962 (nr 256);

B. med bifall till motionerna 1:736 och 11:865 samt

I: 737 och II: 866, samtliga såvitt nu är i fråga, för sin del

antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 och 7 §§ likviditets- och kassakvotslagen

den 25 maj 1962 (nr 256)

Härigenom förordnas, att 6 och 7 §§ likviditets- och kassakvotslagen den

25 maj 1962 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §.

Det procenttal, vartill likviditets- Det procenttal, vartill likviditetskvot

minst skall uppgå, fastställes kvot minst skall uppgå, fastställes

av riksbanken. Talet må i fråga om av riksbanken. Talet må i fråga om

sparbankerna och centralkassorna sparbankerna och centralkassorna

för jordbrukskredit ej sättas högre för jordbrukskredit ej sättas högre

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

än till tjugofem och i fråga om and- än till tjugo och i fråga om andra

ra kreditinrättningar ej högre än till kreditinrättningar ej högre än till

femtio. fyrtio.

Där så--------rörelsens art.

7 §•

Med kassakvot---— — angivna undantagen.

Det procenttal, vartill kassakvot

minst skall uppgå, fastställes av

riksbanken. Talet må ej sättas högre

än till femton. Vid dess fastställande

må tillämpas vad i 6 § andra

stycket stadgas.

Det procenttal, vartill kassakvot

minst skall uppgå, fastställes av

riksbanken. Talet må ej sättas högre

än till tio. Vid dess fastställande

må tillämpas vad i 6 § andra stycket

stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

C. besluta, att motionerna I: 737 och II: 866, i vad de avser

stadgandet i 4 § tredje stycket likviditets- och kassakvotslagen

beträffande tillgångar i utländsk valuta, icke

skall föranleda någon riksdagens åtgärd;

D. med bifall till motionerna 1:736 och 11:865 samt

I: 737 och II: 866, samtliga såvitt nu är i fråga, avslå det vid

propositionen fogade förslaget till lag om fortsatt giltighet

av placeringskvotslagen den 25 maj 1962 (nr 257);

E. med avslag å motionerna I: 737 och II: 866, såvitt nu

är i fråga, antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om fortsatt giltighet av ränteregleringslagen den 25

maj 1962 (nr 258).

Stockholm den 4 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Åkerlund,

Augustsson, Stefanson, Lundberg och Wikberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Bengtsson i Landskrona,

Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Börjesson i Glömminge, Hyltander

och Jönsson i Arlöv*.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1!)65

19

Reservationer

1 j av heirar Stahle, Åke Larsson, Palm, Augustsson, Hagnell, Bengtsson

i Landskrona, Ekström i Iggesund och Jönsson i Arlöv, vilka ansett,

dels att det avsnitt på s. 16 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Likviditets- och kassakvotslagen är» och slutar med orden »till 10 procent»

bort ha följande lydelse:

»Likviditets- och kassakvotslagen är ----(= utskottet)___i

sådana lägen. I de föreliggande motionerna har föreslagits en sänkning av

de kvottal, som anges i lagen. Utskottet vill understryka att dessa kvottal

är att betrakta som maxima, vilka vid en tillämpning av lagen skulle komma

att föreskrivas endast för speciella lägen. Med hänsyn till lagens syfte

att bereda riksbanken handlingsmöjligheter i ytterlighetsfall, när andra åtgärder

har visat sig inte vara tillräckliga, finner utskottet de hittills gällande

kvottalen motiverade och avstyrker alltså motionärernas yrkanden på

denna punkt.»;

dels att utskottets hemställan under punkten B. bort ha följande lydelse:

»B. besluta, att motionerna I: 736 och II: 865 samt I: 737

och II: 866, samtliga i vad de avser ändringar av procentsatserna

för de i likviditets- och kassakvotslagen stadgade

likviditets- och kassakvoterna, icke skall föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

2) av herrar Åkerlund, Stefanson, Lundberg, Wikberg, Rcgnéll, Larsson

i Umeå och Hgltander, vilka ansett,

dels att det stycke på s. 16 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Enligt 4 §» och slutar med orden »valutatillgångar i riksbanken» bort ha

följande lydelse:

»Enligt 4 §---(= utskottet)---II: 866 bli upphävd. Utskottet

tillstyrker detta förslag. Ifrågavarande bestämmelse har icke någon penningpolitik

motivering utan en valutapolitik, som är främmande för likviditets-

och kassakvotslagens egentliga syfte. Eftersom tillgångarna i utländsk

valuta dels är mycket likvida, dels inte kan bilda underlag för någon

efterfrågeökning i Sverige, synes skäl saknas för att de i något läge

skall behandlas annorlunda än övriga kontanttillgångar. I den mån riksbanken

anser det erforderligt att påverka bankernas valutainnehav bör det

enligt utskottets mening ske genom att riksbanken uppträder som aktiv

köpare på valutamarknaden och genom att den möjliggör att bankerna får

tillräckligt attraktiva placeringsmöjligheter inom landet. Den extra utväg

som likviditets- och kassakvotslagen hittills erbjudit ter sig inte erforder
lig.

* >

dels att utskottets hemställan under punkten C. bort ha följande lydelse:

»C. med bifall till motionerna 1:737 och 11:866, såvitt

nu är i fråga, för sin de! antaga följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 § likviditets- och kassakvotslagen

den 25 maj 1962 (nr 256)

Härigenom förordnas, att 4 § likviditets- och kassakvotslagen den 25 maj

19G2 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

Till grund------eller

Nettobeloppet av------

När omständigheterna föranleda

därtill, må riksbanken föreskriva

dels att även andra tillgångar må

inräknas i bruttosumman, dels att i

nämnda summa icke må inräknas

tillgångar i utländsk valuta, efter

avdrag för skulder i sådan valuta,

med mer än som svarar mot viss

del av kreditinrättningarnas samtliga

förbindelser med de i 5 § angivna

undantagen, dels att viss eller vissa

skuldgrupper enligt andra stycket

icke skola avdragas vid bestämmandet

av nettobeloppet.

försålts,

eller bankir.

När omständigheterna föranleda

därtill, må riksbanken föreskriva

dels att även andra tillgångar må

inräknas i bruttosumman, dels att

viss eller vissa skuldgrupper enligt

andra stycket icke skola avdragas

vid bestämmandet av nettobeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.»

3) av herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Augustsson, Hagnell, Bengtsson

i Landskrona, Ekström i Iggesund och Jönsson i Arlöv, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med orden

»Placeringskvotslagen har till skillnad» och slutar på s. 17 med orden »nu

bör upphävas» bort ersättas med ett stycke av följande lydelse:

»Placeringskvotslagen föreslås av motionärerna bli upphävd. Utskottet

kan inte ansluta sig till detta förslag. Den prioritering av statens och bostadsbyggandets

lånebehov som lagen avser bör förvisso i första hand

komma till stånd genom rekommendationer från riksbankens sida eller genom

överenskommelser mellan den och kreditinrättningarna. Eftersom ett

enda kreditinstitut genom sin vägran att medverka kan förhindra en sa
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1965

21

dan lösning, synes emellertid ett bibehållande av placeringskvotslagen vara

erforderligt. I likhet med departementschefen vill utskottet dock understryka,

att lagen har en mycket starkt markerad undantagskaraktär och bör

tillämpas endast när andra möjligheter att nå samma syfte har uttömts.»;

dels att utskottets hemställan under punkten D. bort ha följande lydelse:
»D.

med avslag å motionerna I: 736 och II: 865 samt

I: 737 och II: 866, samtliga såvitt nu är i fråga, antaga det

vid propositionen fogade förslaget till lag om fortsatt giltighet

av placeringskvotslagen den 25 maj 1962 (nr 257);»

4) av herrar Åkerlund, Stefanson, Lundberg, Regnéll, Larsson i Umeå

och Hgltander, vilka ansett,

dels att det stycke på s. 17 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Såväl räntereglering som emissionskontroll» och slutar med orden »upphävande

av ränteregleringslagen» bort utbytas mot ett stycke av följande

lydelse:

»När det gäller att undvika balansrubbningar på kreditmarknaden spelar

en rörlig räntepolitik en viktig roll. En genomförd reglering av såväl inlånings-

som utlåningsräntor, vartill ränteregleringslagen öppnar möjlighet,

skulle däremot leda till en skadlig desorganisation av kreditmarknaden.

Utskottet är därför av den uppfattningen att ränteregleringslagen bör utmönstras

ur den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen och tillstyrker

det i motionerna I: 737 och II: 866 gjorda yrkandet härom.»;

dels att utskottets hemställan under punkten E. bort ha följande lydelse:

»E. med bifall till motionerna 1:737 och 11:866, såvitt

nu är i fråga, avslå det vid propositionen fogade förslaget

till lag om fortsatt giltighet av ränteregleringslagen den

25 maj 1962 (nr 258).»

MAHCUS BOKTR. STHIM 1965 650029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av likviditetsoch kassakvotslagen den 25 maj 1962 a1 i texten