Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter, m. m.
1965-05-04 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter, m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
I
Nr 36
Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för
riksdagens ledamöter, m. m.
I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 489 i första
kammaren av herr Näsström m. fl. och nr 600 i andra kammaren av herr
Ohlin m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att riksgäldsfullmäktige
ges i uppdrag att enligt i motionerna angivna riktlinjer skyndsamt
framlägga förslag till provisorisk lösning av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga,
samt att statsbidrag från och med budgetåret 1965/66 skall utgå
till de i riksdagens utskott representerade partiernas kostnader för gruppkanslier.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen
II: 600.
I motionerna berörs därjämte frågorna om bostäder och om skrivhjälp
för riksdagens ledamöter samt om organisationen av riksdagens upplysningstjänst.
Några yrkanden i dessa ämnen förekommer dock icke.
Vad gäller frågan om statsbidrag till partiernas kostnader för gruppkanslier
anser utskottet en mera ingående prövning av tänkbara grunder
för sådana bidrag vara påkallad. Utskottet tar därför inte upp denna fråga
i här förevarande utlåtande utan avser att efter erforderlig ytterligare beredning
behandla den i ett senare utlåtande, som beräknas bli avgivet under
riksdagens höstsession. Av de båda i motionerna väckta yrkandena omfattas
alltså endast det första av utskottets nu gjorda hemställan.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet även upptagit två
senare väckta motioner, såvitt dessa hänvisats till bankoutskottet. Det gäller
de likalydande motionerna nr 705 i första kammaren av herr Hcrnelius
m. fl. och nr 832 i andra kammaren av herr Larsson i Umeå m. fl., vilka
motioner väckts i anledning av propositionen nr 105 angående ytterligare
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65. I denna
proposition, som hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit
att riksdagen skall anvisa anslag till förvärv av och ändringsarbeten
i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm. De nämnda motionerna,
vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen, såvitt
denna avser kvarteret Vinstocken, skall samtidigt besluta tillsätta en ut
1
Ii i haag till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 36
2
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
redning med uppdrag av i motionerna angivet slag, har såvitt de avser användning
av kvarteret Vinstocken för riksbankens räkning hänvisats till
bankoutskottet och i övrigt till statsutskottet.
Beträffande den närmare innebörden i de förslag som sålunda väckts
med avseende på kvarteret Vinstocken får utskottet hänvisa till propositionen
nr 105 och motionen II: 832.
över motionerna 1: 489 och II: 600 har utskottet inhämtat yttranden
från fullmäktige i riksgäldskontoret och, i vad avser lokalfrågor, från byggnadsstyrelsen.
Av riksgäldsfullmäktiges yttrande redovisas i detta utlåtande
endast de delar som icke gäller statsbidrag till partigruppernas kanslier.
Riksgäldsfullmäktige erinrar inledningsvis om att fullmäktiges principiella
inställning till de spörsmål som behandlas i motionerna kommit till
uttryck bl. a. i det remissyttrande som fullmäktige år 1964 avgav över författningsutredningens
förslag. Däri underströk fullmäktige angelägenheten
av att riksdagens ledamöter lämnas den service i olika avseenden som kan
anses påkallad för fullgörande av riksdagsmannauppdraget, liksom även
nödvändigheten av att partiella åtgärder vidtas för att i avvaktan på mera
definitiva lösningar av riksdagens lokalfrågor ernå snara förbättringar av
arbetsförhållandena i riksdagshuset. Med sitt nu avgivna yttrande avser
fullmäktige bl. a. att lämna vissa kompletterande upplysningar rörande av
fullmäktige vidtagna åtgärder i motionernas syfte.
Beträffande bostadsfrågan hänvisar fullmäktige till vad de anfört
i sin berättelse till innevarande års riksdag (BoU:s mem. nr 2). Vidare
berörs fullmäktiges framställning om ytterligare anslag till förvärv av bostadsrätter
för riksdagens räkning och om bemyndigande för fullmäktige
att ikläda riksgäldskontoret garanti för lån upptagna av bostadsrättsföreningar
etc. Fullmäktige säger sig uppmärksamt följa utvecklingen även
i fråga om mer kostnadskrävande projekt, såsom byggande av ett särskilt
riksdagshotell och för riksdagen avsedda kollektivhus. Något sådant projekt
är emellertid för närvarande inte aktuellt.
Vad gäller s k r i v h j ä 1 p anser fullmäktige att det ännu är för tidigt
att med stöd av erfarenheter från den pågående försöksverksamheten göra
några bestämda uttalanden om lämpligaste sättet att ordna skrivfrågan eller
om behovet av en utbyggnad av den nuvarande skrivbyrån.
I arbetsrumsfrågan meddelar fullmäktige till en början, att de
sonderingar som gjorts om möjligheterna att från riksdagshuset flytta riksdagsrevisorernas
kansli och Nordiska rådets svenska sekretariat nu synes
leda till positivt resultat i det att byggnadsstyrelsen under hand meddelat,
att lämpliga ersättningslokaler hösten 1965 torde kunna ställas till de nämnda
institutionernas förfogande i centralt belägna fastigheter vid Drottning
-
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
3
gatan. En sådan förflyttning, vilken, såsom fullmäktige framhåller, kan
sägas vara icke helt utan nackdelar, skulle ge ett omedelbart tillskott inom
riksdagshuset av tolv arbetsrum. Fullmäktige anför vidare:
Om lokalerna upplåles för begagnande av riksdagsledamöterna — vilket
synes naturligt även om andra angelägna lokalanspråk, exempelvis från
upplysningstjänsten och skrivbyrån, anmäler sig — bör ett sådant tillskott
vara så mycket värdefullare för ledamöterna som lokalerna kan av dessa
utnyttjas till fullo jämväl under plenidagar, då ledamot måste vara tillstädes
i riksdagshuset för eventuella voteringar.
Med hänsyn till det trots allt ringa tillskott av nya arbetslokaler, som
nämnda arrangemang skulle kunna medföra, anser även fullmäktige lämpligt
att, såsom motionärerna förordat, åtgärder vidtages för att om möjligt
anskaffa arbetslokaler för riksdagsledamöterna även utanför riksdagshuset,
ehuru sådana lokaler av antytt skäl i värde för ledamöterna icke helt
kan jämställas med lokaler i själva riksdagshuset. En möjlighet härtill synes
nu ha yppat sig i och med statens nyligen genomförda köp av Skandinaviska
bankens fastighet vid Gustaf Adolfs torg. Fullmäktige har under
hand med byggnadsstyrelsen upptagit diskussioner i saken och därvid framhållit
angelägenheten av att ett större antal rum, ca 100, kunde för riksdagens
räkning ställas till förfogande i nämnda fastighet. Om en överenskommelse
härom kan träffas — ett avgörande i frågan torde bli beroende
av byggnadsstyrelsens samlade bedömning av det aktuella statliga lokalbehovet
inom det centrala Stockholm — och intet oförutsett i övrigt inträffar,
skulle lokalerna kunna vara iordningsställda för sitt nya ändamål
redan till nästkommande riksdags början. Därmed skulle en avgjord lättnad
vinnas i den rådande bristsituationen, vilket givetvis icke bör hindra en
fortsatt uppföljning av frågan från fullmäktiges sida i syfte att om möjligt
erhålla ytterligare tillskott av arbetslokaler för riksdagsledamöterna.
Såsom fullmäktige i tidigare sammanhang framhållit kan en slutlig lösning
av arbetsrumsfrågan endast ernås i samband med en ombyggnad av riksdagshuset
och ianspråktagande för riksdagens räkning av riksbankens nuvarande
byggnad.
Byggnadsstyrelsen hänvisar i fråga om lokalsituationen för den civila
delen av statsförvaltningen inom huvudstadsområdet till den av byggnadsstyrelsen
år 1964 avlämnade tryckta utredningen HUVUDSTAD och anför
därefter följande:
Av utredningen framgår bl. a. att lokalsituationen sedan åtskilliga år är
kritisk, att en högst betydande nyproduktion av förvaltningslokaler erfordras
inom den närmaste tioårsperioden samt att en icke ringa del av denna
nyproduktion är avsedd att komma till stånd på Nedre Norrmalm. Statens
markdelegation för med bland andra Stockholms stad förhandlingar om
förvärv av fastigheter inom Nedre Norrmalmsområdet. Ett delavtal förelägges
årets riksdag.
Det torde ligga i sakens natur att riksdagens behov av ökade lokalutrymmen
— i avvaktan på de anordningar som blir genomförbara vid riksbankens
flyttning — provisoriskt och så långt det är möjligt måste tillgodoses
inom Nedre Norrmalm i rimlig närhet till riksdagshuset. Redan under innevarande
år kan genom byggnadsstyrelsens medverkan Nordiska rådets
och riksdagsrevisorernas kansli utflyttas från riksdagshuset, varigenom
ett 15-tal rum friställes.
It Ilihung till riksdagens protokoll t''.905. S samt. Nr 30
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
Genom det föreslagna förvärvet av Skandinaviska Bankens fastighet i
kvarteret Vinstocken får statsförvaltningen i ett mycket centralt läge ett
lokaltillskott — frånsett bottenvåningen med den stora bankhallen — på
cirka 190 rum. Till följd av de omändringsarbeten, som nödvändiggöres av
den ändrade användningen, blir lokalutrymmena i bankhuset i stort sett
icke tillgängliga förrän under budgetåret 1966/67. Tillsammans med ett
annat av byggnadsstyrelsen föreslaget mindre fastighetsförvärv i Gamla
Stan — kvarteren Tritonia och Aurora — vilket ärende också torde komma
att underställas innevarande års riksdag, är det här i och för sig fråga
om ett betydande lokaltillskott. Men lokaltillskottet är ändå tyvärr rätt så
obetydligt, om det ställes i relation till statsförvaltningens successiva tillväxt
(cirka 500 nya tjänster per år inom enbart den civila förvaltningen i
Stockholm — se utredningen HUVUDSTAD). I detla sammanhang är särskilt
att märka dels att en icke obetydlig utvidgning av statsdepartementen
aviserats fr. o. in. nästa budgetår, dels att det blivande förhandlingsverket
måste ha lokaler i nära anslutning till förhandlingslokalerna i Slottsbacken
6.
Byggnadsstyrelsen anser sig böra bestämt hävda att det inte är i realiteten
möjligt att annat än successivt kunna tillgodose de i de remitterade motionerna
hävdade önskemålen om arbetsrum åt riksdagens ledamöter.
För bevakande av riksdagens intressen i anslutning till de ovannämnda
fastighetsförvärven torde vara lämpligt att riksdagen i eu eller annan form
låter sig direkt representera i den arbetsgrupp inom statsdepartementens
organisationsavdelning, som sysslar med de aktuella lokalfrågorna. Det är
därvid enligt styrelsens mening knappast lämpligt att riksdagens önskemål
inriktas speciellt på lokalerna i Skandinaviska Bankens fastighet. Åtskilliga
omdispositioner av de centralt belägna lokalerna kan nämligen visa
sig nödvändiga för att redan under 1966 tillföra riksdagen ett antal arbetsrum
och samtidigt tillgodose andra angelägna lokalbehov.
Det synes icke vara möjligt att förrän under år 1968 och tiden närmast
därefter, då nybyggenskapen på Nedre Norrmalm börjar avsätta resultat, få
fram något större antal arbetsrum åt riksdagens ledamöter. Eftersom byggnadsstyrelsen
har sig anförtrodd lokalplaneringen bl. a. inom det här aktuella
området, torde det vara lämpligt att styrelsen lämnas direktiv om att
det här ifrågavarande lokalbehovet skall tillgodoses med samma prioritet
som andra verksamheter med berättigade anspråk på lokalisering i nära
anslutning till riksdagshus och kanslihus.
Generaldirektören i byggnadsstyrelsen och riksgäldsdirektören har inför
utskottet närmare redogjort för byggnadsstyrelsens och riksgäldsfullmäktiges
insatser när det gäller att skaffa ytterligare lokaler för riksdagens
behov. Vidare har riksbankschefen inför utskottet redogjort för riksbankens
syn på möjligheterna att använda den nuvarande fastigheten i kvarteret
Vinstocken för riksbankens räkning.
Utskottet. Behovet av att bereda riksdagens ledamöter bättre arbetsförhållanden
har på sistone blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Enligt
utskottets uppfattning står det nu klart att en bred opinion både inom och
utom riksdagen kräver att de praktiska problem som det här är fråga om
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år J965 5
snarast blir lösta. De nu föreliggande motionerna 1:489 och 11:600 är ett
representativt uttryck härför.
Av de spörsmål som aktualiseras i dessa motioner kommer det som avser
statsbidrag till partiernas kostnader för gruppkanslier att bli föremål
för fortsatt beredning inom utskottet, som senare kommer att avge utlåtande
i ämnet. Bostadsfrågan har senast aktualiserats genom riksgäldsfullmäktiges
nyligen gjorda framställning om ytterligare anslag till förvärv
av bostadsrätter för riksdagens rökning, m. m. Beträffande riksdagens upplysningstjänst,
som också beröres i motionerna, föreligger en av styrelsen
för riksdagsbiblioteket gjord framställning, vari föreslås en permanent organisation
av upplysningstjänsten. över båda de sistnämnda framställningarna
kommer utskottet ävenledes att avge särskilda utlåtanden. När det
gäller riksdagsledamöternas tillgång till skrivhjälp beröres i motionerna
huvudsakligen den nu pågående försöksverksamhet varom riksgäldsfullmäktige
tidigare gjort anmälan för riksdagen (BoU:s mem. nr 2, s. 14).
Motionärerna har härutöver tagit upp frågan om arbetsrum för riksdagens
ledamöter. Denna fråga gör utskottet i detta utlåtande till föremål
för närmare behandling. Utskottet behandlar därvid även motionerna I: 705
och II: 832 i vad de avser frågan om användning av kvarteret Vinstocken
för riksbankens räkning.
Det står för utskottet klart att en slutgiltig lösning av arbetsrumsfrågan
förutsätter att riksbankens nuvarande fastighet kan disponeras för riksdagens
räkning. Därvid bör rimligen en omdisposition övervägas beträffande
alla de lokalutrymmen som sålunda skulle stå till riksdagens förfogande, så
att varje lokal användes för det ändamål som den med hänsyn till läge etc.
är bäst lämpad för. Avsikten att bereda riksdagen tillgång till riksbanksfastigheten
har varit bestämmande när beslut fattats att för riksbankens räkning
reservera en tomt i kvarteret Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg.
Enligt hittills föreliggande planer kan emellertid flyttningen av riksbanken
ske först i början av 1970-talet.
Sedan motionerna 1: 489 och II: 600 väcktes har avtal träffats om kronans
förvärv av Skandinaviska bankens fastighet i kvarteret Vinstocken
vid Gustaf Adolfs torg. För förvärv av och ändringsarbeten i denna fastighet
har anslag begärts i propositionen nr 105. Chefen för kommunikationsdepartementet
uttalar där, alt överväganden pågår om fastighetens användning
och att lokaler bl. a. för riksdagens räkning i första hand synes komma
i fråga.
När det gäller hur riksdagens lokalbehov kan tillgodoses genom dessa
fastighetsförvärv har skilda meningar framförts. Den ena, som kommer till
uttryck i motionerna 1: 705 och 11:832, är att riksbanken skall flyttas till
den av staten inköpta bank fastigheten, varigenom det nuvarande riksbankshuset
inom eu nära framtid skulle bli disponibelt för riksdagen. Den andra
meningen är att till fastigheten skall förläggas arbetsrum för riksdagsleda
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
möter eller andra lokaler för riksdagens ändamål, intill dess lokaler kan
beredas i det nuvarande riksbankshuset.
Det först antydda projektet har redan innan motionerna 1:705 och
11:832 väcktes förts på tal inom utskottet. För att få en orientering om dess
genomförbarhet liar utskottet anmodat riksbankschefen att inför utskottet
redogöra för riksbankens syn på möjligheterna att utnyttja bankfastigheten
vid Gustaf Adolfs torg för riksbankens behov. Av redogörelsen -— som
naturligt nog måst grundas på ganska summariska överväganden — framgick
att en provisorisk förflyttning av riksbanken är möjlig. En sådan förflyttning
torde dock förutsätta vissa ändringsarbeten, bl. a. för att skapa
tillgång till skyddade lastplatser för de bilar som ombesörjer sedeltransporter
till och från riksbanken. Ett slutligt ställningstagande till frågan om en
förflyttning av här avsett slag skulle få föregås av en närmare teknisk utredning.
I anledning av de sistnämnda motionerna har utskottet ytterligare prövat
frågan, huruvida en utredning avseende möjligheterna att förflytta riksbanken
till kvarteret Vinstocken bör verkställas. Utskottet har därvid kommit
till uppfattningen att en utredning av denna innebörd icke bör komma
till stånd. Endast en nybyggnad kan enligt utskottets mening ge riksbanken
tillräckligt ändamålsenliga lokaler. Utskottet avvisar därför den i motionerna
I: 705 och II: 832 antydda tanken att en förläggning av riksbanken
till kvarteret Vinstocken skulle kunna bli definitiv. Mot tanken på en
temporär förflyttning talar de olägenheter och kostnader som en sådan
skulle medföra för riksbanken.
För att bereda riksdagen tillgång till riksbankens nuvarande byggnad
bör enligt utskottets mening arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i
kvarteret Fyrmörsaren intensifieras. Om detta arbete inte blir försenat räknar
utskottet med att det nuvarande riksbankshuset efter erforderlig ombyggnad
skall kunna stå till riksdagens förfogande år 1973.
I avvaktan på denna tidpunkt bör temporära lösningar av arbetsrumsfrågan
eftersträvas. Därvid bör särskilt uppmärksammas möjligheten att
för riksdagens behov ta i anspråk lokaler i kvarteret Vinstocken. I motionerna
I: 705 och II: 832 antydes att dessa lokaler på grund av sitt avstånd
från riksdagshuset skulle vara mindre lämpliga att användas för riksdagens
räkning. Denna uppfattning kan utskottet inte dela. I detta sammanhang
vill utskottet framhålla, att arbetsrummen för ledamöterna givetvis
är avsedda att användas under tid då kammarplena icke pågår. Vid planeringen
av hur utrymmena i kvarteret Vinstocken skall kunna utnyttjas
bör en förutsättningslös prövning av möjligheten att flytta olika organ från
riksdagshuset ske. Ett uppslag som därvid bör beaktas är en förläggning
av utskottens lokaler till kvarteret Vinstocken. Om samtliga utskott omplaceras,
skulle i riksdagshuset praktiskt taget ett helt våningsplan och
dessutom betydande delar av två andra våningsplan frigöras. Ett stort an
-
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
7
tal arbetsrum skulle kunna åstadkommas genom en uppdelning av de nuvarande
utskottssalarna på mindre enheter. I detta sammanhang må nämnas
att redan under hösten 1965 en begränsad förbättring av lokaltillgången
i riksdagshuset torde kunna erhållas, sedan riksgäldskontoret och byggnadsstyrelsen
ställt i utsikt att lokaler för riksdagens revisorer och för Nordiska
rådets svenska delegation kan beredas på annat håll än i riksdagshuset.
Utskottet, som fäster stor vikt vid att riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga
snarast får en tillfredsställande lösning, anser att det, såsom anförts
i motionerna 1: 489 och II: 600, bör ges i uppdrag åt riksgäldsfullmäktige
att såsom huvudmän för riksdagens lokaler och ekonomiska förvaltning
pröva olika möjligheter att uppnå detta syfte. Särskilt bör fullmäktige bevaka
riksdagens intressen vid dispositionen av kvarteret Vinstocken. Utskottet
förväntar att den uppgift som pålägges fullmäktige till väsentliga
delar kan lösas snabbt, så att förslag kan framläggas för höstsessionen av
innevarande års riksdag.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 489 och 11:600,
såvitt nu är i fråga, måtte uppdraga åt riksgäldsfullmäktige
att med beaktande av vad utskottet anfört framlägga förslag
beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga;
samt
att motionerna I: 705 och 11:832, såvitt nu är i fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding*, Gustaf Henry Hanssno,
Palm, Åkerlund, Augustsson, Rönnberg och Mattsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Haglund, Hyltander och Sjönell*.
* Ej närvarande vid justeringen
8
Rankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
Reservation
av herrar Hilding, Mattsson, Regnéll, Larsson i Umeå, Hy Itänder och Sjönell,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Behovet
av att--— (= utskottet)--- — närmare teknisk utred
ning.
Utskottet noterar med tillfredsställelse denna positiva inställning från
riksbankschefens sida när det gäller att medverka till att den nuvarande
riksbanksbyggnaden ställs till riksdagens förfogande. En utredning i detta
hänseende bör emellertid enligt utskottets mening inte begränsas till att
avse en temporär flyttning. Om det vid en teknisk prövning befinnes möjligt
att i den aktuella fastigheten i kvarteret Vinstocken anordna för riksbankens
behov ändamålsenliga lokaler, hör ingenting hindra att ett sådant alternativ
ersätter den tilltänkta nybyggnaden i kvarteret Fyrmörsaren.
Utskottet vill härvid erinra om att riksdagen ännu inte fattat något slutgiltigt
beslut beträffande riksbankens förläggning. Med anledning av en
framställning från riksbanksfullmäktige 1963, vari meddelades att enighet
nåtts mellan fullmäktige och Stockholms stad om att reservera kvarteret
Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg för en ny riksbanksbyggnad, förklarade
sig riksdagen inte ha någonting att erinra mot att ifrågavarande kvarter
tills vidare reserverades för riksbankens ändamål. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande (1963 nr 32) framhöll emellertid bankoutskottet att
frågan, innan definitivt beslut fattades, borde prövas i ett vidare sammanhang.
Genom att Kungl. Maj:t nu föreslår att staten skall förvärva kvarteret
Vinstocken och den där belägna bankbyggnaden har enligt utskottets mening
ett lämpligt tillfälle för en sådan prövning kommit.
Utskottet vill starkt betona vikten av att riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga
kan lösas snarast. Målet bör vara att varje riksdagsman skall ha
egna arbetslokaler. En sådan lösning kan emellertid inte ernås förrän i samband
med en genomgripande ombyggnad av det nuvarande riksdagshuset,
vilken i sin tur kräver att den förestående författningsreformen avvaktas.
Utskottet delar det i motionerna I: 489 och II: 600 framförda önskemålet att
man i avvaktan härpå bör eftersträva att finna en provisorisk lösning av arbetsrumsfrågan.
Om det efter en utredning skulle visa sig tekniskt och ekonomiskt möjligt
att flytta riksbanken till kvarteret Vinstocken, skulle en sådan flyttning sannolikt
kunna äga rum redan inom cirka ett år. Vad beträffar den enligt avtalet
mellan kronan och Skandinaviska banken medgivna rätten för banken
att framgent förhyra vissa lokaler i den överlåtna fastigheten förutsätter utskottet
att tilläggsförhandlingar kan föras, så att avtalet på denna punkt
ändras i den mån riksbankens intressen så kräver. Efter riksbankens flytt
-
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965
9
ning skulle iordningställandet av riksbanksbyggnaden för riksdagens ändamål
kunna igångsättas omedelbart. Riksdagen skulle därigenom ganska
snart kunna disponera över ett relativt stort antal arbetsrum. En sådan lösning
ter sig enligt utskottets mening desto mer ändamålsenlig som alla slutgiltiga
lösningar av arbetsrumsfrågan som presenterats, t. ex. av författningsutredningen,
innefattar en ombyggnad för detta ändamål av riksbankshuset.
Förslag till ritningar för en sådan ombyggnad har också, vilket utskottet
redogjorde för i sitt utlåtande nr 29 år 1963, gjorts på beställning av
författningsutredningen.
En utredning av frågan om riksdagens behov av arbetsrum bör emellertid
enligt utskottets mening inte begränsas till möjligheterna att frigöra det nuvarande
riksbankshuset för detta ändamål. Också förutsättningarna för att
utnyttja andra fastigheter i riksdagshusets närhet bör undersökas liksom
möjligheterna till utflyttning från riksdagshuset av institutioner utan direkt
samband med riksdagsarbetet.
Utskottet anser det mest ändamålsenligt att en särskild kommitté med företrädare
dels för teknisk expertis, dels för riksdagsgrupperna tillsättes för
denna uppgift. Med hänsyn till att frågan i så hög grad berör riksbankens
angelägenheter bör denna utredning utföras av en av bankoutskottet tillsatt
kommitté. Denna bör redovisa resultaten av sitt arbete till bankoutskottet.
Utskottet förutsätter att arbetet kan bedrivas i sådan takt, att förslag skall
kunna föreläggas årets riksdag.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 489 och II: 600
samt I: 705 och II: 832, samtliga såvitt nu är i fråga, måtte
uppdraga åt bankoutskottet att på sätt som utskottet anfört
utreda och till årets riksdag lägga fram förslag beträffande
riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.»
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av postpaketportot m. m. a1 i texten