Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter, m. m.

1965-05-04 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för riksdagens ledamöter, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

I

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsrum för

riksdagens ledamöter, m. m.

I två till bankoutskottet hänvisade likalydande motioner, nr 489 i första

kammaren av herr Näsström m. fl. och nr 600 i andra kammaren av herr

Ohlin m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att riksgäldsfullmäktige

ges i uppdrag att enligt i motionerna angivna riktlinjer skyndsamt

framlägga förslag till provisorisk lösning av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga,

samt att statsbidrag från och med budgetåret 1965/66 skall utgå

till de i riksdagens utskott representerade partiernas kostnader för gruppkanslier.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

II: 600.

I motionerna berörs därjämte frågorna om bostäder och om skrivhjälp

för riksdagens ledamöter samt om organisationen av riksdagens upplysningstjänst.

Några yrkanden i dessa ämnen förekommer dock icke.

Vad gäller frågan om statsbidrag till partiernas kostnader för gruppkanslier

anser utskottet en mera ingående prövning av tänkbara grunder

för sådana bidrag vara påkallad. Utskottet tar därför inte upp denna fråga

i här förevarande utlåtande utan avser att efter erforderlig ytterligare beredning

behandla den i ett senare utlåtande, som beräknas bli avgivet under

riksdagens höstsession. Av de båda i motionerna väckta yrkandena omfattas

alltså endast det första av utskottets nu gjorda hemställan.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet även upptagit två

senare väckta motioner, såvitt dessa hänvisats till bankoutskottet. Det gäller

de likalydande motionerna nr 705 i första kammaren av herr Hcrnelius

m. fl. och nr 832 i andra kammaren av herr Larsson i Umeå m. fl., vilka

motioner väckts i anledning av propositionen nr 105 angående ytterligare

utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65. I denna

proposition, som hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit

att riksdagen skall anvisa anslag till förvärv av och ändringsarbeten

i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg i Stockholm. De nämnda motionerna,

vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen, såvitt

denna avser kvarteret Vinstocken, skall samtidigt besluta tillsätta en ut
1

Ii i haag till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

redning med uppdrag av i motionerna angivet slag, har såvitt de avser användning

av kvarteret Vinstocken för riksbankens räkning hänvisats till

bankoutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande den närmare innebörden i de förslag som sålunda väckts

med avseende på kvarteret Vinstocken får utskottet hänvisa till propositionen

nr 105 och motionen II: 832.

över motionerna 1: 489 och II: 600 har utskottet inhämtat yttranden

från fullmäktige i riksgäldskontoret och, i vad avser lokalfrågor, från byggnadsstyrelsen.

Av riksgäldsfullmäktiges yttrande redovisas i detta utlåtande

endast de delar som icke gäller statsbidrag till partigruppernas kanslier.

Riksgäldsfullmäktige erinrar inledningsvis om att fullmäktiges principiella

inställning till de spörsmål som behandlas i motionerna kommit till

uttryck bl. a. i det remissyttrande som fullmäktige år 1964 avgav över författningsutredningens

förslag. Däri underströk fullmäktige angelägenheten

av att riksdagens ledamöter lämnas den service i olika avseenden som kan

anses påkallad för fullgörande av riksdagsmannauppdraget, liksom även

nödvändigheten av att partiella åtgärder vidtas för att i avvaktan på mera

definitiva lösningar av riksdagens lokalfrågor ernå snara förbättringar av

arbetsförhållandena i riksdagshuset. Med sitt nu avgivna yttrande avser

fullmäktige bl. a. att lämna vissa kompletterande upplysningar rörande av

fullmäktige vidtagna åtgärder i motionernas syfte.

Beträffande bostadsfrågan hänvisar fullmäktige till vad de anfört

i sin berättelse till innevarande års riksdag (BoU:s mem. nr 2). Vidare

berörs fullmäktiges framställning om ytterligare anslag till förvärv av bostadsrätter

för riksdagens räkning och om bemyndigande för fullmäktige

att ikläda riksgäldskontoret garanti för lån upptagna av bostadsrättsföreningar

etc. Fullmäktige säger sig uppmärksamt följa utvecklingen även

i fråga om mer kostnadskrävande projekt, såsom byggande av ett särskilt

riksdagshotell och för riksdagen avsedda kollektivhus. Något sådant projekt

är emellertid för närvarande inte aktuellt.

Vad gäller s k r i v h j ä 1 p anser fullmäktige att det ännu är för tidigt

att med stöd av erfarenheter från den pågående försöksverksamheten göra

några bestämda uttalanden om lämpligaste sättet att ordna skrivfrågan eller

om behovet av en utbyggnad av den nuvarande skrivbyrån.

I arbetsrumsfrågan meddelar fullmäktige till en början, att de

sonderingar som gjorts om möjligheterna att från riksdagshuset flytta riksdagsrevisorernas

kansli och Nordiska rådets svenska sekretariat nu synes

leda till positivt resultat i det att byggnadsstyrelsen under hand meddelat,

att lämpliga ersättningslokaler hösten 1965 torde kunna ställas till de nämnda

institutionernas förfogande i centralt belägna fastigheter vid Drottning
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

3

gatan. En sådan förflyttning, vilken, såsom fullmäktige framhåller, kan

sägas vara icke helt utan nackdelar, skulle ge ett omedelbart tillskott inom

riksdagshuset av tolv arbetsrum. Fullmäktige anför vidare:

Om lokalerna upplåles för begagnande av riksdagsledamöterna — vilket

synes naturligt även om andra angelägna lokalanspråk, exempelvis från

upplysningstjänsten och skrivbyrån, anmäler sig — bör ett sådant tillskott

vara så mycket värdefullare för ledamöterna som lokalerna kan av dessa

utnyttjas till fullo jämväl under plenidagar, då ledamot måste vara tillstädes

i riksdagshuset för eventuella voteringar.

Med hänsyn till det trots allt ringa tillskott av nya arbetslokaler, som

nämnda arrangemang skulle kunna medföra, anser även fullmäktige lämpligt

att, såsom motionärerna förordat, åtgärder vidtages för att om möjligt

anskaffa arbetslokaler för riksdagsledamöterna även utanför riksdagshuset,

ehuru sådana lokaler av antytt skäl i värde för ledamöterna icke helt

kan jämställas med lokaler i själva riksdagshuset. En möjlighet härtill synes

nu ha yppat sig i och med statens nyligen genomförda köp av Skandinaviska

bankens fastighet vid Gustaf Adolfs torg. Fullmäktige har under

hand med byggnadsstyrelsen upptagit diskussioner i saken och därvid framhållit

angelägenheten av att ett större antal rum, ca 100, kunde för riksdagens

räkning ställas till förfogande i nämnda fastighet. Om en överenskommelse

härom kan träffas — ett avgörande i frågan torde bli beroende

av byggnadsstyrelsens samlade bedömning av det aktuella statliga lokalbehovet

inom det centrala Stockholm — och intet oförutsett i övrigt inträffar,

skulle lokalerna kunna vara iordningsställda för sitt nya ändamål

redan till nästkommande riksdags början. Därmed skulle en avgjord lättnad

vinnas i den rådande bristsituationen, vilket givetvis icke bör hindra en

fortsatt uppföljning av frågan från fullmäktiges sida i syfte att om möjligt

erhålla ytterligare tillskott av arbetslokaler för riksdagsledamöterna.

Såsom fullmäktige i tidigare sammanhang framhållit kan en slutlig lösning

av arbetsrumsfrågan endast ernås i samband med en ombyggnad av riksdagshuset

och ianspråktagande för riksdagens räkning av riksbankens nuvarande

byggnad.

Byggnadsstyrelsen hänvisar i fråga om lokalsituationen för den civila

delen av statsförvaltningen inom huvudstadsområdet till den av byggnadsstyrelsen

år 1964 avlämnade tryckta utredningen HUVUDSTAD och anför

därefter följande:

Av utredningen framgår bl. a. att lokalsituationen sedan åtskilliga år är

kritisk, att en högst betydande nyproduktion av förvaltningslokaler erfordras

inom den närmaste tioårsperioden samt att en icke ringa del av denna

nyproduktion är avsedd att komma till stånd på Nedre Norrmalm. Statens

markdelegation för med bland andra Stockholms stad förhandlingar om

förvärv av fastigheter inom Nedre Norrmalmsområdet. Ett delavtal förelägges

årets riksdag.

Det torde ligga i sakens natur att riksdagens behov av ökade lokalutrymmen

— i avvaktan på de anordningar som blir genomförbara vid riksbankens

flyttning — provisoriskt och så långt det är möjligt måste tillgodoses

inom Nedre Norrmalm i rimlig närhet till riksdagshuset. Redan under innevarande

år kan genom byggnadsstyrelsens medverkan Nordiska rådets

och riksdagsrevisorernas kansli utflyttas från riksdagshuset, varigenom

ett 15-tal rum friställes.

It Ilihung till riksdagens protokoll t''.905. S samt. Nr 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

Genom det föreslagna förvärvet av Skandinaviska Bankens fastighet i

kvarteret Vinstocken får statsförvaltningen i ett mycket centralt läge ett

lokaltillskott — frånsett bottenvåningen med den stora bankhallen — på

cirka 190 rum. Till följd av de omändringsarbeten, som nödvändiggöres av

den ändrade användningen, blir lokalutrymmena i bankhuset i stort sett

icke tillgängliga förrän under budgetåret 1966/67. Tillsammans med ett

annat av byggnadsstyrelsen föreslaget mindre fastighetsförvärv i Gamla

Stan — kvarteren Tritonia och Aurora — vilket ärende också torde komma

att underställas innevarande års riksdag, är det här i och för sig fråga

om ett betydande lokaltillskott. Men lokaltillskottet är ändå tyvärr rätt så

obetydligt, om det ställes i relation till statsförvaltningens successiva tillväxt

(cirka 500 nya tjänster per år inom enbart den civila förvaltningen i

Stockholm — se utredningen HUVUDSTAD). I detla sammanhang är särskilt

att märka dels att en icke obetydlig utvidgning av statsdepartementen

aviserats fr. o. in. nästa budgetår, dels att det blivande förhandlingsverket

måste ha lokaler i nära anslutning till förhandlingslokalerna i Slottsbacken

6.

Byggnadsstyrelsen anser sig böra bestämt hävda att det inte är i realiteten

möjligt att annat än successivt kunna tillgodose de i de remitterade motionerna

hävdade önskemålen om arbetsrum åt riksdagens ledamöter.

För bevakande av riksdagens intressen i anslutning till de ovannämnda

fastighetsförvärven torde vara lämpligt att riksdagen i eu eller annan form

låter sig direkt representera i den arbetsgrupp inom statsdepartementens

organisationsavdelning, som sysslar med de aktuella lokalfrågorna. Det är

därvid enligt styrelsens mening knappast lämpligt att riksdagens önskemål

inriktas speciellt på lokalerna i Skandinaviska Bankens fastighet. Åtskilliga

omdispositioner av de centralt belägna lokalerna kan nämligen visa

sig nödvändiga för att redan under 1966 tillföra riksdagen ett antal arbetsrum

och samtidigt tillgodose andra angelägna lokalbehov.

Det synes icke vara möjligt att förrän under år 1968 och tiden närmast

därefter, då nybyggenskapen på Nedre Norrmalm börjar avsätta resultat, få

fram något större antal arbetsrum åt riksdagens ledamöter. Eftersom byggnadsstyrelsen

har sig anförtrodd lokalplaneringen bl. a. inom det här aktuella

området, torde det vara lämpligt att styrelsen lämnas direktiv om att

det här ifrågavarande lokalbehovet skall tillgodoses med samma prioritet

som andra verksamheter med berättigade anspråk på lokalisering i nära

anslutning till riksdagshus och kanslihus.

Generaldirektören i byggnadsstyrelsen och riksgäldsdirektören har inför

utskottet närmare redogjort för byggnadsstyrelsens och riksgäldsfullmäktiges

insatser när det gäller att skaffa ytterligare lokaler för riksdagens

behov. Vidare har riksbankschefen inför utskottet redogjort för riksbankens

syn på möjligheterna att använda den nuvarande fastigheten i kvarteret

Vinstocken för riksbankens räkning.

Utskottet. Behovet av att bereda riksdagens ledamöter bättre arbetsförhållanden

har på sistone blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Enligt

utskottets uppfattning står det nu klart att en bred opinion både inom och

utom riksdagen kräver att de praktiska problem som det här är fråga om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år J965 5

snarast blir lösta. De nu föreliggande motionerna 1:489 och 11:600 är ett

representativt uttryck härför.

Av de spörsmål som aktualiseras i dessa motioner kommer det som avser

statsbidrag till partiernas kostnader för gruppkanslier att bli föremål

för fortsatt beredning inom utskottet, som senare kommer att avge utlåtande

i ämnet. Bostadsfrågan har senast aktualiserats genom riksgäldsfullmäktiges

nyligen gjorda framställning om ytterligare anslag till förvärv

av bostadsrätter för riksdagens rökning, m. m. Beträffande riksdagens upplysningstjänst,

som också beröres i motionerna, föreligger en av styrelsen

för riksdagsbiblioteket gjord framställning, vari föreslås en permanent organisation

av upplysningstjänsten. över båda de sistnämnda framställningarna

kommer utskottet ävenledes att avge särskilda utlåtanden. När det

gäller riksdagsledamöternas tillgång till skrivhjälp beröres i motionerna

huvudsakligen den nu pågående försöksverksamhet varom riksgäldsfullmäktige

tidigare gjort anmälan för riksdagen (BoU:s mem. nr 2, s. 14).

Motionärerna har härutöver tagit upp frågan om arbetsrum för riksdagens

ledamöter. Denna fråga gör utskottet i detta utlåtande till föremål

för närmare behandling. Utskottet behandlar därvid även motionerna I: 705

och II: 832 i vad de avser frågan om användning av kvarteret Vinstocken

för riksbankens räkning.

Det står för utskottet klart att en slutgiltig lösning av arbetsrumsfrågan

förutsätter att riksbankens nuvarande fastighet kan disponeras för riksdagens

räkning. Därvid bör rimligen en omdisposition övervägas beträffande

alla de lokalutrymmen som sålunda skulle stå till riksdagens förfogande, så

att varje lokal användes för det ändamål som den med hänsyn till läge etc.

är bäst lämpad för. Avsikten att bereda riksdagen tillgång till riksbanksfastigheten

har varit bestämmande när beslut fattats att för riksbankens räkning

reservera en tomt i kvarteret Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg.

Enligt hittills föreliggande planer kan emellertid flyttningen av riksbanken

ske först i början av 1970-talet.

Sedan motionerna 1: 489 och II: 600 väcktes har avtal träffats om kronans

förvärv av Skandinaviska bankens fastighet i kvarteret Vinstocken

vid Gustaf Adolfs torg. För förvärv av och ändringsarbeten i denna fastighet

har anslag begärts i propositionen nr 105. Chefen för kommunikationsdepartementet

uttalar där, alt överväganden pågår om fastighetens användning

och att lokaler bl. a. för riksdagens räkning i första hand synes komma

i fråga.

När det gäller hur riksdagens lokalbehov kan tillgodoses genom dessa

fastighetsförvärv har skilda meningar framförts. Den ena, som kommer till

uttryck i motionerna 1: 705 och 11:832, är att riksbanken skall flyttas till

den av staten inköpta bank fastigheten, varigenom det nuvarande riksbankshuset

inom eu nära framtid skulle bli disponibelt för riksdagen. Den andra

meningen är att till fastigheten skall förläggas arbetsrum för riksdagsleda
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

möter eller andra lokaler för riksdagens ändamål, intill dess lokaler kan

beredas i det nuvarande riksbankshuset.

Det först antydda projektet har redan innan motionerna 1:705 och

11:832 väcktes förts på tal inom utskottet. För att få en orientering om dess

genomförbarhet liar utskottet anmodat riksbankschefen att inför utskottet

redogöra för riksbankens syn på möjligheterna att utnyttja bankfastigheten

vid Gustaf Adolfs torg för riksbankens behov. Av redogörelsen -— som

naturligt nog måst grundas på ganska summariska överväganden — framgick

att en provisorisk förflyttning av riksbanken är möjlig. En sådan förflyttning

torde dock förutsätta vissa ändringsarbeten, bl. a. för att skapa

tillgång till skyddade lastplatser för de bilar som ombesörjer sedeltransporter

till och från riksbanken. Ett slutligt ställningstagande till frågan om en

förflyttning av här avsett slag skulle få föregås av en närmare teknisk utredning.

I anledning av de sistnämnda motionerna har utskottet ytterligare prövat

frågan, huruvida en utredning avseende möjligheterna att förflytta riksbanken

till kvarteret Vinstocken bör verkställas. Utskottet har därvid kommit

till uppfattningen att en utredning av denna innebörd icke bör komma

till stånd. Endast en nybyggnad kan enligt utskottets mening ge riksbanken

tillräckligt ändamålsenliga lokaler. Utskottet avvisar därför den i motionerna

I: 705 och II: 832 antydda tanken att en förläggning av riksbanken

till kvarteret Vinstocken skulle kunna bli definitiv. Mot tanken på en

temporär förflyttning talar de olägenheter och kostnader som en sådan

skulle medföra för riksbanken.

För att bereda riksdagen tillgång till riksbankens nuvarande byggnad

bör enligt utskottets mening arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i

kvarteret Fyrmörsaren intensifieras. Om detta arbete inte blir försenat räknar

utskottet med att det nuvarande riksbankshuset efter erforderlig ombyggnad

skall kunna stå till riksdagens förfogande år 1973.

I avvaktan på denna tidpunkt bör temporära lösningar av arbetsrumsfrågan

eftersträvas. Därvid bör särskilt uppmärksammas möjligheten att

för riksdagens behov ta i anspråk lokaler i kvarteret Vinstocken. I motionerna

I: 705 och II: 832 antydes att dessa lokaler på grund av sitt avstånd

från riksdagshuset skulle vara mindre lämpliga att användas för riksdagens

räkning. Denna uppfattning kan utskottet inte dela. I detta sammanhang

vill utskottet framhålla, att arbetsrummen för ledamöterna givetvis

är avsedda att användas under tid då kammarplena icke pågår. Vid planeringen

av hur utrymmena i kvarteret Vinstocken skall kunna utnyttjas

bör en förutsättningslös prövning av möjligheten att flytta olika organ från

riksdagshuset ske. Ett uppslag som därvid bör beaktas är en förläggning

av utskottens lokaler till kvarteret Vinstocken. Om samtliga utskott omplaceras,

skulle i riksdagshuset praktiskt taget ett helt våningsplan och

dessutom betydande delar av två andra våningsplan frigöras. Ett stort an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

7

tal arbetsrum skulle kunna åstadkommas genom en uppdelning av de nuvarande

utskottssalarna på mindre enheter. I detta sammanhang må nämnas

att redan under hösten 1965 en begränsad förbättring av lokaltillgången

i riksdagshuset torde kunna erhållas, sedan riksgäldskontoret och byggnadsstyrelsen

ställt i utsikt att lokaler för riksdagens revisorer och för Nordiska

rådets svenska delegation kan beredas på annat håll än i riksdagshuset.

Utskottet, som fäster stor vikt vid att riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga

snarast får en tillfredsställande lösning, anser att det, såsom anförts

i motionerna 1: 489 och II: 600, bör ges i uppdrag åt riksgäldsfullmäktige

att såsom huvudmän för riksdagens lokaler och ekonomiska förvaltning

pröva olika möjligheter att uppnå detta syfte. Särskilt bör fullmäktige bevaka

riksdagens intressen vid dispositionen av kvarteret Vinstocken. Utskottet

förväntar att den uppgift som pålägges fullmäktige till väsentliga

delar kan lösas snabbt, så att förslag kan framläggas för höstsessionen av

innevarande års riksdag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 489 och 11:600,

såvitt nu är i fråga, måtte uppdraga åt riksgäldsfullmäktige

att med beaktande av vad utskottet anfört framlägga förslag

beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga;

samt

att motionerna I: 705 och 11:832, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding*, Gustaf Henry Hanssno,

Palm, Åkerlund, Augustsson, Rönnberg och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Haglund, Hyltander och Sjönell*.

* Ej närvarande vid justeringen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

Reservation

av herrar Hilding, Mattsson, Regnéll, Larsson i Umeå, Hy Itänder och Sjönell,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Behovet

av att--— (= utskottet)--- — närmare teknisk utred
ning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse denna positiva inställning från

riksbankschefens sida när det gäller att medverka till att den nuvarande

riksbanksbyggnaden ställs till riksdagens förfogande. En utredning i detta

hänseende bör emellertid enligt utskottets mening inte begränsas till att

avse en temporär flyttning. Om det vid en teknisk prövning befinnes möjligt

att i den aktuella fastigheten i kvarteret Vinstocken anordna för riksbankens

behov ändamålsenliga lokaler, hör ingenting hindra att ett sådant alternativ

ersätter den tilltänkta nybyggnaden i kvarteret Fyrmörsaren.

Utskottet vill härvid erinra om att riksdagen ännu inte fattat något slutgiltigt

beslut beträffande riksbankens förläggning. Med anledning av en

framställning från riksbanksfullmäktige 1963, vari meddelades att enighet

nåtts mellan fullmäktige och Stockholms stad om att reservera kvarteret

Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg för en ny riksbanksbyggnad, förklarade

sig riksdagen inte ha någonting att erinra mot att ifrågavarande kvarter

tills vidare reserverades för riksbankens ändamål. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande (1963 nr 32) framhöll emellertid bankoutskottet att

frågan, innan definitivt beslut fattades, borde prövas i ett vidare sammanhang.

Genom att Kungl. Maj:t nu föreslår att staten skall förvärva kvarteret

Vinstocken och den där belägna bankbyggnaden har enligt utskottets mening

ett lämpligt tillfälle för en sådan prövning kommit.

Utskottet vill starkt betona vikten av att riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga

kan lösas snarast. Målet bör vara att varje riksdagsman skall ha

egna arbetslokaler. En sådan lösning kan emellertid inte ernås förrän i samband

med en genomgripande ombyggnad av det nuvarande riksdagshuset,

vilken i sin tur kräver att den förestående författningsreformen avvaktas.

Utskottet delar det i motionerna I: 489 och II: 600 framförda önskemålet att

man i avvaktan härpå bör eftersträva att finna en provisorisk lösning av arbetsrumsfrågan.

Om det efter en utredning skulle visa sig tekniskt och ekonomiskt möjligt

att flytta riksbanken till kvarteret Vinstocken, skulle en sådan flyttning sannolikt

kunna äga rum redan inom cirka ett år. Vad beträffar den enligt avtalet

mellan kronan och Skandinaviska banken medgivna rätten för banken

att framgent förhyra vissa lokaler i den överlåtna fastigheten förutsätter utskottet

att tilläggsförhandlingar kan föras, så att avtalet på denna punkt

ändras i den mån riksbankens intressen så kräver. Efter riksbankens flytt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1965

9

ning skulle iordningställandet av riksbanksbyggnaden för riksdagens ändamål

kunna igångsättas omedelbart. Riksdagen skulle därigenom ganska

snart kunna disponera över ett relativt stort antal arbetsrum. En sådan lösning

ter sig enligt utskottets mening desto mer ändamålsenlig som alla slutgiltiga

lösningar av arbetsrumsfrågan som presenterats, t. ex. av författningsutredningen,

innefattar en ombyggnad för detta ändamål av riksbankshuset.

Förslag till ritningar för en sådan ombyggnad har också, vilket utskottet

redogjorde för i sitt utlåtande nr 29 år 1963, gjorts på beställning av

författningsutredningen.

En utredning av frågan om riksdagens behov av arbetsrum bör emellertid

enligt utskottets mening inte begränsas till möjligheterna att frigöra det nuvarande

riksbankshuset för detta ändamål. Också förutsättningarna för att

utnyttja andra fastigheter i riksdagshusets närhet bör undersökas liksom

möjligheterna till utflyttning från riksdagshuset av institutioner utan direkt

samband med riksdagsarbetet.

Utskottet anser det mest ändamålsenligt att en särskild kommitté med företrädare

dels för teknisk expertis, dels för riksdagsgrupperna tillsättes för

denna uppgift. Med hänsyn till att frågan i så hög grad berör riksbankens

angelägenheter bör denna utredning utföras av en av bankoutskottet tillsatt

kommitté. Denna bör redovisa resultaten av sitt arbete till bankoutskottet.

Utskottet förutsätter att arbetet kan bedrivas i sådan takt, att förslag skall

kunna föreläggas årets riksdag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 489 och II: 600

samt I: 705 och II: 832, samtliga såvitt nu är i fråga, måtte

uppdraga åt bankoutskottet att på sätt som utskottet anfört

utreda och till årets riksdag lägga fram förslag beträffande

riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av postpaketportot m. m. a1 i texten