Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens räkning. På hemställan av bankoutskottet

1965-05-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:40, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens räkning. På hemställan av bankoutskottet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket

angående anordnandet av ett klipparkiv

för riksdagens räkning.

På hemställan av bankoutskottet (uti. nr 39, punkt 13) beslöt 1964 års

riksdag att med bifall till ett motionsledes väckt förslag uppdraga åt styrelsen

för riksdagsbiblioteket att utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv

för riksdagens räkning.

I en till riksdagen ställd, den 3 februari 1965 dagtecknad skrivelse, vilken

hänvisats till bankoutskottet och såsom bilaga fogats till detta utlåtande,

har styrelsen för riksdagsbiblioteket redovisat sin utredning i ämnet och

bl. a. förslagit, att riksdagsbiblioteket skall bemyndigas att till en beräknad

kostnad av 22 000 kronor anskaffa viss mikrofilm och apparatur.

Över den av styrelsen för riksdagsbiblioteket gjorda framställningen har

utskottet inhämtat yttranden från riksgäldsfullmäktige, riksdagens organisationsutredning

och Riksdagsbibliotekets personalförening. Organisationsutredningen

har blott anfört, att den för närvarande inte är beredd att ta

någon ställning till frågan.

Riksgäldsfullmäktige uttalar, att biblioteksstyrelsens förslag i och för sig

icke föranleder någon erinran från fullmäktiges sida. Under hänvisning till

att styrelsen upplyst att förslagens genomförande skulle kräva viss ökning

av lokalutrymmet för riksdagsbiblioteket tar fullmäktige särskilt upp lokalfrågan.

Fullmäktige framhåller, att en lösning av denna är möjlig endast

på bekostnad av andra berättigade intressen, eftersom lokalfördelningen

inom riksdagen måste ske inom ramen för givna, starkt begränsade resurser.

I det aktuella läget skulle erforderligt utrymme närmast få anskaffas

genom att ta i anspråk lokaler som nu är avsedda för sammanträden och för

riksdagsledamöternas eget arbete.

Riksdagsbibliotekets personalförening förordar biblioteksstyrelsens förslag.

Den för studium av mikrofilm erforderliga läsapparaten synes, säger

föreningen, kunna placeras i bibliotekets läsesal. Möjlighet borde finnas att

på ett enkelt sätt ta förstoringar av önskat material i filmerna. Den tillhörande

apparaturen borde därför vara sådan, atl kopieringen kunde ske helt

automatiskt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. .Vr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr iO år 1965

Utskottet. Den av styrelsen för riksdagsbiblioteket gjorda utredningen har

föranletts av ett uppdrag, som i anledning av ett motionsledes väckt förslag

lämnades styrelsen av 1964 års riksdag (BoU:s uti. nr 39, punkt 13). Efter

verkställd utredning har styrelsen stannat för att icke förorda, att ett särskilt

klipparkiv skall komma till stånd. Med hänsyn till de betydande kostnader

som ett sådant klipparkiv skulle föra med sig finner utskottet styrelsens

ställningstagande i denna del vara välmotiverat.

Styrelsen har i stället föreslagit, att andra, redan befintliga klipparkiv

skall utnyttjas för riksdagens behov, delvis genom att mikrofilmer av deras

bestånd anskaffas till riksdagsbiblioteket. För inköp av mikrofilmer och

en därför avsedd läsapparat föreslår styrelsen en ökning av bibliotekets anslag

till omkostnader samt till bokinköp och bokbindning med sammanlagt

22 000 kronor. En förutsättning för förslaget är, framhåller styrelsen, att

någon lokal finns att tillgå.

Utskottet delar biblioteksstyrelsens uppfattning att det behov av tillgång

till tidnings- och tidskriftsurklipp som kan uppstå i samband med riksdagsarbetet

bör kunna fyllas med hjälp av redan befintliga klipparkiv. Vad beträffar

de av styrelsen nämnda mikrofilmerna bör de enligt utskottets mening

kunna utnyttjas hos andra institutioner i Stockholm som disponerar

dessa filmer. Någon anskaffning till riksdagsbiblioteket av ifrågavarande

mikrofilmer och erforderlig apparatur bör därför icke nu komma till stånd.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att förevarande framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Åkerlund, Augustsson, Stefanson* och Mattsson*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund, Börjesson i Falköping och

Jönsson i Arlöv.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr hd år 196ä

3

Bilaga

STYRELSEN FÖR RIKSDAGSBIBLIOTEKET

Till riksdagen

Till svar å Riksdagens skrivelse den 29 maj 1964 får styrelsen för riksdagsbiblioteket

härmed avgiva begärt utlåtande och förslag över frågan om

anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens räkning.

Frågan har tidigare diskuterats inom styrelsen på initiativ av styrelsens

ordförande, men styrelsen har icke ansett sig kunna taga något initiativ

med hänsyn till bl. a. de rådande lokalsvårigheterna. Det har synts styrelsen

angeläget att de nuvarande lokalbehoven för biblioteket tillgodoses, innan

nya lokalkrävande arbetsuppgifter kan övervägas.

I motioner till 1964 års riksdag (I: 579 och II: 706) framhölls behovet och

betydelsen av ett klipparkiv för främst svenska tidningar och tidskrifter

men även omfattande de nordiska grannländernas. Det betonades i motionen,

att riksdagens ledamöter borde beredas goda möjligheter att följa kommentarerna

till den politiska debatten liksom att snabbt få en uppfattning

om debatten om enskilda frågor under längre tidrymder. Motionen föreslog

slutligen, att åt biblioteksstyrelsen borde uppdragas att bereda frågan, vilket

bifölls av riksdagen.

Den ständigt tillväxande tryckmassan har efter hand i hög grad försvårat

eller rentav omöjliggjort eu tillfredsställande bevakning för forskare och

andra intressenter. Problemet är föremål för en intensiv debatt över hela

världen. Med moderna hjälpmedel såsom sedan länge använda mekaniska eller

optiska klassifikationssignaler och numera även datamaskinerna, synes

problemets tekniska sida inom överskådlig tid kunna lösas på ett acceptabelt

sätt. Frågan blir därvid kanske främst, vilka ämnesområden som skall prioriteras.

Medicin, för vilket ämnesområde redan den erforderliga apparaturen

och organisationen i långt gående detaljer planlagts, utformats och

igångsatts, naturvetenskap och teknik gör anspråk på att komma i främsta

rummet. Men användbarheten av hjälpmedlen är också stor inom andra ämnesområden

och ur vederbörande forskares och intressenters synvinkel

högst angelägen. Det problem, vars lösning ännu knappast är tillfredsställande

påbörjad, om man mäter efter kravet på tendens till internationell

samstämmighet, är klassifikationsfrågan. Dennas lösning är det nödvändiga

komplementet till hela komplexets slutliga behandling. Även här skymtar

möjligheter till maskinernas användning, vilket bl. a. prövats på de väldiga

materialmassor, som de amerikanska delstaternas rättsfalls- och författningssamlingar

uppvisar.

De nu antydda hjälpmedlen bär främst diskuterats med hänsyn till den

enormt expanderande mängden av tidskrifter. Men även tidningsmaterialet

har vuxit, så att överblicken allt mer försvåras. Härtill kommer tidningarnas

högst växlande innehåll, ohanterliga format och besvärande tyngd samt papperets

och tryckets brist på hållbarhet. Tidningsmaterialet kan givetvis inte

på samma sätt legitimera sig för den kostnadskrävande apparat, som planlägges

för de vetenskapliga tidskrifterna. Men även beträffande tidningarna

har betydande resultat vunnits i form av mikrofilmning och mikrokort med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

tillhörande läsapparatur, medan däremot mikroprint, d. v. s. tryck på blad

i vanligt bokformat, icke tyckes ha kommit till användning på tidningsmaterial.

För all litteratur gäller att televisionens möjligheter torde bli stora genom

att möjliggöra läsning på avstånd.

Litteraturmassans ansvällning gör, att redan förtecknandet av tidningar

och tidskrifter är ett problem av stora mått. Mångenstädes är det långt ifrån

tillfredsställande löst. För Sveriges del finnes en tillnärmelsevis fullständig

förteckning för tiden t. o. in. år 1899 (Sveriges periodiska litteratur, utarbetad

av Bernhard Lundstedt och utgiven 1895—1902). Någon fortsättning har

ingen ännu vågat sig på, och uppgiften torde med all säkerhet kräva flera

personers arbete, om den skall utföras med samma fordringar på standard

som för huvudverket. För innevarande sekel är man främst och särskilt för

tidningar hänvisad till postala förteckningar, vilka icke innehålla några uppgifter

om de registrerade tidskrifternas och tidningarnas innehåll.

Om alltså blotta förtecknandet av tidskrifter och tidningar uppvisar stora

bristfälligheter, är bearbetningen av deras innehåll så pass begränsad, att

man för största delen av tiden och materialet kan beteckna den som nästan

obefintlig. För olika slag av ämnesbibliografier har det dock ofta befunnits

möjligt och nödvändigt att ta hänsyn även till tidningarnas material. För

dessa ämnesområden är därför bilden betydligt ljusare. Det gäller särskilt

historia, som med rimlig fullsländighet är bibliograferad för tiden efter

1770. Man finner dock, att tidningsmaterialet i stor utsträckning förbigås

i litteraturen med hänvisning till att dess storlek icke gör det möjligt att ta

hänsyn därtill. Ett citat i en publikation blir ofta det enda vittnesbördet om

ett kanske viktigt och betydande tidningsmaterial, som av författaren på

detta sätt kan räddas undan glömskan. Omtryckning av tidningsartiklar i

bokform förekommer som bekant, men det är ingalunda säkert, att just det

värdefullaste materialet härigenom lättare tillgängliggöres.

I många länder har man sedan lång tid tillbaka mer eller mindre utförliga

allmänna indices över tidskrifter och tidningar. Sverige har i detta hänseende

börjat långt senare än kanske flertalet jämförbara länder. Sedan ungefär

ett årtionde har dock genom Bibliotekstjänst i Lund utgivits tryckta, systematiska

förteckningar över utvalda tidskrifters och tidningars innehåll. Tidskriftsuppsatserna

sammanfattas i halvårshäften och tidningsartiklarna i

regel i månadshäften. De förstnämnda utkommer ett till ett och ett halvt år

efter förloppet av den tidrymd, som förteckningen omfattar. Det vore givetvis

i högsta grad önskvärt, att förteckningen skulle kunna utgivas snabbare,

men den kostnadskrävande och förlustbringande verksamheten torde icke

medge någon större förbättring av läget, för så vitt icke statliga anslag kan

komma ifråga. Motsvarande månatliga förteckning över tidningsartiklar beräknas

normalt kunna utkomma cirka sex veckor efter den månads slut,

som registreringen omfattar.

Även tillgängligheten av tidningsmaterialet är i betydande hänseenden

starkt begränsad. Samlingar av tidningar finnes på ett fåtal ställen, och blotta

framtagandet och hanterandet blir mången gång ytterligare hinder för

deras användning. Härvidlag torde dock mikrofilmningen liksom fotokopieringen

innebära, att de värsta olägenheterna undanröjes, ehuru det alltid

kommer att finnas behov, vars tillgodoseende kräver tillgång till originalet.

Betydelsen av tidskrifts- och tidningsmaterialet föranleder många olika

slags försök att på ett eller annat sätt samla, registrera och klassificera detsamma

av både forskare och institutioner. Tidskrifterna är lättare att över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

5

skåda ocli genomgå. Många specialtidskrifter registrerar och refererar tidskriftsmaterial

för bestämda ämnesområden. Det kan i detta sammanhang

påpekas förekomsten av referattidskrifter, d. v. s. tidskrifter, som enbart

referera utkommande tidskriftslitteratur inom ett ämnesområde. Från att

ursprungligen ha varit naturvetenskapernas exklusiva hjälpmedel har de på

sistone även vunnit insteg inom samhällsvetenskaperna statistik, ekonomi

och statskunskap.

Tidningsmaterialet erbjuder andra svårigheter. Här har man valt två vägar,

ofta samtidigt. Dels sammanställer man för sina intressenter artiklar

ur tidningarna, som helt eller delvis återges eller refereras, Dels lägger man

upp klipparkiv, som i regel sorteras i bestämda grupper. Ibland kan klippen

fästas på blad, som cirkulerar. Det torde i detta sammanhang vara tillräckligt

med ett påpekande, att eu rad offentliga institutioner liksom banker och

enskilda företag arbetar på något av de nu antydda sätten för sina intressenter.

Ehuru i princip dessa hjälpmedel är avsedda enbart för den egna personalen

eller det egna företaget, kan de ställas till förfogande för utomstående.

Som exempel kan anföras att i riksdagsbibliotekets övre läsesal återfinnes

dels utrikesdepartementets och dels riksbankens pressöversikter, I många

fall är dock dessa hjälpmedel så pass specialiserade, att de endast kan vara

till nytta för en jämförelsevis snäv krets.

Ett annat sätt att följa med i tidningsmaterialet utan att själv genomgå

tiddningarna är att abonnera på material för visst ämne. Som exempel kan

anföras, att riksdagsbiblioteket sedan några år abonnerar på nekrologer

över riksdagsmän med en årlig kostnad av omkring 100 kronor. Det kan

påpekas, att t. o. m. detta begränsade material erbjuder vissa svårigheter att

hysa och på ett tillfredsställande sätt nyttiggöra på grund av de begränsade

lokal- och personalresurser, som står till buds.

1 vårt land finnes en rad stora klipparkiv av mera allmän natur. Eu del

av dessa har upplagts med hänsyn till viss institution eller visst ämnesområde

men har efter hand vidgats och ställts till utomståendes förfogande.

Andra, som t. ex. de stora Stockholmstidningarnas klipparkiv, står visserligen

i princip öppna för allmänheten. Men man är inte beredd att i någon

större utsträckning tillhandahålla l. ex. fotokopiering och telefonsvar, om

detta måste ske till förfång för det egna företaget, för vilka dessa kostnadskrävande

inrättningar är så viktiga förutsättningar för företagets funktion,

att det knappast icke lönar sig att taga betalt för de verkliga kostnaderna

för begärda tjänster av utomstående.

Bland de existerande klipparkiven kan Sigtunastiftelsens först nämnas.

Upprättat 1918, omfattar det ungefär en miljon trehundratusen klipp. 1

början var det begränsat till Sigtunastiftelsens intresseområden men har

efter hand kommit att spänna över alla ämnen. För närvarande klippes It)

tidningar, därav en från vardera Danmark, Finland och Norge. Materialet,

som är ordnat enligt Sveriges allmänna biblioteksförenings klassifikationssystem,

utlånas ej utanför byggnaden i Sigtuna, men är tillgängligt för allmänheten

hela året. Apparat för fotokopiering finnes.

Det klipparkiv, som är upprättat inom Bibliotekstjänst i Lund, och som

gäller alla ämnesområden, har en annan karaktär. Samtidigt med påbörjandet

av ett index över artiklar i den svenska pressen 1953 upprättades också

ett arkiv för tidningsklipp. Materialet för åren 1953—1956 har överlämnats

till Lunds universitetsbibliotek, men därefter har arkiveringen skett hos

Bibliotekstjänst. Här bevaras klippen under tre år, varunder klippen utlånas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1965

eller kopieras vid beställning. Materialet mikrofilmas också, och efter treårsperiodens

utgång bevaras endast filmkopian. Mikrofilmningen sker månadsvis,

sedan vederbörande häfte av förteckningen kommit i korrektur.

Kostnaderna för mikrofilmkopior är två kronor per styck. Årskostnaden för

allt material beräknas till 780 kronor och kostnaden för hela utgivningstidens

material till ungefär 10 000 kronor.

Pressarkivet vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala omfattar klipp

från svensk dagspress fr. o. m. 1945. För närvarande bevakas inemot sextio

tidningar. Arkivering sker av allt material, som bedömes ha politiskt eller

statsvetenskapligt intresse såsom ledare, artiklar, recensioner, biografier,

referat av tal, utrikeskrönikor. En detaljerad klassifikation underlättar användningen

av arkivet, vars mikrofilmning påbörjats och förts fram til!

1901. Mikrofilmkopior finnes bl. a. vid Stockholms universitets statsvetenskapliga

institution.

Dagens Nyheters klipparkiv, som beräknas omfatta 8—10 miljoner klipp,

är i begränsad omfattning tillgängligt för allmänheten. Fotokopior kan erhållas.

Enstaka klipp finnes från så långt tillbaka som 1909 men först från

och med år 1926 beräknas arkivet vara komplett med hänsyn till avsett

behov. Förutom Dagens Nyheter och Expressen klippes även ledare och

liknande material i andra tidningar i Stockholm och Göteborg samt i utlandet.

Arkivet är ordnat i en alfabetisk serie av sakord, vilka i sin tur fåtl

en systematisk klassning.

Stockbolms-Tidningens klipparkiv, som beräknas omfatta 2 miljoner

klipp, är likaledes tillgängligt för allmänheten. Fotokopior kan erhållas mot

materialkostnad men blott i begränsad omfattning. Arkivet är uppdelat på

i stort sett eu personavdelning och en sakavdelning samt en sportavdelning.

Det äldsta materialet i sakavdelningen är från 1938, men avdelningen är

fullständig från början av 1950-talet. I personavdelningen finns även material

som är äldre än från 1938. Förutom Stockholms-Tidningen och Aftonbladet

klippes även andra huvudstadstidningar och ett par landsortstidningar.

Svenska Dagbladets klipparkiv, som beräknas omfatta cirka 12 miljoner

klipp, är likaledes tillgängligt för allmänheten. Fotokopior utlämnas i begränsad

utsträckning utan ersättning. Arkivet går tillbaka till 1919. Förutom

Svenska Dagbladet klippes även ledare och eventuellt specialariiklar ur

Stockholms tidningar samt undantagsvis utländskt material. Arkivet är systematiskt

ordnat.

Nämnas må i detta sammanhang det för hela den svenska pressen gemensamma

Sveriges pressarkiv på omkring 900 hyllmeter, som närmast avser

att belysa pressens utveckling och historia samt problem, och att vissa tidningar

utanför Stockholm har betydande klipparkiv.

Till slut kan anföras att riksbanken planerar ett klipparkiv, grundat på

ett tjugotal in- och utländska tidningar. Men företaget har hittills ej kunnat

förverkligas.

Med de krav, som torde böra ställas på ett Riksdagens klipparkiv, måste

man räkna med en prenumeration på minst 25 tidningar, sannolikt betydligt

flera. Årskostnaden för dessa 25 tidningar i dubbla exemplar kan beräknas

till ungefär 5 000 kronor. Antalet erforderliga tidskrifter är svårare

att angiva men torde väl med hänsyn till kravet på tidningar och tidskrifter

i övriga nordiska länder få anslås till ungefär 800 eller något mer än två

gänger antalet, som Bibliotekstjänst registrerar för hithörande ämnesområden.

Den årliga kostnaden torde då komma att röra sg om 50 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets utlåtande nr ''it) år 1905

7

Behovet av personal beror på den mängd material, som anses erforderlig

för genomgång. Hnr begränsad man än fastslår materialgenomgången, fordras

det i varje fall minst en kvalificerad person för materialets urval och

klassifikation. Denna person bör också beredas tillfälle att studera förfarandet

på andra håll. Ett oeftergivligt villkor är, att det alltid finnes en

fullgod ersättare, som visserligen i sin tur normalt kan sysselsättas med

andra arbetsuppgifter utanför arkivet. All erfarenhet från klipparkiv pekar

nämligen på svårigheten att avverka uppkomna restantier och just i ett

klipparkiv av den typ det här är fråga om är dröjsmål mer än eljest av ondo.

Härtill kommer svårigheten för en aldrig så kapabel person att ensam avverka

uppkommen balans.

För klippning och sortering fordras minst två personer. Även härvidlag

är det nödvändigt, att det finnes ersättare, som dock kanske delvis kan påräknas

hos den nödvändiga expeditionsvakten och hans ersättare.

Tre rum torde vara ett minimikrav för ett klipparkiv, varvid förutsättes

att själva arkivet förlägges till det rum, i vilket sorteringsarbetet bedrives,

men som i gengäld måste vara mycket rymligt.

Med allt beaktande av värdet av ett klipparkiv och betydelsen av befintligheten

i riksdagshuset synes det dock rimligt att överväga, om det ej

helt eller delvis kan ersättas med utnyttjandet av redan befintliga klipparkiv.

I varje fall synes det uppenbart att äldre material borde kunna införskaffas

som mikrofilm, varvid även läsapparat erfordras. Även om också

detta kräver något utrymme, torde plats kunna upplåtas åt det i ett av de

rum, som upplysningstjänsten för närvarande helt eller delvis använder,

om styrelsens förslag om lokaler till upplysningstjänsten på annat håll kan

bifallas.

Beträffande tidningsmaterialet synes det möjligt att köpa detta fortlöpande

som mikrofilm från Bibliotekstjänst. De senaste veckorna eller den

dryga månad, som ej täckes av Bibliotekstjänsts index och mikrofilm skulle

kunna bevakas genom ett månatligt klipparkiv, som undan för undan kasseras.

Detta måste dock kräva en personalinsats av nyss skisserad omfattning

med erforderliga lokaler och anslag till materialets anskaffande.

Beträffande tidskriftsmaterialet föreligger visserligen en betydande eftersläpning

vid repliering på Bibliotekstjänsts index, men även härvidlag synes

det vara möjligt att arbeta med provisoriska klipparkiv och då lämpligen

halvårsvis.

Sammanfattningsvis vill styrelsen föreslå, att riksdagsbiblioteket bemyndigas

att anskaffa mikrofilm av klipparkiven i Lund och Uppsala med erforderlig

apparatur till eu beräknad kostnad av 22 000 kronor, varav 5 000

för en läsapparat, vilken summa bör belasta omkostnadsanslaget, och 17 000

för mikrofilmerna, varmed anslaget för bokinköp och bokbindning bör höjas.

Förslaget förutsätter, alt någon lokal finnes att tillgå, vilket, enligt vad

styrelsen underrättat sig om i riksgäldskontoret, för närvarande icke är

fallet. Det synes styrelsen lämpligt att för övrigt försöka utnyttja de existerande

klipparkiven och Bibliotekstjänsts indices för de tidrymder, som

ej täckes av mikrofilmer. Ett statsanslag till Bibliotekstjänst i Lund i syfte

att påskynda utgivningen av förteckningen över tidskriftsartiklar torde förtjäna

att övervägas. Stockholm den 3 februari 1965.

Ä styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:

S. G. W. WAHLUNI)

ARCUS BOKTR STHl M I96S 6S002»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.