Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955

1965-05-18 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen

den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m.

I en den 2 april 1965 dagtecknad proposition, nr 113, vilken hänvisats till

bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda,

i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955

(nr 183) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker;

3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen;
4)

lag om ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående införande

av nya lagen om sparbanker;

5) förordning om ändring i förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående

postsparbanken;

6) förordning om ändring i förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angående

postgirorörelse.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås nya bestämmelser om bundna lån i affärsbanker,

sparbanker och jordbrukets kreditkassor. De nya bestämmelserna grundar

sig i huvudsak på ett förslag av kreditinstitututredningen och innebär en

avsevärd liberalisering. Affärsbankerna får enligt förslaget rätt att utlämna

bundna reverslån intill ett belopp motsvarande 25 % av det sammanlagda

beloppet av eget kapital och inlåning. De övriga kreditinstituten får bestämmelser

av motsvarande innehåll.

Samtliga nu nämnda kreditinstitut avses vidare få ökade inlåningsmöjligheter.

Den inlåningsrättsgrundande basen föreslås nämligen, i den mån

den består av förlagskapital, vidgad till det dubbla i förhållande till dess

nuvarande omfattning. Dessutom föreslås att de nuvarande dispenskraven i

fråga om förlagskapitalets ställning i inlåningsavseende slopas.

Slutligen föreslås att den nuvarande begränsningen i sparbanks rätt att

bevilja checkräkningskredit, nämligen till ett maximibelopp i varje individuellt

fall av 25 000 kr., avskaffas.

Förslagen avses skola träda i kraft den 1 juli 1965.

De vid propositionen fogade författningsförslagen bär följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 57 och 62

rörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på

(Nuvarande lydelse)

57

Är lån icke ställt att betalas inom

sex månader, skall bankaktiebolaget

förbehålla sig rätt att uppsäga lånet

till återbetalning senast inom sagda

tid.

Utan att förbehålla sig rätt som

i första stycket sägs må bankbolag

1. bevilja kredit i räkning på

högst ett år;

2. bevilja återlån, varom stadgas

i reglementet angående allmänna

pensionsfondens förvaltning, med

längre löptid än sex månader; samt

3. i enlighet med närmare bestämmelser

i bolagsordningen utlämna

andra lån mot skuldebrev med

längre löptid än sex månader till

sammanlagt belopp av högst tjugu

procent av bolagets eget kapital,

dock att beträffande lån, för vilkas

fulla gäldande staten är ansvarig,

nämnda belopp må överskridas med

sammanlagt högst fem procent av

bolagets eget kapital.

Lån som avses i andra stycket 3

må, där icke staten är ansvarig för

lånets fulla gäldande, icke ställas på

längre återbetalningstid än tio år

och ej heller uppgå till högre belopp

i varje särskilt fall än etthundrafem
1

Senaste lydelse av 57 § se 1962:615 och av l

§§ lagen den 31 mars 1955 om banksätt

nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Ställes lån icke att betalas inom

ett år, skall bankaktiebolaget förbehålla

sig rätt att uppsäga lånet till

återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket

må bankbolag

1. bevilja återlån enligt reglementet

angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid

än ett år;

2. utlämna andra lån mot skuldebrev

med längre löptid än ett år till

sammanlagt belopp motsvarande

högst tjugufem procent av summan

av bolagets eget kapital och dess inlåning

efter avdrag för lån som upptagits

hos allmänna pensionsfonden

i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas

så, att den är förenlig med villkoren

för bankbolagets förbindelser.

Lån som avses i andra stycket 2 må

icke ställas på längre återbetalningstid

än tio år. Utgöres säkerheten för

i § se 1963:181.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965

3

(Nuvarande lydelse)

tiotusen kronor. Beträffande nu avsett

lån, för vars fulla gäldande staten

icke är ansvarig och för vilket

säkerheten utgöres av borgen av annan

än kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, skall i skuldebrevet

utfästas årlig avbetalning i

förhållande till den tid, för vilken

lånet beviljats.

62

Bankaktiebolag äger-----

Såsom inlåning-------

På ansökan av bankbolag äger

Konungen, efter hörande av fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret

samt tillsynsmyndigheten,

medgiva att av bolaget utställda förlagsbevis

icke skola anses såsom inlåning

samt att med bolagets eget

kapital må likställas, intill ett belopp

motsvarande högst hälften av bolagets

aktiekapital, nominella värdet å

förlagsbevis, utställda av bolaget.

(Föreslagen lydelse)

sådant lån av borgen, skall i skuldebrevet

utfästas årlig avbetalning i

förhållande till den tid för vilken

lånet beviljas.

Bankbolaget skall förbehålla sig

rätt att uppsäga lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast

inom tre månader, om säkerheten

för lånet försvagas i märklig mån.

Bestämmelserna i denna paragraf

äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten eller kommun

eller därmed jämförlig samfällighet

är ansvarig. Föreskriften i tredje

stycket första punkten gäller dock

även sådant lån.

§■

— -— miljoner kronor.

— pantförskrivna medel.

Bankbolag äger utan hinder av

bestämmelserna i första stycket

upplåna medel mot förlagsbevis. Sålunda

upplånat kapital må vid tilllämpning

av nämnda bestämmelser

intill ett belopp motsvarande bolagets

aktiekapital likställas med dess

eget kapital. I fråga om kapital, som

kan av långivaren återkrävas inom

fem år, skall dock iakttagas att med

bolagets eget kapital må likställas

högst så stor del av det varje år

förfallande beloppet som svarar mot

en tiondel av bolagets aktiekapital.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 27—29 §§ lagen den 3 juni 1955 om sparbanker1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

27 §.

Sparbank äger--_____----sparbankens fonder.

I intet---------sparbankens fonder.

På ansökan av sparbank äger

Konungen, efter hörande av fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret

samt tillsynsmyndigheten,

medgiva att av sparbanken utställda

förlagsbevis icke skola anses såsom

inlåning samt att med sparbankens

fonder må likställas, intill ett belopp

motsvarande högst hälften av sparbankens

reservfond, nominella värdet

å förlagsbevis, utställda av sparbanken.

Sparbank, som

Sparbank äger utan hinder av bestämmelserna

i första stycket upplåna

medel mot förlagsbevis. Sålunda

upplånat kapital må vid tillämpning

av nämnda bestämmelser intill

ett belopp motsvarande sparbankens

reservfond likställas med sparbankens

fonder. I fråga om kapital,

som kan av långivaren återkrävas inom

fem år, skall dock iakttagas att

med sparbankens fonder må likställas

högst så stor del av det varje år

förfallande beloppet som svarar mot

en tiondel av sparbankens reservfond.

i beräkning.

28 §.

Sparbanks utlåningsrörelse---

Lån må ej utlämnas mot annat

fordringsbevis än skuldebrev. Utan

hinder av vad sålunda stadgas må

dock beviljas kredit i checkräkning

till belopp i varje särskilt fall av

högst tjugufemtusen kronor.

Lån utan-------— jämförlig samfällighet.

I övrigt-----------i sparbanken.

Lån, för vilket säkerheten utgöres

av borgen av annan än kommun eller

därmed jämförlig samfällighet,

må utlämnas endast på viss tid och

ej utestå längre ån femton år. Är

lånet ställt på längre återbetalning stid

än ett år, skall i skuldebrevet ut
-

— sparbankens verksamhetsområde.

Lån må ej utlämnas mot annat

fordringsbevis än skuldebrev. Utan

hinder av vad sålunda stadgas må

dock beviljas kredit i checkräkning.

1 Senaste lydelse av 27 § se 1962:234, av 28 § se 1963:180 och av 29 § se 1962:616.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

5

(Nuvarande lydelse)

fästas årlig avbetalning i förhållande

till den tid, för vilken lånet beviljats;

dock må frihet från avbetalning

kunna medgivas, där fråga är

om studielån, under högst fem år

från lånets utlämnande samt i övrigt,

där så finnes påkallat med hänsyn

till lånets ändamål, under högst

tre år från samma tidpunkt. Oavsett

vad som avtalats om återbetalning,

skall sparbank förbehålla sig

sådan uppsägningsrätt som i 29 §

första stycket sägs.

Vad i fjärde och femte styckena

är stadgat skall ej gälla lån, för vars

fulla gäldande staten är ansvarig.

29

Är lån, för vars fulla gäldande

staten icke är ansvarig eller för vilket

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet ej svarar i egenskap av

huvudgäldenär eller löftesmän, icke

ställt att betalas inom tre månader

eller, där fråga är om lån, för vilket

säkerheten utgöres av inteckning

i fast egendom eller tomträtt, inom

sex månader, skall sparbanken förbehålla

sig rätt att uppsäga lånet till

återbetalning senast inom tid, som

nyss för varje fall sagts; och må sådan

uppsägningsrätt icke i något avseende

inskränkas av sparbanken.

Utan förbehåll om uppsägningsrätt

må dock återlån enligt reglementet

angående allmänna pensionsfondens

förvaltning beviljas med längre löptid

än här angivits samt kredit i

checkräkning beviljas på högst ett

år.

Utan hinder av vad i första stycket

sägs må sparbank, där summan

av insättarnas behållning å sparbanksräkning

och sparbankens fonder

enligt senaste bokslut uppgår till

minst fem miljoner kronor, på sätt

och i den omfattning nedan stadgas

mot säkerhet av inteckning i fast

egendom inom verksamhetsområdet

eller tomträtt till fastighet inom om
-

(Föreslagen lydelse)

Vad i fjärde stycket är stadgat

skall ej gälla lån, för vars fulla gäldande

staten är ansvarig.

Ställes lån icke att betalas inom

ett år, skall sparbanken förbehålla

sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning

senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket

må sparbank

1. bevilja återlån enligt reglementet

angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid

än ett år;

2. utlämna andra lån mot skuldebrev

med längre löptid än ett år till

sammanlagt belopp motsvarande

högst tjugufem procent av summan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1965

(Nuvarande lydelse)

rådet utlämna lån, ställt på längre

återbetalningstid än sex månader,

utan att därvid förbehålla sig rätt

att uppsäga lånet till återbetalning

inom sagda tid.

Lån som nyss sagts må utlämnas

högst till ett sammanlagt belopp

motsvarande trettio procent av summan

av insättarnas behållning å

sparbanksräkning och sparbankens

fonder enligt senaste bokslut. Högst

en femtedel av nämnda belopp må

ställas att förfalla under ett och

samma år. Lånen må icke ställas på

längre återbetalningstid än tio år.

Innan lån, varom nu är fråga, beviljas,

skall sparbanken företaga

uppskattning av värdet å den fasta

egendomen eller å byggnad eller

byggnader, som uppförts å den med

tomträtt upplåtna fastigheten.

Såsom säkerhet må godtagas allenast

inteckning i jordbruksfastighet

eller i sådan bostads- eller affärsfastighet,

som är belägen inom område

för vilket stadsplan eller byggnadsplan

fastställts, eller inteckning i

tomträtt till bebyggd fastighet inom

dylikt område, såvida den eller de

byggnader, som finnas uppförda å

tomträttsmarken, äro avsedda väsentligen

för bostadsändamål samt

4 kap. lagen om nyttjanderätt till

fast egendom i dess lydelse av den 5

juni 1953 äger tillämpning å tomträtten.

Inteckningen skall ligga inom

sextio procent av senast fastställda

taxeringsvärdet å den fasta egendomen,

byggnaden eller byggnaderna

och likaledes inom sextio procent av

det i nästföregående stycke omförmälda

uppskattningsvärdet.

Sparbank skall förbehålla sig rätt

att till betalning senast inom tre månader

uppsäga lån, varom nu är

fråga, därest den intecknade fasta

egendomen eller tomträtten till följd

av vanvård av byggnad, skogsavverkning

eller av annan anledning undergår

sådan värdeminskning, att

(Föreslagen lydelse)

av sparbankens fonder och dess inlåning

efter avdrag för lån som upptagits

hos allmänna pensionsfonden

i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas

så, att den är förenlig med villkoren

för sparbankens förbindelser.

Lån som avses i andra stycket 2 må

icke ställas på längre återbetalningstid

än tio år.

Utgöres säkerheten för lån av borgen

och är lånet ställt på längre

återbetalningstid än ett år, skall i

skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid för vilken

lånet beviljas. Sådant lån må, i

annat fall än i fråga om lån som avses

i andra stycket, utlämnas endast

på viss tid och ej utestå längre än

femton år. Därvid må frihet från avbetalning

medgivas, för studielån under

högst fem år från lånets utlämnande,

och för annat lån, om

det är påkallat med hänsyn till lånets

ändamål, under högst tre år

från samma tidpunkt.

Sparbanken skall förbehålla sig

rätt att uppsäga lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast

inom tre månader, om säkerheten för

lånet försvagas i märklig mån.

Bestämmelserna i denna paragraf

äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten eller kommun

eller därmed jämförlig samfällighet

är ansvarig. Föreskriften i tredje

stycket första punkten gäller dock

även sådant lån.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1965

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

säkerheten i märklig mån försvagas,

eller därest tomträtten uppsäges.

Nedsättning av taxeringsvärdet å

den fasta egendomen eller å byggnaden

eller byggnaderna å den med

tomträtt upplåtna fastigheten skall

icke i och för sig utgöra grund för

uppsägning. I fråga om återlån, som

avses i första stycket, skall sparbank

förbehålla sig rätt att, därest den för

lånet ställda säkerheten i märklig

mån försvagas, uppsäga lånet till

betalning senast inom tre månader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasseröreisen

Härigenom förordnas, att 17, 34 och 36 §§ lagen den 25 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 §.

Centralkassa för-----—--åt medlemmarna.

Centralkassa äger från allmänheten

mottaga inlåning på räkning som

av bank allmänneligen begagnas

ävensom upptaga lån mot sådana för

den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som medföra rätt till

betalning först efter utfärdarens övriga

fordringsägare (förlagsbevis).

Det åligger------dessa

Centralkassa äger från allmänheten

mottaga inlåning på räkning som

av bank allmänneligen begagnas

ävensom upptaga lån mot sådana för

den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som medföra rätt till betalning

först efter utfärdarens övriga

fordringsägare (förlagsbevis).

Härutöver må kassan, i samband

med återlån enligt reglementet

angående allmänna pensionsfondens

förvaltning, hos denna fond upptaga

däremot svarande lån.

kassor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

34 §.

Centralkassa äger-------eget kapital.

I intet------eget kapital.

Såsom inlåning--------än centralkassan.

På ansökan av centralkassa äger

Konungen, efter hörande av fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret

samt tillsynsmyndigheten, medgiva

att av centralkassan utställda

förlagsbevis icke skola anses såsom

inlåning samt att med eget kapital

må likställas, intill ett belopp motsvarande

högst hälften av det belopp

vartill centralkassans och de anslutna

jordbrukskassornas eget kapital

uppgår, nominella värdet på förlagsbevis,

utställda av centralkassan.

Centralkassa äger utan hinder av

bestämmelserna i första stycket upplåna

medel mot förlagsbevis. Sålunda

upplånat kapital må vid tillämpning

av nämnda bestämmelser intill

ett belopp motsvarande centralkassans

och de anslutna jordbrukskassornas

eget kapital likställas med

detta kapital. I fråga om kapital, som

kan av långivaren återkrävas inom

fem år, skall dock iakttagas att med

centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas

eget kapital må likställas

högst så stor del av det varje

år förfallande beloppet som svarar

mot en tiondel av detta kapital.

36 §.

Kredit från-------vederbörande centralkassa.

Reverslån må beviljas på högst ett

år eller, om pant av fastighetsinteckning

eller obligationer blivit ställd,

på viss tid, högst tre månader, efter

uppsägning. Kredit i räkning må beviljas

på högst ett år. Växel må diskonteras

på högst sex månader. Omsättning

av kredit må kunna medgivas.

Ställes lån icke att betalas inom

ett år, skall kreditkassan förbehålla

sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning

senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt andra stycket

må

1. centralkassa bevilja återlån enligt

reglementet angående allmänna

pensionsfondens förvaltning med

längre löptid än ett år;

2. kreditkassa utlämna andra lån

mot skuldebrev med längre löptid än

ett år till sammanlagt belopp, vilket

jämte det sammanlagda beloppet

av här avsedd utlåning från övriga

kreditkassor inom vederbörande

centralkassas verksamhetsområde

motsvarar högst tjugufem procent

av summan av centralkassans

och de anslutna jordbrukskassornas

eget kapital samt centralkassans inlåning

efter avdrag för lån som upptagits

hos allmänna pensionsfonden

i samband med återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas

så, att den är förenlig med vill
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

koren för kreditkassans förbindelser.

Lån som avses i tredje stycket

2 må icke ställas på längre återbetalningstid

än tio år. Utgöres säkerheten

för sådant lån av borgen,

skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid

för vilken lånet beviljas.

Centralkassa skall enligt 17 § tredje

stycket meddela de särskilda anvisningar

som fordras för tillämpningen

av bestämmelserna i tredje

stycket 2 och fjärde stycket första

punkten.

Kreditkassa skall förbehålla sig

rätt att uppsäga lån som avses i tredje

stycket senast inom tre månader,

om säkerheten för lånet försvagas i

märklig mån.

Bestämmelserna i denna paragraf

äga icke tillämpning på lån, för vars

fulla gäldande staten eller kommun

eller därmed jämförlig samfällighet

är ansvarig. Föreskrifterna i första

stycket och fjärde stycket första

punkten gälla dock även sådant lån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående införande av

nya lagen om sparbanker

Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 3 juni 1955 angående införande

av nya lagen om sparbanker skall upphöra att gälla, dels att 6 §

förstnämnda lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

*§•

Utan hinder av vad i 29 § femte

stycket nya lagen stadgas beträffande

säkerhet för lån, vilket är ställt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

på längre återbetalningstid än sex

månader och beträffande vilket sparbanken

icke förbehållit sig rätt att

uppsäga lånet till återbetalning inom

sagda tid, må sparbank jämväl i

fortsättningen såsom säkerhet för

dylikt lån godtaga inteckning i sådan

tomträtt till inom sparbankens

verksamhetsområde belägen fastighet

med byggnad avsedd huvudsakligen

för bostadsändamål eller till

affärslokaler, beträffande vilken i

kap. lagen om nyttjanderätt till fast

egendom i dess lydelse före den 1 januari

1954 äger tillämpning; dock

att avtal, varigenom tomträtten upplåtits,

skall hava upprättats i enlighet

med av sparbanksinspektionen

godkänt formulär eller eljest hava

blivit godtaget av inspektionen samt

att återbetalningstiden för lånet icke

skall utgå senare än fem år före

tomträttsavtalets upphörande.

6

I fråga---—------

9. Utan hinder av vad i 28 § fjärde

stycket eller 29 § femte stycket nya

lagen stadgas beträffande säkerhet

för lån, må egendom, som innan nya

lagen vunnit tillämpning å sparbanken

genom att registrering skett

ställts som säkerhet för lån, alltjämt

godtagas som sådan under lånets

fortsatta löptid.

10. De styrelseledamöter---;

§•

— år 1965.

9. Utan hinder av vad i 28 § fjärde

stycket nya lagen stadgas beträffande

säkerhet för lån, må egendom,

som innan nya lagen vunnit tillämpning

å sparbanken genom att registrering

skett ställts som säkerhet för

lån, alltjämt godtagas som sådan under

lånets fortsatta löptid.

likvidationen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1965

11

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 21 juni 1922 (nr 277)

angående postsparbanken

Härigenom förordnas, dels att 10 § förordningen den 21 juni 1922 angående

postsparbanken1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att i övrigt i nämnda förordning ordet generalpoststyrelsen och for
-

mer av detta ord skola ersättas med

former därav.

(Nuvarande lydelse)

10

I postsparbanken innestående medel

äger generalpoststyrelsen förvalta

och fruktbargöra enligt grunder,

som av Kungl. Maj :t bestämmas.

För att tillgodose tillfälligt penningbehov

för postsparbanken äger

generalpoststyrelsen begagna kredit i

checkräkning hos riksbanken eller

inländskt bankaktiebolag eller annorledes

upptaga lån.

ordet poststyrelsen och motsvarande

(Föreslagen lydelse)

§•

I postsparbanken innestående medel

äger poststyrelsen förvalta och

fruktbargöra enligt grunder, som av

Kungl. Maj :t bestämmas.

För att tillgodose tillfälligt penningbehov

för postsparbanken äger

poststyrelsen begagna kredit i checkräkning

hos riksbanken eller inländskt

bankaktiebolag eller annorledes

upptaga lån. Dessutom äger

poststyrelsen, i samband med återlån

enligt reglementet den 28 maj

1959 (nr 293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning, hos

denna fond upptaga däremot svarande

lån.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1958:598.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 11 juli 1924 (nr 378)

angående postgirorörelse

Härigenom förordnas, dels att 12 § förordningen den 11 juli 1924 angående

postgirorörelse1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att i övrigt i nämnda förordning ordet generalpoststyrelsen och former

av detta ord skola ersättas med ordet poststyrelsen och motsvarande

former därav.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

De i postgirorörelsen innestående

medel äger generalpoststyrelsen förvalta

och fruktbargöra enligt grunder,

som av Kungl. Maj :t bestämmas.

Av den-------av Kungl.

För att tillgodose tillfälligt penningbehov

för postgirorörelsen äger

generalpoststyrelsen begagna kredit

i checkräkning hos riksbanken eller

inländskt bankaktiebolag eller annorledes

upptaga lån.

De i postgirorörelsen innestående

medel äger poststyrelsen förvalta

och fruktbargöra enligt grunder, som

av Kungl. Maj :t bestämmas.

Maj :t.

För att tillgodose tillfälligt penningbehov

för postgirorörelsen äger

poststyrelsen begagna kredit i checkräkning

hos riksbanken eller inländskt

bankaktiebolag eller annorledes

upptaga lån. Dessutom äger

poststyrelsen,, i samband med återlån

enligt reglementet den 28 maj

1959 (nr 293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning, hos

denna fond upptaga däremot svarande

lån.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa

till propositionen. I denna behandlas frågan om krediters löptid på s. 16—

51, frågan om förlagslånens ställning som grund för inlåning på s. 51—61

och frågan om sparbanks rätt att bevilja checkräkningskredit på s. 61—65,

varjämte specialmotivering till vissa punkter i författningsförslagen ges på

s. 65—71.

1 Senaste lydelse av 12 § se 1958:599.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il år 19115

13

Utskottet. Tre olika förslag framlägges i den nu förevarande propositionen.

Såsom viktigast av dessa torde få betecknas det förslag som avser

nya bestämmelser om bundna lån i affärsbanker, sparbanker och jordbrukets

kreditkassor. Därutöver föreslås dels att dessa kreditinstitut skall få

ökade inlåningsmöjligheter genom att förlagskapitalet i större utsträckning

än hittills och utan särskilt medgivande skall grunda inlåningsrätt,

dels att rätten för sparbank att bevilja checkräkningskredit icke längre

skall vara maximerad till visst belopp i varje särskilt fall.

Det förstnämnda förslaget har i sin ursprungliga form väckts av kreditinstitututredningen,

vilken sedan hösten 1962 är sysselsatt med att pröva

frågan om gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden.

I utredningens direktiv har särskilt angivits, att nuvarande regler

rörande bunden långivning bör tas upp till granskning. Utskottet har under

de senaste åren ett flertal gånger haft anledning att hänvisa till utredningens

överväganden i detta hänseende, senast innevarande år i utlåtanden

(nr 23 och 25) som berört de mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden.

När kreditinstitututredningen nu, innan den redovisar sina huvudresultat,

i ett särskilt betänkande har föreslagit en väsentlig liberalisering av reglerna

om rätten att lämna bundna lån, har detta skett under den bestämt

uttalade förutsättningen att utredningens fortsatta arbete med gränsdragningsproblemen

inte föregripes härigenom. Remissinstanserna har med ett

undantag ställt sig positiva till förslaget. Undanlaget är bankinspektionen,

som i motsats till utredningen anser att denna har föregripit resultaten

av sitt fortsatta arbete, enligt inspektionens uppfattning i onödan, eftersom

en separat lösning av frågan om rätten att bevilja bundna lån inte

skulle erfordras nu. Utskottet, som genom sin tidigare behandling av hithörande

frågor blivit övertygat om att den föreslagna reformen är av stor

betydelse i synnerhet för näringslivet, delar uppfattningen att den kan och

bör genomföras omedelbart.

De bestämmelser som nu föreslås är till skillnad från de hittills gällande

enhetliga för alla de berörda kreditinstituten. Även i detta avseende har

bankinspektionen framfört kritik. Till bemötande därav uttalar departementschefen,

att ett frångående av förslaget om enhetlighet i reglerna kan

motiveras endast av en principiell uppfattning att en lagfäst gränsdragning

mellan de olika kreditinstitutens verksamhetsområden skall vidmakthållas

även framgent. Att hävda denna uppfattning innebär, menar departementschefen,

att i förtid la ställning i den gränsdragningsfråga som kreditinstitututredningen

har att pröva. Enligt utskottets mening är detta resonemang

knappast hållbart — med större rätt kan övergivandet av den hittillsvarande

differentieringen mellan kreditinstituten sägas föregripa utredningens

ståndpunktstagande. Oavsett denna invändning är utskottet emellertid

berett att ansluta sig till vad som på denna punkt föreslås i propositionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965

När det gäller förslagets konkreta utformning har utskottets granskning

icke i något avseende givit anledning till erinran. Utskottet vill påpeka att

för postbankens del hithörande regler i huvudsak kommer att utfärdas av

Kungl. Maj :t i administrativ ordning och således icke detaljredovisas i propositionen.

Det föreslagna införandet i postbanks- och postgiroförordningarna

av en bestämmelse om rätt för poststyrelsen att i samråd med återlån

upptaga lån i allmänna pensionsfonden tillstyrkes av utskottet.

I den här behandlade delen av propositionen berör departementschefen

avslutningsvis frågan om en skärpt amorteringsskyldighet när det gäller

bundna lån. Då vad departementschefen härvidlag uttalar snarast har karaktären

av tilläggsdirektiv för kreditinstitututredningens arbete, föranleder

det inte något yttrande från utskottets sida.

Kreditinstitututredningen har även fått sig anvisad uppgiften att pröva

frågan om förlagsupplåningens ställning i inlåningshänseende. När detta

spörsmål nu har aktualiserats är det emellertid i första hand med anledning

av en framställning som gjorts av Svenska bankföreningen och varöver

utredningen avgivit utlåtande. De båda opinionsyttringarna har resulterat

i propositionens förslag, som bl. a. innebär att förlagskapital kan tillgodoräknas

som inlåningsrättsgrundande i dubbelt så stor utsträckning som

nu. Den förordade ändringen får betraktas som ett provisorium och godtas

med hänsyn därtill även av bankinspektionen. Utskottet tillstyrker dess genomförande

med den i propositionen angivna detaljutformningen.

Önskemålet att beloppsmaximeringen för sparbankernas checkräkningskrediter

skall slopas har framförts av Svenska sparbanksföreningen och

vunnit stöd icke blott av kreditinstitututredningen utan även av bankinspektionen.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att även denna ändring

av gällande regler för kreditinstituten utan våda kan genomföras inom

ramen för den nu aktuella delreformen.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte med bifall till förevarande proposition

antaga de vid propositionen fogade författningsförslagen.

Stockholm den 18 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ål år 1965

15

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Augustsson*, Per Jacobsson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Börjesson

i Falköping och Gustavsson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTA. STHLM 1965 650029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 a1 i texten