Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955
1965-05-18 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965
1
Nr 41
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen
den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse, m. m.
I en den 2 april 1965 dagtecknad proposition, nr 113, vilken hänvisats till
bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda,
i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955
(nr 183) om bankrörelse;
2) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker;
3) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen;
4)
lag om ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående införande
av nya lagen om sparbanker;
5) förordning om ändring i förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående
postsparbanken;
6) förordning om ändring i förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angående
postgirorörelse.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås nya bestämmelser om bundna lån i affärsbanker,
sparbanker och jordbrukets kreditkassor. De nya bestämmelserna grundar
sig i huvudsak på ett förslag av kreditinstitututredningen och innebär en
avsevärd liberalisering. Affärsbankerna får enligt förslaget rätt att utlämna
bundna reverslån intill ett belopp motsvarande 25 % av det sammanlagda
beloppet av eget kapital och inlåning. De övriga kreditinstituten får bestämmelser
av motsvarande innehåll.
Samtliga nu nämnda kreditinstitut avses vidare få ökade inlåningsmöjligheter.
Den inlåningsrättsgrundande basen föreslås nämligen, i den mån
den består av förlagskapital, vidgad till det dubbla i förhållande till dess
nuvarande omfattning. Dessutom föreslås att de nuvarande dispenskraven i
fråga om förlagskapitalets ställning i inlåningsavseende slopas.
Slutligen föreslås att den nuvarande begränsningen i sparbanks rätt att
bevilja checkräkningskredit, nämligen till ett maximibelopp i varje individuellt
fall av 25 000 kr., avskaffas.
Förslagen avses skola träda i kraft den 1 juli 1965.
De vid propositionen fogade författningsförslagen bär följande lydelse.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 41
2
Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr 183)
om bankrörelse
Härigenom förordnas, att 57 och 62
rörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på
(Nuvarande lydelse)
57
Är lån icke ställt att betalas inom
sex månader, skall bankaktiebolaget
förbehålla sig rätt att uppsäga lånet
till återbetalning senast inom sagda
tid.
Utan att förbehålla sig rätt som
i första stycket sägs må bankbolag
1. bevilja kredit i räkning på
högst ett år;
2. bevilja återlån, varom stadgas
i reglementet angående allmänna
pensionsfondens förvaltning, med
längre löptid än sex månader; samt
3. i enlighet med närmare bestämmelser
i bolagsordningen utlämna
andra lån mot skuldebrev med
längre löptid än sex månader till
sammanlagt belopp av högst tjugu
procent av bolagets eget kapital,
dock att beträffande lån, för vilkas
fulla gäldande staten är ansvarig,
nämnda belopp må överskridas med
sammanlagt högst fem procent av
bolagets eget kapital.
Lån som avses i andra stycket 3
må, där icke staten är ansvarig för
lånets fulla gäldande, icke ställas på
längre återbetalningstid än tio år
och ej heller uppgå till högre belopp
i varje särskilt fall än etthundrafem
1
Senaste lydelse av 57 § se 1962:615 och av l
§§ lagen den 31 mars 1955 om banksätt
nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
§•
Ställes lån icke att betalas inom
ett år, skall bankaktiebolaget förbehålla
sig rätt att uppsäga lånet till
återbetalning senast inom sagda tid.
Utan förbehåll enligt första stycket
må bankbolag
1. bevilja återlån enligt reglementet
angående allmänna pensionsfondens
förvaltning med längre löptid
än ett år;
2. utlämna andra lån mot skuldebrev
med längre löptid än ett år till
sammanlagt belopp motsvarande
högst tjugufem procent av summan
av bolagets eget kapital och dess inlåning
efter avdrag för lån som upptagits
hos allmänna pensionsfonden
i samband med återlån.
Förfallotiden för lån skall bestämmas
så, att den är förenlig med villkoren
för bankbolagets förbindelser.
Lån som avses i andra stycket 2 må
icke ställas på längre återbetalningstid
än tio år. Utgöres säkerheten för
i § se 1963:181.
Bankoutskottets utlåtande nr it år 1965
3
(Nuvarande lydelse)
tiotusen kronor. Beträffande nu avsett
lån, för vars fulla gäldande staten
icke är ansvarig och för vilket
säkerheten utgöres av borgen av annan
än kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, skall i skuldebrevet
utfästas årlig avbetalning i
förhållande till den tid, för vilken
lånet beviljats.
62
Bankaktiebolag äger-----
Såsom inlåning-------
På ansökan av bankbolag äger
Konungen, efter hörande av fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret
samt tillsynsmyndigheten,
medgiva att av bolaget utställda förlagsbevis
icke skola anses såsom inlåning
samt att med bolagets eget
kapital må likställas, intill ett belopp
motsvarande högst hälften av bolagets
aktiekapital, nominella värdet å
förlagsbevis, utställda av bolaget.
(Föreslagen lydelse)
sådant lån av borgen, skall i skuldebrevet
utfästas årlig avbetalning i
förhållande till den tid för vilken
lånet beviljas.
Bankbolaget skall förbehålla sig
rätt att uppsäga lån som avses i andra
stycket till återbetalning senast
inom tre månader, om säkerheten
för lånet försvagas i märklig mån.
Bestämmelserna i denna paragraf
äga icke tillämpning på lån, för vars
fulla gäldande staten eller kommun
eller därmed jämförlig samfällighet
är ansvarig. Föreskriften i tredje
stycket första punkten gäller dock
även sådant lån.
§■
— -— miljoner kronor.
— pantförskrivna medel.
Bankbolag äger utan hinder av
bestämmelserna i första stycket
upplåna medel mot förlagsbevis. Sålunda
upplånat kapital må vid tilllämpning
av nämnda bestämmelser
intill ett belopp motsvarande bolagets
aktiekapital likställas med dess
eget kapital. I fråga om kapital, som
kan av långivaren återkrävas inom
fem år, skall dock iakttagas att med
bolagets eget kapital må likställas
högst så stor del av det varje år
förfallande beloppet som svarar mot
en tiondel av bolagets aktiekapital.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.
4
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker
Härigenom förordnas, att 27—29 §§ lagen den 3 juni 1955 om sparbanker1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
27 §.
Sparbank äger--_____----sparbankens fonder.
I intet---------sparbankens fonder.
På ansökan av sparbank äger
Konungen, efter hörande av fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret
samt tillsynsmyndigheten,
medgiva att av sparbanken utställda
förlagsbevis icke skola anses såsom
inlåning samt att med sparbankens
fonder må likställas, intill ett belopp
motsvarande högst hälften av sparbankens
reservfond, nominella värdet
å förlagsbevis, utställda av sparbanken.
Sparbank, som
Sparbank äger utan hinder av bestämmelserna
i första stycket upplåna
medel mot förlagsbevis. Sålunda
upplånat kapital må vid tillämpning
av nämnda bestämmelser intill
ett belopp motsvarande sparbankens
reservfond likställas med sparbankens
fonder. I fråga om kapital,
som kan av långivaren återkrävas inom
fem år, skall dock iakttagas att
med sparbankens fonder må likställas
högst så stor del av det varje år
förfallande beloppet som svarar mot
en tiondel av sparbankens reservfond.
i beräkning.
28 §.
Sparbanks utlåningsrörelse---
Lån må ej utlämnas mot annat
fordringsbevis än skuldebrev. Utan
hinder av vad sålunda stadgas må
dock beviljas kredit i checkräkning
till belopp i varje särskilt fall av
högst tjugufemtusen kronor.
Lån utan-------— jämförlig samfällighet.
I övrigt-----------i sparbanken.
Lån, för vilket säkerheten utgöres
av borgen av annan än kommun eller
därmed jämförlig samfällighet,
må utlämnas endast på viss tid och
ej utestå längre ån femton år. Är
lånet ställt på längre återbetalning stid
än ett år, skall i skuldebrevet ut
-
— sparbankens verksamhetsområde.
Lån må ej utlämnas mot annat
fordringsbevis än skuldebrev. Utan
hinder av vad sålunda stadgas må
dock beviljas kredit i checkräkning.
1 Senaste lydelse av 27 § se 1962:234, av 28 § se 1963:180 och av 29 § se 1962:616.
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
5
(Nuvarande lydelse)
fästas årlig avbetalning i förhållande
till den tid, för vilken lånet beviljats;
dock må frihet från avbetalning
kunna medgivas, där fråga är
om studielån, under högst fem år
från lånets utlämnande samt i övrigt,
där så finnes påkallat med hänsyn
till lånets ändamål, under högst
tre år från samma tidpunkt. Oavsett
vad som avtalats om återbetalning,
skall sparbank förbehålla sig
sådan uppsägningsrätt som i 29 §
första stycket sägs.
Vad i fjärde och femte styckena
är stadgat skall ej gälla lån, för vars
fulla gäldande staten är ansvarig.
29
Är lån, för vars fulla gäldande
staten icke är ansvarig eller för vilket
kommun eller därmed jämförlig
samfällighet ej svarar i egenskap av
huvudgäldenär eller löftesmän, icke
ställt att betalas inom tre månader
eller, där fråga är om lån, för vilket
säkerheten utgöres av inteckning
i fast egendom eller tomträtt, inom
sex månader, skall sparbanken förbehålla
sig rätt att uppsäga lånet till
återbetalning senast inom tid, som
nyss för varje fall sagts; och må sådan
uppsägningsrätt icke i något avseende
inskränkas av sparbanken.
Utan förbehåll om uppsägningsrätt
må dock återlån enligt reglementet
angående allmänna pensionsfondens
förvaltning beviljas med längre löptid
än här angivits samt kredit i
checkräkning beviljas på högst ett
år.
Utan hinder av vad i första stycket
sägs må sparbank, där summan
av insättarnas behållning å sparbanksräkning
och sparbankens fonder
enligt senaste bokslut uppgår till
minst fem miljoner kronor, på sätt
och i den omfattning nedan stadgas
mot säkerhet av inteckning i fast
egendom inom verksamhetsområdet
eller tomträtt till fastighet inom om
-
(Föreslagen lydelse)
Vad i fjärde stycket är stadgat
skall ej gälla lån, för vars fulla gäldande
staten är ansvarig.
Ställes lån icke att betalas inom
ett år, skall sparbanken förbehålla
sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning
senast inom sagda tid.
Utan förbehåll enligt första stycket
må sparbank
1. bevilja återlån enligt reglementet
angående allmänna pensionsfondens
förvaltning med längre löptid
än ett år;
2. utlämna andra lån mot skuldebrev
med längre löptid än ett år till
sammanlagt belopp motsvarande
högst tjugufem procent av summan
6
Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1965
(Nuvarande lydelse)
rådet utlämna lån, ställt på längre
återbetalningstid än sex månader,
utan att därvid förbehålla sig rätt
att uppsäga lånet till återbetalning
inom sagda tid.
Lån som nyss sagts må utlämnas
högst till ett sammanlagt belopp
motsvarande trettio procent av summan
av insättarnas behållning å
sparbanksräkning och sparbankens
fonder enligt senaste bokslut. Högst
en femtedel av nämnda belopp må
ställas att förfalla under ett och
samma år. Lånen må icke ställas på
längre återbetalningstid än tio år.
Innan lån, varom nu är fråga, beviljas,
skall sparbanken företaga
uppskattning av värdet å den fasta
egendomen eller å byggnad eller
byggnader, som uppförts å den med
tomträtt upplåtna fastigheten.
Såsom säkerhet må godtagas allenast
inteckning i jordbruksfastighet
eller i sådan bostads- eller affärsfastighet,
som är belägen inom område
för vilket stadsplan eller byggnadsplan
fastställts, eller inteckning i
tomträtt till bebyggd fastighet inom
dylikt område, såvida den eller de
byggnader, som finnas uppförda å
tomträttsmarken, äro avsedda väsentligen
för bostadsändamål samt
4 kap. lagen om nyttjanderätt till
fast egendom i dess lydelse av den 5
juni 1953 äger tillämpning å tomträtten.
Inteckningen skall ligga inom
sextio procent av senast fastställda
taxeringsvärdet å den fasta egendomen,
byggnaden eller byggnaderna
och likaledes inom sextio procent av
det i nästföregående stycke omförmälda
uppskattningsvärdet.
Sparbank skall förbehålla sig rätt
att till betalning senast inom tre månader
uppsäga lån, varom nu är
fråga, därest den intecknade fasta
egendomen eller tomträtten till följd
av vanvård av byggnad, skogsavverkning
eller av annan anledning undergår
sådan värdeminskning, att
(Föreslagen lydelse)
av sparbankens fonder och dess inlåning
efter avdrag för lån som upptagits
hos allmänna pensionsfonden
i samband med återlån.
Förfallotiden för lån skall bestämmas
så, att den är förenlig med villkoren
för sparbankens förbindelser.
Lån som avses i andra stycket 2 må
icke ställas på längre återbetalningstid
än tio år.
Utgöres säkerheten för lån av borgen
och är lånet ställt på längre
återbetalningstid än ett år, skall i
skuldebrevet utfästas årlig avbetalning
i förhållande till den tid för vilken
lånet beviljas. Sådant lån må, i
annat fall än i fråga om lån som avses
i andra stycket, utlämnas endast
på viss tid och ej utestå längre än
femton år. Därvid må frihet från avbetalning
medgivas, för studielån under
högst fem år från lånets utlämnande,
och för annat lån, om
det är påkallat med hänsyn till lånets
ändamål, under högst tre år
från samma tidpunkt.
Sparbanken skall förbehålla sig
rätt att uppsäga lån som avses i andra
stycket till återbetalning senast
inom tre månader, om säkerheten för
lånet försvagas i märklig mån.
Bestämmelserna i denna paragraf
äga icke tillämpning på lån, för vars
fulla gäldande staten eller kommun
eller därmed jämförlig samfällighet
är ansvarig. Föreskriften i tredje
stycket första punkten gäller dock
även sådant lån.
Bankoutskottets utlåtande nr M år 1965
7
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
säkerheten i märklig mån försvagas,
eller därest tomträtten uppsäges.
Nedsättning av taxeringsvärdet å
den fasta egendomen eller å byggnaden
eller byggnaderna å den med
tomträtt upplåtna fastigheten skall
icke i och för sig utgöra grund för
uppsägning. I fråga om återlån, som
avses i första stycket, skall sparbank
förbehålla sig rätt att, därest den för
lånet ställda säkerheten i märklig
mån försvagas, uppsäga lånet till
betalning senast inom tre månader.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)
om jordbrukskasseröreisen
Härigenom förordnas, att 17, 34 och 36 §§ lagen den 25 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
17 §.
Centralkassa för-----—--åt medlemmarna.
Centralkassa äger från allmänheten
mottaga inlåning på räkning som
av bank allmänneligen begagnas
ävensom upptaga lån mot sådana för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som medföra rätt till
betalning först efter utfärdarens övriga
fordringsägare (förlagsbevis).
Det åligger------dessa
Centralkassa äger från allmänheten
mottaga inlåning på räkning som
av bank allmänneligen begagnas
ävensom upptaga lån mot sådana för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
som medföra rätt till betalning
först efter utfärdarens övriga
fordringsägare (förlagsbevis).
Härutöver må kassan, i samband
med återlån enligt reglementet
angående allmänna pensionsfondens
förvaltning, hos denna fond upptaga
däremot svarande lån.
kassor.
8
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
34 §.
Centralkassa äger-------eget kapital.
I intet------eget kapital.
Såsom inlåning--------än centralkassan.
På ansökan av centralkassa äger
Konungen, efter hörande av fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret
samt tillsynsmyndigheten, medgiva
att av centralkassan utställda
förlagsbevis icke skola anses såsom
inlåning samt att med eget kapital
må likställas, intill ett belopp motsvarande
högst hälften av det belopp
vartill centralkassans och de anslutna
jordbrukskassornas eget kapital
uppgår, nominella värdet på förlagsbevis,
utställda av centralkassan.
Centralkassa äger utan hinder av
bestämmelserna i första stycket upplåna
medel mot förlagsbevis. Sålunda
upplånat kapital må vid tillämpning
av nämnda bestämmelser intill
ett belopp motsvarande centralkassans
och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital likställas med
detta kapital. I fråga om kapital, som
kan av långivaren återkrävas inom
fem år, skall dock iakttagas att med
centralkassans och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital må likställas
högst så stor del av det varje
år förfallande beloppet som svarar
mot en tiondel av detta kapital.
36 §.
Kredit från-------vederbörande centralkassa.
Reverslån må beviljas på högst ett
år eller, om pant av fastighetsinteckning
eller obligationer blivit ställd,
på viss tid, högst tre månader, efter
uppsägning. Kredit i räkning må beviljas
på högst ett år. Växel må diskonteras
på högst sex månader. Omsättning
av kredit må kunna medgivas.
Ställes lån icke att betalas inom
ett år, skall kreditkassan förbehålla
sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning
senast inom sagda tid.
Utan förbehåll enligt andra stycket
må
1. centralkassa bevilja återlån enligt
reglementet angående allmänna
pensionsfondens förvaltning med
längre löptid än ett år;
2. kreditkassa utlämna andra lån
mot skuldebrev med längre löptid än
ett år till sammanlagt belopp, vilket
jämte det sammanlagda beloppet
av här avsedd utlåning från övriga
kreditkassor inom vederbörande
centralkassas verksamhetsområde
motsvarar högst tjugufem procent
av summan av centralkassans
och de anslutna jordbrukskassornas
eget kapital samt centralkassans inlåning
efter avdrag för lån som upptagits
hos allmänna pensionsfonden
i samband med återlån.
Förfallotiden för lån skall bestämmas
så, att den är förenlig med vill
-
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
9
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
koren för kreditkassans förbindelser.
Lån som avses i tredje stycket
2 må icke ställas på längre återbetalningstid
än tio år. Utgöres säkerheten
för sådant lån av borgen,
skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning
i förhållande till den tid
för vilken lånet beviljas.
Centralkassa skall enligt 17 § tredje
stycket meddela de särskilda anvisningar
som fordras för tillämpningen
av bestämmelserna i tredje
stycket 2 och fjärde stycket första
punkten.
Kreditkassa skall förbehålla sig
rätt att uppsäga lån som avses i tredje
stycket senast inom tre månader,
om säkerheten för lånet försvagas i
märklig mån.
Bestämmelserna i denna paragraf
äga icke tillämpning på lån, för vars
fulla gäldande staten eller kommun
eller därmed jämförlig samfällighet
är ansvarig. Föreskrifterna i första
stycket och fjärde stycket första
punkten gälla dock även sådant lån.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen den 3 juni 1955 (nr 417) angående införande av
nya lagen om sparbanker
Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 3 juni 1955 angående införande
av nya lagen om sparbanker skall upphöra att gälla, dels att 6 §
förstnämnda lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
*§•
Utan hinder av vad i 29 § femte
stycket nya lagen stadgas beträffande
säkerhet för lån, vilket är ställt
10
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
på längre återbetalningstid än sex
månader och beträffande vilket sparbanken
icke förbehållit sig rätt att
uppsäga lånet till återbetalning inom
sagda tid, må sparbank jämväl i
fortsättningen såsom säkerhet för
dylikt lån godtaga inteckning i sådan
tomträtt till inom sparbankens
verksamhetsområde belägen fastighet
med byggnad avsedd huvudsakligen
för bostadsändamål eller till
affärslokaler, beträffande vilken i
kap. lagen om nyttjanderätt till fast
egendom i dess lydelse före den 1 januari
1954 äger tillämpning; dock
att avtal, varigenom tomträtten upplåtits,
skall hava upprättats i enlighet
med av sparbanksinspektionen
godkänt formulär eller eljest hava
blivit godtaget av inspektionen samt
att återbetalningstiden för lånet icke
skall utgå senare än fem år före
tomträttsavtalets upphörande.
6
I fråga---—------
9. Utan hinder av vad i 28 § fjärde
stycket eller 29 § femte stycket nya
lagen stadgas beträffande säkerhet
för lån, må egendom, som innan nya
lagen vunnit tillämpning å sparbanken
genom att registrering skett
ställts som säkerhet för lån, alltjämt
godtagas som sådan under lånets
fortsatta löptid.
10. De styrelseledamöter---;
§•
— år 1965.
9. Utan hinder av vad i 28 § fjärde
stycket nya lagen stadgas beträffande
säkerhet för lån, må egendom,
som innan nya lagen vunnit tillämpning
å sparbanken genom att registrering
skett ställts som säkerhet för
lån, alltjämt godtagas som sådan under
lånets fortsatta löptid.
likvidationen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.
Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1965
11
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 21 juni 1922 (nr 277)
angående postsparbanken
Härigenom förordnas, dels att 10 § förordningen den 21 juni 1922 angående
postsparbanken1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att i övrigt i nämnda förordning ordet generalpoststyrelsen och for
-
mer av detta ord skola ersättas med
former därav.
(Nuvarande lydelse)
10
I postsparbanken innestående medel
äger generalpoststyrelsen förvalta
och fruktbargöra enligt grunder,
som av Kungl. Maj :t bestämmas.
För att tillgodose tillfälligt penningbehov
för postsparbanken äger
generalpoststyrelsen begagna kredit i
checkräkning hos riksbanken eller
inländskt bankaktiebolag eller annorledes
upptaga lån.
ordet poststyrelsen och motsvarande
(Föreslagen lydelse)
§•
I postsparbanken innestående medel
äger poststyrelsen förvalta och
fruktbargöra enligt grunder, som av
Kungl. Maj :t bestämmas.
För att tillgodose tillfälligt penningbehov
för postsparbanken äger
poststyrelsen begagna kredit i checkräkning
hos riksbanken eller inländskt
bankaktiebolag eller annorledes
upptaga lån. Dessutom äger
poststyrelsen, i samband med återlån
enligt reglementet den 28 maj
1959 (nr 293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning, hos
denna fond upptaga däremot svarande
lån.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.
1 Senaste lydelse av 10 § se 1958:598.
12
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 11 juli 1924 (nr 378)
angående postgirorörelse
Härigenom förordnas, dels att 12 § förordningen den 11 juli 1924 angående
postgirorörelse1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att i övrigt i nämnda förordning ordet generalpoststyrelsen och former
av detta ord skola ersättas med ordet poststyrelsen och motsvarande
former därav.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
12 §.
De i postgirorörelsen innestående
medel äger generalpoststyrelsen förvalta
och fruktbargöra enligt grunder,
som av Kungl. Maj :t bestämmas.
Av den-------av Kungl.
För att tillgodose tillfälligt penningbehov
för postgirorörelsen äger
generalpoststyrelsen begagna kredit
i checkräkning hos riksbanken eller
inländskt bankaktiebolag eller annorledes
upptaga lån.
De i postgirorörelsen innestående
medel äger poststyrelsen förvalta
och fruktbargöra enligt grunder, som
av Kungl. Maj :t bestämmas.
Maj :t.
För att tillgodose tillfälligt penningbehov
för postgirorörelsen äger
poststyrelsen begagna kredit i checkräkning
hos riksbanken eller inländskt
bankaktiebolag eller annorledes
upptaga lån. Dessutom äger
poststyrelsen,, i samband med återlån
enligt reglementet den 28 maj
1959 (nr 293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning, hos
denna fond upptaga däremot svarande
lån.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.
Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa
till propositionen. I denna behandlas frågan om krediters löptid på s. 16—
51, frågan om förlagslånens ställning som grund för inlåning på s. 51—61
och frågan om sparbanks rätt att bevilja checkräkningskredit på s. 61—65,
varjämte specialmotivering till vissa punkter i författningsförslagen ges på
s. 65—71.
1 Senaste lydelse av 12 § se 1958:599.
Bankoutskottets utlåtande nr il år 19115
13
Utskottet. Tre olika förslag framlägges i den nu förevarande propositionen.
Såsom viktigast av dessa torde få betecknas det förslag som avser
nya bestämmelser om bundna lån i affärsbanker, sparbanker och jordbrukets
kreditkassor. Därutöver föreslås dels att dessa kreditinstitut skall få
ökade inlåningsmöjligheter genom att förlagskapitalet i större utsträckning
än hittills och utan särskilt medgivande skall grunda inlåningsrätt,
dels att rätten för sparbank att bevilja checkräkningskredit icke längre
skall vara maximerad till visst belopp i varje särskilt fall.
Det förstnämnda förslaget har i sin ursprungliga form väckts av kreditinstitututredningen,
vilken sedan hösten 1962 är sysselsatt med att pröva
frågan om gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden.
I utredningens direktiv har särskilt angivits, att nuvarande regler
rörande bunden långivning bör tas upp till granskning. Utskottet har under
de senaste åren ett flertal gånger haft anledning att hänvisa till utredningens
överväganden i detta hänseende, senast innevarande år i utlåtanden
(nr 23 och 25) som berört de mindre och medelstora företagens finansieringsförhållanden.
När kreditinstitututredningen nu, innan den redovisar sina huvudresultat,
i ett särskilt betänkande har föreslagit en väsentlig liberalisering av reglerna
om rätten att lämna bundna lån, har detta skett under den bestämt
uttalade förutsättningen att utredningens fortsatta arbete med gränsdragningsproblemen
inte föregripes härigenom. Remissinstanserna har med ett
undantag ställt sig positiva till förslaget. Undanlaget är bankinspektionen,
som i motsats till utredningen anser att denna har föregripit resultaten
av sitt fortsatta arbete, enligt inspektionens uppfattning i onödan, eftersom
en separat lösning av frågan om rätten att bevilja bundna lån inte
skulle erfordras nu. Utskottet, som genom sin tidigare behandling av hithörande
frågor blivit övertygat om att den föreslagna reformen är av stor
betydelse i synnerhet för näringslivet, delar uppfattningen att den kan och
bör genomföras omedelbart.
De bestämmelser som nu föreslås är till skillnad från de hittills gällande
enhetliga för alla de berörda kreditinstituten. Även i detta avseende har
bankinspektionen framfört kritik. Till bemötande därav uttalar departementschefen,
att ett frångående av förslaget om enhetlighet i reglerna kan
motiveras endast av en principiell uppfattning att en lagfäst gränsdragning
mellan de olika kreditinstitutens verksamhetsområden skall vidmakthållas
även framgent. Att hävda denna uppfattning innebär, menar departementschefen,
att i förtid la ställning i den gränsdragningsfråga som kreditinstitututredningen
har att pröva. Enligt utskottets mening är detta resonemang
knappast hållbart — med större rätt kan övergivandet av den hittillsvarande
differentieringen mellan kreditinstituten sägas föregripa utredningens
ståndpunktstagande. Oavsett denna invändning är utskottet emellertid
berett att ansluta sig till vad som på denna punkt föreslås i propositionen.
14
Bankoutskottets utlåtande nr il år 1965
När det gäller förslagets konkreta utformning har utskottets granskning
icke i något avseende givit anledning till erinran. Utskottet vill påpeka att
för postbankens del hithörande regler i huvudsak kommer att utfärdas av
Kungl. Maj :t i administrativ ordning och således icke detaljredovisas i propositionen.
Det föreslagna införandet i postbanks- och postgiroförordningarna
av en bestämmelse om rätt för poststyrelsen att i samråd med återlån
upptaga lån i allmänna pensionsfonden tillstyrkes av utskottet.
I den här behandlade delen av propositionen berör departementschefen
avslutningsvis frågan om en skärpt amorteringsskyldighet när det gäller
bundna lån. Då vad departementschefen härvidlag uttalar snarast har karaktären
av tilläggsdirektiv för kreditinstitututredningens arbete, föranleder
det inte något yttrande från utskottets sida.
Kreditinstitututredningen har även fått sig anvisad uppgiften att pröva
frågan om förlagsupplåningens ställning i inlåningshänseende. När detta
spörsmål nu har aktualiserats är det emellertid i första hand med anledning
av en framställning som gjorts av Svenska bankföreningen och varöver
utredningen avgivit utlåtande. De båda opinionsyttringarna har resulterat
i propositionens förslag, som bl. a. innebär att förlagskapital kan tillgodoräknas
som inlåningsrättsgrundande i dubbelt så stor utsträckning som
nu. Den förordade ändringen får betraktas som ett provisorium och godtas
med hänsyn därtill även av bankinspektionen. Utskottet tillstyrker dess genomförande
med den i propositionen angivna detaljutformningen.
Önskemålet att beloppsmaximeringen för sparbankernas checkräkningskrediter
skall slopas har framförts av Svenska sparbanksföreningen och
vunnit stöd icke blott av kreditinstitututredningen utan även av bankinspektionen.
Utskottet ansluter sig till uppfattningen att även denna ändring
av gällande regler för kreditinstituten utan våda kan genomföras inom
ramen för den nu aktuella delreformen.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen måtte med bifall till förevarande proposition
antaga de vid propositionen fogade författningsförslagen.
Stockholm den 18 maj 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Bankoutskottets utlåtande nr ål år 1965
15
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Augustsson*, Per Jacobsson och Lundberg;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Börjesson
i Falköping och Gustavsson i Ängelholm.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTA. STHLM 1965 650029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 a1 i texten