Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965
1965-05-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:42, Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965
1
Nr 42
Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition om ökning
av de svenska insatserna i Internationella valutafonden
och Världsbanken.
I en den 2 april 1965 dagtecknad proposition, nr 122, vilken hänvisats till
bankontskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av ett propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med i propositionen redovisade
resolutionstexter, godkänna en höjning av den svenska kvoten i Internationella
valutafonden med 75 milj. dollar till 225 milj. dollar samt en
ökning av den svenska andelen i Världsbankens grundfond med 40 milj.
dollar till 240 milj. dollar ävensom att lämna riksbanken garanti för täckning
av de eventuella förluster som hänför sig till de ökade insatserna och
vilka fullmäktige i riksbanken inte anser böra belasta banken,
dels bemyndiga riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet samt
påtaga sig de förpliktelser som följer med teckning av 400 andelar, var och
en med ett nominellt värde av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond,
dels ock antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30
juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.
Sistnämnda lagförslag, som avser en i samband med kvothöjningen i
Valutafonden aktualiserad ändring av riksbankslagens stadgande om den
supplementära sedeltäckningen, har följande lydelse. 1
1 llihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 42
2
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år J965
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges
riksbank
Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
10 §.
Riksbankens utelöpande---— —---annan säkerhet;
g) medel, utlånade till Internatio- g) tillgodohavande på grund av
nella valutafonden. insats i eller utlåning till Internatio
nella
valutafonden.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uPPgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande motiveringen för vad som föreslagits i propositionen får utskottet
hänvisa till densamma.
Utskottet. Den svenska kvoten i Internationella valutafonden uppgår för
närvarande till 150 miljoner dollar, varav 25 procent inbetalats i guld och 75
procent erlagts i kronor till fondens konto i riksbanken. I Världsbanken är
den svenska andelen 200 miljoner dollar. Av detta belopp har 2 procent erlagts
i guld och 18 procent i kronor, medan resterande 80 procent utgör ett
garantibelopp som skall inbetalas endast om så är nödvändigt för att möta
bankens förpliktelser.
Under senare år har det internationella betalningssystemet och det framtida
behovet av likviditet i det internationella penningsystemet varit föremål
för studium såväl inom den s. k. tioländergruppen, vari Sverige ingår,
som inom Internationella valutafonden. Som ett resultat av dessa studier har
lörslag nu framlagts om en ökning av Valutafondens resurser. Förslaget
innebär dels att medlemsländernas kvoter generellt skall ökas med 25 procent,
dels att en selektiv ökning skall ske av sådana kvoter som inte längre 1
1 Senaste lydelse av 10 § se 1962:192.
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 19(15
3
anses återspegla respektive lands ekonomiska ställning. Till de sexton länder
som berörs av förslaget om en selektiv kvothöjning hör Sverige. I enlighet
med gällande praxis förutsätts att en proportionell höjning skall ske även
av dessa länders andelar i Världsbankens grundfond.
För Sveriges del blir konsekvenserna av den föreslagna utvidgningen av
Valutafondens resurser att den svenska kvoten höjes med 75 miljoner dollar
till 225 miljoner dollar. Av ökningen faller 30 miljoner dollar på den selektiva
höjningen och 45 miljoner dollar på den generella höjningen. Kvothöjningen
skall finansieras på det sättet att riksbanken erlägger 18,75 miljoner
dollar i guld samt till fondens konto i riksbanken avsätter motvärdet i kronor
till 56,25 miljoner dollar. Den föreslagna ökningen av Världsbankens
kapital innebär för Sveriges vidkommande att andelen i grundfonden ökar
med 40 miljoner dollar till 240 miljoner dollar. Av ökningen skall riksbanken
erlägga 0,4 miljoner dollar i guld och 3,6 miljoner dollar i kronor; för
resterande del skall riksbanken lämna en garanti.
Internationella valutafonden har vid ett flertal tillfällen under senare år
lämnat verksamt stöd till olika länder med betalningssvårigheter. Genom det
nu föreliggande förslaget avses fondens resuresr bli förstärkta i syfte att den
skall kunna möta den växande efterfrågan på internationell likviditet som
uppstår genom världshandelns expansion. Även om vårt land inte behövt anlita
fondens resurser, har dock, såsom även departementschefen understryker,
den svenska ekonomien dragit betydande fördelar av fondens verksamhet.
Inte minst vår omfattande utrikeshandel och dess beroende av ett väl
fungerande internationellt betalningssystem talar för att det för Sveriges del
är väsentligt att stödja en utbyggnad av Valutafonden. Utskottet har redan
i tidigare sammanhang framhållit värdet av de under senare år intensifierade
strävandena att erhålla ökad stabilitet i de internationella betalningsförbindelserna.
Enligt utskottets mening är det angeläget att Sverige nu lämnar
sin fulla medverkan i det internationella samarbete som sker inom Internationella
valutafonden och Världsbanken. Utskottet tillstyrker således den
föreslagna höjningen av den svenska kvoten i Valutafonden och ökningen av
den svenska andelen i Världsbankens grundfond.
I propositionen upptages också ett av riksbanksfullmäktige framlagt förslag
om att tillgodohavande på grund av direkta insatser i Valutafonden
skall när det gäller stadgandena om supplementär sedeltäckning likställas
med i valutareserven ingående tillgångar. Utskottet har för sin del ingen erinran
mot en sådan ändring av riksbankslagen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
I. bifalla förevarande proposition, i vad den avser ökning
av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och
Världsbanken;
4
Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965
II. antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437)
för Sveriges riksbank.
Stockholm den 18 maj 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Äke
Larsson, Palm, Åkerlund, Augustsson* och Per Jacobsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Börjesson
i Falköping och Gustavsson i Ängelholm.
* E] närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Åkerlund, som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Den svenska kvoten--— (= utskottet)--— lämna en garanti.
Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit värdet av de under senare
är intensifierade strävandena att säkra stabilitet i det internationella betalningssystemet.
Den svenska ekonomien har otvivelaktigt indirekt dragit betydande
fördelar av Internationella valutafondens verksamhet, även om vårt
land inte behövt anlita fondens resurser. Inte minst vår omfattande utrikeshandel
och dess beroende av ett väl fungerande internationellt betalningssystem
talar för att Sverige bör stödja en förstärkning av Valutafondens förmåga
att lämna valutakrediter. Syftet därmed skulle vara att bättre kunna
möta ett växande behov av internationell likviditet, som kan uppstå genom
världshandelns expansion. Den närmare granskningen av olika metoder att
höja den internationella likviditeten äger enligt vad utskottet erfarit för närvarande
rum på vederbörligt håll. I detta sammanhang har utskottet observerat
att intill 350 miljoner dollars värde av Internationella valutafondens
guldkassa avses skola dubbelräknas genom att ingå som guldtillgodohavande
såväl i fondens som i Förenta staternas och Storbritanniens internationellt
likvida medel. Utskottet, som hyser tveksamhet härför, vill för sin del framhålla
att Internationella valutafondens karaktär inte bör ändras utan föregående
noggrann utredning och förhandling. Vidkommande vårt lands bi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr i2 år 1965 5
drag till fondens utlåningskapacitet vill utskottet erinra om att Sveriges kvot
vid vårt inträde i fonden ansågs böra hållas låg. Med hänsyn till att Sverige
aldrig anlitat fondens resurser kan enligt utskottets mening vår kvot, som
reglerar storleken såväl av vår dragningsrätt som av våra insatser och vår
långivning, inte anses vara klart ur linje med övriga kvoter, om Sverige biträder
den generella kvothöjningen. Utskottet förordar därför, att riksdagen
godkänner denna samt beslutar i enlighet med den första av Internationella
valutafondens styrelses resolutioner ävensom lämnar den av riksbanksfullmäktige
begärda garantien. Därmed avstyrker utskottet den föreslagna selektiva
kvothöjningen.
Enligt praxis anpassas andelarna i Världsbanken i regel efter kvoterna i
Valutafonden och höjes vid selektiva kvotökningar i fonden. Vid bifall till utskottets
hemställan enligt ovan bortfaller behovet av höjning av kvoten i
Världsbanken. Utskottet vill framhålla att Sveriges deltagande i långivningen
till icke-industriländer icke därigenom behöver lida förfång. Genom riksdagens
beslut om stöd till den Världsbanken närstående Internationella utvecklingsfonden
(IDA), till vilken Sverige ensamt av alla länder lämnar betydande
extra bidrag utöver ordinarie bidrag, kan lån på för låntagaren förmånligare
villkor lämnas än den Världsbanken kan ge. Utskottet ansluter sig hellre
till denna linje av fortsatt internationellt kreditstöd till icke-industriländer.
Vad angår förslaget att Sveriges kapitalinsats i Internationella valutafonden
till den del den motsvarar den s. k., guldtranchen skall räknas som supplementär
sedeltäckning vill utskottet framhålla att enligt dess mening guldtranchen
övergått till fonden. Även om en obegränsad åtcrlånerätt därtill
alltid kan påräknas inger det principiella betänkligheter att basera sedelutgivningen
på icke-ägda reserver. Utskottet avstyrker följaktligen Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
I. i vad förevarande proposition avser ökning av de svenska
insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken
dels bifalla propositionen, såvitt fråga är om eu höjning
av den svenska kvoten i Valutafonden med 118 miljoner dollar,
motsvarande den avsedda generella ökningen av kvoterna
i fonden, och om därav föranledda bemyndiganden,
dels i övrigt avslå propositionen,
II. avslå det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för
Sveriges riksbank.»
MARCUS BOKTA. STHIM l»6S »5002»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 a1 i texten