Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965

1965-05-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:42, Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965

1

Nr 42

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition om ökning

av de svenska insatserna i Internationella valutafonden

och Världsbanken.

I en den 2 april 1965 dagtecknad proposition, nr 122, vilken hänvisats till

bankontskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av ett propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med i propositionen redovisade

resolutionstexter, godkänna en höjning av den svenska kvoten i Internationella

valutafonden med 75 milj. dollar till 225 milj. dollar samt en

ökning av den svenska andelen i Världsbankens grundfond med 40 milj.

dollar till 240 milj. dollar ävensom att lämna riksbanken garanti för täckning

av de eventuella förluster som hänför sig till de ökade insatserna och

vilka fullmäktige i riksbanken inte anser böra belasta banken,

dels bemyndiga riksbanken att tillskjuta det erforderliga kapitalet samt

påtaga sig de förpliktelser som följer med teckning av 400 andelar, var och

en med ett nominellt värde av 100 000 dollar, i Världsbankens grundfond,

dels ock antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30

juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank.

Sistnämnda lagförslag, som avser en i samband med kvothöjningen i

Valutafonden aktualiserad ändring av riksbankslagens stadgande om den

supplementära sedeltäckningen, har följande lydelse. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 42 år J965

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Riksbankens utelöpande---— —---annan säkerhet;

g) medel, utlånade till Internatio- g) tillgodohavande på grund av

nella valutafonden. insats i eller utlåning till Internatio
nella

valutafonden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPPgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande motiveringen för vad som föreslagits i propositionen får utskottet

hänvisa till densamma.

Utskottet. Den svenska kvoten i Internationella valutafonden uppgår för

närvarande till 150 miljoner dollar, varav 25 procent inbetalats i guld och 75

procent erlagts i kronor till fondens konto i riksbanken. I Världsbanken är

den svenska andelen 200 miljoner dollar. Av detta belopp har 2 procent erlagts

i guld och 18 procent i kronor, medan resterande 80 procent utgör ett

garantibelopp som skall inbetalas endast om så är nödvändigt för att möta

bankens förpliktelser.

Under senare år har det internationella betalningssystemet och det framtida

behovet av likviditet i det internationella penningsystemet varit föremål

för studium såväl inom den s. k. tioländergruppen, vari Sverige ingår,

som inom Internationella valutafonden. Som ett resultat av dessa studier har

lörslag nu framlagts om en ökning av Valutafondens resurser. Förslaget

innebär dels att medlemsländernas kvoter generellt skall ökas med 25 procent,

dels att en selektiv ökning skall ske av sådana kvoter som inte längre 1

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962:192.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 19(15

3

anses återspegla respektive lands ekonomiska ställning. Till de sexton länder

som berörs av förslaget om en selektiv kvothöjning hör Sverige. I enlighet

med gällande praxis förutsätts att en proportionell höjning skall ske även

av dessa länders andelar i Världsbankens grundfond.

För Sveriges del blir konsekvenserna av den föreslagna utvidgningen av

Valutafondens resurser att den svenska kvoten höjes med 75 miljoner dollar

till 225 miljoner dollar. Av ökningen faller 30 miljoner dollar på den selektiva

höjningen och 45 miljoner dollar på den generella höjningen. Kvothöjningen

skall finansieras på det sättet att riksbanken erlägger 18,75 miljoner

dollar i guld samt till fondens konto i riksbanken avsätter motvärdet i kronor

till 56,25 miljoner dollar. Den föreslagna ökningen av Världsbankens

kapital innebär för Sveriges vidkommande att andelen i grundfonden ökar

med 40 miljoner dollar till 240 miljoner dollar. Av ökningen skall riksbanken

erlägga 0,4 miljoner dollar i guld och 3,6 miljoner dollar i kronor; för

resterande del skall riksbanken lämna en garanti.

Internationella valutafonden har vid ett flertal tillfällen under senare år

lämnat verksamt stöd till olika länder med betalningssvårigheter. Genom det

nu föreliggande förslaget avses fondens resuresr bli förstärkta i syfte att den

skall kunna möta den växande efterfrågan på internationell likviditet som

uppstår genom världshandelns expansion. Även om vårt land inte behövt anlita

fondens resurser, har dock, såsom även departementschefen understryker,

den svenska ekonomien dragit betydande fördelar av fondens verksamhet.

Inte minst vår omfattande utrikeshandel och dess beroende av ett väl

fungerande internationellt betalningssystem talar för att det för Sveriges del

är väsentligt att stödja en utbyggnad av Valutafonden. Utskottet har redan

i tidigare sammanhang framhållit värdet av de under senare år intensifierade

strävandena att erhålla ökad stabilitet i de internationella betalningsförbindelserna.

Enligt utskottets mening är det angeläget att Sverige nu lämnar

sin fulla medverkan i det internationella samarbete som sker inom Internationella

valutafonden och Världsbanken. Utskottet tillstyrker således den

föreslagna höjningen av den svenska kvoten i Valutafonden och ökningen av

den svenska andelen i Världsbankens grundfond.

I propositionen upptages också ett av riksbanksfullmäktige framlagt förslag

om att tillgodohavande på grund av direkta insatser i Valutafonden

skall när det gäller stadgandena om supplementär sedeltäckning likställas

med i valutareserven ingående tillgångar. Utskottet har för sin del ingen erinran

mot en sådan ändring av riksbankslagen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

I. bifalla förevarande proposition, i vad den avser ökning

av de svenska insatserna i Internationella valutafonden och

Världsbanken;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 42 år 1965

II. antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437)

för Sveriges riksbank.

Stockholm den 18 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Äke

Larsson, Palm, Åkerlund, Augustsson* och Per Jacobsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Börjesson

i Falköping och Gustavsson i Ängelholm.

* E] närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Åkerlund, som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Den svenska kvoten--— (= utskottet)--— lämna en garanti.

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit värdet av de under senare

är intensifierade strävandena att säkra stabilitet i det internationella betalningssystemet.

Den svenska ekonomien har otvivelaktigt indirekt dragit betydande

fördelar av Internationella valutafondens verksamhet, även om vårt

land inte behövt anlita fondens resurser. Inte minst vår omfattande utrikeshandel

och dess beroende av ett väl fungerande internationellt betalningssystem

talar för att Sverige bör stödja en förstärkning av Valutafondens förmåga

att lämna valutakrediter. Syftet därmed skulle vara att bättre kunna

möta ett växande behov av internationell likviditet, som kan uppstå genom

världshandelns expansion. Den närmare granskningen av olika metoder att

höja den internationella likviditeten äger enligt vad utskottet erfarit för närvarande

rum på vederbörligt håll. I detta sammanhang har utskottet observerat

att intill 350 miljoner dollars värde av Internationella valutafondens

guldkassa avses skola dubbelräknas genom att ingå som guldtillgodohavande

såväl i fondens som i Förenta staternas och Storbritanniens internationellt

likvida medel. Utskottet, som hyser tveksamhet härför, vill för sin del framhålla

att Internationella valutafondens karaktär inte bör ändras utan föregående

noggrann utredning och förhandling. Vidkommande vårt lands bi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i2 år 1965 5

drag till fondens utlåningskapacitet vill utskottet erinra om att Sveriges kvot

vid vårt inträde i fonden ansågs böra hållas låg. Med hänsyn till att Sverige

aldrig anlitat fondens resurser kan enligt utskottets mening vår kvot, som

reglerar storleken såväl av vår dragningsrätt som av våra insatser och vår

långivning, inte anses vara klart ur linje med övriga kvoter, om Sverige biträder

den generella kvothöjningen. Utskottet förordar därför, att riksdagen

godkänner denna samt beslutar i enlighet med den första av Internationella

valutafondens styrelses resolutioner ävensom lämnar den av riksbanksfullmäktige

begärda garantien. Därmed avstyrker utskottet den föreslagna selektiva

kvothöjningen.

Enligt praxis anpassas andelarna i Världsbanken i regel efter kvoterna i

Valutafonden och höjes vid selektiva kvotökningar i fonden. Vid bifall till utskottets

hemställan enligt ovan bortfaller behovet av höjning av kvoten i

Världsbanken. Utskottet vill framhålla att Sveriges deltagande i långivningen

till icke-industriländer icke därigenom behöver lida förfång. Genom riksdagens

beslut om stöd till den Världsbanken närstående Internationella utvecklingsfonden

(IDA), till vilken Sverige ensamt av alla länder lämnar betydande

extra bidrag utöver ordinarie bidrag, kan lån på för låntagaren förmånligare

villkor lämnas än den Världsbanken kan ge. Utskottet ansluter sig hellre

till denna linje av fortsatt internationellt kreditstöd till icke-industriländer.

Vad angår förslaget att Sveriges kapitalinsats i Internationella valutafonden

till den del den motsvarar den s. k., guldtranchen skall räknas som supplementär

sedeltäckning vill utskottet framhålla att enligt dess mening guldtranchen

övergått till fonden. Även om en obegränsad åtcrlånerätt därtill

alltid kan påräknas inger det principiella betänkligheter att basera sedelutgivningen

på icke-ägda reserver. Utskottet avstyrker följaktligen Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

I. i vad förevarande proposition avser ökning av de svenska

insatserna i Internationella valutafonden och Världsbanken

dels bifalla propositionen, såvitt fråga är om eu höjning

av den svenska kvoten i Valutafonden med 118 miljoner dollar,

motsvarande den avsedda generella ökningen av kvoterna

i fonden, och om därav föranledda bemyndiganden,

dels i övrigt avslå propositionen,

II. avslå det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändrad lydelse av 10 § lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för

Sveriges riksbank.»

MARCUS BOKTA. STHIM l»6S »5002»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 57 och 62 §§ lagen den 31 mars 1955 a1 i texten