Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående utgivandet av en matrikel över riksdagens ledamöter.

1965-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:44, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående utgivandet av en matrikel över riksdagens ledamöter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1965

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket

angående utgivandet av en matrikel

över riksdagens ledamöter.

I en till riksdagen ställd, den 7 april 1965 dagtecknad skrivelse, vilken

hänvisats till bankoutskottet, har styrelsen för riksdagsbiblioteket upptagit

frågan om utgivandet av en matrikel över riksdagens ledamöter och därvid

anfört följande.

I motioner till 1958 års riksdag föreslogs, att riksdagen skulle besluta om

utarbetande och utgivande av en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter,

som borde utkomma årligen. Förslaget tillstyrktes av fullmäktige i

riksgäldskontoret, som ansåg, att uppgifter om riksdagens sammansättning

och om partiställningen in. m. också borde återfinnas i matrikeln. Fullmäktige

föreslog dock av kostnadsskäl, att matrikeln borde utgivas vart fjärde år

efter nyval till andra kammaren med supplementhäften. Styrelsen för riksdagsbiblioteket

ansåg i likhet med riksgäldsfullmäktige, att matrikeln borde

utgivas vart fjärde år men med årliga supplement. I överensstämmelse med

motionärerna uttalade styrelsen, att redigeringen med fördel kunde anförtros

riksdagsbiblioteket. Styrelsen framhöll vidare, att i den största periodiskt

utkommande biografiska matrikeln, »Vem är det», vore endast mellan

en tredjedel och hälften av ledamöterna upptagna, och att förlaget förklarat

sig ej villigt att utvidga förteckningen. Styrelsen betecknade det som en anmärkningsvärd

brist, att en matrikel över riksdagens ledamöter icke funnes,

och vitsordade för sin del behovet av densamma. Styrelsen hänvisade till utländska

exempel och särskilt till den danska publikationen »Folketinget»

som efterföljansvärd. Styrelsen framhöll avslutningsvis, att det vore svårt

att närmare precisera eventuellt behov av ytterligare arbetskraft, om uppgiften

anförtroddes biblioteket. Bankoutskottet fann (utlåtande 1958: 14),

att behovet av en utförligare matrikel vore styrkt, men att beräknade priser

på en matrikel i bokhandeln vore för högt, för att den önskvärda spridningen

skulle kunna påräknas, och att riksdagen härvid skulle bindas för en

jämförelsevis stor utgift. Utskottet uttalade slutligen, att det i första hand

borde undersökas, om icke motionärernas syfte skulle kunna tillgodoses genom

en komplettering av enskilt utgiven matrikel, och att motionerna icke

skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets hemställan.

I motion till 1959 års riksdag togs frågan ånyo upp. Motionären anknöt

väsentligen till de synpunkter, som anförts av riksdagsbibliotekets styrelse,

och föreslog att utarbetandet borde anförtros riksdagsbiblioteket. Han uttalade,

att försäljningsinkomsterna till väsentlig del torde komma att täcka

tryckningskostnaderna. Slutligen meddelades, att den av bankoutskottet

1958 anvisade möjligheten att utvidga en på enskilt initiativ utgiven matri
1

Bihany till riksdagens protokoll I9G5. 8 samt. Xr J!

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1965

kel ej vore aktuell. Riksgäldsfullmäktige uttalade med bekräftande av motionens

uppgifter, att riksdagens ställningstagande 1958 föranledde, att fullmäktige

icke ansett sig böra förorda motionärens förslag. Styrelsen för riksdagsbiblioteket

tillstyrkte motionens syfte och vitsordade värdet av den föreslagna

matrikeln samt upprepade tidigare lämnade uppgifter. Styrelsen

ansåg i likhet med motionären, att redigeringen av matrikeln med fördel

borde anförtros riksdagsbiblioteket, varvid någon förstärkning av arbetskraften

kunde ifrågakomma. Bankoutskottet fann (utlåtande 1959: 19) med

vitsordande av lämnade uppgifter, att det förtjänade utredas, huruvida icke

en utförligare matrikel över riksdagens ledamöter borde utgivas i riksdagens

regi. Utskottet föreslog, »att styrelsen för riksdagsbiblioteket fortsätter utredningsarbetet

rörande förutsättningarna och kostnaderna för sammanställningen

och publiceringen av en dylik matrikel och för utskottet framlägger

de förslag styrelsen finner motiverade». Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets hemställan.

Beslutet föranledde en skrivelse av styrelsen för riksdagsbiblioteket följande

år, som efter en redovisning av motsvarande utländska publikationer

på nytt framlade förslag om ett utgivande genom riksdagsbibliotekets försorg.

Styrelsen uttalade sig förslagsvis för anställande av en assistent under

åtta månader. Frågan om ett supplement torde enligt styrelsen böra upptagas

efter matrikelns utgivande. Därest förslaget om en matrikel ej bifölles,

borde i varje fall enligt styrelsens mening de uppgifter, som skulle ha influtit

i den föreslagna matrikeln, insamlas och arkiveras genom riksdagsbibliotekets

försorg. Förslaget tillstyrktes i princip av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Bankoutskottet beslöt dock (utlåtande 1960:32) den 3 maj att icke

framlägga något förslag i ämnet. Till följd av en motion, väckt i anledning

av anmälan härom med förslag om utgivande av en matrikel, uttalade utskottet,

att det icke tillstyrkte motionen, »eftersom utskottet icke känner sig

helt övertygat om att värdet med den ifrågasatta publikationen skulle motsvara

kostnaderna för denna». Utskottet uttalade dock, att ett slutgiligt

ställningstagande borde träffas framdeles, och att i avvaktan härpå det inom

riksdagsbiblioteket pågående utredningsarbetet fortsättes. Utskottet föreslog

slutligen, att styrelsen för riksdagsbiblioteket borde insamla utförligare

uppgifter rörande riksdagens ledamöter och hålla dessa tillgängliga.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Med anledning av detta beslut tryckte biblioteket en blankett, som utsändes

till riksdagens ledamöter med anhållan om utförligare biografiska uppgifter.

Flertalet av ledamöterna hörsammade denna vädjan. Det har ansetts

lämpligt att komplettera detta material genom införskaffande av uppgifter

från nytillkomna ledamöter. Däremot har arbetskraften ej medgivit ett fullständigande

undan för undan, varför samlingen tyvärr är mycket ojämn.

Styrelsen anser fortfarande, att en tryckt matrikel skulle ha en högst väsentlig

uppgift att fylla.

En dylik matrikel skulle kunna utgivas som en ren förlagsartikel eller som

en ren beställningssak eller med biträde av intressenten beträffande insamlandet

av uppgifter och redigeringen.

Det synes styrelsen önskvärt att porträtt skulle medtagas. För detta ändamål

torde det vara mest praktiskt att anlita Tidningarnas telegrambyrås

1964 upplagda porträttsamling, vilken fortlöpande kompletteras. Denna

samling kan tillgängliggöras för en kostnad av 1 500 kronor. Beträffande

uppställningen synes det styrelsen bäst att med lämpligt format räkna med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bcmkoutskottets utlåtande nr U år 1965

3

två porträtt per sida. Matrikeln anses böra tryckas i två spalter. Antalet sidor

skulle då kunna beräknas till ungefär 200. En alfabetisk uppdelning av de

båda kamrarnas ledamöter bör kompletteras med ett gemensamt register.

Om man räknar med en upplaga på 1 000 exemplar, varav riksdagen skulle

förfoga över minst 500 och högst 600, skulle ett förlag disponera 400 till

500 exemplar. Gjorda kalkyler visar, att priset måste sättas jämförelsevis

högt, varför bokhandelspriset måste innebära, att det icke skulle kunna sägas

vara lönsamt för ett förlag. Kostnaderna för upplagans framställning

kan i dagens läge kalkyleras till 20 200 kronor. Härtill måste läggas den

ovan nämnda summan av 1 500 kronor för porträtten och tryckeriets redigeringsarbete,

varför dess totala kostnad icke torde understiga 25 000 kronor.

En förutsättning är dock, att uppgifterna insamlas och tillhandahålles genom

riksdagens försorg. Denna sistnämnda uppgift bör enligt styrelsens

uppfattning anförtros riksdagsbiblioteket, som för detta ändamål får anställa

en extra arbetskraft för minst tva manader för uppgifternas insamlande

och renskrivning. En tjänsteman i biblioteket bör anförtros uppgiften att

fungera som redaktör och kontaktman med tryckeriet. Upplagans försäljning

torde lämpligen ske genom riksdagens ekonomibvrå.

Utskottet. Frågan om utgivandet av en utförligare matrikel över riksdagens

ledamöter har, såsom framgår av den föreliggande framställningen

trän styrelsen för riksdagsbiblioteket, tlera gånger tidigare varit föremål

för riksdagens prövning. Senast var detta fallet år 1960. På bankoutskottets

hemställan (uti. nr 32) avvisade riksdagen då ett förslag om att i riksdagsbibliotekets

regi skulle vart fjärde år i anslutning till ordinarie andrakammarval

utges en porträttmatrikel över riksdagens ledamöter. Utskottet, vars

yttrande häi\idlag godkändes av riksdagen, uttalade dock att det inom riksdagsbiblioteket

pågående utredningsarbetet rörande en sådan matrikel borde

fortsättas, så att definitivt ställningstagande kunde träffas längre fram.

Utskottet anslöt sig också till ett förslag att styrelsen för riksdagsbiblioteket

tills vidare vid varje valperiods början skulle låta insamla och sammanställa

utförligare biografiska uppgifter rörande riksdagens ledamöter och

hålla dessa sammanställningar tillgängliga för allmänheten. Såsom styrelsen

nu redovisar har en sådan insamling av biografiska uppgifter ägt rum. Det

befintliga materialet kan dock inte betraktas som fullständigt.

Biblioteksstyrelsen föreslår nu, att detta material skall kompletteras ocli

1 äggas till grund för en tryckt publikation. Styrelsen framlägger vissa kostnadskalkyler,

vilka emellertid inte kan sägas fullt ut klarlägga förslagets

ekonomiska konsekvenser. Av allt att döma finnes dock fog för samma slutsats

vartill utskottet kom i motsvarande ärende år 1960, nämligen att det

inte förefaller helt säkert att värdet av den ifrågasatta publikationen skulle

motsvara kostnaderna för denna. Utskottet anser sig alltså inte kunna tillstyrka

biblioteksstyrelsens förslag.

Såvitt det gäller alt främst för vetenskapligt bruk kunna tillhandahålla

biografiska uppgifter om riksdagsledamöterna är det enligt utskottets mening

framför allt av vikt, att sådana uppgifter insamlas och kan hållas till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1965

gängliga inom riksdagsbiblioteket, medan däremot en regelbunden publicering

synes vara mindre angelägen. Utskottets ståndpunktstagande i publiceringsfrågan

innebär alltså icke, att utskottet ställer sig negativt till eu

fortsatt insamling av biografiska uppgifter i riksdagsbibliotekets regi. Fastmer

finner utskottet det önskvärt, att biblioteksstyrelsen inom ramen för

tillgängliga resurser fortsätter och om möjligt utvidgar detta insamlingsarbete.

Utskottet vill också framhålla, att styrelsen, därest förutsättningarna

i något hänseende skulle ändras, givetvis kan ånyo aktualisera tanken på

utgivandet av en tryckt matrikel.

Utskottet vill slutligen uttala, att oavsett hur frågan om en mera omfattande

tryckt matrikel bedömes, det vore värdefullt om en summarisk porträttmatrikel

stode till förfogande för riksdagens ledamöter och andra som

har behov därav.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att förevarande framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund*, Augustsson* och Per

Jacobsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund*, Börjesson i

Falköping och Gustavsson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.