Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställningar från Nordiska rådets svenska delegation angående organisationen av delegationens kansli.

1965-05-21 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:49, Utlåtande i anledning av framställningar från Nordiska rådets svenska delegation angående organisationen av delegationens kansli.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i9 år 1965

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av framställningar från Nordiska rådets

svenska delegation angående organisationen av delegationens

kansli.

I skrivelse till bankoutskottet den 9 april 1965 har Nordiska rådets svenska

delegation framlagt förslag till organisation av delegationens kansli. Förslaget

bygger på ett betänkande, som utarbetats av en utav delegationen tillsatt

arbetsgrupp. Delegationens skrivelse, till vilken betänkandet utgör bilaga,

har såsom bihang 1 fogats till detta utlåtande. I en senare framställning,

dagtecknad den 5 maj 1965 och fogad till detta utlåtande som bihang 2, har

delegationen behandlat frågan om lönegradsplaceringen av befattningen

som delegationens kanslichef, vilken fråga lämnats öppen i den tidigare

framställningen. Tillsammans utmynnar delegationens båda skrivelser i en

hemställan att en viss personalförteckning skall fastställas för delegationens

kansli.

Remissyttranden har av utskottet inhämtats över den första framställningen

från riksgäldsfullmäktige och över båda framställningarna från lönenämnden

för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk, av vilka

lönenämnden avgivit två separata utlåtanden.

Riksgäldsfullmäktige anför följande:

Föreliggande organisationsförslag innefattar, såvitt avser den kanslichefen

underställda personalen, allenast smärre förändringar i förhållande till

vad som för närvarande gäller. Förslaget föranleder i denna del icke någon

fullmäktiges erinran.

Vad härefter beträffar kanslichefens anställnings- och löneförhållanden

må till en början anmärkas, att ifrågavarande befattning knappast synes

kunna betecknas såsom en verkschefsbefattning i vanlig bemärkelse, vilket

torde vara av betydelse vid en bedömning av anställningsform och lönegradsplacering.

Fullmäktige vill vidare erinra om att fullmäktige tidigare

yppat tveksamhet i fråga om tjänstens ordinariesättning, bl. a. med hänsyn

till föreliggande krav på en översyn av Nordiska rådets samfällda personalbehov

och till att kanslichefens ställning onekligen nära sammanhänger

med rådets allmänna personalproblem. Såsom framgår av framställningen

är en sådan översyn alltjämt angelägen. Då emellertid även enligt fullmäktiges

bedömning ett bestående behov av en ledande befattningshavare i rådets

svenska sekretariat med all säkerhet även i fortsättningen torde komma

att föreligga, har fullmäktige ansett sig nu böra biträda förslaget om

uppförande av kanslichefstjänsten på ordinarie stat såsom en Br-tjänst.

Fullmäktige har heller icke något att erinra mot att tjänsten härvid inplaceras

i alternativa lönegrader, med bemyndigande för delegerade för riks
1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

dagens verk att på förslag av delegatonen närmare fastställa den lönegrad

tjänsten vid varje särskild tidpunkt skall tillhöra.

Avslutningsvis vill fullmäktige ånyo understryka önskvärdheten av att en

översyn av rådets samlade sekretariatsorganisation och därmed förenade

kostnader samt fördelningen av dessa kommer till stånd så skyndsamt som

möjhgt, detta icke minst med tanke på de tendenser till koncentration av

arbetet till det svenska sekretariatet, som särskilt under senare år blivit

påtagliga och som bl. a. lett till att enligt uppgift det svenska sekretariatet

ensamt måst ges ungefär lika stora personella resurser som de övriga fyra

nationella sekretariaten tillsammantagna.

Lönenämnden för riksdagens verk — som gentemot vad i framställningen

anförts hävdar, att den ifrågavarande tjänsten som kanslichef till sin natur

icke är en verkschetsbetattning — säger sig icke ha något att erinra mot

att tjänsten ordinariesättes med beteckningen Br. Tjänsten föreslås under

av delegationen angivna förutsättningar placerad alternativt i lönegraderna

Br 8, Br 4 och Br 5. Beträffande den på delegationens kansli inrättade

tjänsten som kammarskrivare ifrågasätter lönenämnden huruvida icke

tjänstens benämning bör ändras till förste kontorsskrivare. I övrigt har det

framlagda förslaget till personalförteckning för delegationens kansli icke

föranlett någon erinran från lönenämndens sida.

Delegerade för riksdagens verk anser sig kunna godtaga att kanslichefstjänsten

ordinariesättes med beteckningen Br. Vad beträffar löneställningen

finner delegerade i nära anslutning till lönenämnden, av vars yttranden

delegerade tagit del, att tjänsten bör placeras i högst Br 5, varvid det torde

tå ankomma på delegerade att i det aktuella fallet på förslag av delegationens

arbetsutskott närmare bestämma, vilken lönegrad som skall tillämpas.

Delegationens förslag beträffande personalorganisationen i övrigt lämnar

delegerade i likhet med lönenämnden utan erinran. Liksom lönenämnden

anför delegerade också att benämningen på tjänsten i Ae 15 bör ändras från

kammarskrivare till förste kontorsskrivare.

Mot delegerades beslut om remissyttrandet i detta ärende har reservation

avgivits av herrar Wahlund och Kollberg, vilka uttalat att delegerade enligt

deras uppfattning bort tillstyrka placering av delegationens kanslichef

i högst Br 6 i stället för såsom i yttrandet föreslagits i högst Br 5.

Utskottet. Det förslag till ändrad personalorganisation för Nordiska rådets

svenska delegations kansli, som delegationens arbetsutskott nu framlagt, är

grundat på överväganden inom en för ändamålet tillsatt arbetsgrupp, vars

betänkande fogats som bilaga till den nu förevarande framställningen. Arbetsgruppens

redovisning omfattar också den för rådet gemensamma personalen

och de övriga nationella sekretariaten. Med instämmande av delegationens

arbetsutskott har arbetsgruppen fäst uppmärksamheten på behovet

av en översyn av rådets samlade sekretariatsorganisation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

3

Det problem som här berörts är enligt utskottets mening av stor vikt. Den

omständigheten att Nordiska rådet alltjämt saknar ett eget sekretariat har

lett till att den svenska delegationens kansli successivt byggts ut för att omhänderta

huvuddelen av rådets gemensamma sekretariatsuppgifter, medan

övriga nationella sekretariat i huvudsak bibehållits vid en mera blygsam

omfattning. I den av arbetsgruppen framlagda utredningen diskuteras olika

sätt att tillgodose behovet av ett gemensamt rådssekretariat. Riksgäldsfullmäktige

har också i sitt yttrande understrukit angelägenheten av en jämnare

fördelning länderna emellan av de gemensamma sekretariatsuppgiflerna.

Också enligt utskottets mening är det ofrånkomligt att frågan om ett gemensamt

sekretariat för rådet snarast tages upp till behandling. Utskottet förutsätter

att, såsom framhålles i den föreliggande framställningen, det blir tillfälle

att vid överläggningarna i höst mellan de nordiska ländernas statsministrar

och rådets presidium föranstalta om en gemensam utredning av

rådets sekretariatsfråga.

Beträffande den svenska delegationens kansli innebär det nu framlagda

förslaget icke någon utvidgning av personalen utan endast vissa lönegradsförändringar

samt överförande av kanslichefstjänsten till ordinarie stat. De

förslag som avser tjänster på löneplan A har lämnats utan erinran av lönenämnden

för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk, bortsett

från att tjänstetiteln för den befattningshavare som nu har titeln kammarskrivare

föreslagits ändrad till förste kontorsskrivare. Utskottet ansluter

sig till lönenämndens och delegerades uppfattning beträffande dessa tjänster.

Remissinstanserna har även tillstyrkt att kanslichefstjänsten ordinariesättes

med beteckningen Br. Delegationens förslag till lönegradsplacering i

alternativt Br 4, Br 5 eller Br 6 har däremot inte godtagits av lönenämnden

och delegerade, vilka ansett att högre lönegrad än Br 5 icke bör ifrågakomina.

I anslutning till vad delegerade uttalat föreslår utskottet att tjänsten

placeras i högst lönegrad Br 5, varvid det skall ankomma på delegerade att

på förslag av delegationens arbetsutskott närmare bestämma vilken lönegrad

som i det aktuella fallet skall tillämpas.

Vid bifall till vad utskottet här förordat kommer Nordiska rådets svenska

delegations kansli att få följande personalorganisation:

1 kanslichef ........................................ högst Br 5

1 förste byråsekreterare.................................... Ae 23

1 förste byråsekreterare (halvtid) .......................... Ag 23

1 förste kontorsskrivare.................................... Ae 15

1 kansliskrivare .......................................... Ae 11

2 kanslibiträden .......................................... Ae 7

1 expeditionsförman ...................................... Ae 11

1 expeditionsvakt ......................................... Ae 7

De föreslagna förändringarna bör genomföras fr, o. m. den 1 juli 1965.

It liihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr it)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr i9 år 1965

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte godkänna vad utskottet ovan anlort

rörande personalorganisationen för Nordiska rådets svenska

delegations kansli samt bemyndiga delegerade för riksdagens

verk att i enlighet därmed fastställa tjänste- och personalförteckningar.

Stockholm den 21 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson,

Palm, Lundin, Mattsson*, Per Jacobsson* och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Larsson i Umeå, Fridolfsson i Rödeby, Börjesson i Falköping,

Gustavsson i Ängelholm och Jönsson i Arlöv.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Larsson i Umeå, som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande

som börjar med orden »Remissinstanserna har även» och slutar med orden

»den 1 juli 1965» bort ha följande lydelse:

»Remissinstanserna har även tillstyrkt att kanslichelstjänsten ordinariesättes

med beteckningen Br. Delegationens förslag till lönegradsplaccring i

alternativt Br 4, Br 5 eller Br 6 har inte godtagits av lönenämnden och har

även med två röster mot två avstyrkts av delegerade, varvid två reservanter

ansett att delegerade bort tillstyrka delegationens förslag om placering i

högst Br 6. Enligt utskottets mening är det av vikt att Nordiska rådets svenska

delegation ges möjlighet att för sin chefstjänst tillämpa en lönesättning

som gör tjänsten konkurrenskraftig i jämförelse med liknande befattningar,

till vilka personer med motsvarande kvalifikationer rekryteras.

Vid bifall till vad utskottet här förordat kommer Nordiska rådets svenska

delegations kansli att få följande personalorganisation:

1 kanslichef ........................................ högst Br 6

De föreslagna förändringarna bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1965.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr k9 år 1965

5

Bihang 1

NORDISKA RÅDETS SVENSKA DELEGATION

Till riksdagens bankoutskott

Sedan Nordiska rådets svenska delegation den 18 oktober 1963 beslutat

tillsätta en arbetsgrupp, bestående av delegationens kanslichef (sammankallande),

riksgäldsdirektören och avdelningschefen i finansdepartementet

Lars Lindmark, med uppdrag att utarbeta ett organisationsförslag för Nordiska

rådets svenska delegations kansli, har arbetsgruppen den 2 april 1965

till delegationen avgivit sitt betänkande, vilket bifogas. Inom delegationen

har förevarande ärende handlagts av delegationens arbetsutskott, nedan

kallat utskottet.

Utskottet delar arbetsgruppens mening om behovet av en översyn av rådets

samlade sekretariatsorganisation. Denna fråga kan väntas komma att

behandlas inom rådets presidium under sommaren 1965 och kan, därest enighet

därom vinnes i presidiet, tagas upp vid den sammankomst med de nordiska

ländernas statsministrar, som presidiet kommer att ha under hösten

1965 i Finland. Först därefter torde ett utredningsarbete kunna inledas på

nordisk bas. En sådan undersökning kan väntas bliva relativt tidskrävande

och kan komma att leda till ändringar av rådets stadga. Flertalet nu föreliggande

skisserade lösningar torde exempelvis kräva stadgeändring.

Det synes icke lämpligt att frågan om organisationen av svenska delegationens

kansli undanskjutes till en oviss framtid under hänvisning till detta

eventuella utredningsarbete varom ännu icke något med säkerhet kan vetas.

Utskottet hyser vidare den uppfattningen alt den personal, varom förslag

framlägges i arbetsgruppens betänkande, kommer att med all sannolikhet

behövas i Sverige, även vid en eventuell framtida omläggning enligt något

av de i betänkandet angivna alternativen, varigenom arbetsuppgifter, som nu

åvilar Sverige, skulle överflyttas på annat land.

Utskottet kan för sin del biträda de förslag, som arbetsgruppen framlagt i

sin sammanfattning med avseende å de där angivna befattningarna som

förste byråsekreterare, kammarskrivare, kansliskrivare, kanslibiträden, expeditionsförman

och expeditionsvakt.

Vad gäller den deltidstjänstgörande befattningshavaren från utrikesdepartementet

har utskottet av olika skäl funnit mest rationellt att för hans vidkommande

fr. o. m. den 1 mars 1965 inrätta en extra förste byråsekreterartjänst

i lönegrad Ag 23 samt förordnat ifrågavarande tjänsteman att bestrida

halva denna tjänst med därmed förenade förmåner. Tjänstemannen åtnjuter

vidare i enlighet med hittillsvarande praxis ett tilläggsarvode beräknat

efter kommittékungörelsen såsom gottgörelse för det merarbete, som del

i realiteten innebär i förevarande fall alt sköta två halvtidstjänster. Utskottcl

förutsätter, att denna ordning skall bestå tills vidare.

Vad slutligen angår kanslichefstjänsten har någon enighet om dennas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr A9 år 1965

ställning icke kunnat nås i arbetsgruppen. Utskottet har upptagit frågan till

närmare övervägande.

Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att tjänsten som kanslichef,

vilken är en verkchefsbefattning, blir av ordinarie natur. Befattningen

har i realiteten varit en heltidstjänst sedan 1955-1956, lönemässigt jämställd

först med sysslan som kammarsekreterare och sedan 1 juli 1959 med

tjänst som expeditionschef m. m. i departement. Den tveksamhet inför Nordiska

rådets framtid, vilken föranledde att tjänsten år 1959 bibehölls som

en arvodestjänst, torde under de gångna åren ha skingrats. Ett bestående

behov av en ledande befattningshavare i rådets svenska sekretariat kan

med säkerhet konstateras. Den tillfälliga övergångsanordningen att ett riksdagens

verk icke försågs med en fast verkschef stjänst synes därför nu kunna

avvecklas. Tjänsten bör göras till en ordinarie tjänst, tillsatt med tillsvidareförordnande,

och sålunda åsättas beteckningen Br. Vad härefter gäller lönegradsbeteckningen

torde denna få bli beroende av utfallet av nu pågående

B-listeförhandlingar och riksdagens behandling av proposition nr 65 med

förslag till omorganisation av statsdepartementen. En viss rörlighet i lönegradshänseende

synes påkallad med hänsyn till innehavarens kvalifikationer.

Tjänsten bör därför placeras i några alternativa lönegrader med fullmakt

för delegerade för riksdagens verk att på utskottets förslag närmare fastställa

den lönegrad tjänsten vid varje särskild tidpunkt skall tillhöra.

Utskottet kommer att, så snart förutsättningar härför föreligger, till bankoutskottet

inkomma med uppgift om de lönegrader, som enligt utskottets

mening bör kunna disponeras för kanslichefstjänsten.

Under hänvisning till det ovanstående får arbetsutskottet hemställa,

att följande personalförteckning måtte fastställas för

Nordiska rådets svenska delegation:

1 kanslichef (Br)

1 förste byråsekreterare Ae 23

1 förste byråsekreterare Ag 23 (för halvtidstjänstgörande

befattningshavare från utrikesdepartementet)

1 kammarskrivare Ae 15

1 kansliskrivare Ae 11

2 kanslibiträden Ae 7

1 expeditionsförman Ae 11

1 expeditionsvakt Ae 7

Stockholm den 9 april 1965

För Nordiska rådets svenska delegation

BERTIL OHLIN

Gustaf Petrén

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

7

>

Bilaga

Till Nordiska rådets svenska delegation

I. Inledning

Vid sammanträde med Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott

den 18 oktober 1963 beslöt utskottet uppdraga åt kanslichefen att i samråd

med riksgäldsdirektören och den representant för Kungl. Maj :ts kansli, som

kunde komma att utpekas av statsrådet Kling, utarbeta ett organisationsförslag

för Nordiska rådets svenska kansli. Till representant för Kungl.

Maj :ts kansli i arbetsgruppen utsåg statsrådet Kling avdelningschefen i finansdepartementet

Lars Lindmark. Vid sammanträde den 29 maj 1964 beslöt

delegationens arbetsutskott att till sekreterare i arbetsgruppen utse

byrådirektören i utrikesdepartementet Leif Leifland.

Arbetsgruppen får härmed framlägga redogörelse för sina överväganden

rörande personalorganisationen för delegationens kansli. Resultaten av dessa

har redan i vissa delar successivt redovisats för delegationens arbetsutskott.

II. Rådets gemensamma personal, nuvarande personal i rådssekretariaten

Rörande Nordiska rådets anställda finns i stadgan för rådet och i arbetsordningen

för rådet följande bestämmelser.

I Nordiska rådets stadga 8 § heter det:

Varje lands delegation anställer sekreterare och annan personal. Sekretariatens

verksamhet och inbördes samarbete försiggå under presidiets ledning.

Vidare stadgas i § 22 tredje stycket arbetsordningen för rådet:

Presidiet bestämmer, huru den ledning av sekretariatens verksamhet och

inbördes samarbete, som enligt 8 § stadgan åvilar presidiet, skall utövas.

Den omedelbara ledningen av sekretariatet i varje land ^nkommer på detta

lands representant i presidiet.

I enlighet med dessa regler handlägges under rådets presidium — som

regelmässigt sammanträder årligen fyra å fem gånger mellan sessionerna

— de löpande ärendena av de fem nationella sekretariaten samt av den av

presidiet tillsatta gemensamma personalen.

A. Gemensam personal

Vad först den gemensamma personalen beträffar, utgöres denna av en

redaktör för rådets tryck, sekreterarna i rådets fem fasta utskott, redaktören

för Nordisk statistisk årsbok samt — i samband med de årliga sessionerna

— viss tillfällig arbetskraft. Härjämte kan nämnas redaktionskommittén

för Nordisk Kontakt med tillhörande redaktionspersonal.

Av denna personal är redaktören för rådets tryck, som är den ende fast

heltidsanställde av de angivna, stationerad i Stockholm. På redaktören vilar

ej endast redigeringen av rådets tryck inklusive Nordisk Udrednings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr i9 år 1965

serie utan även redigering av Nytt från Nordiska rådet och andra rådets

publikationer. Genom den lokala placeringen av redaktören har det svenska

sekretariatet fått påtaga sig uppgiften att hålla uppsikt med denna del av

rådets verksamhet, vilket i realiteten innebär en betydande arbetsbelastning

(se vidare härom nedan).

Sekreterarposterna i de fem rådsutskotten innehas för närvarande av följande

personer:

i juridiska utskottet av en kontorschef i danska justitsministeriet (bisyssla)

(Köpenhamn),

i kulturutskottet av biträdande sekreteraren i Finlands rådsdelegation

(bisyssla, jfr nedan) (Helsingfors),

i socialpolitiska utskottet en sekreterare (två tredjedeltidsanställd)

(Stockholm),

i trafikutskottet en expeditionssekretaer i danska pkonomiministeriet (bisyssla)

(Köpenhamn) samt

i ekonomiska utskottet en konsulent i norska handels- och sjöfartsdepartementet

(bisyssla) (Oslo), biträdd av en förste byråsekreterare i den svenska

delegationens kansli (Stockholm).

Redaktören för Nordisk statistisk årsbok har sitt säte i Stockholm. Det

svenska sekretariatet omhänderhar vissa uppgifter i samband med årsbokens

utgivning och distribution.

Redaktionskommittén för Nordisk Kontakt, som består av medlemmar

från alla de nordiska länderna, har sitt säte i Stockholm, där tidskriften utgives

och tryckes. En redaktionssekreterare i Stockholm jämte fem nationella

redaktörer, placerade i envar sin huvudstad, alla på deltid, utgör

tidskriftens personal. Distributionen och ekonomin ombesörj es av det svenska

sekretariatet.

B. De nationella sekretariaten

Personalstyrkan i de fem nationella sekretariaten är av skiftande storleksordning.

Det svenska har ensamt ungefär lika stora personella resurser

som de övriga fyra nationella sekretariaten tillsammans. Personaltillgångarna

är för närvarande av i stort sett följande omfattning:

Danmark: en generalsekreterare samt två kvinnliga biträden (samtliga

heltidsanställda);

Finland: en sekreterare, en biträdande sekreterare samt ett kvalificerat

kvinnligt biträde (lamtliga heltidsanställda, den biträdande sekreteraren är

samtidigt sekreterare i kulturutskottet, jfr ovan);

Island: en sekreterare (bisyssla); innehavaren är chef för Altingets förvaltning)

;

Norge: en sekreterare med halvtidsanställning jämte en kvinnlig assistent

(med rådsarbetet som bisyssla); det må i detta sammanhang anmärkas

att huvuddelen av det arbete, som i övriga länder utföres inom rådssekretariaten,

i Norge vilar dels på statsministerns kontor, som t. ex. ombesörjer

utredningar rörande i rådet väckta förslag, dels på utrikesdepartementet,

vars kassaförvaltning har hand om alla ekonomiska ärenden; samt

Sverige: en kanslichef, två förste byråsekreterare, varav en på halvtid, en

kammarskrivare, en kansliskrivare, två kvinnliga kanslibiträden, en expeditionsförman

och en expeditionsvakt. Kansliskrivaren har för närvarande

endast tvåtredjedels anställning;

Den omständigheten att redaktören för rådets tryck placerats i Stockholm

innebär en betydande arbetsbelastning på det svenska sekretariatet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 59 år 1965

9

som har att från olika instanser i de fem i rådet samverkande staterna mottaga

och till redaktören vidarebefordra ett omfattande material. Ofta måste

därvid, innan materialet kan sändas vidare till denne, en viss genomgång

göras av detta. I praktiken har också det förhållandet, att redaktören placerats

i Stockholm, lett till att det svenska sekretariatet måst taga på sig

att överblicka att remissuttalanden och meddelanden från regeringarna i anledning

av rekommendationerna kommer Nordiska rådet tillhanda i rätt tid.

Då antalet i rådet samtidigt anhängiga saker rör sig mellan 150 och 200,

blir det härmed förbundna arbetet relativt omfattande.

Det må vidare framhållas att — såsom en naturlig konsekvens av att rådstrycket

koncentrerats till Stockholm — det åligger det svenska sekretariatet

att ombesörja distributionen av allt tryckt material. Två heltidsanställda

arbetskrafter är sysselsatta härmed. Arbetet tynges av att växlande utsändningslistor

måste anlitas för distributionen allt efter publikationernas art

och innehåll.

En annan konsekvens av uppgiftskoncentrationen till Stockholm är att

huvuddelen av den för rådet gemensamma bokföringen för kostnader avseende

rådsförhandlingarna, Nordisk udredningsserie, Nordisk Kontakt och

andra gemensamma produkter förlagts till svenska sekretariatet. Vidare har

detta att fördela utgifterna för dessa publikationer mellan de fem ländernas

delegationer och inkassera övriga länders andelar. Det kan nämnas att här

avsedda gemensamma kostnader för rådet avsevärt överstiger 500 000 kronor

om året. Utgifterna fördelas på de fem delegationerna enligt de i § 21

arbetsordningen för rådet närmare angivna grunderna (i förhållande till

antalet valda medlemmar i rådet, d. v. s. med 16/69-delar på ett och vart

av länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige samt med 5/69 delar på

Island eller i procent uttryckt, med 23,2 % resp. 7,2 %).

Publikationen Nordisk Kontakt kräver utöver arbetet med bokföring och

utgiftsfördelning åtskilliga insatser med avseende å ackvisition m. m. Tidskriftens

både revisorer är svenskar, varför även granskningsarbetet utföres

å det svenska sekretariatet.

De tendenser till koncentration av arbetet till det svenska sekretariatet,

som blivit en följd av att ovan nämnda, för rådet i dess helhet gemensamma

servicefunktioner successivt i allt större utsträckning förlagts till

Stockholm, har snarast accentuerats under senare år. En viss växelverkan

mellan ökade arbetsuppgifter och personalförstärkningar i Sverige torde härvidlag

kunna konstateras. Det svenska sekretariatet tog på ett tidigt stadium

på sig vissa gemensamma arbetsuppgifter, vilket krävde utbyggnad av dess

personal. De bättre personalresurserna hos det svenska sekretariatet har

därefter i många fall lett till att detta ansetts bäst lämpat att fullgöra nytillkomna

uppgifter. I allt större utsträckning har det — utan att något formellt

beslut fattats därom — blivit så att det svenska sekretariatet kommit

att verkställa de beslut, som presidiet fattat vid sina möten, därest icke

uppdraget uttryckligen lagts på annat sekretariat. Härigenom har de exekutiva

funktionerna i betydande omfattning kommit att utövas av det

svenska sekretariatet.

C. Tänkbara utvecklingslinjer

Denna utveckling är i och för sig icke ägnad att förvåna. I själva verket

torde varje internationell samarbetsorganisation för att kunna prestera en

fullgod insats vara beroende av att den löpande verksamheten i viss utsträckning

koncentreras till och koordineras genom ett sekretariatsorgan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr it) år 1965

Inom flertalet internationella organisationer vållar delta koordineringsbehov

knappast några bekymmer, då de är försedda med ett huvudsekretariat

som ombesörjer denna funktion. Det gäller i fråga om Förenta Nationerna,

Europarådet och Europeiska Frihandelsorganisationen (EFTA) för

att blott nämna några. Vissa organisationer, exempelvis Förenta Nationerna,

har regionala kontor, men dessa är då organisatoriskt underställda

huvudsekretariatet. Samma naturliga behov av koordination gör sig gällande

även för en samarbetsorganisation av Nordiska rådets typ, som icke

har denna gängse sekretariatsstruktur utan som i stället förfogar över ett

antal sidoordnade nationella sekretariat. I viss grad kan arbetet fördelas

mellan dessa. Efterhand som verksamheten växer blir det emellertid allt

för tungrott att i varje situation formellt avgöra vem som skall göra vad.

Risk för missförstånd föreligger också. Arbetet underlättas, om någon finnes,

som har att automatiskt gripa in, då annat icke avtalats.

Vissa centrala uppgifter i Nordiska rådets arbete fordrar också cn samlande

sekretariatsinsats. I god tid före de årliga sessionerna måste exempelvis

centralt överblickas, att arbetet förberedes på ett sätt, som möjliggör

alt den kommande sessionens saklista blir väl avvägd, alt de olika frågorna

blir beredda på ett tillfredsställande sätt, att trycket blir disponibelt

för medlemmarna i god tid före sessionerna o. s. v. Självfallet måste huvudansvaret

för de yttre arrangemangen för en session falla på sekretariatet

i det land, i vilket sessionen skall äga rum. Erfarenheterna torde emellertid

entydigt ge vid handen, att, om rådet skall kunna bedriva sitt egentliga

arbete på ett tillfredsställande sätt, det knappast låter sig göra att flytta

funktionen att hålla samman rådsverksamheten från land till land alltefter

mötesorten. Sekretariaten måste gemensamt överblicka arbetet i stort men

även härvid erfordras, att ett sekretariat åtager sig att mera permanent

fungera koordinerande.

Behovet av central koordination har ökats genom den av rådet år 1964

på försök beslutade omläggningen av arbetsformerna. Därest denna reform

genomföres definitivt, skulle det innebära, att den ökade tonvikt som

genom reformen lagts på utskottsarbetet mellan rådssessionerna blir bestående.

Utskotten utför enligt den nu tillämpade ordningen det huvudsakliga

förberedelsearbetet under tiden mellan sessionerna. Ökat anspråk har härigenom

kommit att ställas på rådets personalresurser. Icke minst har nödvändigheten

av ett gott samarbete med regeringarna visat att omsorg måste

ägnas utskottsarbetets praktiska genomförande. Rent kvantitativt är också

arbetsbelastningen betydande. Rådets valda medlemmar är uppdelade på

fem utskott, vilka sammanträder ett vart i genomsnitt fyra gånger om

året, varje gång under en eller två dagar. Härtill kommer möten med presidium

och sekretariat åtskilliga gånger varje år. Bortsett från tiden för

den årliga sessionen torde mötesdagarna nu överstiga 40 om året. Delvis

är mötena sammanträngda till vissa tidsperioder. För utskottsarbetet ansvarar

visserligen i första hand en utskottssekreterare, men de koordinerande

uppgifterna kräver att även de nationella huvudsekreterarna är närvarande

vid i stort sett alla möten.

Under åren 1961 och 1962 gjordes inom presidiet försök att förmå de

nationella delegationerna att utbygga sekretariatsorganisationen även utanför

Sverige till en med den svenska likvärdig nivå. Dessa strävanden ledde

till resultat endast i Finland. Situationen är för närvarande den, att den

totala sekretariatspersonalen kräver viss ytterligare utbyggnad, därest man

önskar vidmakthålla rådsarbetet på nuvarande nivå, och i än högre grad,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ilankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

11

om man vill ytterligare utveckla det. Hittills har därvid i huvudsak tillgått

så, att Sverige ställt till förfogande de personella resurser, som erfordrats

för arbetets utförande.

För arbetsgruppen har det varit en fråga av primär betydelse, hur dessa

rådets samlade behov framgent skall tillgodoses,. Utformningen av det

svenska kansliet blir självfallet beroende av i vad män rådets växande krav

på personal skall mötas inom ramen för detta kansli och i vad mån andra

lösningar kan finnas.

Det har därför varit naturligt att inom arbetsgruppen diskuterats olika

alternativ till lösningar av de problem, som uppkommit till följd av att rådets

löpande arbete i ökande utsträckning kommit att åvila det svenska

rådssekretariatet. Arbetsmängden i rådet har vuxit till en omfattning, som

gör det svårt att bemästra läget med blott en chefstjänsteman i det svenska

sekretariatet, därest detta även framgent avses skola spela en, jämfört med

nuvarande förhållanden, oförändrad roll i sekretariatsarbetet. Redan nödvändigheten

att närvara vid det övervägande antalet av sammanträden i rådets

regi kräver en stor del av tillgänglig arbetstid.

Ett tänkbart alternativ vore en förstärkning av personalen i den form att

en tjänst som kvalificerad biträdande sekreterare å löneplan B inrättades.

Eu sådan dubblering av chefsbefattningen i sekretariatet skulle medföra, att

kanslichefens nuvarande arbetsbörda uppdelades på två. Den skulle också

möjliggöra att — därest olika politiska meningsriktningar anses böra vara

företrädda bland sekretariatets topptjänstemän — nära kontakter skulle

kunna upprätthållas med såväl regerings- som oppositionssidan. Skäl kan

givetvis också anföras mot en lösning med två chefstjänstemän inom kansliet.

År 1959 intog remissmyndigheter och riksdag en relativt restriktiv

inställning till kansliets utbyggnad. Vidare torde man inte kunna bortse

ifrån att en lösning med två chefstjänstemän kan inrymma åtskilliga praktiska

gränsdragningsproblem, när det gäller kompetensfördelningen mellan

de båda chefstjänstemännen. En lösning, som innebär en så väsentlig förstärkning

av det svenska sekretariatet, implicerar också ett ställningstagande

till Sveriges fortsatta dominans som koordinerande faktor i administrationen

av rådets arbete. Tveksamhet råder otvivelaktigt på åtskilliga

håll rörande lämpligheten och önskvärdheten av en sådan dominans.

EU annat tänkbart alternativ har ansetts vara en radikal omorganisation

av den nuvarande sekretariatsstrukturen, innebärande, att rådet utrustas

med ett gemensamt generalsekretariat, som finge förutsättas med vissa intervaller

— säg tre eller fyra år — cirkulera mellan medlemsländerna. Förordnandet

för den gemensamme generalsekreteraren finge då avse allenast

den tidsrymd, under vilken det gemensamma sekretariatet, som finge tänkas

sammanslaget med ett nationellt sekretariat, vore förlagt till den huvudstad,

där generalsekreteraren har sitt arbete. En votering på generalsekreterarposten

skulle då i tiden sammanfalla med att det gemensamma sekretariatet

flyttades från ett nationellt sekretariat till ett annat. Även om

sekretariatsarbetet på detta sätt koncentrerades i vissa delar till ett gemensamt

flyttbart kansli måste dock vissa serviceuppgifter som tryckningen

och distributionen av rådsförhandlingarna m. m. ligga fast. All central

verksamhet måste vidare kunna repliera på relativt väl uppbyggda nationella

kanslier i alla huvudstäderna.

En variant av det nu beskrivna alternativet skulle vara att de fem sekretariaten

förutsättes fortbestå i ungefär nuvarande form, envar underställt

en nationell sekreterare och kanslichef, varjämte eu generalsekreterare skul
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

le tillsättas. Denne skulle helt frigöras från det löpande rutinarbetet i ett

nationellt sekretariat och uteslutande ägna sig åt att, under presidiets ledning,

samordna och koordinera de fem sekretariatens arbete och i samband

därmed ha ansvaret för förberedandet av presidiets möten och för verkställigheten

av dess beslut. Även enligt denna variant av alternativet borde

generalsekreterarebefattningen rotera mellan länderna.

EU tredje alternativ skulle utgå från en ändring av stadgans och arbetsordningens

bestämmelser om att varje lands delegation anställer och utövar

den omedelbara ledningen av personalen i det nationella sekretariatet.

Presidiet skulle då i stället centralt utse alla befattningshavarna i de nationella

utplacerade rådssekretariaten. Härigenom skulle presidiet bli i tillfälle

ge organisationen en viss flexibilitet; särskilt arbetstyngda sekretariat

skulle kunna utrustas med ytterligare personal. De ledande inom de nationella

sekretariaten skulle, anställningsmässigt sett, bli att jämställa med

den nuvarande gemensamma personalen. Ett förverkligande av detta alternativ

skulle emellertid, såsom ovan anmärkts, kräva en ändring av såväl

stadga som arbetsordning för rådet.

Arbetsgruppen har emellertid funnit det ligga utanför dess uppdrag att

behandla frågor, som berör organisationen av rådets gemensamma personal.

Varje diskussion härom berör intimt presidiets arbete och måste föras i nära

samråd med övriga rådsdelegationer och sekretariat. Arbetsgruppen har av

detta skäl ansett sig blott böra redovisa vissa problemställningar och i all

korthet antyda möjliga alternativ att behandlas vid fortsatta diskussioner

i saken.

Arbetsgruppen har utgått från att rådets gemensamma personella problem

kommer att bli föremål för vidare överväganden inom rådets presidium.

III. Kanslichefen

Såsom framgår av vad ovan anförts sammanhänger kanslichefens ställning

nära med rådets allmänna personalproblem. Mot bakgrund av föreliggande

behov av vidare förhandlingar om ett eventuellt gemensamt rådssekretariats

framtida utformning har inom arbetsgruppen enighet ej kunnat

nås om förslag till ändring av kanslichefens nuvarande år 1959 fastställda

position i organisatoriskt hänseende. Frågan om hans lönegradsplacering

har av arbetsgruppen däremot ansetts böra prövas i annat sammanhang.

IV. Befattningar i mellangraderna

Personalen i mellangraderna i det svenska sekretariatet består för närvarande

av två extra förste byråsekreterare i lönegrad A 23, varav en halvtidsanställd.

Den sistnämnda tjänsten eller dess tidigare motsvarighet har

sedan snart tio år innehafts av den tjänsteman på utrikesdepartementets

politiska avdelnings första byrå, som handlägger nordiska ärenden, vilken

åtnjutit tjänstledighet från halva sin tjänst i departementet för att

tjänstgöra hos Nordiska rådets svenska delegation. Innehavaren har under

denna tid växlat flera gånger, ett förhållande som betingats av att vederbörande

tjänstemän i utrikesdepartementet förflyttats utomlands. Denna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

13

kombination av tjänst inom utrikesdepartementet och Nordiska rådets

svenska delegation har visat sig vara lämplig ur båda verkens synpunkt.

Genom arrangemanget har utrikesdepartementet kontinuerligt förfogat

över en befattningshavare med ingående kännedom om det löpande arbetet

inom rådet. Samtidigt har rådets svenska delegation haft möjlighet att

via utrikesdepartementet, som närmast koordinerar den svenska regeringens

handläggning av Nordiska rådets ärenden, följa och stundom påskynda

arbetet inom regeringen med rådsärendena.

De nuvarande båda befattningshavarna i mellangraderna är sysselsatta

med en rad arbetsuppgifter av skiftande karaktär t. ex. med undersökningar

av gällande rätt i de fem medlemsländerna, sammanställning av

statistik och utarbetande av internationella jämförelser. Stundom får regeringarnas

meddelanden i anledning av rådets rekommendationer kompletteras

med liknande redogörelser. Tjänstemännen ifråga biträder vidare

vid utarbetandet av andra dokument, exempelvis den redogörelse delegationen

avgiver rörande en session, och den rapport, som presidiet årligen

uppgör om sin verksamhet. Viktiga arbetsuppgifter sammanhänger med det

förarbete, som upprättandet av utkast till medlemsförslag regelmässigt

kräver. Vidare har dessa båda tjänstemän att upprätthålla löpande kontakt

med de departement, ämbetsverk och privata organisationer, som berörs

av eller eljest är intresserade i rådets verksamhet. Andra viktiga uppgifter

— som tyvärr ofta har måst eftersättas på grund av andra trängande

löpande ärenden — gäller informationsverksamheten. Framställning av ett

bildband för bruk i grundskolan rörande nordiskt samarbete har t. ex.

varit en arbetskrävande uppgift. Föreningar, sammanslutningar och organisationer

vänder sig i stigande utsträckning till rådssekretariatet med

hemställan om föredragshållare. De båda befattningshavarna får ofta rycka

in som föredragshållare på detta sätt. Även allmänheten har i växande

grad börjat hänvända sig till delegationen med begäran om upplysningar

i olika nordiska frågor. En betydelsefull arbetsuppgift för dessa

tjänstemän är slutligen att vara behjälpliga vid anordnandet av konferenser

och möten av olika slag i rådets regi. De tillhandagår därjämte delegationens

medlemmar i olika spörsmål, som kräver mera kvalificerad handläggning.

Arbetsgruppen föreslår på denna punkt icke någon förändring i nuvarande

förhållanden och förordar sålunda ett bibehållande av två mellangradstjänster

av vilka den ene är deltidstjänstgörande.

Beträffande den tjänsteman på mellangradsnivå, som för närvarande är

anställd som extra förste byråsekreterare i lönegrad Ag 23, förordas ingen

annan ändring än att tjänsten blir extra ordinarie.

Arbetsgruppen har vad gäller den andra tjänsten övervägt, huruvida

den i och för sig önskvärda kombinationen av tjänst, som delas mellan

utrikesdepartementet och det svenska rådssekretariatet, skulle kunna

konstrueras på annat sätt. Man skulle exempelvis, såsom ett alternativ

till nuvarande arrangemang, kunna tänka sig att innehavaren av en tjänst

i utrikesdepartementet finge tjänstgöra vid rådssekretariatet i den utsträckning,

som arbetsbelastningen i detta påkallade. Det nuvarande systemet

med genom överenskommelse avtalad halvtidstjänstgöring skulle

alltså ersättas med en till olika situationer anpassad tjänstgöringsskyldighet.

För tjänstgöringen i rådssekretariatet skulle vederbörande åtnjuta

ersättning för i utrikesdepartementet mistade löneförmåner. Arrangemanget

torde i praktiken komma att innebära att vederbörande finge helt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bnnkoutskottets utlåtande nr 49 är 1965

ägna sig åt rådsarbetet i samband med rådssessionerna och vid andra toppbelastningar

i rådets arbete. Vid andra tillfällen skulle han förutsättas i

varje fall huvudsakligen syssla med arbetet inom utrikesdepartementet.

Visst oberoende skulle på detta sätt nås vad beträffar den lönegradsplacering,

som gäller på tjänstemannen i utrikesdepartementet. Arbetsgruppen

har emellertid funnit det naturligast att delegationens arbetsutskott från

fall till fall finner den lämpligaste formen för den ifrågavarande tjänstemannens

anknytning till delegationen.

V. Övrig personal

Under tiden, sedan arbetsgruppen tillsattes, har den haft kontakt med

delegationens arbetsutskott i olika personalfrågor. Dessa har successivt

kunnat lösas i samförstånd mellan arbetsutskottet och arbetsgruppen, vilken

sålunda medverkat vid den nuvarande personalorganisationens utformning,

för vilken redogöres i det följande.

Ökningen av rådets verksamhet har fört med sig en ständig tillväxt av

den ekonomiska förvaltningen. Huvuddelen av rådets gemensamma utgifter

verkställes i Sverige, bl. a. utgifterna för allt rådstryck, för huvuddelen

av informationsmaterialet i form av tidskriften Nordisk Kontakt, den

stencilerade publikationen Nytt från Nordiska rådet, Nordisk statistisk

årsbok, Nordisk udredningsserie, filmbandet in. m. De nämnda publikationerna

försäljes i viss omfattning. De kamerala uppgifterna, som vilar

på det svenska kansliet, ombesörjes av en kammarskrivare placerad i lönegrad

Ag 15.

Delegationen har till omedelbart förfogande en mindre handkassa, delvis

i olika valutor, samt löpande medel innestående på en checkräkning i

riksbanken, dock sällan överstigande 50 000 kronor. Dessa medel begagnas

i huvudsak för biljettköp och reseförskott samt en del smärre utgifter.

I samband med rådssessionerna får dock kassaverksamheten avsevärd

omfattning. Kammarskrivaren har ålagts att uppsätta och förhandsgranska

alla reseräkningar, som skola gäldas av delegationen. Deras

antal uppgår till något hundratal om året.

Utöver de kamerala uppgifterna, till vilka tyngdpunkten i kammarskrivarens

arbete har kommit att förskjutas, åvilar det kammarskrivaren

som tidigare också hade tjänstebenämningen registrator, att handha skötseln

av rådets arkiv, i vilket arbete kammarskrivaren dock har visst biträde

av andra befattningshavare.

Resetjänsten omhänderhas av kammarskrivaren. Denna del av verksamheten

antar tidvis betydande proportioner.

Redovisningen av delegationens personal ombesörjes av kammarskrivaren.

Tjänsten har fr. o. in. den 1 oktober 1964 placerats i lönegrad A 15. Någon

ändring härutinnan ifrågasättes icke av arbetsgruppen. Tjänsten bör

vara extra ordinarie.

För skrivgöromål m. in. finns för närvarande anställda en kansliskrivare

i lönegrad Ae 11 och två kanslibiträden i lönegrad Ae 7. Kansliskrivaren

arbetar för närvarande endast å 2/3 arbetstid.

Kansliskrivarens uppgift är bl. a. att handha handlingar rörande de i rådet

anhängiga sakerna, sortera remissakter, registrera meddelanden och

ha uppsikt i övrigt med allt under arbete varande material, vilket numera

är av betydande omfattning. Vidare åvilar kansliskrivaren förekom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1965 15

mande stenografiarbete, varför av denna måste fordras god förmåga i

svensk och engelsk stenografi.

Liksom hittills erfordras även framgent två kanslibiträden i lönegrad

Ae 7.

Inom kansliets expedition finnas för närvarande dels en expeditionsförman

(A 11), dels en expeditionsvakt (A 7). Med varje år har det material

ökat, som distribueras genom expeditionen. Förutom distributionen av

rådshandlingarna ombesörjer expeditionen även utsändandet av Nytt från

Nordiska rådet, Nordisk Kontakt (delvis), Nordisk Udredningsserie, i vilken

ingår Nordisk statistisk årsbok, samt rådets kalendarium. Härjämte

har expeditionen att färdigställa, ordna och bevara det stora antal stenciler

som produceras för rådet, delegationerna och de olika utskotten. För att

arbetet skall medhinnas, måste en avsevärd mängd övertid tas i anspråk.

Arbetsgruppen anser att den ovan beskrivna organisationen, som nu

förefinnes, bör vara tillfyllest som basorganisation. Tillfälliga toppbelastningar

torde kunna bemästras genom tillfälligt anställd personal. Organisationen

synes också utan svårighet naturligt kunna inrangeras i en

ny sekretariatsstruktur i enlighet med något av de ovan skisserade eller

avsedda alternativen.

VI. Sammanfattning

I detta sammanhang torde böra övervägas vilken anställningsform som

skall brukas. För närvarande är all personal anställd som extra ordinarie

eller extra eller mot arvode. I och för sig borde nu kunna övervägas, huruvida

icke vissa av tjänsterna i kansliet borde ordinariesättas. Arbetsgruppen

har för sin del avstått från att upptaga denna fråga till närmare behandling.

Däremot synes, såsom följer av vad ovan anförts, de under avsnitten

IV och V omförmälda heltidsbefattningarna böra ha extraordinarie

karaktär.

Sammanfattningsvis innebär vad ovan förordats att delegationens kansli

skulle erhålla följande organisation:

1 kanslichef (arvode)

1 förste byråsekreterare Ae 23

1 deltidstjänstgörande befattningshavare från utrikesdepartementet (ersättning

fastställes av delegationens arbetsutskott)

1 kammarskrivare Ae 15

1 kansliskrivare Ae 11

2 kanslibiträden Ae 7

1 expeditionsförman Ae 11

1 expeditionsvakt Ae 7

Stockholm den 2 april 1965

Lars Lindmark Gustaf Petrén Georg Ringström

Leif Leifland

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1965

Bihang 2

NORDISKA RÅDETS SVENSKA DELEGATION

Till riksdagens bankoutskott

I skrivelse den 9 april 1965 till bankoutskottet har Nordiska rådets

svenska delegation framlagt förslag om organisationen av delegationens

kansli. I skrivelsen har frågan om lönegradsplaceringen av delegationens

kanslichef lämnats öppen i avbidan på bl. a. utfallet av pågående B-listeförhandlingar.

Delegationen utfäste sig i skrivelsen att senare till bankoutskottet

inkomma med förslag på denna punkt. Sedan årets B-Iisteförhandlingar

i för detta ärende relevanta delar nu slutförts, återkommer delegationen

till frågan om kanslichefens lönegradsplacering.

I delegationens ovan angivna framställning uttalas, att en viss rörlighet i

lönegradshänseende är påkallad beträffande kanslichefstjänsten med hänsyn

till kvalifikationerna hos innehavaren av befattningen. För att en sådan

rörlighet skall uppnås bör enligt delegationens mening tre lönegrader

stå till förfogande, av vilka en bör betraktas som den normala, en ligga över

och en under den som normallönegrad betecknade. Vidare kan antecknas,

att då tjänsten 1959 fick sin nuvarande placering (arvode enligt lönegrad

B 4) lönegraden för expeditionschefer och rättsavdelningschefer — då liksom

nu Br 4 — utgjorde riktpunkten. Härutöver bör nämnas, att tjänsten

med hänsyn till sin natur hittills betraktats och även framgent bör betraksom

en genomgångstjänst. Ytterligare har antagits, att rekryteringsunderlag

för tjänsten normalt är någon av följande tre personalkategorier a)

utrikesdepartementets personal, b) personal inom departementskarriären,

c) hovrättspersonal med administrativ skolning.

Liksom år 1959 synes den för expeditionschef och rättsavdelningschef

(framgent benämnd rättschef) avsedda lönegraden böra vara normallönegrad

för kanslichefen. Enligt den träffade uppgörelsen skall dessa befattningshavare

placeras i Br 5, vartill kommer ett särskilt lönetillägg, vilket förmodats

komma att uppgå till cirka 200 kronor i månaden eller 2 400 kronor

om året (detta belopp utgör något mer än hälften av skillnaden mellan B 5

och B 6). Förenas icke kanslichefstjänsten med motsvarande lönetillägg,

kommer en lönegradsplacering av denna tjänst Br 5 att innebära, att kanslichefstjänsten

kommer att ligga under i konkurrensen, d. v. s. delegationen

kommer i ett sämre läge än för närvarande, då parallellitet råder mellan

kanslichefstjänsten och expeditionschefs- och rättsavdelningschefstiänsterna.

Det synes mindre lämpligt att med kanslichefsposten förena ett tilläggsarvode

av samma storleksordning som det, vilket kommer att tillerkännas

expeditionschefer och rättschefer. En bättre lösning för att bevara konkurrenskraften

torde vara att möjlighet öppnas att för särskilda fall tillåta an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49 år 1965

17

vändning av den för statssekreterare avsedda lönegraden Br 6. Då tilläggsarvode

icke föreslås skola utgå till kanslichefen men sådant kommer att

tillfalla statssekreteraren kommer, även om kanslichefstjänsten i något fall

skulle placeras i Br 6, någon parallellitet med statssekreterare icke att uppnås.

En anordning av detta slag skulle tillika innebära den fördelen att, om i

ett givet fall en lämplig och villig kandidat i gruppen expeditions- och rättschefer

finnes, delegationen får möjlighet att erbjuda denne något lönemässigt

avancemang vid övergång till kanslichefssysslan.

Delegationen har i sina överväganden utgått från att på innehavaren av

kanslichefsposten måste ställas samma krav som på exempelvis en expeditionschef,

en överdirektör eller motsvarande befattningshavare. Erfarenheterna

från arbetet i Nordiska rådet efter 1959, då denna avvägning företogs,

pekar närmast i den riktningen att med rådets växande betydelse och med

den ökade vikt som tillkommer den nordiska integrationen som faktor i vår

utrikespolitik kraven på kanslichefen i olika avseenden har vuxit. Delegationen

anser därför att vid nybesättning av platsen alla ansträngningar måste

göras för att tillgodose de kvalitativa fordringarna. Om delegationen emellertid

skulle misslyckas härutinnan, bör den å andra sidan ej vara bunden

vid att erbjuda en lönegrad som framstår som alltför hög i förhållande till

vederbörandes kompetens. En inplacering i lönegrad Br 4 bör under sådana

omständigheter kunna ifrågakomma. Att delegationen skulle behöva gå under

denna nivå synes osannolikt. Enligt det föreliggande förslaget till omorganisation

av statsdepartementen (prop. nr 65/1965) kommer ledarna

av de olika arbetsenheterna i departementen att i stor omfattning placeras

i lönegrad Br 4. I departementen — med undantag av utrikesdepartementet

— kommer enligt propositionen att finnas cirka 65 tjänster i lönegraden

Br 4 och därutöver (därav 10 statssekreterare), av vilka dessutom

vissa förutsättes bliva dubblerade. Denna lönegrad kan beräknas bli minimilönegrad

för den kvalificerade personal, ur vilken kanslichefstjänsten kan

komma att rekryteras. Delegationen torde icke behöva räkna med att för

sitt vidkommande behöva för sin chefstjänst söka sig under det skikt, som

den stora mellangruppen av ledande befattningshavare i departementen bildar.

Sammanfattningsvis vill delegationen på anförda skäl föreslå att kanslichefsposten

placeras alternativt i lönegraderna Br 4, Br 5 och Br 6, varvid

lönegrad Br 5 betraktas som normallönegrad för tjänsten. Såsom angivits

i delegationens tidigare skrivelse bör delegerade för riksdagens verk efter

förslag av delegationens arbetsutskott i varje särskilt fall bestämma den

slutliga lönegradsplaceringen.

Stockholm den 5 maj 1965

För Nordiska rådets svenska delegation

BERTIL OHLIN

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65002»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:338 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställningar från Nordiska rådets svenska delegation angående organisationen av delegationens ka a1 i texten