Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1965-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:5, Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

1

Nr 5

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avser metalliska kassans upprätthållande

samt myntväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande bär utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens och

industristyrelsens protokoll ävensom protokoll från gemensamt sammanträde

med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll

för tiden från och med den 10 januari 1964, intill vilken dag ansvarsfrihet

beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och

till början av innevarande års riksdag, dels den av riksdagens revisorer avgivna

berättelsen om verkställd granskning av riksbankens tillstånd och

förvaltning under år 1963, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial

nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1964, ävensom de redogörelser, som av styrelserna

för riksbankens avdelningskontor lämnats i avseende å dessa kontors

förvaltning under samma år. Vid granskningen har för utskottet varit

tillgänglig j ämväl en särskild redogörelse för verksamheten vid riksbankens

sedeltryckeri under år 1964.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivning, in- och utlåningsrörelse

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter sig utskottet

att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa

till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksbankens

revisorer och fullmäktige i riksbanken.

På sin utlånings- och övriga rörelse under år 1964 har riksbanken erhållit

en nettovinst av 167 256 897 kronor och 76 öre.

I avseende härpå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande riksbankens

vinst- och förlusträkning, som förekommer i fullmäktiges nyssnämnda,

av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. R samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning som

åligger innevarande års riksdags bankoutskott, har utskottet tagit del av

dels de allmänna och särskilda protokoll, som blivit förda hos fullmäktige

i riksgäldskontoret från och med den 10 januari 1964, intill vilken dag ansvarsfrihet

tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade beslut

och åtgärder, till och med den 9 januari 1965, dels den av riksdagens revisorer

avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets tillstånd och

förvaltning för tiden 1 juli 1963—30 juni 1964, dels ock fullmäktiges med

utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1965 års riksdag avgivna berättelse.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

1 :o) Penning- och valutapolitiken. Vid ingången av år 1964 beräknades

att den totala produktionen i Sverige skulle stiga i något snabbare takt

detta år än under år 1963. Den tidigare nedgången i näringslivets investeringar

antogs kunna förbytas i en uppgång genom en omsvängning i lagerinvesteringarna;

för exportens del förutsågs samtidigt en fortsatt expansion.

Den ekonomiska politiken bedömdes böra inriktas på att förhindra

uppkomsten av ett allmänt övertryck i ekonomin.

Den faktiska utvecklingen av den svenska ekonomin under år 1964 blev

ovanligt gynnsam. Den produktionsökning som uppnåddes, drygt 5 1/2 procent,

är en av de högsta i Sverige under efterkrigstiden. Den höga sysselsättningen

bevarades och utrikesbalansen hölls vid makt. Utrikeshandeln och

näringslivets investeringar — totalt sett — var de mest expansiva faktorerna.

Under året skedde en gradvis åtstramning av den ekonomiska politiken;

särskilt markant var detta på kreditpolitikens fält.

Även internationellt rådde en utpräglad högkonjunktur. Det samlade produktionsresultatet

för de västeuropeiska länderna ökade under år 1964 med

5 1/2 procent mot 4 procent året innan. I Förenta staterna steg bruttonationalprodukten

med närmare 5 procent. Liksom i Sverige utgjorde i det övriga

Västeuropa näringslivets investeringar och exporten drivkrafter för

den ekonomiska utvecklingen. Bilden var dock inte enhetlig; bl. a. utvecklades

Storbritanniens export mycket svagt. Under senare delen av året skedde

allmänt en viss försvagning av utvecklingstakten. I vissa länder, t. ex.

Frankrike och Italien, framstod denna försvagning främst som en följd av

den förda stabiliseringspolitiken. I vissa andra länder, såsom Västtyskland

samt Danmark och Norge, var orsaken främst att söka i ett ansträngt kapaeitetsläge.

Den internationella konjunkturutvecklingen återspeglas i en kraftig ökning

av den svenska exporten, som totalt beräknas ha stigit med 9,5 procent.

Vår andel av världsexporten fortsatte härigenom att stiga. EFTA-länderna

svarade för en växande andel av den svenska exporten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

3

Vid sidan av exporten var, såsom nämnts, näringslivets investeringar i

fasta anläggningar och lager starka drivkrafter bakom den inhemska produktionsutvecklingen.

Nedgången i lagerinvesteringarna under 1963 förbyttes

under fjolåret i en kraftig uppgång. Medan investeringsutvecklingen

inom flertalet näringsgrenar — främst handel och sjöfart — var klart expansiv,

uppvisade industriinvesteringarna i byggnader och maskiner en nedgång

med drygt 1 procent. Industrins investeringar har härigenom legat på

en ungefär oförändrad nivå under den senaste fyraårsperioden. Bostadsinvesteringarna

ökade med 9 procent och de kommunala investeringarna med

drygt 10 procent. Utvecklingen under 1960-talets första år med en stark tillväxt

av bostadsbyggandet och av den kommunala sektorn fortsatte alltså

även under fjolåret. Totalt ökade investeringarna med 6,5 procent, d. v. s.

något mer än bruttonationalprodukten. Bruttoinvesteringarnas andel av denna

steg härmed till närmare 33 procent.

Hushållens disponibla inkomster steg i påtagligt lägre takt än bruttonationalprodukten

i sin helhet. Häremot svarade en viss begränsning av den

privata konsumtionens tillväxttakt; även den offentliga konsumtionens tillväxttakt

minskade. Tillsammans ökade privat och offentlig konsumtion

med 4,5 procent. Konsumtionspriserna steg 1964 i genomsnitt med 3,4 procent,

vilket innebar en något kraftigare ökning än under senare år.

Efterfrågeökningen inom landet medförde en uppgång för importens del,

som dock understeg exporttillväxten. Handelsbalansen utvecklades därför

gynnsamt. I fråga om kapitaltransaktioner redovisas en omsvängning från

kapitalexport till kapitalimport. Till följd av denna utveckling samt en ökning

av den s. k. restposten steg valutareserven med närmare 1 miljard kr.

Restpostens utveckling torde i huvudsak avspegla en ökning av kortfristiga

kommersiella krediter.

Den här skisserade konjunkturutvecklingen föranledde en skärpning av

den ekonomiska politiken, i synnerhet kreditpolitiken. Finanspolitiken behöll

sin restriktiva utformning. Arbetsmarknadspolitiken inriktades särskilt

på att utjämna de regionala ojämnheterna. För att dämpa den höga

efterfrågan på byggnadsarbetskraft senarelades vissa offentliga investeringar.

I samma syfte utnyttjades i storstadsområdena lagen om igångsättningstillstånd

för byggnadsarbete.

Den mest markerade åtstramningen skedde som nämnts på kreditpolilikens

område. Diskontot, som höjts i juni 1963, höjdes i januari ytterligare

med en halv procentenhet till 4 1/2 procent. Affärsbankernas möjligheter

att låna i riksbanken begränsades under våren i två omgångar. I februari

fastställde riksbanken att varje affärsbanks upplåning fick uppgå till högst

hälften av dess fonder; för lån härutöver utgick s. k. straffränta med 9 procent.

I april skedde eu ytterligare begränsning av lånerätten till högst eu

fjärdedel av fonderna för de banker som ej uppfyllde likviditetskvoterna.

Den stigande aktiviteten inom ekonomin under sommaren och hösten för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

anledde riksbanken att i november ännu en gång höja diskontot med en

halv procentenhet, till 5 procent. Samtidigt höjdes straffräntan till 10 procent.

Den restriktiva kreditpolitiken medförde en dämpning av kreditexpansionen.

Kreditgivningen räknad netto, d. v. s. utlånade belopp minus återbetalade,

uppgick 1964 till ca 9 miljarder kr., innefattande hela den organiserade

kreditmarknaden. 1963 hade den uppgått till ca 8 1/2 miljarder kr.

och 1962 till ca 7 miljarder kr. Tillväxttakten i kreditgivningen avtog sålunda

på ett markerat sätt under 1964. De långfristiga placeringarna svarade

för en växande andel, under det att affärsbankernas direkta kreditgivning

kraftigt reducerades. Medan affärsbankernas utestående lån under 1963 hade

ökat med ca 3,2 miljarder kr., inskränkte sig ökningen under 1964 till ej

fullt 2 miljarder kr.

Placeringarna på kapitalmarknaden växte ganska kraftigt under fjolåret.

Ökade placeringar företogs främst av allmänna pensionsfonden, men även

enskilda försäkringsinrättningar och allmänheten (övriga företag, privatpersoner

m. fl.) ökade sina obligationsinnehav. Emissionerna av långfristiga

obligations- och förlagslån steg från 3,9 miljarder kr. år 1963 till ca 4,7 miljarder

kr. år 1964. Parallellt härmed skedde en tillväxt av reverslångivningen

från kapitalmarknadsinstituten.

Nyemissionerna av aktier uppgick till inemot en halv miljard kr. Omsättningen

på aktiemarknaden var den livligaste på många år och kurserna var

stigande. Kursstegringen var dock lägre än året innan.

Under året ägde en viss förskjutning rum av kreditgivningens fördelning

mellan låntagarkategorierna. Bostadsbyggandet och kommunerna erhöll

en ökad andel av den totala kreditgivningen, medan näringslivets andel

minskade och statens upplåning i huvudsak förblev oförändrad.

Statens nettoupplåning uppgick till ca 250 milj. kr., vilket innebar att den

förskjutning av totalbudgetsaldot som ägde rum mellan 1962 och 1963 —

från ett överskott på ca 600 milj. kr. till ett underskott på 200 milj. kr. —

inte hade någon motsvarighet under fjolåret. Liksom under 1963 framkom

det kassamässiga totalbudgetsaldot som ett resultat av ett utgiftsöverskott

under årets senare hälft och ett inkomstöverskott under förra hälften av

året. Den av 1964 års riksdag givna rätten för riksgäldskontoret att i likviditetsutjämnande

syfte placera sina överskottskassor på dagslånemarknaden

har under året begagnats.

Under året emitterade riksgäldskontoret två nya långfristiga ränteobligationslån,

varjämte ytterligare inbetalningar på det i slutet av 1963 upplagda

lånet skedde. Vidare emitterades ett nytt premieobligationslån. Eftersom

samtidigt den kortfristiga upplåningen minskade, skedde en ytterligare

konsolidering av den utelöpande statsskulden.

Näringslivets nettoupplåning på kreditmarknaden uppgick 1964 till 3,3

miljarder kr. I förhållande till 1963 innebar detta en minskning, som främst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

5

torde ha betingats av den restriktiva kreditpolitiken. Framför allt krympte

affärsbankernas kreditgivning. I fråga om finansieringen genom emissioner

av aktier och obligationer skedde däremot ingen nämnvärd förändring.

Minskningen i kreditgivningen till näringslivet ägde rum trots att, såsom

nämnts, investeringarna ökade. Förklaringen härtill synes ha varit dels en

positiv vinstutveckling, dels en ökning av de kommersiella krediterna vid

sidan av banksystemet, såväl inom landet som från utlandets sida.

Bostadssektorn har under senare år ställt väsentligt ökade krav på kreditmarknaden.

Sedan 1962 har sålunda den totala kreditgivningen till bostadsbyggande

stigit med drygt 30 procent. Under fjolåret steg bostadskreditgivningen

totalt med drygt 1/2 miljard kr. jämfört med 1963. För denna

uppgång hade affärsbankernas utlåning och förvärv av hypoteksobligationer

stor betydelse.

Kommunernas nettoupplåning uppgick förra året till 1,3 miljard kr.,

vilket innebar en ökning med 300 milj. kr. jämfört med 1963. Den kommunala

upplåningen sker i allt väsentligt genom emissioner av obligationer

•och upptagandet av reverslån hos kapitalmarknadsinstituten. Obligationsemissionerna

spelade en växande roll under fjolåret. Även reverslångivningen

expanderade, bl. a. till följd av allmänna pensionsfondens ökade placeringar

i kommunlån.

Det kommunala upplåningsbehovet har vuxit kraftigt under senare år.

Den främsta anledningen härtill har givetvis varit den kommunala investeringsexpansionen.

För bedömningen av kommunernas önskemål om krediter

föreligger endast ett osäkert material. Kommunerna torde emellertid

under kommande år fortsätta att ställa höga anspråk på krediter, och svårigheterna

att tillgodose önskemålen kan bedömas förbli stora. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om riksbanksfullmäktiges i deras remissyttrande

över markpolitiska utredningens betänkande gjorda uttalande —

som även upptagits i årets finansplan — att det kommunala skatteuttaget

skall utgöra en av fördelningsgrunderna för utlåningen till kommunerna.

Utskottet finner det för sin del rimligt att i ett pressat kreditmarknadsläge

hänsyn även av detta slag tages vid tillämpningen av rådande emissionskontroll.

Det internationella finansiella samarbetet har under året ytterligare utvidgats.

Sedan utredningar rörande det internationella betalningssystemet

verkställts dels inom den s. k. tioländergruppen, vari Sverige ingår, dels

inom Internationella valutafonden, har enighet i princip uppnåtts bl. a. om

en allmän höjning av medlemsländernas kvoter i fonden. Över huvud taget

förutsätts olika slags kreditmöjligheter även framgent spela en viktig roll

vid den erforderliga utbyggnaden av det internationella betalningssystemet.

Inom tio-ländergruppen har vidare träffats överenskommelse om formerna

för eu multilateral övervakning av hur de olika kreditmöjligheterna

utnyttjas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965

Betydelsen av det internationella kreditsamarbetet visade sig vid den

brittiska betalningskrisen under hösten 1964. I syfte att stärka pundets

ställning sattes det s. k. generella lånearrangemanget inom Internationella

valutafondens ram i kraft för första gången. Senare beviljade ett antal

centralbanker m. fl. i samma syfte Bank of England krediter av avsevärd

omfattning; i denna aktion deltog Sveriges riksbank. De vidtagna åtgärderna

är ett uttryck för de på senare år intensifierade strävandena att åstadkomma

ökad stabilitet i de internationella betalningsförbindelserna.

Vad i detta ärende förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

2:o) Protokoll och berättelser. Fullmäktige i riksgäldskontoret redovisar

i sin berättelse vissa åtgärder som vidtagits för att anskaffa bostäder

och bereda skrivhjälp åt riksdagens ledamöter. Utskottet räknar med att

i annat sammanhang få återkomma till dessa frågor.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet

i övrigt icke funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från

utskottets sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

3:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken. Riksdagens revisorer har

för sin del tillstyrkt att ansvarsfrihet för riksbankens förvaltning under den

tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksbanken.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende på riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid granskningen omfattar, utskottet för

sin del anser, att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken

dels för förvaltningen under år 1963 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels

ock för de beslut och åtgärder, som finnes antecknade i

fullmäktiges protokoll från och med den 10 januari 1964

till och med den 9 januari innevarande år.

4:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksdagens revisorer

har för sin del tillstyrkt, att ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning

under den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksgäldskontoret.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende på riksgäldskontorets ställ
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 5 år 1965 7

ning och förvaltning under den tid granskningen omfattat, utskottet för

sin del anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens revisorer granskade

förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden 1 juli

1963—30 juni 1964 än även för alla beslut och åtgärder,

som finnes antecknade i fullmäktiges protokoll från

och med den 10 januari 1964 till och med den 9 januari

innevarande år.

Stockholm den 2 mars 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund, Augustsson och Stefanson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Berglund, Larsson i

Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund, Börjesson i Glömminge och Fridolfsson

i Rödeby.

Reservation

av herrar Gustaf Henry Hansson, Åkerlund, Stefanson, Regnéll och Larsson

i Umeå

beträffande utskottets omförmälan under punkten l:o).

MARCUS BOKTA. STHLM 1965 65002»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående stat för statens allmänna fastighetsfond för budget a1 i texten
  2. Rskr. 1965:73 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. a1 i texten