Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

1965-05-25 · 29 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:50, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

1

Nr 50

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1965/66 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde

huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande till utskottet

hänvisade framställningar och motioner:

1) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående ändrad

lönegradsplacering m. m. beträffande vissa befattningar i riksgäldskontoret

och vid riksdagens ekonomibyrå;

2) framställningar från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående dels

lönegradsuppflyttning av en bibliotekarietjänst, dels lönegradsuppflyttning

av vissa expeditionsförmans- och expeditionsvaktsbefattningar;

3) framställning från justitieombudsmannen angående vissa lönegradsuppflyttningar;
4)

framställning från militieombudsmannen angående vissa lönegradsuppflyttningar;
5)

framställning från riksdagens revisorer angående löneuppräkning för

kanslichefen vid revisorernas kansli;

6) likalydande motionerna I: 759 av herr Bengtson m. fl. och II: 890 av

fru Eriksson i Stockholm m. fl. i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

framställning angående ändrad lönegradsplacering m. m. beträffande

vissa befattningar i riksgäldskontoret och vid riksdagens ekonomibyrå.

Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att

riksgäldskontoret med skrivelse den 3 december 1964 överlämnat beräkningar

rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.,

som bör upptas i riksstaten för budgetåret 1965/66. Jämte uppställning över

anslagen har överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater

in. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

Arvoden till riksdagens ledamöter har i förhållande till beräkningarna för

innevarande budgetår ökats med 360 000 kr., huvudsakligen på grund av

ökning av det rörliga tillägget.

Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 560 000 kr. Vid beräkningen

har utgåtts från belastningen under budgetåret 1963/64. Därjämte

har beaktats en successiv höjning av tryckeri- och bokbinderipriserna.

1 flihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer liar beräknats

kostnader för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med oförändrat

45 000 kr. För Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens

100-årsjubileum har med anledning av särskild skrivelse från den

härför tillsatta kommittén begärts ytterligare 205 000 kr., vilket innebär

en ökning av de ursprungligen beräknade totala kostnaderna från 285 000

kr. till 375 000 kr.

Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till

50 000 kr., vilket belopp tillsammans med en den 31 oktober 1964 förefintlig

anslagsbehållning på ca 171 000 kr. torde täcka såväl beräknade tryckningskostnader

som redaktionsarvoden m. m. för redan kontrakterade protokoll

fram t. o. m. budgetåret 1965/66.

Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp

av 1 000 kr.

Avlöningsanslagen till riksdagens verk har beräknats efter nu utgående

grundlöner varvid för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits

till 57 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie och icke-ordinarie

personal.

Avlöningsanslagen under riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

har ökats med resp. 228 000 kr. och 43 000 kr., huvudsakligen beroende på

höjning av det rörliga tillägget.

Anskaffning av ny voteringsanläggning har upptagits med oförändrat belopp,

475 000 kr., vilket motsvarar den dellikvid omfattande en tredjedel av

kostnaden, som kontraktsmässigt skall erläggas under budgetåret.

Riksgäldskontorets omkostnadsanslag har höjts med 85 000 kr. motsvarande

beräknade kostnader för maskinell kontroll av inlösta premieobligationsvinster

m. m.

Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder. Pensioner åt

f. d. riksdagsmän har höjts med 390 000 kr., då ett stort antal nya pensioner

beräknas tillkomma till följd av 1964 års andrakammarval. Under anslaget

till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ingår premier till försäkringsbolag

för grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter med 90 000

kr.

Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparandc har

genom att de för innevarande budgetår anslagna medlen till extra vinstutlottning

bortfaller kunnat sänkas med 200 000 kr. till 1 100 000 kr.

Motsvarande anslag för vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande

har upptagits till 1 000 000 kr., vilket innebär en minskning med

800 000 kr.

Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.

har beräknats i enlighet med lagen om allmän försäkring m. in., varvid bidragsprocenten

satts till 1,5. Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen har bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning

från 7 % till 7,5 % höjts med 110 000 kr.

Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i

särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter m. fl., nämligen anslagen

till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen

och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition,

Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 50 år W65

3

De nämnda skrivelserna liar sedermera överlämnats till bankoutskottet.

För egen del har departementschefen anlört, att anslaget till Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet

med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor torde böra beräknas till 131 000 kronor.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 18 maj 1965 till utskottet inkommit

med ny förslagsberäkning beträffande fjortonde huvudtiteln, innebärande

höjningar av de av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagna

anslagsbeloppen ävensom tillkomsten av ett nytt obetecknat anslag,

Bidrag till Sällskapet riksdagsmän och forskare, varom riksdagen tidigare

på utskottets hemställan (uti. nr 29) fattat beslut. Avlöningsanslagen för

riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,

justitie- och militieombudsmännen och deras expeditioner, riksdagens revisorer

och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli har omräknats med hänsyn till löneändringar i enlighet med dels vad

bankoutskottet beslutat föreslå riksdagen, dels i vissa fall träffade förhandlingsöverenskommelser

i övrigt. Härutöver har anslaget Riksdagen: Övriga

omkostnader uppräknats i enlighet med riksdagens beslut rörande bidrag till

studieresor för riksdagens ledamöter (BoU uti. nr 14).

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkterna 1 och 2 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till

a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag

av 15 300 000 kr.;

b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter

ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

2:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagen: Avlöningar

till personal anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 2 400 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:

Avlöningar till personal ett förslagsanslag av

2 400 000 kr.

3:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1905

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag

av 2 310 000 kr.;

b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer

ett reservationsanslag av 249 000 kr,.;

c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

ett reservationsanslag av 50 000 kr.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.

Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1965/66 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kr.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin den 11

november 1964 dagtecknade framställning till riksgäldsfullmäktige anfört

bl. a. följande:

Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår, då den allmänna interparlamentariska

konferensen hållits i Danmark, är 65 000 kronor. För budgetåret

1963/64, då motsvarande konferens var förlagd till Jugoslavien, var

statsanslaget till gruppen 80 000 kronor samt för budgetåret 1962/63, då

konferensen hölls i Brasilien, 110 000 kronor. För nästa budgetår, då samtliga

inteparlamentariska möten förlagts till utomeuropeiska länder, finner

styrelsen ett statsanslag till gruppen på sistnämnda belopp ånyo erforderligt.

Kostnaderna för gruppens representation vid nästa allmänna interparlamentariska

konferens i Canada (Ottawa) den 8—17 september 1965 uppskattar

styrelsen till 53 000 kronor. Vid denna konferens — till vilken den

svenska gruppen har rätt sända tolv röstberättigade ombud — bör gruppen

vara företrädd dels av sina båda rådsmedlemmar dels ock av minst sex särskilt

utsedda medlemmar av gruppen. Kostnaderna kan beräknas till 6 000

kronor för vart och ett av dessa ombud eller till 48 000 kronor för dem

samtliga. För en kostnad av ytterligare 5 000 kronor skulle vidare några av

de medlemmar av riksdagen som utses till ombud vid Förenta nationernas

generalförsamling hösten 1965 före dennas beräknade början kunna deltaga

i den interparlamentariska konferensen i Ottawa.

Interparlamentariska unionens råd och flertalet av dess studiekommissioner

sammanträder regelbundet varje vår till möten av grundläggande betydelse

för den därpå följande konferensens arbete. Dessa möten skall våren

1966 för första gången hållas utom Europa närmare bestämt i Australien.

Den svenska gruppen bör därvid vara företrädd av åtminstone två av sina

medlemmar. Styrelsen beräknar kostnaderna för gruppens representation

vid dessa möten till lägst 25 000 kronor.

Med hänsyn till att kostnaderna för gruppens representation vid ett nordiskt

interparlamentariskt delegerademöte finns upptagna i gruppens budget

för nu löpande budgetår och till att dylika möten numera endast hålles

med vissa års mellanrum, anser sig styrelsen icke behöva upptaga några sådana

kostnader i förevarande budgetförslag. Däremot bör där räknas med

kostnader för deltagande i ett nordiskt interparlamentariskt rådsmöte till

1 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

5

Gruppens utgifter lör budgetåret 1965/66, som beträffande övriga poster

är oförändrade i förhållande till budgetåret 1964/65, har av styrelsen sammanfattningsvis

beräknats på följande sätt:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete

konferens.......................................... 53 000

räds- m. fl. möten .................................. 25 000 78 000

bidrag till interparlamentariska unionen och

dess generalsekretariat ........... 13 800

deltagande i nordiska interparlamentariska

förbundets arbete.......................................... 1 000

tidskrifter m. m............................................. 700

representation .............................................. 2 000

förvaltningskostnader........................................ 12 500

extra utgifter............................................... 2 400

Summa kronor 110 400

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 7 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp ett förslagsanslag av 110 000 kr.

5:o) Riksdagen: Övriga omkostnader. Under punkten 8 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagen: Övriga omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.

Riksgäldskontoret bär — under hänvisning till bankoutskottets utlåtande

nr 14 i anledning av väckta motioner om studieresor för riksdagens ledamöter,

in. m., vilket utlåtande har godkänts av riksdagen — i sin förnyade anslagsberäkning

angivit medelsbehovet till 830 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:

Övriga omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.

ö:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten

9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Allmänt

kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.

7:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksgäldskontoret: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 2 635 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Bcinkoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 2 770 000 kr.

I skrivelse till bankoutskottet den 6 maj 1965 har fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört bl. a. följande:

Mellan representanter för fullmäktige i riksgäldskontoret, å ena sidan,

samt för Riksgäldstjänstemännens förening (ansluten till SR), Sveriges

Juristförbund och Statstjänstemannaförbundet, å andra sidan, har förhandlingar

förts rörande ändrad lönegradsplacering m. m. för befattningshavare

i riksgäldskontoret och vid riksdagens ekonomibyrå. Förhandlingarna har

lett till överenskommelser, vilka fullmäktige för sin del, med hänsyn till

såväl arbetsuppgifternas art som utfallet av de nyligen avslutade s. k. Blisteförhandlingarna

inom den statliga sektorn i övrigt, funnit sig kunna biträda.

Dessa förhandlingsöverenskommelser innebär uppflyttning av ett

antal befattningar i högre lönegrad samt ändrade tjänstebenämningar i vissa

fall m. m., på sätt närmare framgår av följande sammanställning:

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anm. ang. tjänstebenämning,

lönegrad

tjänstebenämning

B 1

(Br 3)

Riksgäldssekreterare och

byråchef

1

B 3

Chef för kanslibyrån. Nuvarande

innehavaren är i egenskap av riks- gäldsdirektörens ersättare förord- nad i Br 3. Förordnandet utgår

och ersättes med tilläggsarvode

B 1

Biksgäldskommissarie och

byråchef

1

B 3

Chef för finansbyrån

A 27

Byrådirektör

1

B 1

Avdelningsdirektör, chef för emis- sionssektionen

A 25

Byrådirektör

1

A 27

Chef för sekretariatet

A 25

Kamrerare

1

A 27

Byrådirektör, chef för räkenskaps- sektionen

A 23

Kamrerare

2

A 25

Byrådirektör, chef för personalsek- tionen. Kamrerare, emissionssek- tionen

A 21

Förste byråsekreterare

Förste revisor

1

1

A 23

A 23

Ag 23, sekretariatet

Kamrerare i Ag 23, ekonomibyrån

A 13

Kontorsskrivare

4

A 15

Förste kontorsskrivare. Statsskuld- bokssektionen 2 varav 1 Ag, emis- sionssektionen och räkenskapssek- tionen

A 11

Kansliskrivare

3

A 13

Kontorsskrivare. Sekretariatet, emis- sionssektionen samt vinst- och ku- pongsektionen

A 9

Kontorist

3

A 11

Kansliskrivare. Räkenskapssektio- nen 2 samt vinst- och kupong- sektionen

Härjämte inrättas 5 tjänster i Ae 9 (kontorist) utan särskild placering,

varjämte tjänstebenämningen för chefen för statsskuldbokssektionen ändras

från kamrerare till byrådirektör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1065

7

Beträffande den av byråcheferna i riksgäldskontoret, som förordnas till

ersättare för riksgäldsdirektören, må erinras, att det tidigare enligt dåvarande

lydelse av 36 § avlöningsreglementet för riksdagens verk utgående ersättararvodet

borttogs i samband med att ersättaren fr. o. m. den 1 januari 1964

erhöll förordnande i lönegraden Br 3. Då förhandlingsöverenskommelsen

med Riksgäldstjänstemännens förening innebär uppflyttning av båda byråcheferna

i riksgäldskontoret från lönegrad B 1 till B 3, har förutsatts återinförande

i samband därmed av ett särskilt ersättararvode, vilket med utgångspunkt

från det tidigare utgående beloppet, 3 450 kr., samt senare skedd

uppräkning av motsvarande arvoden inom statsförvaltningen i övrigt ansetts

böra fastställas till 4 200 kr. för år, att utgå fr. o. in. den 1 juli 1965.

De befattningar, som enligt föreliggande förhandlingsöverenskommelser

skulle uppflyttas i lönegrad, förutsättes bli uppförda i personalorganisationen

såsom ordinarie, med undantag dock för de fem nya kontoristtjänsterna,

vilka föreslås inrättade såsom extra ordinarie, samt tjänsterna såsom förste

byråsekreterare i A 23 på sekretariatet, kamrerare i A 23 på ekonomibyrån

samt en förste kontorsskrivare på statsskuldbokssektionen, vilka tills vidare

ansetts böra uppföras såsom extra tjänster i resp. Ag 23 och Ag 15.

I detta sammanhang vill fullmäktige även upptaga frågan om lönegradsplaceringen

för befattningen som riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret.

Denna är för närvarande placerad i lönegrad Bp 6. Efter bestämmande

av fullmäktige må jämlikt 35 § avlöningsreglementet för riksdagens

verk tilläggsarvode utgå till riksgäldsdirektör, som ej är fullmäktig, med

högst 6 000 kr. för år. Årets allmänna B-listeförhandlingar gav bl. a. till resultat,

att samtliga verkschefer med motsvarande lönegradsplacering på löneplan

B uppflyttas en lönegrad till lgr B 7. I anslutning härtill torde motsvarande

uppflyttning av riksgäldsdirektörstjänsten böra ske fr. o. m. den 1 juli

1965. Vad beträffar tilläggsarvodet, vars maximibelopp, 6 000 kr., motsvarar

det till fullmäktige enligt § 10 i reglementet för riksgäldskontoret utgående

årsarvodet, får detta förutsättas bli reglerat i samband med en eventuell uppräkning

av sistnämnda arvoden.

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens

verk och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk anför, att fullmäktiges förslag icke givit

nämnden anledning till erinran.

Delegerade för riksdagens verk yttrar följande:

Förslaget om uppflyttning av tjänsten som riksgäldsdirektör och chef för

riksgäldskontoret från Bp 6 till Bp 7 tillstyrkes av delegerade. Uppflyttningen

överensstämmer nämligen med vad riksdagens lönedelegation godkänt

beträffande motsvarande chefstjänstemän vid den allmänna statsförvaltningen.

Icke heller förslaget om att den ena av de två byråchefstjänsterna i riksgäldskontoret,

avsedd för riksgäldsdirektörens ersättare, skall erhålla ändrad

anställningsform från Br 3 till Bo 3 och därvid förenas med ett tilläggsarvode

och att den andra byråchefstjänsten skall uppflyttas från Bo 1 till Bo 3 har

givit delegerade anledning till invändning. Vad beträffar det föreslagna tillläggsarvodet

å 4 200 kronor för år vill delegerade erinra om alt enligt den

mellan civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer den

28 april 1965 träffade förhandlingsöverenskommelsen tilläggsarvode utgår

med 2 400 kronor för år till ställföreträdaren för generaldirektör vid ett stort

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

antal statliga verk, vid medicinalstyrelsen dock med 4 200 kronor. Med hänsyn

till storleken av det före den 1 januari 1964 till riksgäldsdirektörens ersättare

utgående tilläggsarvodet samt till det förhållandet att det nu föreliggande

förslaget kan sägas grunda sig på ingången förhandlingsöverenskommelse

med vederbörande personalorganisation vill emellertid delegerade

icke motsätta sig bifall till fullmäktiges förslag på denna punkt.

Vad angår det i förhållande till riksgäldskontorets personalstat relativt betydande

antal lönegradsuppflyttningar, som de av riksgäldsfullmäktige åberopade

förhandlingsöverenskommelserna i övrigt innebär, vill delegerade

framhålla, att det icke varit möjligt för delegerade att bilda sig en uppfattning

om huruvida dessa uppflyttningar kan anses erforderliga för att bereda

innehavarna av ifrågavarande tjänster en löneställning jämförlig med

vad som gäller vid den övriga statsförvaltningen. En dylik jämförelse torde

kunna ernås först om löneförhandlingarna även för riksdagens verk kommer

att övertagas av det centrala förhandlingsorgan, statens avtalsverk, som

inrättas per den 1 juli 1965. I nuvarande situation och eftersom lönegradsuppflyttningarna

grundar sig på förhandlingsöverenskommelser vill emellertid

delegerade icke heller motsätta sig bifall till riksgäldsfullmäktiges

förslag i dessa hänseenden.

Vad fullmäktige i övrigt anfört och föreslagit har icke givit delegerade

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet biträder riksgäldsfullmäktiges förslag rörande avlöningar till

befattningshavare vid riksgäldskontoret ävensom riksgäldskontorets förnyade

beräkning av anslaget och hemställer således,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksgäldskontoret:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 770 000 kr.;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att, såvitt

nu är i fråga, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 fastställa

av fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna ändringar

i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskonloret

samt i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

8:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån, m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

m. m. ett förslagsanslag av 1 140 000 kr.;

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 385 000 kr.

9:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 370 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1065

9

Utskottet har under punkten 7 iäninat en redogörelse för riksgäldsfullinäktiges

framställning angående ändrad lönegradsplacering in. in. beträffande

vissa befattningar vid bl. a. riksdagens ekonomibyrå samt över framställningen

avgivna remissyttranden från lönenämnden för riksdagens verk

och delegerade för riksdagens verk.

I motionerna I: 759 och II: 890 hemställes alt tjänsten som chef för riksdagens

ekonomibyrå skall placeras i lönegrad Be 3 från och med den 1 juli

1965. Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

1:759.

Utskottet. Vid de förhandlingar beträffande lönegradsuppflyttning av vissa

tjänster vid riksdagens ekonomibyrå som förts mellan representanter för

riksgäldskontoret och en av Riksgäldstjänstemännens förening utsedd förhandlingsdelegation

har, enligt vad som framgår av till utskottet överlämnade

protokoll från förhandlingarna, fullmäktiges representanter — under

hänvisning till att ekonomibyråns framtida status skulle komma att prövas

av riksdagens organisationsutredning — motsatt sig en lönegradsuppflyttning

av tjänsten som byråchef vid ekonomibyrån. Av nämnda protokoll

framgår också, att personalrepresentanterna uttryckligen accepterat motpartens

uppfattning härvidlag. Med hänsyn till att det sålunda föreligger en

förhandlingsöverenskommelse om lonegradsplaceringen av ifrågavarande

tjänst avstyrker utskottet det i motionerna I: 759 och II: 890 väckta yrkandet

att tjänsten skall uppflyttas till lönegrad Be 3.

Med biträdande av vad riksgäldsfullmäktige föreslagit rörande avlöningar

til] befattningshavare vid riksdagens ekonomibyrå ävensom riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.;

b) med avslag å motionerna I: 759 och II: 890 bemyndiga

delegerade för riksdagens verk att, såvitt nu är i fråga, med

tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1965 fastställa av fullmäktige

i riksgäldskontoret föreslagna ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för riksdagens ekonomibyrå.

10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts under punkterna 14 och 15 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag

av 557 000 kr.;

b) till Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning

elt reservationsanslag av 475 000 kr.

It llihang till riksdagens protokoll 1905. 8 samt. Nr Hd

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

11 :o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 bär Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 754 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 787 000 kr.

I sitt utlåtande nr 48 har utskottet behandlat frågan om organisationen av

riksdagens upplysningstjänst. Utskottet har därvid avstyrkt biblioteksstyrelsens

förslag att upplysningstjänsten skall organiseras som en i förhållande

till biblioteket självständig enhet och dess stat skiljas från bibliotekets. Beträffande

den personalorganisation som utskottet föreslår för upplysningstjänsten

får utskottet hänvisa till nämnda utlåtande. I nu förevarande sammanhang

behandlar utskottet de förslag som i övrigt väckts med avseende

på personalen vid riksdagsbiblioteket.

I sin den It november 1964 dagtecknade anslagsframställning föreslår

styrelsen för riksdagsbiblioteket en uppflyttning av bibliotekets tre biblioteksassistenttjänster

från lönegrad A 11 till lönegrad A 13. Till motivering

av förslaget anför styrelsen:

En av biblioteksassistenterna har till huvudsaklig arbetsuppgift att svara

för bindningen av fortsättningar. Den andre av biblioteksassistenterna har till

huvudsaklig arbetsuppgift att svara för kontroll och reklamation samt den

preliminära katalogiseringen av det officiella trycket. Den tredje av biblioteksassistenterna

har till uppgift att leda skrivarbetet för upplysningstjänsten

och riksdagsregistret.

Yttranden över de av styrelsen för riksdagsbiblioteket avgivna anslagsäskandena

har av utskottet inhämtats från lönenämnden för riksdagens verk

och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk anför:

Nämnden anser tillräckliga skäl icke föreligga för uppflyttning i lönegrad

av den av de tre biblioteksassistenterna vid biblioteket, som har till uppgift

att leda skrivarbetet för upplysningstjänsten och riksdagsregistret. Mot uppflyttning

av de två övriga biblioteksassistenterna till 13 lönegraden har

nämnden icke något att erinra. Dessa bör därvid givas tjänstebenämningen

förste biblioteksassistent.

Vad lönenämnden anfört och föreslagit biträdes av delegerade för riksdagens

verk.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har sedermera ingivit ytterligare två

framställningar rörande lönegradsplaceringen av vissa tjänster.

I skrivelse den 26 april 1965 hemställer styrelsen, att bibliotekariebefattningen

i lönegrad Ae 23 skall uppflyttas till lönegrad Ae 25. Till stöd för

förslaget anföres:

Behandlingen av de löpande fortsättningspublikationerna har sedan gammalt

ålegat en bibliotekarie med ett biträde. De internationella organisationernas

publikationer och det utländska parlamentstrycket utgör härvid särskilt

krävande arbetsuppgifter. De internationella organisationernas publika
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 19(15

11

tioner bär sedan gammalt blivit föremål för en i Sverige jämförelsevis ingående

behandling vid riksdagsbiblioteket. De blir i betydande utsträckning

föremål för specialkatalogisering och klassning. Även det väldiga stencilmaterialet

bearbetas delvis på samma sätt. I övrigt sorteras detta efter organisationernas

eget kodsystem i pärmar. Ett resultat härav blir, att man jämförelsevis

snabbt kan effektuera beställningar av dessa publikationer genom riksdagsbibliotekets

låneexpedition. Dessa synpunkter gäller också det utländska

parlamentstrycket.

Dessa arbetsuppgifter kräver en kvalitativt högtstående arbetsinsats genom

ett ständigt aktgivande på bibliografiska publikationer av mycket speciell

natur och ett fortlöpande, jämförelsevis ingående studium av organisationernas

huvudpublikationer.

Lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk lörklarar

i av utskottet inhämtade yttranden alt de icke har något att erinra

mot bifall till framställningen.

Vidare har styrelsen för riksdagsbiblioteket i skrivelse den 4 maj 1965

hemställt, att expeditionsförmansbefattningen i lönegrad Ao 10 uppflyttas till

lönegrad Ao 11 samt en expeditionsvaktsbefattning från lönegrad Ao 7 till

lönegrad Ao 9 och en från lönegrad Ae 7 till lönegrad Ae 9. Till stöd härför

anföres:

Vid de nu avslutade löneförhandlingarna bär fastslagits, att vid verk med

fyra befattningshavare av här ifrågavarande slag skall fördelningen på lönegrader

innebära, att en placeras i lönegrad 11, två i lönegrad 9 och en i lönegrad

7. Riksdagsbiblioteket har för närvarande en i lönegrad 10 och tre i

lönegrad 7.

1 av utskottet inhämtade yttranden meddelar lönenämnden för riksdagens

verk och delegerade för riksdagens verk, att styrelsens förslag beträffande

de nu nämnda tjänsterna icke givit anledning till erinran. Delegerade framhåller,

att de föreslagna lönegradsuppflyttningarna överensstämmer med vad

som för motsvarande personal den 28 april 1965 överenskommits mellan

civildepartementet och tjänstemännens huvudorganisationer och godkänts

av riksdagens lönedelegation å riksdagens vägnar. Delegerade uttalar därjämte,

att de båda föreslagna tjänsterna i A 9 torde böra erhålla tjänstebenämningen

förste expeditionsvakt.

Utskottet. Beträffande sill ställningstagande till avlöningsfrågor gällande

den för riksdagens upplysningstjänst avsedda personalen får utskottet hänvisa

till sitt utlåtande nr 48.

I likhet med lönenämnden för riksdagens verk och delegerade tör riksdagens

verk tillstyrker utskottet lönegradsuppflytlning av bibliotekariebefattningen

i Ae 23 till Ae 25, av två befattningar som biblioteksassistent i

A 11 till befattningar som förste biblioteksassistent i A 13, av expeditionsförmansbefattningen

i Ao It) till Ao It samt av två befattningar som expeditionsvakt

i Ao 7 resp. Ae 7 till Imfattningar som förste expeditionsvakt i

Ao 9 resp. Ae 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Vid bifall till vad utskottet bär förordat torde anslaget under förevarande

punkt böra i enlighet med riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning bestämmas

till 787 000 kronor.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar ett förslagsanslag av 787 000 kronor;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med tilllämpning

från den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i tjänsteoch

personalförteckningarna för riksdagsbiblioteket i enlighet

med vad utskottet ovan angivit.

12:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts under punkterna 17 och 18 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 60 000 kr.;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 160 000 kr.

13:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 19 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66

till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 695 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 730 000 kr.

I sin den 27 oktober 1964 dagtecknade petitaframställning anför justitieombudsmannen

bl. a. att rådande arbetsbelastning redan under innevarande

budgetår framtvingat anställande mot arvode av ytterligare en jurist för

halvtidstjänstgöring samt ökat anlitande av jurister och kontorspersonal för

biträde vid särskilda tillfällen,. Behov härav kommer enligt justitieombudsmannen

att föreligga jämväl under budgetåret 1965/66.

1 skrivelse till bankoutskottet den 3 maj 1965 behandlar justitieombudsmannen

vissa lönegradsfrågor in. in., och anför därvid bl. a. följande:

1. För justitieombudsmannen torde uppflyttning böra ske från Bp 7 till

Bp 8.

2. Tjänsten som kanslichef har alltsedan dess inrättande varit placerad

i samma lönegrad som expeditionschefer i departement (B 4). Sistnämnda

och även andra chefstjänster i denna lönegrad skola enligt löneöverenskommelsen

uppflyttas en lönegrad. Kanslichefstjänsten torde följaktligen böra

uppflyttas från Bp 4 till Bp 5.

3. Vid 1957 års omorganisation av JO-ämbetet placerades byråchefstjänsterna

i samma lönegrad som lagbyråchefer (B 2), d. v. s. en lönegrad högre

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1905

13

än vad som då gällde för byråchefer och motsvarande tjänstemän i allmänhet.

Då denna lönesättning likväl visade sig medföra svårigheter att till JOämbetet

knyta jurister med erforderliga kvalifikationer, beslöt riksdagen

efter framställning av mig att byråcheferna från och med den 1 juli 1963

skulle kunna efter särskild prövning placeras i Br 3. Sådan placering hai

också beslutats för alla tre nu tjänstgörande byråchefer. Hittills har "alltså

byråcheferna vid JO-ämbetet hatt en lönegradsplacering som varit lika med

eller högre än lagbyråchefernas och som alltid varit en eller två lönegrader

högre än vad som gällt för byråchefer i allmänhet.

Den med byråcheferna härstädes närmast jämförbara personalkategorin

bär varit lagbyråcheferna i statsdepartementen. Med hänsyn till arbetets art

och de krav i kvalitativt och kvantitativt hänseende som måste ställas på

JO-ämbetets byråchefer har en jämförelse med lagbyråcheferna i justitiedepartementet

tett sig särskilt närliggande. Lagbyråcheferna omfattas emellertid

icke av löneöverenskommelsen med hänsyn till den föreslagna omorganisationen

av statsdepartementen (prop. nr 65/1965). Av förslaget synes

framgå, att nuvarande tjänster som lagbyråchef i justitiedepartementet skola

omändras till tjänster som departementsråd med placering i B 4. Denna ordning

innebär således att man bibehåller hittills gällande skillnad i lönegradshänseende

mellan lagbyråcheferna och verksbyråchefer i allmänhet. Förhållandet

torde understryka vad jag här ovan anfört om att samma skillnad

bör bibehållas även med avseende å byråcheferna vid JO-ämbetet.

Av löneöverenskommelsen och den föreslagna lönegradsplaceringen för de

omändrade lagbyråchefstjänsterna (departementsråd) torde följaktligen

följa att tjänsterna som byråchef vid JO-ämbetet böra uppflvttas från^Br

2—Br 3 till Br 4.

I lråga om särskilt lönetillägg för kanslichefen och byråcheferna anför

justitieombudsmannen bl. a. följande.

Jag vill särskilt framhålla, att de arbetsuppgifter, som ankomma på byråcheferna

vid JO-ämbetet, endast i ringa utsträckning äga karaktär av rutingör

omål. Det förhåller sig i stället så att dessa byråchefer ständigt ställas

inför nya rättsfrågor, för vilkas lösande föga vägledning kan hämtas från

doktrin och förarbeten och som därför ställa stora krav på vederbörandes

skicklighet och omdöme. Arbetsuppgifternas art ställa också stora krav på

stilistisk förmåga. Utan biträde av byråchefer som fylla dessa krav torde del

icke vara möjligt för någon ombudsman att bemästra föreliggande arbetsuppgifter.

Med det sagda vill jag understryka den ofrånkomliga nödvändigheten

att lönevillkoren för byråcheferna vid JO-ämbetet bestämmes på sådant

sätt att ämbetet, liksom departementen, kan påräkna högkvalificeradc

arbetskrafter, som odelat ägna sig åt sina uppgifter.

bör att kunna säkerställa denna rekrytering är det uppenbarligen ett minimikrav

att lönevillkoren för ämbetets jurister i varje fall icke äro sämre än

vad som gäller för motsvarande tjänstemän i departementen, med vilka ämbetet

närmast bär alt konkurrera om arbetskraften. Med denna utgångspunkt

har jag tidigare i denna skrivelse föreslagit vissa lönegradsuppflyttningar,

som synts mig vara en given följd av utvecklingen på löncmarknaden.

Dessa uppfinningar äro emellertid icke tillräckliga för att tillgodose

ovannämnda krav. Av förslaget till departemenlsreform framgår nämligen

att chefstjänstemännen och viss annan personal i B 4 och B i! i deparlemen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

ten avses skola, förutom lönen, uppbära särskilt lönetillägg, vars storlek

skal! fastställas av Kungl. Maj :t. Redan från och med innevarande budgetår

utgår sådant tillägg å 2 004 kronor per år till alla innehavare av B-tjänster

i departementen. Detta förhållande föranledde mig att i min sista petitaframställning

anhålla om enahanda tillägg för kanslichefen vid JO-ämbetet,

som i lönehänseende icke tidigare satts och som icke hellei fåi om syftet

med tjänsten ej skall förfelas — sättas efter expeditionschefer. De lönegradsuppflyttningar

för kanslichefen och byråcheferna som jag tidigare avhandlat

måste därför, om icke en försämring skall inträda i förhållande till

departementens personal med därav följande ödesdigra verkningar för JOämbetet,

kompletteras med bemyndigande att tillerkänna nämnda befattningshavare

vid ämbetet lönetillägg av samma storlek som kunna komma att

fastställas för motsvarande tjänstemän i departementen. Av skäl som jag

härovan och i tidigare sammanhang anfört är det helt enkelt icke möjligt

att på avsett sätt bedriva arbetet, om detta minimikrav icke iakttages. Frågan

om ämbetets framtida organisation synes mig icke vara av beskaffenhet att

böra inverka på denna bedömning. Som jag förut framhållit ha nämligen

lönevillkoren för kanslichefen och byråcheferna aldrig varit lägre än för

ifrågavarande departementstjänstemän. Det gäller följaktligen endast här

att tillse, att nuvarande organisation i lönehänseende bibehålls vid hittills

iakttagen nivå. Någon förbättring av lönevillkoren i förhållande till vad som

skall gälla för motsvarande departementspersonal — varom jag tidigare

gjort framställning och som enligt min mening vore motiverad är det alltså

nu ej fråga om. Detta spörsmål torde få upptagas i samband med den avsedda

omorganisationen av ämbetet.

.lag får därför anhålla, att utskottet ville föreslå riksdagen att, med verkan

från och med instundande budgetår, besluta om särskilt lönetillägg för kanslichefen

och byråcheferna härstädes av samma storlek som må faststallas

för expeditionschef och departementsråd i justitiedepartementet.

Med hänsyn till det intresse som från riksdagens sida städse visats JOämbetets

verksamhet vill jag till sist endast uttrycka min förhoppning om

att mina i denna skrivelse framförda förslag måtte prövas i den positiva anda,

som omsorgen om ämbetet kräver och förhållandena i övrigt pakalla.

1 ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens

verk och delegerade för riksdagens verk, vilka härvid behandlat även

en motsvarande framställning från militieombudsmannen.

Lönenämnden för riksdagens verk yttrar:

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att justitie- och

militieombudsmannen uppflyttas från Bp 7 till Bp 8 och att kansliche stjänsten

vid justitieombudsmansexpeditionen uppflyttas från Bp 4 till Bp o.

Nämnden anser dock tillräckliga skäl icke föreligga för en uppflyttning

av byråchefstjänsterna vid respektive ombudsmansexpeditioner till B 4.

Lönenämnden kan icke heller biträda förslaget att särskilda lönetillägg skola

utgå till i framställningarna avsedda befattningshavare.

Delegerade för riksdagens verk anför:

Förslagen om uppflyttning av justitieombudsmannen och militieombudsmannen

''från Bp 7 till Bp 8 föranleder ingen erinran från delegerades sida.

Uppflvttningen överensstämmer nämligen med vad som, med godkännande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

15

av riksdagens lönedelegation, kommer att genomföras för närmast motsvarande

tjänstemän vid den allmänna statsförvaltningen.

Icke heller vill delegerade motsätta sig att kanslichefen vid justitieombudsmansexpeditionen

uppflyttas från Bp 4 till Bp 5.

Vad angår framställningarna om uppflyttning'' fr. o. m. den 1 juli 1965 av

byråcheferna hos JO och MO till Br 4, beträffande en av byråchefstjänsterna

hos MO alternativt till Bp 4, är ett ställningstagande svårare. Delegerade vill

erinra om att delegerade i yttrande den 25 februari 1965 i anledning av ännu

ej avgjorda framställningar av JO och MO om tjänsternas placering i Br 3

fr. o. m. den 1 juli 1965 — för en byråchef hos MO alternativt i Bp 3 — icke

haft något att erinra mot sistnämnda förslag. Detta skedde främst med hänsyn

till att samtliga byråchefer hos justitiekanslersämbetet och vid riksåklagarämbetet

blivit placerade i B 3.

Byråcheferna för lagärenden var då placerade i Br 2, alltså en lönegrad

lägre. Såsom justitieombudsmannen i den remitterade skrivelsen omnämnt

har emellertid Ivungl. Maj :t i de i propositionen nr 65 till årets riksdag framlagda

förslagen angående statsdepartementens organisation föreslagit, att

lagbyråchefstjänster skall omändras till tjänster som departementsråd med

placering i Br 4. Delegerade, som väl inser nödvändigheten för JO och MO

att förvärva och behålla högt kvalificerade tjänstemän för byråchefstjänsterna,

finner det med hänsyn härtill nödvändigt att dessa tjänster också placeras

i Br 4. I princip anser nämligen delegerade, att byråcheferna hos JO

och MO bör i lönehänseende vara jämställda med departementsråden. En av

tjänsterna hos MO bör alternativt få tillsättas medelst förordnande på viss

tid i Bp 4.

På grund av oklarheten om, huruvida och i vilken omfattning departementsråden

kommer att erhålla särskilda lönetillägg, anser sig delegerade

däremot icke för närvarande böra tillstyrka, att dylika tillägg skall utgå till

ifrågavarande byråchefer; och detsamma gäller beträffande förslaget om

särskilt lönetillägg till kanslichefen hos JO.

Till bankoutskottet har vidare inkommit en skrivelse från Sveriges juristförbund,

i vilken understrykes angelägenheten av att justitieombudsmannens

och militieombudsmannens framställningar om ändrad lönesättning

för byråchefstjänsterna vid ombudsmännens expeditioner bilrädes.

Utskottet. Vid tidigare behandling av frågan om löneställningen för personalen

vid JO- och MO-ämbetena har från riksdagens sida uttalats, att

denna personal naturligen icke bör vara placerad i lägre lönegrader än

jämförliga befattningshavare inom Kungl. Maj :ts förvaltningsområde (sammansatta

konstitutions-, banko- och första lagutskottets betänkande 1963

nr 2). Tillämpningen av denna princip erbjuder emellertid för dagen vissa

svårigheter med hänsyn bl. a. till den förestående departementsreformen.

Utskottet vill för sin del tillstyrka de löneförändringar som föreslagits av

delegerade för riksdagens verk, d. v. s. en uppflyttning av befattningen som

justitieombudsman från Bp 7 till Bp 8, av tjänsten som kanslichef vid justitieombudsmannaexpeditionen

från Bp 4 till Bp 5 och av byråchefstjäns
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

terna hos JO från Br 3 till Br 4. I likhet med delegerade är utskottet icke

berett att f. n. tillstyrka att särskilda lönetillägg skall utgå till kanslichefen

och byråcheferna.

Under åberopande av vad här anförts och med biträdande av riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 730 000 kr.;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med

tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i

tjänste- och personalförteckningarna för justitieombudsmannen

och hans expedition i enlighet med vad utskottet

ovan angivit.

14:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 37 000 kr.

15:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66

anvisa till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 437 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 457 000 kr.

I sin den 27 oktober 1964 dagtecknade petitaframställning anför militieombudsmannen

bl. a. följande.

Vid beräkningen av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal

för nu löpande budgetår räknade jag med att den vid expeditionen sedan

den 14 december 1962 anställde biträdande juristen skulle komma att vara

anställd endast halva budgetåret. Jag förutser numera att behov kommer

att föreligga att ha nämnde jurist, som från och med den 1 juli 1964 åtnjuter

arvode motsvarande lönen i löneklass B 2, anställd icke blott under

återstående del av löpande budgetår utan även under hela budgetåret 1965/

66.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 maj 1965 behandlar militieombudsmannen

vissa lönegradsfrågor m. m. och anför därvid bl. a. följande.

Befattningen som militieombudsman torde böra uppflyttas från lönegrad

Bp 7 till lönegrad Bp 8.

Byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen är placerade,

den ena i Bp 1 eller Br 2 eller Br 3 samt den andra i Br 2 eller Br 3. Place
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

17

ring i lönegrad Br 3 må äga rum allenast efter medgivande av delegerade för

riksdagens verk efter lönenämndens hörande (sammansatta konstitutions-,

banko- och första lagutskottets betänkande nr 2/1963). I enlighet med beslut

av delegerade den 11 juli 1963 respektive den 29 oktober 1964 är nuvarande

innehavare av tjänsterna från och med den 1 augusti 1963 respektive

från och med den 1 juli 1964 placerade i lönegrad Br 3. I min förstnämnda

skrivelse den 27 oktober 1964 uttalade jag på anförda skäl, att byråchefstjänsterna

från och med nästkommande budgetår borde hänföras

till lönegrad Br 3, den ena alternativt i Bp 3. Någon prövning av lönegradsplaceringen

för innehavare av tjänsterna skulle sålunda icke vidare förekomma.

I propositionen 1965: 65 har i samband med viss omorganisation av statsdepartementen

förutsatts inrättande av ett antal tjänster för departementsråd

i lönegrad B 4. Genom ovannämnda överenskommelse har byråchefstjänster

som hittills varit placerade i B 1 i princip uppflyttats till B 3. Enligt

min mening bör byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen

med hänsyn till dem åvilande arbetsuppgifter — liksom även ur rekryteringssynpunkt

— vara i lönehänseende jämställda med departementsrådstjänsterna.

Såsom närmare motivering hänvisas till vad som anförts

av justitieombudsmannen i skrivelse till utskottet den 3 maj 1965. På grund

härav torde vid ett genomförande av det angivna förslaget om inrättande

av departementsrådstjänster dels de båda byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen

från och med den 1 juli 1965 böra placeras i

Br 4, den ena alternativt i Bp 4, dels ock innehavarna av byråchefstjänsterna

böra äga uppbära sådant särskilt lönetillägg som, enligt vad som synes

förutsättas i propositionen 1965: 65, må komma att utgå till departementsråd.

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens

verk och delegerade för riksdagens verk. Remissinstansernas yttranden

har redovisats under punkten 13, Justitieombudsmannen och hans

expedition: Avlöningar.

Utskottet vill först hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten

13 rörande avlöningar till justitieombudsmannen och hans expedition. Utskottet

tillstyrker även beträffande militieombudsmannen och hans expedition

de löneförändringar som föreslagits av delegerade för riksdagens

verk, d. v. s. en uppflyttning av befattningen som militieombudsman från

Bp 7 till Bp 8 samt av byråchefstjänsterna från Br 3 (eller lägre lönegrad)

till Br 4 (för en tjänst alternativt Bp 4). Förslaget om särskilda lönetillägg

till byråcheferna avstyrker utskottet.

Under åberopande av vad här anförts och med biträdande av riksgäldskontorets

förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Militieombudsmannen

och höns expedition: Avlöningar ett förslagsanslag av

457 000 kr.;

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med

tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i

tjänste- och personalförteckningarna för militieombudsmannen

och hans expedition i enlighet med vad utskottet

ovan angivit.

16:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer

u Iskottet,

att riksdagen må för hudgetåret 1965/66 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader etl

förslagsanslag av 32 000 kr.

17 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 23 framställda förslag hemställer

utskottet,

atl riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna

ett förslagsanslag av 46 000 kr.

18:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten

24 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till

Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 281 000 kr.

Itiksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 285 000 kr.

1 skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1965 har riksdagens revisorer

anfört följande:

I samband med att riksdagens revisorer fr. o. m. budgetåret 1949/50 erhöll

ett fast kansli inplacerades den nyinrättade tjänsten som kanslichef i dåvarande

lönegraden Cp 14. Tjänsten uppflyttades fyra år senare såsom en följd

av den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen inom statsförvaltningen till

lönegraden Cp 15, vilken motsvaras av den nuvarande lönegraden Bp 4. I

sistnämnda lönegrad är tjänsten alltjämt placerad.

Under senare år har emellertid tjänstens relativa värde, lönemässigt sett,

i avsevärd mån försämrats. Detta sammanhänger framför allt med att chefstjänster,

vilka traditionellt varit placerade i lönegraden B 1, i växande omfattning

kommit att uppflyttas till lönegraden B 3. Som ett aktuellt exempel

härpå må erinras om statsmakternas beslut vid 1964 års riksdag om hovrätts-

och kammarrättsrådens löneställning (prop. nr 200, statsutsk. uti. nr

194; rskr. nr 379). Anledningen till denna uppflyttning i lönegrad av olika

chefstjänster är självfallet en strävan att göra statstjänsten så lockande i

ekonomiskt avseende, att staten förmår att i konkurrens med andra arbetsgivare

kvarhålla och nyrekrytera högt kvalificerad personal. En bidragande

orsak torde också vara den fortskridande omvandlingen av en rad byrådi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

19

rektörstjänster till avdelningsdirektörstjänster, en utveckling som ävenledes

varit betingad av lönepolitiska hänsyn men samtidigt medfört att tidigare

lönerelationer förskjutits till chefstjänstemännens nackdel.

Mot den angivna bakgrunden anser revisorerna starka skäl tala för att

frågan om tjänsten som kanslichef hos revisorerna upptages till närmare

övervägande i avsikt att återställa tjänstens relativa värde, lönemässigt sett.

Den närmast till hands liggande lösningen kan synas vara att tjänsten

uppflyttas i lönegrad. I detta sammanhang må emellertid erinras om att

vid årets riksdag väckts en motion (II: 178) angående riksdagens revisorers

verksamhet, vilken möjligen kan föranleda en särskild utredning av frågan.

I avvaktan på ställningstagandet härtill finner revisorerna det mindre välbetänkt

att personalorganisationen nu ändras på angivet sätt. En lämpligare

utväg torde vara att med tjänsten förenas visst tilläggsarvode, en anordning

som redan tillämpas beträffande flera tjänster vid riksdagens verk. Sålunda

stadgas i 35 § gällande avlöningsreglemente att efter bestämmande av vederbörande

fullmäktige sådant arvode må utgå till vice riksbankschef som ej

är fullmäktig, till riksgäldsdirektör som ej är fullmäktig och till direktören

vid riksbankens sedeltryckeri. Av särskilt intresse härvidlag är det arvode

som enligt angivna grunder tillkommer sedeltryckeriets direktör, vilken är

placerad i samma lönegrad som kanslichefen hos revisorerna. Nämnda arvode

är fastställt till högst 5 520 kronor för år.

Under hänvisning härtill får revisorerna hemställa, att bankoutskottet ville

föreslå riksdagen besluta att med tjänsten som kanslichef hos riksdagens

revisorer må förenas ett särskilt tilläggsarvode, uppgående till högst 5 520

kronor för år.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden

för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk föreslår, att med tjänsten som kanslichef

hos riksdagens revisorer må tills vidare förenas ett särskilt tilläggsarvode,

uppgående till högst 3 600 kr. för år. Delegerade för riksdagens verk

motsätter sig inte heller att med kanslichefstjänsten, i avvaktan på ställningstagande

till väckt fråga om riksdagsrevisorernas verksamhet, förenas

ett tilläggsarvode. I likhet med lönenämnden anser delegerade att tilläggsarvodet

bör begränsas till högst 3 600 kr.

Utskottet tillstyrker att med tjänsten som kanslichef hos riksdagens revisorer

tills vidare förenas ett tilläggsarvode. I enlighet med vad som föreslagits

av lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för riksdagens

verk bör detta tilläggsarvode bestämmas till högst 3 600 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förstagsanslag

av 285 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

19:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kung!. Maj :ts under punkten 25 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag

av 39 000 kr.

20:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under

punkten 26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1965/66 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 249 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 252 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet föreslagit i sitt utlåtande nr 48 och

med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

ett förslagsanslag av 252 000 kr.

21 :o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.

Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1965/66 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 126 000 kr.

I sin den 18 november 1964 dagtecknade petitaframställning anför delegationen

bl. a., att beräkningarna grundats på att rådets fjortonde session

torde komma att under budgetåret 1965/66 hållas i Köpenhamn.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

ett förslagsanslag av 126 000 kr.

22:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 28 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska

rådet anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kr.

I sin petitaframställning meddelar delegationen, att man för den del av

utgifterna för rådet, vilken fördelas såsom gemensamma kostnader enligt

bestämmelserna i rådets arbetsordning, torde för år 1965 kunna kalkylera

med följande preliminära budget:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965 21

Arvoden och löner .......................................... 100 000

Resor för gemensam personal ................................ 20 000

Tryck .................................................... 200 000

Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt ................ 30 000

Summa kr. 350 000

Av framställningen tramgår att Sveriges andel av angivna kostnader upp
-

tagits med följande belopp:

Arvoden till gemensam personal m. m......................... 23 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar .................. 47 000

Informationsmaterial ........................................ 7 000

Reseersättningar m. m......................................... 3 100

Summa kr. 80 000

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 28 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag

av 80 000 kr.

23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna

för tidskriften Nordisk Kontakt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

under punkten 29 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag

av 50 000 kr.

24 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkterna 30—39 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Pensioner åt f. d. riksdaqsmän ett förslaasanslaa

av 2 170 000 kr.;

b) till Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag

av 650 000 kr.;

c) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag

av 1 050 000;

d) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

m. fl. ett förslagsanslag av 160 000 kr.;

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 131 000

kr.;

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskoitets utlåtande nr 50 år 1965

f) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande

ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.;

g) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande

ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.;

h) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett förslagsanslag av 10 000 kr.;

i) till Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

m. m. ett förslagsanslag av 165 000 kr.;

j) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

ett förslagsanslag av 860 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer

vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit ävensom med beaktande av

vad riksdagen beslutat på grundval av utskottets utlåtande nr 29 att i riksstaten

för budgetåret 1965/66 utgöra 40 194 000 kr., vilket innebär en ökning

i förhållande till gällande riksstat med 1 768 000 kr. samt i förhållande

till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 535 000 kr.

Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande

förslag till stater är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 25 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

Vid behandlingen av punkterna 7, 9, 11, 13, 15 och 18, såvitt dessa punkter

gäller frågor om lönegrads placering och tilläggsar voden :

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Lundin, Mattsson*, Per Jacobsson* och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar

Berglund, Larsson i Umeå, Fridolfsson i Rödeby, Börjesson i Falköping,

Gustavsson i Ängelholm och Jönsson i Arlöv.

* Ej närvarande vid justeringen.

Vid behandlingen av punkterna 7, 9, 11, 13, 15 och 18 i övrigt samt återstående

punkter:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Augustsson, Lundin och Wikberg;

från andra kammaren; herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Falköping och

Gustavsson i Ängelholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

23

Bilaga

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. m.

för budgetåret 1965/66

Kronor Kronor

Riksdagen

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslags
anslag
Första

kammaren, förslagsvis .............. 6 000 000

Andra kammaren, förslagsvis................ 9 300 000 15 300 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 800 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli

(exkl. vaktpersonal), förslagsvis .......... 2 320 000

Utrikesnämnden, förslagsvis ................ 8 000

Övriga avlöningar, förslagsvis .............. 72 000 2 400 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag

Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis .................. 250 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis ........ 1 800 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis ........ 450 000

Kommittétryck, förslagsvis .............. 35 000

2 535 000

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av riksdagstryck .............. —225 000 2 310 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reserva
tionsanslag
Uppslagsboken

över riksdagens verksamhet .. 45 000

Utgivande av publikationer i anslutning till

representationsreformens 100-årsjubileum .. 205 000

250 000

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av särskilda publikationer ......— 1 000 249 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva
tionsanslag
Prästeståndets

protokoll vid riksdagarna 1719—

1720 och 1723 (del 5—6), samt bondeståndets

protokoll vid 1760- 1702 års riksdag (del 8)

50 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av ståndsprotokoll ............ — 100

7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, för
slagsanslag

.....................,..................

8. Bidrag till Sällskapet riksdagsmän och forskare ........

9. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis ................ 200 000

Expenser, förslagsvis ...................... 500 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis .......... 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 80 000

Kronor

50 000

110 000

10 000

830 000

Allmänt kyrkomöte

10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag ......

1 000

Riksgäldskontoret

11. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, förslagsvis .................. 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 795 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 936 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 3 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 982 500 2 770 000

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige

I denna post ingår:

arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige .... 42 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden .................................. 4 500

» tredje ledamoten av arbetsutskottet.............. 3 500

arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter...... 3 500 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis .............................. 777 800

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis........................ 7 000

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.................. 6 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare .............. 4 200 795 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis .............................. 928 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

25

Kronor

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis ........................ 3 000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................................. 5 000 936 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter

:

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.............. 2 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlönings
reglementet

för riksdagens verk, förslagsvis.......... 1 000 3 000

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag
Obligationspapper,

förslagsvis............... 5 000

Värdepapperstryck, förslagsvis .............. 200 000

Annonsering m. m., förslagsvis .............. 900 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis .... 45 000

1 150 000

Särskilda uppbörds medel

Inkomster i samband med datamaskindrag
-

ningar m. m.............................— 10 000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. in., förslagsvis.................. 10 000

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis ...................... 250 000

Publikationstryck, förslagsvis ........ 15 100

Särskilda uppbörd smedel

Försäljning av publikationer........— 100 15 000

Kostnader för maskinell kontroll av inlösta

vinster, förslagsvis....................... 80 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 20 000

Riksdagens ekonomibyrå

14. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 308 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 586 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 510 000

1 405 000

Särskilda uppbördsmede 1

Ersättning för utlånad personal............— 35 000

Kronor

1 140 000

385 000

1 370 000

» Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar samt gottgörelse

enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor Kronor

15. Omkostnader, förslagsanslag

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset

m. m., förslagsvis ........................ 200 000

Expenser, förslagsvis ...................... 350 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 13 000

565 000

Särskilda uppbördsmedel

Influtna hyror .......................... — 8 000 557 000

16. Anskaffande av ny voteringsanläggning, reservationsanslag 475 000

Riksdagsbiblioteket

17. Avlöningar, förslagsanslag

Avlönings st åt

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ........................ 1 600

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 170 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 330 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 285 400 787 000

18. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 1 000

Expenser, förslagsvis........................ 42 000

Publikationstryck, förslagsvis................ 15 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 2 000 60 000

19. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 .......... 160 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

20. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningss tat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 340 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 150 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 240 000 730 000

21. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 900

1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för

komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (BoU: s uti. 1947 nr 19).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

27

Kronor

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis....................... 26 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100

Militieombudsmannen och hans expedition

22. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ................................ 229 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 62 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................... 166 000

23. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 900

Reseersättningar, förslagsvis................. 14 000

Expenser, förslagsvis ...................... 17 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100

Riksdagens revisorer och deras kansli

24. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis............................

25. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 44 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 139 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 102 000

26. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 400

Reseersättningar, förslagsvis ................ 25 000

Expenser, förslagsvis....................... 13 500

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

27. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis

................................. 4 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 43 000

Kronor

37 000

457 000

32 000

46 000

285 000

39 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor

Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................. 115 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 90 000

28. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m„ förslagsvis.................. 1 000

Reseersättningar, förslagsvis ................ 80 000

Expenser, förslagsvis....................... 35 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 10 000

29. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, för
-

slagsanslag

Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, kostnader för

utredningar m. in., förslagsvis.............. 23 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,

förslagsvis .............................. 47 000

Informationsmaterial, förslagsvis ............ 7 000

Reseersättningar m. m., förslagsvis .......... 3 100

80 100

Särskilda upphör ds medel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna . . — 1001

30. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt,

förslagsanslag

Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslagsvis

................................ 50 200

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna 1001

Försäljning av Nordisk Kontakt ........ 1001 — 200

Pensioner

31. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag..........

32. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag . .

33. Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl., förslagsanslag ..

34. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare in. fl., förslagsanslag

..........................................

Diverse

35. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ............

36. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande,

förslagsanslag .......................................

1 Formellt belopp

Kronor

252 000

126 000

80 000

50 000

2 170 000

650 000

1 050 000

160 000

131 000

1 100 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

29

37. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag

..........................................

38. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag

..............................................

39. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.,

förslagsanslag........................................

40. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,

förslagsanslag ..................''....................

Summa

Kronor

1 000 000

10 000

165 000

860 000

40 194 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:339 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställningar från Nordiska rådets svenska delegation angående organisationen av delegationens ka a1 i texten
  2. Rskr. 1965:340 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk angående lönegradsuppflyftning av vissa tjänster, m. m. a1 i texten