Sök i Ratio Lex

Bnnkoutskottets utlåtande nr 6 är 1965

1965-03-02 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:6, Bnnkoutskottets utlåtande nr 6 är 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets utlåtande nr 6 är 1965

1

Nr 6

l tlåtandc i anledning av väckta motioner angående riktlinjerna

för lokaliseringspolitiken.

Efter hemställan av bankoutskottet beslöt 1964 års riksdag att i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition nr 185 år 1964 och i ämnet väckta motioner

godkänna riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik huvudsakligen i

enlighet med vad utskottet angivit i sitt utlåtande nr 48 (rskr. 408).

I statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66 (bil. 13, s. 123 resp.

233) har Kungl. Maj:t under hänvisning till riksdagens nämnda beslut

framlagt förslag om anslag till lokaliseringsbidrag och till lokaliseringslån.

Dessa förslag är föremål för förberedande behandling inom statsutskottet.

Frågor rörande riktlinjerna för lokaliseringspolitiken har ånyo, delvis i

anslutning till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda förslag

om medelsanvisning, upptagits i ett antal vid årets riksdag väckta motioner,

vilka hänvisats till bankoutskottet.

I vissa av de nämnda motionerna hemställes bl. a. att för lokaliseringspolitiska

ändamål skall anvisas högre anslag än Kungl. Maj:t föreslagit.

Dessa motioner, vilka såvitt de avser medelsanvisning har hänvisats till

statsutskottet, är följande, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 421 av herr Stefanson m. fl. och II: 498

av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl., vari hemiställes,

att riksdagen måtte besluta

1) att det lokaliseringspolitiska stödet även skall beviljas sysselsättningssvaga

områden i östra Götaland samt att hemställa till Kungl. Maj :t att efter

hörande av lokaliseringsorganen fastställa de geografiska gränserna för ett

östra stödområde,

2) att anslaget till lokaliseringsbidrag under inrikesdepartementets huvudtitel

för budgetåret 1965/66 skall uppföras med 75 000 000 kr., vilket

innebär en ökning med 15 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag,

3) att för budgetåret 1965/66 anvisa en kreditgarantiram för lokaliseringspolitiska

ändamål på 50 000 000 kr.,

4) att ett särskilt servioestöd skall utgå till ett antal orter i Norrlands

inland samt alt hemställa till Kungl. Maj :t att efter undersökning framlägga

förslag till 1966 års riksdag beträffande vilka orter som skall utväljas

och stödets närmare utformning;

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

dels de likalydande motionerna I: 429 av herr Sundin in. fl. och II: 506

av herr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionen, elfte

huvudtiteln,

I. anvisa till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1965/66

ett reservationsanslag av 380 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i

motionen;

II. anvisa till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1965/66 ett reservationsanslag

av 100 000 000 kr.; samt

III. besluta att statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må

medges för budgetåret 1965/66 intill ett belopp av 50 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för de här redovisade yrkandena hänvisas till

motionerna II: 498 och II: 506.

Med anledning av Kungl. Maj :ts förslag om anslag till lokaliseringslån

hemställes i likalydande motionerna I: 80 av herr Enarsson m. fl. och II: 108

av herr Cassel m. fl.,

att riksdagen måtte besluta att statliga kreditgarantier intill ett belopp av

100 miljoner kronor per år under en femårsperiod från och med budgetåret

1965/66 skall ställas till förfogande för lokaliseringslån.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

II: 108. I följ dmotioner, I: 81 och II: 109, vilka hänvisats till statsutskottet,

hemställer samma motionärer att riksdagen skall avslå Kungl. Maj :ts förslag

om ett investeringsanslag till lokaliseringslån.

Frågan om den geografiska avgränsningen av det lokaliseringspolitiska

stödet behandlas ytterligare i

dels de likalydande motionerna I: 492 av herr Sundin m. fl. och II: 595 av

herr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte medge att det statliga ekonomiska företagsstödet i lokaliseringspolitiskt

syfte må inriktas på de sysselsättningssvaga områdena

i östra Götaland enligt samma grunder som fastställts för norra stödområdet;

samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :>t måtte anhålla om skyndsamt

framläggande av förslag till geografisk avgränsning för nämnda stödområde

;

dels motionen II: 268 av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson i

Stenkyrka, vari hemställes,

att riksdagen måtte besluta, att Gotland i fråga om lokaliseringspolitiken

må utgöra ett särskilt stödområde enligt samma grunder som enligt riksdagsbeslutet

1964 skall gälla för norra stödområdet.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas dels till motionen

11: 595 och den däri åberopade motionen II: 506, dels till motionen II: 268.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ti år 1965

3

Frågan om servicestöd till förmån för invånarna i vissa glesbygder behandlas

ytterligare i

dels de likalydande motionerna I: 105 av herr Enarsson in. fl. och II: 134

av herr Cassel m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majri hemställa att Ivungl.

Maj :t måtte låta skyndsamt utreda och för riksdagen framlägga förslag om

vilka åtgärder som bör vidtagas för att befolkningen i landets glesbygder

skall på ett rättrist sätt få del av det stigande välståndet och erbjudas en

tillfredsställande social och kulturell service;

dels de likalydande motionerna 1:494 av herr Sundin m. fl. och 11:593

av heTr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam

utredning rörande servicestöd till det norrländska inlandets glesbygder och

områden med liknande betingelser i enlighet med vad i motionen har anförts.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna

II: 134 och II: 593.

De återstående motioner som väckts i hithörande frågor är

dels de likalydande motionerna I: 313 av herrar Sundin och Wikberg och

II: 377 av herrar Larsson i Norderön och Larsson i Hedenäset, vari hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en allsidig utredning

av lokaliserings- och näringspolitikens effekt i ekonomiskt och socialt

avseende för skilda delar av vårt land och att därvid de kommunalekonomiska

aspekterna särskilt studeras samt att utredningen även ägnas de förhållanden

i glesbygden, som kan vara betingade av naturtillgångarnas fördelning

på skilda ägarkategorier i enlighet med vad i motionen anförts;

dels de likalydande motionerna I: 485 av herrar Wikberg och Johan Olsson

och II: 576 av herrar Larsson i Hedenäset och Larsson i Norderön, vari

hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majri måtte hemställa att förhandlingar

upptages med oljebranschens företag och organisationer i syfte alt

erhålla en utjämning av bensin- och oljepriserna i landet.

Beträffande motiveringen för de sistnämnda yrkandena hänvisas till motionerna

I: 313 och II: 576.

Utskottet. 1 anledning av Kungl. Maj ris proposition nr 185 år 1964 angående

riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik in. m. väcktes åtskilliga

motioner, vilka berörde ett stort antal av de olika delfrågor som behandlades

i propositionen. Vissa av de yrkanden som framfördes i motionerna

föranledde bankoutskottet atl föreslå modifikationer i Kungl. Maj ris förslag,

medan vissa andra upptogs i reservationer som fogades till utskottets

utlåtande.

lf Bihaiuj till riksdagens protokoll 1965. S samt. AV 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Riksdagen godkände utskottets utlåtande i alla delar utom en. Det i nåsra

motioner framförda yrkandet om ett särskilt servicestöd till vissa orter

i Norrlands inland hade avstyrkts av utskottet, som anfört att det icke var

berett att vid denna tidpunkt stödja förslag om en särskild utredning rörande

sådant stöd. I en reservation till utskottets utlåtande hade däremot

tillstyrkts att en dylik utredning skulle komma till stånd. Kamrarna stannade

med avseende på ifrågavarande stycke i utskottets utlåtande vid skilda

beslut, i det att första kammaren beslöt i enlighet med vad utskottet

i utlåtandet hemställt, medan andra kammaren beslöt i enlighet med reservationen.

Något uttalande från riksdagens sida i frågan om servicestödet

föreligger alltså inte.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln

tramlagt förslag till medelsanvisning för de lokaliseringspolitiska åtgärder

som skall komma till stånd enligt de av 1964 års riksdag antagna riktlinjerna.

Sålunda föreslås bl. a. anslag till lokaliseringsbidrag och, på kapitalbudgeten,

till lokaliseringslån, att användas för stöd till etablering och

utbyggnad av företag i första hand inom det s. k. norra stödområdet.

Frågor rörande de lokaliseringspolitiska åtgärderna har tagits upp även

i ett antal motioner som väckts vid årets riksdag. I den mån dessa motioner

avser medelsanvisning bär de hänvisats till statsutskottet. Vidare förekommer

vissa motioner av skattepolitik innebörd, vilka hänvisats till bevillningsutskottet.

De motionsyrkanden rörande lokaliseringspolitiken som

bankoutskottet har att behandla avser antingen omedelbara ändringar i de

förra året fastställda riktlinjerna för lokaliseringspolitiken eller förslag

om utredningar och liknande åtgärder som berör dessa riktlinjer.

frågan om det lokaliseringspolitiska stödets regionala avgränsning behandlas

i motionerna 1:421 och II: 498 samt I: 492 och II: 595, där det begäres,

att ett särskilt stödområde skall inrättas i östra Götaland och bli

föremål för lokaliseringsåtgärder enligt samma regler som det norra stödområdet,

vars gränser angivits i de förra året antagna riktlinjerna. I motionen

11:268 föreslås att Gotland skall utgöra ett särskilt stödområde; motionärerna

framhåller dock att en sådan lösning är att betrakta som ett

provisorium och att enligt deras mening ett mera omfattande stödområde

i östra Götaland är att föredraga.

Utskottet kan icke biträda någotdera av de här angivna yrkandena. Såsom

utskottet framhöll i sitt föregående utlåtande i ämnet gör sig strukturomvandlingen

särskilt gällande i Norrland, framför allt till följd av den

omfattande rationaliseringen av jord- och skogsbruksnäringarna. Allmänt

sett gäller också att olika slags samhällelig service är svårare åtkomlig för

invånarna inom norra stödområdet än för dem som är bosatta söder därom.

Utskottet vill erinra om att möjligheter finns att i särskilda fall låta

lokaliseringspolitiskt stöd komma även orter utanför norra stödområdet

till del.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år Ji)65 5

Frågan om servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder behandlas ånyo

i motionerna I: 421 och II: 498, vilka särskilt tar sikte på skogsbygderna i

Norrlands inland, motionerna 1:494 och 11:593, vilka därjämte nämner

områden i nordvästra Svealand med liknande betingelser, samt motionerna

I: 105 och II: 134, vilka mera allmänt behandlar glesbygdernas problem.

Motionärerna begär i samtliga fall en utredning rörande servicestöd till glesbygdsbefolkningen.

Både sociala och ekonomiska skäl kan anföras för att ett särskilt stöd

skall utgå som gör det möjligt att i glesbygderna upprätthålla vissa stödorter,

som kan tillhandahålla befolkningen önskvärd samhällelig och kulturell

service. Även andra åtgärder för att förbättra möjligheterna för samhällsorganen

att stå glesbygdernas invånare till tjänst kan böra prövas. I

detta sammanhang bör också kommunikationsfrågorna uppmärksammas.

De önskemål som här antytts kommer knappast att bli tillgodosedda enbart

genom de allmänna lokaliseringspolitiska stödåtgärderna. Utskottet

finner det därför önskvärt att en särskild utredning rörande servicestöd

till befolkningen i glesbygder kommer till stånd. En sådan utredning måste

givetvis främst uppmärksamma förhållandena i Norrlands inland. Det bär

emellertid beaktas, att liknande problem gör sig gällande också i vissa

glest befolkade delar av Svealand och Götaland.

Det ekonomiska stöd som i lokaliseringspolitiskt syfte ges företagen skall

enligt de i fjol fastställda riktlinjerna utgå i form av dels direkta bidrag,

dels statliga lån vilka lämnas från en särskild lånefond. Såsom ett alternativ

till inrättandet av en sådan fond har diskuterats att staten skulle ställa

till förfogande kreditgarantier, som möjliggör motsvarande upplåning hos

de ordinarie kreditinstituten.

Förslag att ersätta de direkta statliga lånen med kreditgarantier avvisades

föregående år vid riksdagens prövning av lokaliseringspolitikens utformning.

Utskottet framhöll därvid, att möjligheterna att utnyttja kreditgarantierna

knappast kunde undgå att bli beroende av läget på kreditmarknaden.

Tanken att riksdagen skulle fastställa en prioritering av dessa kreditgarantier

väckte enligt utskottets mening principiella betänkligheter. I

motionerna I: 80 och II: 108 har på nytt väckts förslag om att statliga kreditgarantier

intill ett belopp av 100 miljoner kronor per år skall ställas

till förfogande under den femårsperiod som den beslutade lokaliseringspolitiska

försöksverksamheten skall omfatta. Förslaget förutsätter avslag

på Kung]. Maj:ts framställning om anslag till lokaliseringslån; yrkande

härom har samma motionärer väckt i följdmotioner (1:81 och 11:109),

vilka hänvisats till statsutskottet. Bankoutskottet vidhåller sin föregående

år uttryckta mening och avstyrker det här berörda förslaget om kreditgarantier.

Tanken att kreditgarantier skall ingå i lokaliseringsstödet har framförts

även av motionärer som accepterat inrättandet av en statlig lånefond. Lik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

som föregående år har nämligen, nu i motionerna I: 421 och II: 498 samt

1:429 och 11: 5(Mi, föreslagits att kreditgarantier i viss utsträckning skall

förekomma såsom komplement till övriga stödformer. Såsom maximibelopp

för sådana kreditgarantier under budgetåret 1965/66 har angivits 50

miljoner kronor.

Den föregående år beslutade ekonomiska ramen, som ligger till grund

för de i statsverkspropositionen beräknade anslagen till lokaliseringsbidrag

och lokaliseringslån, är enligt utskottets uppfattning väl avvägd. Då utskottet

dessutom finner en uppdelning av det statliga stödet på tre stödformer

olämpligt, avstyrker utskottet de här avsedda motionsyrkandena.

I motionerna 1:485 och 11:576 behandlas frågan om en utjämning av

drivmedelspriserna. I likhet med kommittén för näringslivets lokalisering

föreslår motionärerna, att Kungl. Maj:t skall upptaga förhandlingar med

oljebranschens företrädare i syfte att erhålla en utjämning av bensin- och

oljepriserna. Kommitténs förslag på denna punkt godtogs inte av departementschefen,

som i föregående års proposition om lokaliseringspolitiken

uttalade att några statliga initiativ på området tills vidare inte borde övervägas.

Departementschefen framhöll även att, om det kunde påvisas företagsekonomiska

skäl för en utjämning av drivmedelspriserna, initiativ

härtill torde komma att tagas av berörda intressenter. Utskottet, som föregående

år anslöt sig till departementschefens här redovisade uttalande,

avstyrker förslaget att Kungl. Maj :t skall anmodas upptaga förhandlingar

med oljebranschen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den

i fjol behandlade frågan om en differentiering av bensinskatten aktualiserats

även vid årets riksdag i motionen II: 745, vilken hänvisats till bevillningsutskottet.

En allsidig utredning av lokaliserings- och näringspolitikens effekt i ekonomiskt

och socialt avseende för skilda delar av vårt land begäres i motionerna

I: 313 och II: 377. Förslag om en ny, niera omfattande utredning

rörande vilken typ av näringslivslokalisering som från såväl ekonomiska

som miljöpolitiska synpunkter kan bedömas vara den lämpligaste väcktes

i anslutning till föregående års proposition om lokaliseringspolitiken. Utskottet

hänvisade med anledning därav dels till de föreslagna lokaliseringspolitiska

åtgärdernas karaktär av försöksverksamhet, vars resultat komme

att följas av de olika berörda instanserna, dels till vad som sagts i propositionen

om en avsedd intensifiering av forsknings- och utredningsverksamheten

på detta område. Med betonande av dessa synpunkter får utskottet

uttala att någon särskild utredning av den typ motionärerna avsett icke

synes påkallad.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att motionerna I: 421 och II: 498, i vad de avser lokaliseringspolitiskt

stöd åt områden i östra Götaland, även
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr G år 1965

7

som motionerna I: 492 och II: 595 samt II: 268 icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 421 och

II: 498, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1:105 och

II: 134 samt I: 494 och II: 593 måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande servicestöd

till befolkningen i vissa glesbygder i enlighet med vad utskottet

ovan anfört;

3. att motionerna I: 80 och II: 108 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

4. att motionerna 1:421 och II: 498 samt 1:429 och

II: 506, i vad de avser kreditgarantier, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

5. att motionerna I: 485 och II: 576 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

6. att motionerna I: 313 och II: 377 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson, Stefanson* och Lundberg;
från

andra kammaren: fru Renström-Ingenäs*, herrar Berglund, Ekström

i Iggesund, Löfgren, Haglund, Börjesson i Glömminge, Nordgren och

Fridolfsson i Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Nils Theodor Larsson, Stefanson, Berglund, Löfgren och

Börjesson i Glömminge, vilka ansett,

dels att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med orden »Utskottet

kan icke» och slutar med orden »norra stödområdet till del» bort ha

följande lydelse:

»Den regionala avgränsning av det lokaliseringspolitiska stödet som ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

nomfördes genom förra årets riksdagsbeslut innebär att vissa delar av landet,

som enligt det av kommittén för näringslivets lokalisering framlagda

förslaget skulle ha kommit i fråga för mera långtgående insatser, har ställts

utanför möjligheten till reguljärt stöd. Endast i särskilda fall kan företag

inom dessa områden erhålla lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Denna

avgränsning har främst gått ut över de områden i östra Götaland som

under en följd av år haft betydande sysselsättningssvårigheter. Föreliggande

prognoser pekar för dessa områden på minskande folkmängd. Utskottet

finner det därför nödvändigt att det statliga ekonomiska stödet i lokaliseringspolitiskt

syfte får inriktas även på de sysselsättningssvaga områdena i

östra Götaland enligt samma grunder som fastställts att gälla för det norra

stödområdet. Utskottet ansluter sig sålunda till vad som härvidlag yrkats i

motionerna I: 421 och II: 498 samt I: 492 och II: 595. För att stödåtgärder

även i östra Götaland skall kunna komma till stånd utan dröjsmål torde

riksdagen böra bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa gränserna för det

nya stödområdet; därvid kommer givetvis lokaliseringsorganens synpunkter

på gränsdragningen att få stor betydelse. Genom utskottets förslag kommer

också yrkandet i motionen II: 268 beträffande Gotland att tillgodoses.

En särställning för Gotland i förhållande till hela den övriga delen av östra

Götaland skulle enligt utskottets mening inte vara önskvärd.»;

dels att punkten 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 421 och II: 498, såvitt nu

är i fråga, samt motionerna I: 492 och II: 595 måtte dels medge att det statliga

ekonomiska företagsstödet i lokaliseringspolitiskt syfte må inriktas på

de sysselsättningssvaga områdena i östra Götaland enligt samma grunder

som fastställts för det norra stödområdet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

efter hörande av lokaliseringsorganen fastställa gränserna för ett stödområde

i östra Götaland, samt

att motionen 11:268 måtte anses besvarad genom vad utskottet sålunda

anfört och hemställt.»

2) av herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Augustsson, fru Renström-lngenås,

herrar Ekström i Iggesund, Haglund och Fridolfsson i Rödeby, vilka

ansett,

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Både sociala och ekonomiska» och slutar med orden »Svealand och Götaland»

bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som föregående år avstyrkte motsvarande motionsyrkanden,

är inte heller nu berett att stödja förslag om en särskild utredning rörande

servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder. Erfarenheter av det allmänna

lokaliseringsstödets verkningar bör enligt utskottets mening avvaktas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

9

innan man tar ställning till frågan om en sådan utredning. Dessutom synes

det finnas skäl att avvakta genomförandet av de åtgärder för ökad kommunal

skatteutjämning, varom riksdagen inom kort torde få tillfälle att

fatta beslut. Liksom tidigare vill utskottet understryka, att det måste vara

en uppgift för planeringsråden i berörda län att närmare överväga glesbygdsbefolkningens

speciella situation och framlägga härav föranledda förslag.

Någon risk att ifrågavarande problem lämnas obeaktade föreligger alltså

inte.»;

dels att punkten 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»2. att motionerna 1:421 och 11:498, såvitt de avser utredning rörande

servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder, ävensom motionerna I: 105

och II: 134 samt 1:494 och 11:593 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

3), av herrar Gustaf Henry Hansson, Lundberg och Nordgren, vilka ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Förslag att ersätta» och slutar med orden »förslaget om kreditgarantier»

bort ersättas med ett avsnitt av följande lydelse:

»Sistnämnda förslag, som framfördes i motioner föregående år, återkommer

nu i motionerna I: 80 och II: 108. Utskottet finner i likhet med motionärerna,

att en sådan lösning är att föredraga framför inrättandet av en

statlig lånefond för direkt långivning. Lokaliseringsstödet får inte bli en

fråga om långsiktig subventionspolitik utan måste inskränkas till företag

som bedöms i längden vara ekonomiskt försvarbara. Den företagsekonomiska

bedömningen av projekt som skall komma i åtnjutande av lokaliseringspolitiska

stödåtgärder får därför central betydelse. Den sakkunskap

som behövs för en sådan bedömning finns redan samlad hos kreditinstituten.

Sasom ett motiv för att lokaliseringslånen bör utgå ur en särskild lånefond

har anförts att man endast därigenom skulle få en garanti för att

medel står till buds även vid kreditåtstramningar. Utskottet finner icke

detta resonemang hållbart. För det första är en fond beroende av årliga anslag;

kommande riksdagar är obundna när de skall fatta beslut härom. För

det andra kan, såsom motionärerna angivit, de statsgaranterade lånen bli

föremål för någon form av prioritering. Ett kreditgarantisystem kan alltså

göras minst lika effektivt som systemet med en statlig lånefond.

De statsgaranterade lånen bör självfallet vara förenade med samma möjligheter

till räntelrihet och anstånd med amortering som de föreslagna direkta

statliga lånen. Kompensation för ränteeftergiften bör av statsmedel utbetalas

direkt till kreditinstituten. Utskottet förutsätter att Kungi. Maj:t vid

bifall till vad utskottet här har förordat förelägger riksdagen förslag beträffande

den medelsanvisning som erfordras för ändamålet.»;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 6 ur 1965

dels att punkten 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna I: SO och II: 108 måtte dels

besluta att statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må medges

för budgetåret 1965/66 intill ett belopp av 100 miljoner kronor, dels såsom

riktlinje för den statliga lokaliseringspolitiken uttala att sådana kreditgarantier

bör medges även under budgetåren 1966/67—1969/70.»;

4) av herrar Nils Theodor Larsson, Stefanson, Berglund, Löfgren och

Börjesson i Glömminge, vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden

»Tanken att kreditgarantier» och slutar på s. 6 med orden »de här avsedda

motionsyrkandena» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 421 och II: 498 samt I: 429 och II: 506 föreslås, att till

komplettering av de direkta lokaliseringslånen skall inrättas även ett kreditgarantisystem.

För budgetåret 1965/66 bör enligt motionerna kreditgarantier

medges i lokaliseringspolitiskt syfte intill ett belopp av 50 milj. kr.

Även om lokaliseringsstödet i första hand bör utgå i form av statliga lån och

bidrag, finner utskottet det motiverat att dessa stödformer kompletteras

med ett kreditgarantisystem, så att utlåningen kan ges en större omfattning.

Ett samspel mellan kreditgarantier och direkta statslån har även i

övrigt betydande förtjänster, bl. a. därigenom att lånen mot kreditgarantierna

ges genom normala bankmässiga kanaler. Utskottet tillstyrker motionsyrkandena

om att för budgetåret 1965/66 statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt

syfte skall lämnas intill ett belopp av 50 milj. kr.»;

dels att punkten 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:421 och 11:498 samt

I: 429 och II: 506, samtliga såvitt nu är i fråga, måtte besluta att statliga

kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må medges för budgetåret 1965/

66 intill ett belopp av 50 miljoner kronor.»;

5) av herr Börjesson i Glömminge

med avseende på vad utskottet anfört och hemställt beträffande motionerna

I: 485 och II: 576.

KARCUS BOKTR. STHLM !96S 650^25»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.