Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställningar från dels justitieombudsmannen, dels militieombudsmannen angående vissa lönetillägg.

1965-12-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:61, Utlåtande i anledning av framställningar från dels justitieombudsmannen, dels militieombudsmannen angående vissa lönetillägg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 61 år 1965

1

Nr 61

Utlåtande i anledning av framställningar från dels justitieombudsmannen,

dels militieombudsmannen angående

vissa lönetillägg.

I skrivelser till bankoutskottet den 26 oktober 1965 har dels justitieombudsmannen,

dels militieombudsmannen upptagit frågan om särskilda lönetillägg

till vissa tjänstemän vid ombudsmännens expeditioner.

Justitieombudsmannen anför i sin framställning följande.

I skrivelse till bankoutskottet den 3 maj 1965 upptog jag bl. a. frågan om

särskilt lönetillägg till kanslichefen och byråcheferna vid JO-expeditionen.

Jag framhöll att det ur rekryteringssynpunkt uppenbarligen vore ett minimikrav

att lönevillkoren för ämbetets jurister i varje fall icke vore sämre

än vad som gällde för motsvarande tjänstemän i departementen, med vilka

ämbetet närmast hade att konkurrera om arbetskraften. Med hänsyn härtill

och till att chefstjänstemännen och viss annan personal i departementen

avsåges skola fr. o. m. den 1 juli 1965, förutom lönen, uppbära särskilda

lönetillägg med belopp som skulle fastställas av Kungl. Maj :t, anhöll jag i

min skrivelse att utskottet ville föreslå riksdagen att med verkan fr. o. in.

innevarande budgetår besluta om särskilt lönetillägg för kanslichefen och

byråcheferna härstädes av samma storlek som komme att fastställas för expeditionschef

och departementsråd i justitiedepartementet.

I avgivet yttrande anförde delegerade för riksdagens verk att delegerade

ansåge sig — med hänsyn till oklarheten om huruvida och i vilken omfattning

särskilda lönetillägg komme att utgå i departementen — för det dåvarande

icke böra tillstyrka berörda framställning.

I utlåtande den 25 maj 1965 anförde utskottet i denna del, att utskottet

i likhet med delegerade icke vore berett att för det dåvarande tillstyrka att

särskilda lönetillägg skulle utgå i enlighet med min hemställan (uti. nr

50/1965).

Jag har ansett mig kunna utgå från att utskottets nämnda ställningstagande

främst grundats på då rådande oklarhet rörande de lönetillägg, som

av Kungl. Maj :t kunde komma att fastställas för departementens personal.

Då oklarhet i berörda hänseende numera icke synes föreligga, har jag ansett

mig oförhindrad och skyldig att på nytt upptaga ifrågavarande spörsmål.

Enligt vad jag inhämtat har Kungl. Maj :t fastställt storleken av de lönetillägg,

varom här är fråga, till 3 600 kronor per år. Sådana tillägg utgå enligt

uppgift till bl. a. samtliga expeditionschefer samt till departementsråd

och kansliråd som förestå integrerade arbetsenheter. Inom justitiedepartementet

synas samtliga departementsråd ha tillerkänts tillägget.

Av skäl som jag närmare angivit i min tidigare framställning är det en

ofrånkomlig nödvändighet för JO-ämbetets verksamhet att lönevillkoren

för tjänsteinnehavarna vid ämbetet — vilket tidigare också varit fallet —

1 Bihang till riksdagens protokoll 1065. S saml. Xr 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankontskotlels utlåtande nr 61 år 1065

hållas vid en nivå som i varje fall icke är lägre än för jämförbara tjänstemän

i departementen. Tillkomsten av ovannämnda lönetillägg påkallar därför

motsvarande åtgärder för ämbetets vidkommande. Jag vill alltså understryka

att det här icke är fråga om att genomföra någon förbättring av lönevillkoren

i förhållande till vad som gäller och gällt för motsvarande departementspersonal,

även om en sådan förbättring — varom jag tidigare gjort

framställning — i och för sig vore motiverad. Sistnämnda spörsmål torde

få upptagas i samband med förestående omorganisation av ämbetet. Som

jag framhållit i min skrivelse den 3 maj 1965 bör därför frågan om ämbetets

framtida organisation icke inverka på det nu upptagna lönespörsmålet.

Förutom vad jag tidigare i olika----sammanhang anfört rörande

lönevillkorens betydelse för eu tillfredsställande rekrytering samt de svårigheter

som förhållandena härutinnan medfört vid JO-ämbetet, vill jag omtala

att det icke varit möjligt att återbesätta en fr. o. in. den 1 juli 1965 ledigbliven

byråchefstjänst — vars innehavare tillika skall vara chef för förvaltningsavdelningen

vid ämbetet — med person med avsedda och nödvändiga

kvalifikationer. Denna tjänst har därför tills vidare måst hållas vakant,

vilket med hänsyn särskilt till det beträngda arbetsläget på denna avdelning

uppenbarligen medför svåra olägenheter. Jag har vidare förlorat en utmärkt

arbetskraft genom att den hovrättsassessor, som varit chef för domstolsavdelningen,

redan efter tre år slutat sin byråchefstjänst och blivit departementsråd

i justitiedepartementet. Vad nu sagts torde än ytterligare understryka

nödvändigheten av att lönevillkoren härstädes icke tillåtas sjunka

under den nivå som gäller för motsvarande departementspersonal.

Ett bibehållande av denna nivå kräver att samma lönetillägg som i departementen

utgå dels till kanslichefen, dels till de två byråchefer som förestå

domstols- respektive förvaltningsavdelningen vid JO-ämbetet.

Under åberopande av det anförda får jag anhålla att utskottet ville hos

riksdagen hemställa om beslut, varigenom årligt lönetillägg å 3 600 kronor

må kunna, med verkan fr. o. in. den 1 juli 1965, tillerkännas innehavarna

av ovanberörda tjänster.

Militieombudsmannen lämnar en motsvarande redogörelse för den tidigare

behandlingen av frågan om särskilda lönetillägg vad beträffar honom underställd

personal och anför därefter:

Juristpersonalen vid militieombudsmansexpeditionen omfattar två byråchefer

och en byrådirektör, varjämte sedan några år tillbaka en biträdande

byråchef varit anställd härstädes mot arvode, för närvarande motsvarande

lönen i löneklass B 3. Den ene ordinarie byråchefen fullgör de uppgifter

som skolat ankomma på en kanslichef samt handlägger tillsammans med

den biträdande byråchefen förvaltnings- och administrativa ärenden, medan

den andre ordinarie byråchefen och byrådirektören, vilka båda är domstolsjurister,

huvudsakligen sysslar med ärenden av judiciell art. De ordinarie

byråcheferna har organisationsmässigt motsvarande ställning som

de hos justitieombudsmannen såsom föreståndare för domstols- och förvaltningsavdelningarna

fungerande byråcheferna och bör följaktligen vara

i lönehänseende likställda med dessa. Att nämnda byråchefstjänster icke

erhåller sämre löneställning än departementsrådstjänsterna i justitiedepartementet

är synnerligen angeläget med hänsyn till nödvändigheten av att

tjänsterna måste besättas med jurister av mycket hög kvalitet.

Under hänvisning till det anförda får jag anhålla om utskottets med
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 61 år 1965

3

verkan till att särskilt lönetillägg med 3 600 kronor för år från och med

den 1 juli 1965 tillerkännes innehavarna av de två ordinarie byråchefstjänsterna

vid militieombudsmansexpeditionen.

över framställningarna har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden

för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk finner tillräckliga skäl icke föreligga

för bifall till framställningarna. Som motivering för detta ställningstagande

anför lönenämnden följande:

De i framställningarna åsyftade särskilda lönetilläggen till vissa befattningshavare

i statsdepartementen utgår i princip endast till huvudmän för

särskilda sakområden — integrerade enheter. Departementsråden i justitiedepartementet,

med vilka vissa jämförelser göres i framställningarna, uppbär

i denna egenskap av huvudmän särskilda tillägg. Då dessa lönetillägg

tillkommit mot bakgrunden av de speciella arbetsförhållandena inom statsdepartementen,

har lönenämnden icke funnit skäl tillstyrka, att sådana införes

även för personal vid justitieombudsmans- och militieombudsmansexpeditionerna,

särskilt som arbetsförhållandena för de skilda befattningshavarna

på dessa expeditioner — enligt vad nämnden under hand erfarit

— företer avsevärda variationer.

Ej heller har nämnden funnit att ett införande av särskilda lönetilläggav

ifrågasatt omfattning skulle så påtagligt förändra de omhandlade rekryteringsförhållandena,

att en sådan åtgärd vore påkallad.

Delegerade för riksdagens verk tillstyrker däremot bifall till framställningarna.

Delegerade påpekar, att de i flera sammanhang såsom sin mening

uttalat, att personalen hos JO och MO bör i lönehänseende vara jämställd

med närmast motsvarande tjänstemän vid statsdepartementen. Inom delegex-ade

har dock ledamoten herr Wärnberg låtit till protokollet anteckna,

att han ansett att delegerade bort i sitt yttrande i stället för att »tillstyrka

bifall till framställningarna» förklara att de »icke ville motsätta sig bifall

till framställningarna».

Delegerade yttrar vidare:

Om riksdagen godkänner de framlagda förslagen skulle därav närmast följa,

att delegerade borde inta bestämmelse om lönetilläggen i 35 § avlöningsreglementet

för riksdagens verk med tillämpning från och med den 1 juli

1965. I nämnda paragraf har nämligen införts bestämmelser om eljest utgående

tilläggsarvoden vid riksdagens verk. Med hänsyn till att avlöningsreglementet

förutsättes komma att upphöra att gälla med utgången av innevarande

år, synes emellertid en ändring nu icke påkallad, och tilläggsarvodena

bör utgå utan en sådan åtgärd.

Utskottet. Förslag om särskilda lönetillägg för kanslichefen och byråcheferna

vid justitieombudsmannens expedition och byråcheferna vid militieombudsmannens

expedition har tidigare i år väckts av ombudsmännen i

framställningar som behandlades vid riksdagens vårsession (BoU:s ull. nr

SO, punkterna 13 och 15). Under hänvisning till den vid denna tidpunkt ännu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 61 år 1965

rådande oklarheten om huruvida och i vilken utsträckning särskilda lönetillägg

skulle förekomma vid statsdepartementen, förklarade sig delegerade

för riksdagens verk icke då kunna tillstyrka att dylika lönetillägg skulle

utgå till ifrågavarande tjänstemän vid ombudsmännens expeditioner. Bankoutskottet

avstyrkte bifall till ombudsmännens förslag med samma motivering

som delegerade. Dess utlåtande godkändes av riksdagen.

När ombudsmännen nu ånyo framlagt förslag om ifrågavarande lönetillägg,

har delegerade funnit sig kunna tillstyrka framställningarna. Delegerade

har därvid hänvisat till sin tidigare flera gånger uttalade mening,

att personalen hos justitie- och militieombudsmännen bör i lönehänseende

vara jämställd med närmast motsvarande tjänstemän vid statsdepartementen.

Förslagen om lönetillägg har däremot liksom tidigare avstyrkts av

lönenämnden för riksdagens verk, som ansett lönetillägg i dessa fall icke

vara motiverade av arbetsförhållandena och icke heller ha en så påtaglig

inverkan på rekryteringsförhållandena att de fördenskull är påkallade.

Utskottet delar lönenämndens uppfattning och hemställer därför,

att justitieombudsmannens och militieombudsmannens

förevarande framställningar icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 december 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,

Äke Larsson, Palm, Augustsson*, Mattsson* och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Berglund*, Franzén i

Motala*, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge och Fridolfsson i

Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:446 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställningar från dels riksgälds fullmäktige, dels styrelsen för riksdagsbiblioteket angående or a1 i texten