Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från riksgäldsfullmäktige angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Pa bankoutskottets hemställan

1965-12-07 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:62, Utlåtande i anledning av framställning från riksgäldsfullmäktige angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Pa bankoutskottets hemställan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av framställning från riksgäldsfullmäktige

angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.

Pa bankoutskottets hemställan (uti. nr 36) beslöt riksdagen i maj innevarande

år att uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att, med beaktande av vad

utskottet i ärendet anfört, till riksdagens höstsession framlägga förslag beträffande

riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 november 1965 har riksgäldsfullmäktige

redovisat resultatet av den begärda utredningen och därvid hemställt, att

utskottet ville föreslå riksdagen att

dels godkänna av fullmäktige i skrivelsen framlagda riktlinjer och förslag

i fråga om anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter, in. m.,

dels uppdraga åt fullmäktige att efter samråd med berörda parter vidtaga

erforderliga åtgärder för förslagens genomförande,

dels uppdraga åt fullmäktige att med anlitande av på riksgäldsfonden tillgängliga

medel förvärva kontorslokaler för riksdagens räkning genom tecknande

av bostadsrätt i fastigheten Jungfrugatan 15 i Stockholm,

dels ock besluta om tillsättande av en kommitté för fortlöpande behandling

och planläggning på längre sikt av riksdagens lokalfrågor.

Fullmäktiges framställning har såsom bilaga fogats till detta utlåtande.

Över framställningen har utskottet inhämtat remissyttranden från styrelsen

för riksdagsbiblioteket, riksdagens revisorer, Nordiska rådets svenska

delegation och riksdagens organisationsutredning. Biblioteksstyrelsen har till

sitt yttrande fogat en skrivelse från föreståndaren för riksdagens upplysningstjänst.

Av de tre förstnämnda institutionerna, vilka föreslagits bli flyttade från

riksdagshuset, har endast riksdagens revisorer godtagit riksgäldsfullmäktiges

förslag. Revisorerna konstaterar att de åt dem erbjudna lokalerna är belägna

i kvarteret Rosenbad och alltså befinner sig inom nära räckhåll från

riksdagshuset. Revisorerna förutsätter att de smärre reparationsarbeten som

kan vara erforderliga kommer till utförande före inflyttningen i de nya lokalerna

och att revisorernas omkostnadsanslag får belastas med merkostnaderna

för den nyanskaffning av kontorsmöbler och andra inventarier in. m. som

kan visa sig påkallad. Härutöver anför revisorerna följande:

Vid sitt tillstyrkande av förslaget om eu överflyttning av verksamheten till

nya lokaler i kv. Rosenbad har revisorerna utgått från den för revisorerna nu

1 —Bibang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

gällande organisationen. Samtidigt bör dock erinras om att vid årets riksdag

väckts en motion (II: 178) angående hithörande spörsmål, vilken hänskjutits

till konstitutionsutskottets förberedande behandling. I ett över motionen

avgivet yttrande har revisorerna i nära överenstämmelse med motionärens

förslag tillstyrkt dels att möjlighet beredes suppleant att fortlöpande deltaga

i revisionsarbetet, dels att en särskild utredning utan dröjsmål tillsättes för

att i övrigt pröva frågan om organisation och verksamhetsformer för riksdagens

revisorer. Skulle riksdagen bifalla av motionären och revisorerna sålunda

framförda önskemål, kan det lokalutrymme som enligt det föreliggande

förslaget ställes till revisorernas disposition komma att visa sig otillräckligt.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket uttalar som sin uppfattning, att biblioteket

och upplysningstjänsten bör behållas inom riksdagshuset. Styrelsen

säger sig vilja fästa uppmärksamheten på att den icke förrän i samband

med remissen fått taga ställning till förslaget. Den av fullmäktige nämnda

utredningen rörande riksdagsförvaltningens lokalbehov bar, uppger styrelsen,

tillkommit utan något som helst samarbete med bibliotekets ledning.

Det i framställningen åberopade samrådet med biblioteket har inskränkt

sig till att överbibliotekarien per telefon fått meddelande om att förslaget

ifrågasatts som ett av flera alternativ. Härtill kommer, säger styrelsen, en

visning av de avsedda lokalerna, varvid överbibliotekarien var närvarande,

och ett par diskussioner mellan överbibliotekarien och byggnadssakkunniga,

som företett två inbördes starkt divergerande ritningar. Ännu vid styrelsens

sammanträde den 10 november 1965 förelåg enligt styrelsens uppgift ingen

redovisning från fullmäktige, som styrelsen kunde taga ställning till. Styrelsen

finner det högst anmärkningsvärt, att fullmäktige icke ansett det av

behovet påkallat att på ett tidigt stadium av frågans behandling inhämta styrelsens

uppfattning om bankhallens och valvslokalernas lämplighet för det

avsedda ändamålet. Ytterligare anföres:

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att de till överbibliotekarien

inlämnade ritningarna icke anger några som helst läsesalar utan endast

några få läsplatser. Vad som åsyftas med »erforderligt förrådsutrymme»

synes styrelsen oklart, men torde fullmäktige närmast syfta på vad som

i vanligt språkbruk betecknas som magasinslokaler. Bibliotekets nuvarande

bokmagasin, som inretts och utrustats, delvis under innevarande år, för

detta speciella ändamål, har en kapacitet, som överstiger de nämnda bankvalvslokalerna,

även om dessa förses med compactussystem.

Inför det framlagda förslaget behandlar styrelsen först bibliotekets nuvarande

läge, varom meddelas följande:

De större frågor, som styrelsen under senare år haft att taga ställning

till, har, förutom personalsituationen, framför allt utgjorts av magasinsproblemet,

det ökade behovet av arbetsplatser och krav på rikare utrustade

läsesalar. Vid prövningen av dessa frågor har det för styrelsen varit

självfallet dels att riksdagsbibliotekets ställning som ett serviceorgan för

riksdagen måste vara vägledande för allt planeringsarbete och dels att detta

organ "måste finnas omedelbart tillgängligt för riksdagens ledamöter. En

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

3

viktig synpunkt har vidare det planerade övertagandet av riksbanksbyggnaden

under en nära liggande framtid utgjort, varvid frågan om bibliotekets

placering i den härigenom utökade riksdagsbyggnaden avsetts att prövas.

Bibliotekets magasinsproblem upptogs till ingående behandling av en

1954 tillsatt kommitté, som 195G avgav ett utlåtande, vilket 1957 i princip

godkändes av riksdagen. Detta beslut följdes av uppförandet av statens

biblioteksdepå i Bålsta, varigenom riksdagsbiblioteket erhöll den nödvändiga

avlastningen. Efter utforslandet av litteratur, som bedömts som lågfrekvent,

har en omgruppering av samlingarna ägt rum, varjämte modern belysning

installerats i bokmagasinen. I samband med slutförandet av dessa

omflyttningar avses införande av fast uppställning. Planeringen syftar närmast

att tillgodose behovet för den tioårsperiod, efter vilken dels en ny

etapp av tillbyggnaden i Bålsta kan bedömas som sannolik och dels riksbanksfastighetens

disposition aktualiseras. Styrelsen betraktar härmed

bibliotekets magasinsproblem soin i princip tillgodosedda.

Bristen på tillfredsställande arbetsplatser har under de senaste åren tidvis

varit besvärande. Härtill har bidragit upplysningstjänstens snabba expansion,

och att biblioteket avstått arbetsrum till riksdagens stenografer

utan att motsvarande kompensation erhållits, samt att styrelsens förslag

om entresolering av handbiblioteket ej bifallits av riksgäldsfullmäktige. Situationen

har dock efter hand kunnat förbättras. Styrelsen har avstått sin

sammanträdeslokal till arbetsrum, i det s. k. galleriet har provisoriska arbetsplatser

iordningställts, vaktrummet har byggts om och slutligen har

för upplysningstjänsten av riksdagen upplåtits först det s. k. lilla sammanträdesrummet

och i år även det s. k. stora sammanträdesrummet. Ehuru

årets riksdag beslutat en utökning av upplysningstjänstens personal, som

vidtagits, har från och med den 1 oktober föreståndaren kunnat beredas

ett eget rum. Även om alla arbetsplatser icke är fullgoda, bedömer styrelsen

situationen som jämförelsevis tillfredsställande.

Styrelsen övergår härefter till att behandla frågan om följderna av den

föreslagna bortflyttningen av biblioteket från riksdagshuset.

Eiksdagsbibliotekets låneexpedition och dess upplysningstjänst utnyttjas

helt naturligt av riksdagens ledamöter i betydande utsträckning i samband

med riksdagsarbetet. En bortflyttning av denna verksamhet håller styrelsen

för alldeles oförenlig med riksdagsledamöternas intresse. Att placera denna

informationsverksamhet och dess erforderliga informationsmaterial utanför

riksdagshuset måste enligt styrelsens bestämda uppfattning leda till eu försämring

av arbetsförhållanden och arbetsmöjligheter, som avsevärt minskar

förutsättningarna för tillgodoseende av riksdagsledamöternas behov.

Det torde få anses som självfallet, att riksdagen har ett jämförelsevis

stort behov av ett i riksdagshuset befintligt referensbibliotek jämte läsesal.

Även om det nuvarande läget härvidlag av olika skäl är långt ifrån tillfredsställande,

måste det beaktas, att förekomsten av bibliotekets övriga

samlingar i samma hus bildar eu bas för omgående tillgodoseende av t. ex.

under plena aktualiserad litteratur. Avståndet till de föreslagna lokalerna

är så pass stort, att det i förening med framkomligbeten måste innebära en

högst avsevärd försämring av tjänstbarlieten. Vid eu förflyttning måste tillgängen

till referenslitteratur utökas, varvid den beräknade lokalvinsten inskränk

os.

Det synes styrelsen uppenbart, att expeditioner för utlåning och upp1*

Biluingtitl riksdagens protokoll 1965. 6 stmil. AV 62

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 62 dr 1965

lysningsverksamhet måste bibehållas i riksdagshuset. Till dessa måste knytas

vederbörlig personal med ersättare. Härtill kommer behovet av handbibliotek

för dessa expeditioner och dubblering av kataloger. Även detta

innebär en inskränkning i den planerade lokalvinsten.

Riksgäldsfullmäktige har avstått från varje skattning av kostnaderna för

en överflyttning bortsett från att man förutsätter, »att de som skall nyttja

fastigheten har normala och rimliga krav på utrustning och inredning». Det

gäller att inreda en banklokal för biblioteksändamål. Hyllor och inventarier

måste i allt väsentligt nyanskaffas. Härtill kommer också en betydande

merkostnad för personal bl. a. på grund av ett ökat behov för budskickning.

Under ombyggnaden och överflyttningen måste givetvis personal friställas

för att ägna sig åt dessa frågor.

Styrelsen säger sig slutligen vilja understryka behovet av ytterligare utredning,

varvid också alternativa möjligheter att för riksdagens räkning

använda de avsedda lokalerna skulle prövas.

I den till biblioteksstyrelsens yttrande fogade skrivelse, som ingivits till

styrelsen av föreståndaren för riksdagens upplysningstjänst på den där

verksamma personalens vägnar, erinras först om den redogörelse som tidigare

under året lämnats beträffande upplysningstjänstens arbetsformer

(BoU:s uti. nr 48, s. 12 ff.).

Härav framgår bl. a. att upplysningstjänsten verkar i största utsträckning

under personlig kontakt med riksdagens ledamöter, som ju utgör dess

huvudsakliga avnämare. Under riksdagssessionerna lämnas informationsuppdragen

övervägande vid besök av ledamöterna i upplysningstjänstens

mottagningsrum, varvid samtalsvis frågeställningen mer eller mindre ingående

dryftas och en värdefull precisering av arbetsuppgiften till enlighet

med frågeställarens informationsbehov uppnås. I detta sammanhang överlämnas

ofta privatbrev och andra konfidentiella handlingar till upplysningstjänsten

till ledning för dess bedömningar och den mottagande tjänstemannen

har å sin sida möjlighet att preliminärt tillhandahålla eller förevisa informationsmaterial.

Icke så sällan ger det fortsatta arbetet med en informationsuppgift

anledning till förnyade sammanträffanden.

På grundval av de erfarenheter som gjorts i upplysningstjänstens arbete

kan det, uttalar föreståndaren, konstateras att förmågan att leverera väsentlig

och korrekt information samt de personliga samtalen med uppdragsgivarna

varit av största betydelse för dess effektivitet. Man torde även, säges

det, våga påstå, att de täta personliga kontakterna mellan ledamöterna och

upplysningstjänstens personal i hög grad bidragit till att skapa insikt hos de

förra om upplysningstjänstens servicemöjligheter och därmed varit en av

de utslagsgivande faktorerna bakom den under senare år snabbt växande

uppdragsfrekvensen. Härefter anföres följande:

En materiell förutsättning för nämnda kontakter har varit att upplysningstjänstens

lokaler från början legat i riksdagshuset i bekväm närhet

till plenisalar, utskottslokaler och klubbrum. Det kan lätt inses, att, om

detta gynnsamma förhållande bringas att upphöra genom att upplysningstjänsten

flyttas i enlighet med riksgäldsfullmäktiges förslag, ledamöternas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande nr 62 år W65

besök kommer att starkt försvåras, då de icke så som tidigare kan härför utnyttja

lediga stunder i riksdagsarbetet. Upplysningspersonalens möjligheter

att kompensera detta bortfall av personliga kontakter genom egna initiativ

är av naturliga skäl begränsade och är förenade med förlust av dyrbar

arbetstid. Kommunicering per telefon och brev som då i ökad utsträckning

måste tillgripas kan icke tillfredsställande ersätta ett personligt sammanträffande.

En annan fördel med belägenheten av upplysningstjänstens nuvarande

lokaler är att informationsmaterial, som omgående behövs för t. ex. en kammardebatt

eller ett utskottssammanträde, kan tillhandahållas vederbörande

beställare praktiskt taget omedelbart sedan det införskaffats eller färdigställts.

I upplysningstjänstens arbete gives nästan dagligen tillfälle att konstatera

den vitala betydelsen av snabb expedition. Även i detta avseende

skulle givetvis en bortflyttning från riksdagshuset innebära försämrade

arbetsförhållanden, som direkt och påtagligt främst drabbar riksdagens

ledamöter.

Av det ovan sagda torde framgå, att ett genomförande av riksgäldsfullmäktiges

förslag i fråga om upplysningstjänstens lokalisering skulle medföra

högst betydande försämring av dess servicemöjligheter. Detta omdöme

gäller i huvudsak även om bortflyttningen —- vilket i så fall blir ofrånkomligt

— kombineras med att låta upplysningstjänsten i fortsättningen representeras

i riksdagshuset av en mindre arbetsgrupp för uppdragsmottagning

och snabbinformation. Det bör nämligen starkt understrykas att upplysningstjänstens

personal fungerar som ett arbetslag, vars produktion i hög

grad är beroende av ständiga inbördes kontakter och intim samverkan mellan

de olika medlemmarna. En lokal uppsplittring måste oavsett alla teletekniska

hjälpmedel verka hämmande på smidigheten i rådande arbetsformer

och göra verksamheten svåröverskådlig, icke minst för dess ledare,

samtidigt som den kräver utökad arbetskraft. Därtill kommer, att för en

till riksdagshuset detacherad arbetsgrupp på 3—4 personer (inklusive skrivoch/eller

vaktmästarlijälp) kräves lokaler på 2—3 rum. Det kan under

sådana förhållanden starkt ifrågasättas om den obetydliga nettovinsten

av upplysningstjänstens utflyttning i form av några få arbetsplatser för

enskilda riksdagsledamöter verkligen uppväger den förlust som härigenom

drabbar ledamöterna i gemen.

Föreståndaren för upplysningstjänsten upptar därefter frågan om sambandet

mellan upplysningstjänsten och biblioteksverksamheten i övrigt.

Motivet till det icke förut officiellt framförda förslaget om bortflyttning

från riksdagshuset av riksdagsbiblioteket synes — vid sidan av härigenom

uppnådd utrymmesvinst — vara att få användning för den stora bankhallen

i kvarteret Vinstocken. »Denna mycket stora och svårutnyttjade rumsenhet»

anses erbjuda »ur bibliotekssynpunkt förstklassiga lokaler». Att riksdagens

upplijsningstjänst, som icke beröres av denna argumentering, även

medtagits bland utflyltningsobjekten synes främst bero på att biblioteket

och upplysningstjänsten förutsatts ha så nära samband med varandra all

det icke synts praktiskt att lokalmässigt skilja dem åt.

Det är rikligt att i dagens läge den bekväma tillgången till bibliotekets

samlingar är synnerligen värdefull för upplysningstjänsten, som därigenom

i stor utsträckning får sin dokumentation underlättad. Detta är ett starkt

motiv för all så nära lokal kontakt som möjligt bibehålies mellan bibliote
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

f)

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

ket och upplysningstjänsten, vilket, under förutsättning att den senare icke

bortflyttas, bör innebära att båda stannar i huvudsak i sina nuvarande lokaler

i riksdagshuset. Då dessa omfattar ca 15 potentiella, till arbetsplatser

användbara rumsenheter — riksgäldsfullmäktiges siffra, ett 20-tal, synes

överdriven — reduceras härigenom den enligt fullmäktiges framställning

i första omgången förutsedda ökningen av antalet arbetsrum för riksdagsledamöterna

från ca 90 till ca 75. Eventuell mindre utvidgning av lokalerna

under den närmaste tiden skulle ej nämnvärt ändra dessa proportioner.

Om man vid avvägningen mellan de olika anspråken på utrymme i riksdagshuset

ändock skulle stanna för att låta riksdagsbiblioteket lämna plats

för som mera angelägna ansedda lokalbehov, kan detta icke få avgörande

betydelse för lösningen av upplysningstjänstens lokalfråga. Skälen för att

bibehålla upplysningstjänstens lokala förbindelse med riksdagsledamöternas

vanligaste uppehållsplatser är så starka, att betänkligheterna mot att

lokalt skilja biblioteket och upplysningstjänsten åt i sådant fall måste vika.

För att separationen icke skall få alltför ogynnsamma återverkningar

på upplysningstjänstens effektivitet förutsättes dock därvid dels att en

biblioteksexpedition blir kvar i riksdagshuset med uppgift att bl. a. förmedla

upplysningstjänstens kontakter med bibliotekets huvuddel, dels att ett omfattande

och speciellt med hänsyn till riksdagens och upplysningstjänstens

behov sammansatt referensbibliotek inrättas i anslutning till upplysningstjänsten,

vilket lämpligen kan i sig upptaga ledamöternas nuvarande handbibliotek.

En dylik lösning, som icke har nödvändigt sammanhang med det

slutliga ställningstagandet till det vilande förslaget om partiell administrativ

separation av biblioteket och upplysningstjänsten, skulle, om upplysningstjänsten

erhåller visst ytterligare utrymme (motiverat med nu rådande

trångboddhet) och referensbibliotekets samt biblioteksexpeditionens

lokalbehov tages med i beräkningen, innebära en reducering med ca 8 ledainotsrum

i jämförelse med riksgäldsfullmäktiges förslag.

En variant av nyss nämnda lösning vore att upplysningstjänsten — samtidigt

som riksdagsbiblioteket övertar lokaler i kvarteret Vinstocken ■

flyttar till Rosenbadsfastigheten och lokalmässigt anslutes till de där inrättade

ledamotsrummen. Med hänsyn till att möjligheterna till kontakt

med ledamöterna, särskilt under plenidagar, därvid blir färre och framför

allt dokumentationsresurserna kraftigt försämras utan att ledamöternas

samlade arbetsrumsbehov blir bättre tillgodosett kan dock denna utväg

icke förordas.

Avslutningsvis anföres, att upplysningstjänstens personal inlägger en

bestämd protest mot kvaliteten av de lokaler som uppgivits vara avsedda

för dess räkning. Belägna i byggnadens bottenvåning — för övrigt så långt

bort som möjligt från såväl riksdagshuset som Rosenbadskvarteret — ligger

de delvis, säger upplysningstjänstens föreståndare, under gatunivån,

kräver därför ständig artificiell belysning och är starkt utsatta för gatubuller

och avgasimmission. Som stöd för denna bedömning hänvisas till

vad yrkcsinspektörcn i första distriktet yttrar i ett på begäran lämnat meddelande

efter inspektion den 18 november 1965 av »lokalen i bottenvåningen

delvis under gatuplanet vid Jakobsgatan i Skandinaviska bankens hus».

Yrkesinspektören anför:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

7

Lokalen som hittills nyttjats såsom expeditionslokal är nu avsedd att

med försänkt tak avgränsas i ett antal kontorsrum för permanenta arbetsplatser.

Yrkesinspektören anser att detta är synnerligen olämpligt med hänsyn

till den störande inverkan av gatubuller och eventuellt inträngande avgaser

från bilar. Yrkesinspektören motsätter sig därför förslagets utförande

och anser att lokalen ej går att dela upp på detta sätt och därför kan

användas endast såsom expeditionslokal (vaktmästeri eller dylikt med icke

permanenta arbetsplatser).

Riksdagens organisationsutredning meddelar, att den i samband med

sina överväganden rörande riksdagens förvaltningsorganisation även prövat

frågan om riksdagsbibliotekets och riksdagens upplysningstjänsts ställning

i organisatoriskt hänseende och därmed sammanhängande förhållanden.

Utredningen är inte f. n. beredd att redovisa något slutligt ståndpunktstagande

i denna fråga. Från utredningens sida är emellertid intet att erinra

mot att lokalfrågan för riksdagsbiblioteket löses på sätt riksgäldsfullmäktige

förordat. En dylik lösning skulle ej föregripa ett kommande ställningstagande

i organisationsfrågan från utredningens sida. Vad däremot angår

upplysningstjänsten anser utredningen att denna alltjämt bör beredas lokaler

inom riksdagshuset.

Nordiska rådets svenska delegation lämnar först följande redogörelse för

sina nuvarande lokalförhållanden:

Nordiska rådets svenska delegation disponerar för närvarande i riksdagshuset

6 rum samt ett korridorslut, vilket avgränsats till skrivrum, dvs.

tillhopa 7 rumsenheter — sålunda ej 8 enheter såsom angives i fullmäktiges

framställning — jämte vissa lagerutrymmen. Då fullmäktige förutsatt

att delegationen även efter en utflyttning skall disponera ett rum i riksdagshuset,

utgör den omedelbara vinsten av en bortflyttning av delegationen

högst 6 rumsenheter jämte de lagerutrymmen, som kan friställas.

Delegationen har för närvarande anställda 3 befattningshavare i lönegrad

A 23 eller högre lönegrad, 1 befattningshavare för arkiv och kassa, 3

befattningshavare inom skrivsektionen och 3 befattningshavare inom expeditionen.

Dessutom har av Nordiska rådets gemensamma personal till Stockholm

förlagts eu redaktör och en utskottssekreterare, för vilka delegationen

har att hålla arbetslokaler. Rumsbehovet för denna personal utgör tillhopa

9 rumsenheter. Att delegationen hittills kunnat nöja sig med 7 enheter,

beror på att en av de båda förste byråsekreterarna är halvtidsanställd

och kunnat utnyttja sitt arbetsrum på den andra arbetsplatsen även för

sitt arbete för delegationen samt att en befattningshavare utför sitt arbete

i hemmet.

Utöver de lokaliteter, som nu omförmälts, har delegationen i anslutning

till rådets årliga sessioner behov av ytterligare utrymme i anledning av

den intensifiering av verksamheten och den utökning av personalen med

tillfälligt anställda som då äger rum. Då sessionerna vanligen hålles i början

av februari, har det varit möjligt att i riksdagshuset från höstsessionens

slul i mitten av december till sessionen i början av februari tillfälligtvis

bruka olika under denna tid ej begagnade utrymmen i riksdagshuset

till täckande av dessa behov. Under denna tid utnyttjas nämligen riksdagshuset

fullt ut egentligen endast under några dagar omedelbart före

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

den allmänna motionstidens slut och under remissdebatten, vilka båda händelser

brukar sammanfalla. Självfallet har delegationen dessa få dagar

kunnat anpassa sin verksamhet till de speciella förhållanden, som då råder

i riksdagshuset.

Även i övrigt har delegationen på olika sätt under hela året kunnat draga

nytta av den stora reservkapacitet, som riksdagshuset inrymmer därigenom,

att dess utrymmen måst dimensioneras för en relativt kortvarig toppbelastning.

Under den sammanlagt långa tid, dels mellan riksdagarna, dels

i början och slutet av varje vecka under riksdagstid, då riksdagshuset är

lågt utnyttjat, har delegationen kunnat för olika tillfälliga behov bruka

tomma lokaler i huset. Det har inneburit en mycket stor förmån för delegationen

som ett av de få året runt heltidsarbetande organen i riksdagshuset

att få draga nytta av denna husets reservkapacitet.

Tillgång till sammanträdeslokaler, såväl för delegationens egen räkning

som för rådets del framför allt för de utskottsmöten, som hålles i Stockholm,

har delegationen också haft i riksdagshuset. För detta ändamål har

kunnat begagnas främst utrikesutskottets plenisal.

Delegationen redovisar vidare sina tidigare ställningstaganden till förslag

om lokalförändringar.

I anledning av uttalanden av bankoutskottet har riksgäldsfullmäktige eftersträvat

att finna nya lokaler för delegationen. Under det senaste året har

detta arbete fört därhän att fullmäktige erbjudit delegationen två olika alternativ

till lösning av delegationens lokalbehov vid en utflyttning ur riksdagshuset,

nämligen dels i Preissiska huset vid Drottninggatan 36 i lokaler, tidigare

disponerade av länsstyrelsen i Stockholms län, dels i de nu aktuella

kontorslägenheterna vid Jungfrugatan 15.

Vad gäller den förstnämnda lägenheten vid Drottninggatan innehåller den

med nuvarande rumsindelning It delvis små, delvis större rumsenheter,

vilka i och för sig skulle täcka behovet av rumsenheter. Lagerutrymmena i

lägenheten torde däremot vara otillräckliga för delegationens behov. Sammanträdeslokal

kan ordnas för mindre möten inom lägenheten, dock ej för

utskottsmöten o. dyl. Till detta förslag har delegationen icke ansett sig kunna

taga någon definitiv ställning. Ärendet har bordlagts av delegationens arbetsutskott,

då besked ej kunnat erhållas om huruvida huset skall rivas eller

ej. I den arkitekttävlan, som utlysts för områdets planering, ingår som alternativ

såväl att huset skall rivas som att det skall kvarstå. Lokalerna, som

senast till stor del använts som lager för byggnadsstyrelsens ritningar, befinner

sig i ett sådant skick, att relativt omfattande reparationer är nödvändiga

för att de skall kunna begagnas av delegationen. Några sådana reparationer

har delegationen förutsatt ej komma i fråga, med mindre det blir

bestämt att huset skall stå kvar. Lokalerna är också mindre ändamålsenliga

med hänsyn till avståndet till riksdagshuset. Någon tillfredsställande lösning

av lokalfrågan erbjuder sålunda förslaget icke heller i och för sig.

Delegationen har sedermera innevarande höst erbjudits lokaler i huset

Jungfrugatan 15. Dessa lokaler har delegationen i ovannämnda skrivelse till

riksgäldsdirektionen, som i avskrift bilagts fullmäktiges framställning till

bankoutskottet, förklarat vara ej tjänliga för delegationens bruk.

Av de skäl som föranlett delegationen att avstyrka en flyttning till lokalerna

vid Jungfrugatan behandlas först dessas belägenhet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 ur 1665

9

Lokalernas avstånd från riksdagshuset är beräknat i gångtid till cirka 20

minuter. Vid vissa tider på dygnet tar förflyttningen, även om motorfordon

brukas, på grund av trafiktätheten avsevärd tid i anspråk.

Nordiska rådet är uppbyggt som ett i främsta rummet parlamentariskt organ.

Dess av parlamenten ur de egna leden valda medlemmar bildar stommen

i rådet och i rådets arbete. Sekretariaten utgör främst nationella serviceorgan

till rådsmedlemmarna men verkar samtidigt som planläggningsorgan

för rådets totala arbete. De har emellertid inga egentliga egna beslutsfunktioner

utan är i hela sitt arbete beroende av nära kontakter med de

parlamentsvalda rådsmedlemmarna. Helt följdriktigt har också i alla de

fem nordiska länderna sekretariaten inhysts i respektive länders parlamentsbyggnad.

Vid en utflyttning av delegationen till Jungfrugatan kan de för arbetet

nödvändiga kontakterna mellan medlemmar och sekretariat ej upprätthållas.

Den kontakt, som nu består i att medlemmarna i olika ärenden uppsöker

sekretariatet, kommer i stort sett att helt upphöra. Det blir i stället

tjänstemännens sak att söka upp medlemmarna i riksdagshuset. Denna form

för kontakt blir under de förutsatta förhållandena synnerligen tidsödande

och kan icke bliva helt effektiv. Avstånden kommer att leda till ett spill av

arbetstid, som allvarligt nedsätter delegationens möjligheter att fullgöra

sina uppgifter på avsett vis.

Ytterligare personal måste enligt delegationens uppfattning anställas, om

nuvarande arbetsintensitet skall kunna vidmakthållas efter en flyttning till

Östermalm. Härom anföres:

Flertalet tjänstemän utom skrivsektionen måste avsätta betydande del av

sin arbetstid för att i riksdagshuset och annorstädes söka kontakt med medlemmarna.

Den utökning av personalen, som härigenom bleve behövlig, kan

dock ej genomföras, då ev. nyanställda ej kan beredas arbetsplats. De båda

lägenheterna vid Jungfrugatan rymmer ej ens alla nu anställda.

Delegationen anser vidare, att de erbjudna lokalerna är otillräckliga.

I den tidigare omförinälda skrivelsen till riksgäldsdirektören har delegationen

angivit att de 7 rumsenheter, avsedda för mänsklig arbetskraft, som

lägenheterna vid Jungfrugatan tillsammans innehåller, i och för sig motsvarar

de 7 rumsenheter, vilka delegationen för närvarande disponerar i riksdagshuset

och sålunda borde täcka samma behov.---Kansliets place
ring

i Jungfrugatan kommer emellertid att, som redan nämnts, nödvändiggöra

personalökningar. Därtill kommer att den nu halvtidstjänstgörande på

annat håll arbetande förste byråsekreteraren måste ges heltidstjänst hos

delegationen, hos vilken han då behöver ett arbetsrum. Även om hans deltidstjänst

skulle fortsätta, måste han ha ett arbetsrum hos kansliet på grund

av det långa avståndet till den andra arbetsplatsen.

Ytterligare en tjänsteman blir erforderlig inom expeditionen för budskickning.

Expeditionslokalen skall redan nu inrymma tre tjänstemän. Att där

placera ytterligare en person blir vanskligt.

Delegationen förlorar vid eu utflyttning till Jungfrugatan de för arbetets

bedrivande nu oundgängligen erforderliga möjligheterna, att vid toppbelastning

tillfälligt utnyttja sådana riksdagens lokaler i riksdagshuset, som

då kan tagas i anspråk. Delegationen kommer ej att kunna lösa arbetsuppgifterna

under toppbelastning utan tillgång till dylika reservlokaler.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

Allvarligt är att fortsatt utveckling av verksamheten omöjliggöres. Det

nordiska samarbetet befinner sig för närvarande i en expansiv fas. Det kan

därför förutses, att delegationens lokalbehov kommer att ökas, bl. a. för rådets

gemensamma organ, vilka för närvarande är underdimensionerade.

Genom att nu flytta in i lägenheterna vid Jungfrugatan, avskär sig delegationen

redan från början från varje möjlighet att tillgodose de utvidgningsbehov,

som klart kan förutses.

Därefter diskuterar delegationen de övriga alternativ till lösning av lokalfrågan,

som enligt dess mening borde prövas. I detta avseende uttalar delegationen

följande.

Enligt delegationens enhälliga uppfattning vore det ur rådets synpunkt

klart fördelaktigaste alternativet att delegationen kunde kvarstanna i riksdagshuset.

Kontakterna mellan medlemmar och kansli skulle då förlöpa utan

svårigheter även i fortsättningen. De betydande fördelar, som det för kansliet

innebär att ha tillgång till all den service och de extra utrymmen, som

tillhandahålles i riksdagshuset, har förut framhållits. Emellertid torde tidigare

ställningstaganden vara att tolka så, att riksdagen vid en avvägning

mellan delegationens intresse att kvarbliva i riksdagshuset och riksdagsmännens

behov av arbetsrum uttalat sig för att delegationens intressen bör stå

tillbaka. Med hänsyn härtill vill delegationen ej motsätta sig en utflyttning

ur riksdagshuset. En förutsättning är emellertid därvidlag, att utflyttningen

genomföres på sådant sätt, att delegationen blir i stånd att fortsätta och utveckla

sin verksamhet i enlighet med de åtaganden Sverige gjort, då riksdag

och regering antagit stadgan för Nordiska rådet och ratificerat den nordiska

samarbetsöverenskommelsen av 1962.

På grund av de skäl, som ovan utvecklats, är det av största vikt att delegationen,

om den ej kan kvarbliva i riksdagshuset, erhåller lokaler i riksdagshusets

omedelbara grannskap. Vid en förläggning på annat håll kommer

delegationens verksamhet att i hög grad försvåras.

Två alternativ erbjuder sig därvidlag i främsta rummet, nämligen Rosenbad

och kv. Vinstocken. Båda synes ur delegationens synpunkt acceptabla,

förutsatt att delegationen får disponera ett rum i riksdagshuset för kontakt

med medlemmarna under pleni- och utskottsdagar.

Vad gäller Rosenbad synes rimligt, att delegationen gives företräde framför

vissa andra myndighetsorgan. Inom de departement, som nu disponerar

lokaler i Rosenbad, finns sannolikt utredningsenheter e. 1., som utan större

men för verksamheten skulle kunna placeras i lägenheterna vid Jungfrugatan.

En omprövning av prioriteringen rörande utrymmena i Rosenbad synes

därför böra ske.

Efter att ha berört vissa ytterligare alternativ till placering av delegationen,

hl. a. viss del av de för riksdagsbiblioteket föreslagna lokalerna i kvarteret

Vinstocken, uttalar delegationen:

Om intet av de nu angivna alternativen visar sig genomförligt och om icke

heller andra godtagbara lokaler kan anskaffas, måste delegationen hemställa

att få tillsvidare kvarbliva i riksdagshuset i avbidan på lokalfrågans

lösning.

I riksgäldsfullmäktiges framställning framskymtar, att lokalproblemen

på längre sikt ter sig mindre svårbemästrade, om icke förr så när riksbanksliuset

frigöres. I den nya situation som då inträder bör utrymme beräknas

för delegationen i ett utvidgat riksdagshus.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965 11

Med anledning av att riksgäldsfullmäktige föreslagit en omedelbar avflyttning

av delegationen framhåller denna, att den inte kan — utan att rådets

förestående fjortonde session, som tager sin början den 28 januari 1966,

äventyras — avllytta mitt under pågående slutförberedelser för denna. Erfarenhetsmässigt

är, säger delegationen, tiden just före en rådssession den

mest ansträngda. Personalen kan icke utan eftersättande av de egentliga arbetsuppgifterna

under denna tid tillika ägna sig åt flyttningsbestyr. Först

efter sessionens slut i februari 1966 kan en förflyttning av delegationens

kansli av arbetsmässiga skäl komma i fråga.

Utskottet har berett kanslichefen hos Nordiska rådets svenska delegation

tillfälle att i en muntlig föredragning inför utskottet redovisa vissa kompletterande

synpunkter utöver dem som anförts i delegationens skrivelser i

ämnet.

Riksdagens organisationsutredning upplyser om att inom utredningen

pagår överväganden i syfte att överflytta handläggningen av ärenden rörande

riksdagens lokaler från riksgäldsfullmäktige till annat riksdagens organ.

Denna upplysning torde i och för sig icke, säger utredningen, påverka ställningstagandet

till frågan om de åtgärder som anses nu böra igångsättas med

omedelbar verkan. Sett på längre sikt anses emellertid ett par särskilda frågor

böra beaktas. Den ena avser behovet av lokaler för riksdagens egna organ,

vilket behov kan komma att påverkas av ett realiserande av utredningens

förslag. Den andra frågan berör riksgäldsfullmäktiges förslag om att riksdagen

skulle besluta tillsätta en kommitté för fortlöpande beredning och

planläggning på längre sikt av riksdagens lokalfrågor. Organisationsutredningen

anser att sistnämnda fråga bör anstå i avvaktan på ställningstagandet

till utredningens kommande förslag.

Utredningen har från sina utgångspunkter ej funnit anledning till erinran

mot att riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska

delegations kansli bereds lokaler utom riksdagshuset.

I övrigt har framställningen inte föranlett annat uttalande från organisationsutredningens

sida än att utredningen understryker riksgäldsfullmäktiges

uppfattning att någon utflyttning av utskotten till lokal utanför riksdagshuset

ej bör ske.

Utskottet. Riksdagen beslöt i maj 1965 på hemställan av bankoutskottet

(uti. nr 36) att ge riksgäldsfullmäktige i uppdrag att pröva olika möjligheter

att tillfredsställande lösa riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Beslutet

föranleddes av motioner om vissa åtgärder i syfte att förbättra arbetsförhållandena

inom riksdagen. I samband med detta ärendes behandling

aktualiserades frågan om dispositionen av kvarteret Vinstocken vid Gustaf

Adolfs torg i Stockholm, vilken fastighet skulle övergå i kronans ägo och

avsågs delvis bli utnyttjad för riksdagens räkning. I riksgäldsfullmäktiges

uppdrag ingick att särskilt bevaka riksdagens intressen med avseende på

2* — Bilrang till riksdagens protokoll 1965. X sand. Nr 62

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

kvarteret Vinstocken. Fullmäktiges uppgift förväntades till väsentliga delar

kunna lösas snabbt, så att förslag kunde framläggas till höstsessionen av

årets riksdag.

När fullmäktiges förslag nu föreligger, vill utskottet uttala sin tillfredsställelse

över det konstruktiva sätt på vilket frågan angripits. Den väsentliga

höjning av antalet för riksdagsledamöterna tillgängliga arbetsrum som

nu blir möjlig innebär ett stort steg i riktning mot de mera gynnsamma arbetsvillkor

som en stark opinion inom och utom riksdagen funnit erforderliga

för riksdagsledamöternas del.

En huvudfråga vid de överväganden som fullmäktige haft att töretaga har

varit huruvida behovet av ett ökat antal arbetsrum skall tillgodoses i första

hand inom riksdagshuset, vilket förutsätter radikala åtgärder i fråga om utflyttning

av institutioner som nu är förlagda dit, eller utanför riksdagshuset,

med de nackdelar detta medför för dem som skall utnyttja arbetsrummen.

Fullmäktige har stannat vid att föreslå en mera begränsad utflyttning, avseende

organ som bedömts ha en mindre central betydelse för riksdagens

verksamhet. Av de nytillkommande arbetsrummen blir alltså blott en mindre

del förlagda till riksdagshuset. Utskottet kan i det väsentliga ansluta sig

till de värderingar som blivit utslagsgivande för fullmäktige; vissa undantag

härvidlag redovisar utskottet i det följande.

En stor förtjänst hos fullmäktiges förslag är att det erbjuder riksdagsledamöterna

ett antal arbetsrum, som ehuru belägna utanför riksdagshuset

kan nås från detta på kortare tid och mera bekvämt än rum i kvarteret Vinstocken.

Fullmäktige har nämligen lyckats träffa överenskommelse om att

riksdagen skall få överta de lokaler som utrikesdepartementet och handelsdepartementet

för närvarande disponerar i kvarteret Rosenbad vid Strömgatan,

mot att departementen i stället får överta utrymmen i kvarteret Vinstocken.

De rum som kommer att stå till riksdagsledamöternas förfogande

i Rosenbad synes till stor del vara av god klass. Utskottet finner det gjorda

arrangemanget välmotiverat och anser att riksdagen på detta sätt indirekt

drar god nytta utav förvärvet av kvarteret Vinstocken. Tyvärr kommer den

första delen av de nya rummen i kvarteret Rosenbad, ett sextiotal, icke att

kunna tagas i anspråk förrän tidigast hösten 1966 och återstoden, omkring

150, icke förrän flera år senare; någon lösning som snabbare ger ett väsentligt

lokaltillskott torde dock knappast kunna åstadkommas.

Den begränsade utflyttning från riksdagshuset, som skulle komma till

stånd, avser enligt förslaget riksdagens revisorer, riksdagsbiblioteket, inklusive

riksdagens upplysningstjänst, och Nordiska rådets svenska delegation.

Av dessa har revisorerna accepterat de nya lokaler som erbjudits, belägna i

samma fastighet i kvarteret Rosenbad där riksgäldskontoret är inrymt. Utskottet

tillstyrker att denna flyttning genomföres. Till frågan om en av

flyttningen föranledd ändring i revisorernas instruktion återkommer utskottet

i sitt memorial nr 63.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

13

Riksdagsbiblioteket jämte upplysningstjänsten föreslås av fullmäktige

skola förläggas till kvarteret Vinstocken och där inrymmas i stora bankhallen

jämte angränsande lokaler, bl. a. valvsutrymmen. Bibliotekets styrelse

motsätter sig emellertid den föreslagna flyttningen. Ett av huvudargumenten

är därvid, att biblioteket på detta sätt skulle få avsevärt minskade förutsättningar

att, bl. a. genom upplysningstjänsten, tillgodose riksdagsledamöternas

informationsbehov.

Upplysningstjänstens betydelse för riksdagsarbetet har utskottet upprepade

gånger haft anledning att understryka. En avsevärd utbyggnad av dess

resurser har också under de senaste åren på utskottets hemställan beslutats

av riksdagen. Upplysningstjänstens arbetsvillkor torde därför i detta sammanhang

förtjäna att noga beaktas. Även om man för att kunna bereda

riksdagsledamöterna ytterligare arbetsrum i riksdagshuset tvingas kraftigt

inskränka antalet organ som alltjämt kan få vara förlagda dit, talar enligt

utskottets mening övervägande skäl för att man låter upplysningstjänsten

kvarstanna i riksdagshuset. Riksdagens organisationsutredning, som har

att pröva bl. a. upplysningstjänstens organisation, har i sitt remissyttrande

uttalat önskemål i denna riktning.

Den nära samhörigheten mellan upplysningstjänsten och biblioteket i

övrigt — vilken betonats rid de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning

till frågor om upplysningstjänstens organisation och resurser — anföres

av biblioteksstyrelsen som ett viktigt motiv för att låta institutionen i

dess helhet kvarstanna i riksdagshuset. Utskottet finner dock anledning att

— utan att taga ställning till om en gemensam placering är nödvändig —

särskilt beröra hur saken ter sig med hänsyn till den egentliga biblioteksverksamheten.

Det synes då uppenbart, att en utflyttning får vittgående

verkningar även för denna. Åtskilliga praktiska problem kan väntas uppstå,

och kostnaderna för ombyggnad och inredning av de nya lokalerna torde

bli betydande. Den utredning som fullmäktige kunnat verkställa på den

korta tid som stått till förfogande utgör enligt utskottets mening ett väl

knapphändigt underlag för ett omedelbart beslut i frågan om bibliotekets

placering. Utskottet vill härvidlag också hänvisa till de synpunkter på utredningen

som biblioteksstyrelsen anfört. Även om det givetvis är angeläget

att snabbt vinna klarhet om såväl lokaltillgången i riksdagshuset som användningen

av bankhallen och valvsutrymmena i kvarteret Vinstocken, finner

utskottet det av här redovisade skäl vara nödvändigt med en viss kompletterande

utredning, som klarare belyser de praktiska och kostnadsmässiga

konsekvenserna av bibliotekets föreslagna flyttning till kvarteret Vinstocken.

Med hänsyn till att vissa för biblioteket avsedda valvsutrymmen

under ytterligare inemot elt år disponeras av Skandinaviska banken, bör

det enligt utskottets mening vara möjligt att låta beslutet föregås av en

sådan utredning. Det torde böra uppdragas åt riksgäldsfullmäktige att svara

för denna utredning, vilken bör verkställas så skyndsamt att riksdagen kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

fatta erforderliga beslut på ett mycket tidigt stadium av nästa års vårsession.

Utskottet förutsätter, att riksdagsbibliotekets ledning lämnar det bistånd

vid denna utredning som påkallas av fullmäktige. Givetvis bör också utomstående

biblioteksteknisk expertis kunna anlitas. I detta sammanhang vill

utskottet till sist konstatera, att det vid den slutliga bedömningen av frågan

om en flyttning av riksdagsbiblioteket torde böra beaktas, att det kan

komma att visa sig lämpligt att förlägga biblioteket till det nuvarande riksbankshuset,

när detta — enligt vad som nu synes sannolikt från år 1973 —

ställes till riksdagens förfogande.

Nordiska rådets svenska delegation har inte ställt sig helt avvisande till

att lämna riksdagshuset men däremot motsatt sig en flyttning till de lokaler

i huset Jungfrugatan 15 på Östermalm som anvisats av riksgäldsfullmäktige.

Utskottet delar delegationens uppfattning att en förläggning närmare

riksdagshuset skulle vara önskvärd för delegationens del. Utskottet

föreslår därför, att fullmäktige får i uppdrag att göra ytterligare försök att

åstadkomma en sådan lösning. Den nämnda kontorsvåningen Jungfrugatan

15, till vilken fullmäktige under alla omständigheter bör bemyndigas att

skaffa sig tillgång genom tecknande av bostadsrätt för riksdagens räkning,

torde därvid kunna användas som bytesobjekt. För den händelse fullmäktige

icke inom rimlig tid skulle lyckas lösa delegationens lokalfråga efter här

angivna riktlinjer, synes delegationen emellertid få acceptera den föreslagna

förläggningen till Jungfrugatan.

Ett spörsmål av stor betydelse är vilka principer som skall användas för

fördelningen bland riksdagsledamöterna av de rum och arbetsplatser som

kommer att stå till förfogande i riksdagshuset och i kvarteret Rosenbad.

Efter hörande av de fyra största riksdagspartierna föreslår fullmäktige, att

fördelningen skall ske genom partigruppernas egen försorg. Utskottet ansluter

sig till denna tanke och förutsätter att på fullmäktiges initiativ en

överenskommelse mellan de berörda kan komma till stånd. Givetvis bör

möjligheten att undantaga vissa rum för allmänt begagnande också stå öppen.

I här förevarande sammanhang bör också ägnas uppmärksamhet åt de

lokalproblem som kan uppstå för partigruppernas kanslier, när de nu, sedan

riksdagen på grundval av bankoutskottets utlåtande nr 54 beslutat om

statsbidrag för ändamålet, kan väsentligt utökas. Uppenbarligen saknar

riksdagen möjlighet att utanför det rumsbestånd vars fördelning fullmäktige

behandlar tillhandahålla lokaler åt gruppkanslierna. Utskottet finner

det därför rimligt och lämpligt, att partigrupperna äger efter eget gottfinnande

disponera dem tilldelade utrymmen i riksdagshuset och kvarteret

Rosenbad även för gruppkansliernas behov". Det synes inte uteslutet, att en

förläggning av gruppkanslierna helt eller delvis till kvarteret Rosenbad

skulle kunna innebära en i många hänseenden rationell lösning och medföra

ett bättre utnyttjande av de delvis mycket rymliga rumsenheterna där

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965 15

än om ifrågavarande lokaler uteslutande disponeras som ledamotsrum.

Slutligen vill utskottet beröra det av fullmäktige väckta förslaget om en

kommitté för fortlöpande beredning och planläggning på längre sikt av

riksdagens lokalfrågor. I likhet med riksdagens organisationsutredning anser

utskottet att frågan om en sådan kommitté bör vila i avvaktan på ställningstagandet

till utredningens inom en ganska nära framtid väntade förslag.

Samtidigt som utskottet föreslår ett uppskov med beslut om hur det

organ skall vara sammansatt som skall ägna sig åt riksdagens lokalfrågor

vill utskottet understryka, att den nämnda arbetsuppgiften ter sig synnerligen

angelägen. Bland de projekt rörande ny-, till- och ombyggnad av riksdagshuset

som i olika sammanhang framförts vill utskottet här blott erinra

om det förslag till åstadkommande av arbetsrum i omedelbar anslutning till

riksdagshuset, som berördes i andra kammarens debatt den 26 maj i år i

anledning av utskottets utlåtande nr 36. Åtskilliga andra, såväl mera som

mindre vittsyftande idéer torde även förtjäna beaktande.

Åberopande vad som här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av riksgäldsfullmäktiges förevarande

framställning måtte

1. godkänna av fullmäktige i framställningen framlagda

riktlinjer och förslag i fråga om anskaffande av arbetsrum

för riksdagsledamöter, m. m, med de undantag som framgår

av vad utskottet ovan anfört,

2. uppdraga åt fullmäktige att

dels efter samråd med berörda parter vidtaga erforderliga

åtgärder för förslagens genomförande,

dels i enlighet med vad utskottet ovan anfört verkställa

kompletterande utredning rörande flyttning av riksdagsbiblioteket

till kvarteret Vinstocken,

dels i enlighet med vad utskottet ovan anfört söka för

Nordiska rådets svenska delegation i första hand anskaffa

lokaler i riksdagshusets närhet,

dels ock med anlitande av på riksgäldsfonden tillgängliga

medel förvärva kontorslokaler för riksdagens räkning genom

tecknande av bostadsrätt i fastigheten Jungfrugatan 15 i

Stockholm.

Stockholm den 7 december 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson, Lundin och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Franzén i Motala, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge

och Fridolfsson i Rödeby.

Reservation

av herrar Augustsson och Lundberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

17

BILAGA

FULLMÄKTIGE I RIKSGÄLDSKONTORET

angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga

Till

Riksdagens Bankoutskott

Riksdagen har på hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 36 år 1965

uppdragit åt riksgäldsfullmäktige att, med beaktande av vad utskottet i

ärendet anfört, för höstsessionen av innevarande års riksdag lägga fram

förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Utskottet, som

underströk vikten av att frågan snarast fick en tillfredsställande lösning,

anförde i sammandrag följande:

Det står för utskottet klart att en slutgiltig lösning av arbetsrumsfrågan

förutsätter att riksbankens nuvarande fastighet kan disponeras för riksdagens

räkning. Därvid bör rimligen en omdisposition övervägas beträffande

alla de lokalutrymmen som sålunda skulle stå till riksdagens förfogande,

så att varje lokal användes för det ändamål som den med hänsyn till läge

etc. är bäst lämpad för. Avsikten att bereda riksdagen tillgång till riksbanksfastigheten

har varit bestämmande när beslut fattats att för riksbankens

räkning reservera en tomt i kvarteret Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg.

Enligt hittills föreliggande planer kan emellertid flyttningen av

riksbanken ske först i början av 1970-talet.

Sedan avtal träffats om kronans förvärv av Skandinaviska bankens fastighet

i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg har för förvärv av och

ändringsarbeten i denna fastighet anslag begärts i propositionen nr 105 där

chefen för kommunikationsdepartementet uttalar att överväganden pågår

om fastighetens användning och att lokaler bl. a. för riksdagens räkning

i första hand synes komma i fråga.

När det gäller hur riksdagens lokalbehov kan tillgodoses genom dessa

fastighetsförvärv, har skilda meningar framförts. Den ena är att riksbanken

skall flyttas till den av staten inköpta bankfastigheten, varigenom det nuvarande

riksbankshuset inom en nära framtid skulle bli disponibelt för

riksdagen. Den andra meningen är att till fastigheten skall förläggas arbetsrum

för riksdagsledamöter eller andra lokaler för riksdagens ändamål,

intill dess lokaler kan beredas i det nuvarande riksbankshuset.

Beträffande riksbankens förflyttning till den inköpta bankfastigheten

hade riksbankschefen inför utskottet uttalat, att ett slutligt ställningstagande

till frågan om en dylik förflyttning måste föregås av en närmare teknisk

utredning. Utskottet hade därefter ytterligare prövat frågan huruvida en

utredning, avseende möjligheterna att förflytta riksbanken till kvarteret

Vinstocken, borde verkställas, och vidare anfört bl. a. följande.

Utskottet har kommit till uppfattningen att en utredning av denna innebörd

icke bör komma till stånd. Endast en nybyggnad kan enligt utskottets

mening ge riksbanken tillräckligt ändamålsenliga lokaler. Utskottet av
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

visar därför tanken att en förläggning av riksbanken till kvarteret Vinstocken

skulle kunna bli definitiv. Mot tanken på en temporär förflyttning

talar de olägenheter och kostnader som en sådan skulle medföra för riksbanken.

För att bereda riksdagen tillgång till riksbankens nuvarande byggnad bör

enligt utskottets mening arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i kvarteret

Fyrmörsaren intensifieras. Om detta arbete inte blir försenat räknar

utskottet med att det nuvarande riksbankshuset efter erforderlig ombyggnad

skall kunna stå till riksdagens förfogande år 1973.

I avvaktan på denna tidpunkt bör temporära lösningar av arbetsrumsfrågan

eftersträvas. Därvid bör särskilt uppmärksammas möjligheten att för

riksdagens behov ta i anspråk lokaler i kvarteret Vinstocken.---

Vid planeringen av hur utrymmena i kvarteret Vinstocken skall kunna

utnyttjas bör en förutsättningslös prövning ske av möjligheten att flytta

olika organ från riksdagshuset. Ett uppslag som därvid bör beaktas är

en förläggning av utskottens lokaler till kvarteret Vinstocken. Om samtliga

utskott omplaceras, skulle i riksdagshuset praktiskt taget ett helt våningsplan

och dessutom betydande delar av två andra våningsplan frigöras. Ett

stort antal arbetsrum skulle kunna åstadkommas genom en uppdelning av de

nuvarande utskottssalarna på mindre enheter. I detta sammanhang må

nämnas att redan under hösten 1965 en begränsad förbättring av lokaltillgången

i riksdagshuset torde kunna erhållas, sedan riksgäldskontoret och

byggnadsstyrelsen ställt i utsikt att lokaler för riksdagens revisorer och

för Nordiska rådets svenska delegation kan beredas på annat håll än i riksdagshuset.

Bankoutskottets nu återgivna uttalanden godkändes av riksdagen.

Till fullgörande av riksdagens uppdrag har riksgäldsfullmäktige låtit göra

en inventering av för ifrågavarande ändamål tänkbara lokalutrymmen

utanför riksdagshuset samt föranstaltat om vissa byggnadstekniska utredningar

i anslutning härtill och därvid i enlighet med riksdagens direktiv

särskilt beaktat möjligheten att utnyttja fastigheten i kv. Vinstocken. Såsom

ett alternativ har även undersökts möjligheterna att genom en omdisposition

av vissa av de av statsverket för närvarande disponerade lokalutrymmena

i Rosenbadsfastigheten bereda riksdagen lämpliga och välbelägna lokaler

i denna fastighet. Samråd har i ärendet ägt rum med representanter för

bl. a. statsdepartementen, som i enlighet med vad som närmare framgår

av det följande också haft att bevaka mycket stora lokalanspråk, samt

byggnadsstyrelsen ävensom i vissa frågor med utredningen om riksdagens

förvaltningsorganisation, kamrarnas sekreterare, partigrupperna, riksdagsbiblioteket

samt andra berörda riksdagsorgan. Byggnadsrådet Ch. Olrog

har biträtt fullmäktige såsom expert.

Fullmäktige har vidare gjort en bedömning av arten och omfattningen

av riksdagens lokalbehov samt, bl. a. mot bakgrunden av utskottets uttalanden,

av för- och nackdelar med olika lösningar av riksdagens och dess

ledamöters lokalbehov. Därvid har särskilt stått i förgrunden frågan om

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

återverkan på riksdagens funktioner och arbetsförhållanden vid exempelvis

en utflyttning av utskotten.

Den kommitté som riksgäldsfullmäktige år 1961 tillsatte för att på riksdagens

uppdrag utreda riksdagsledamöternas bostadsfråga redovisade i sitt

år 1963 lämnade betänkande (se bankoutskottets utlåtande nr 29 av samma

år) resultatet av en enkät bland ledamöterna, verkställd hösten 1961, för

att få en bild av deras önskemål beträffande såväl bostäder som arbetsplatser

för riksdagsarbetets rätta bedrivande. Enkäten visade, att 122 ledamöter

ansåg sig behöva eget arbetsrum, medan 73 ledamöter önskade

delat rum och 89 ledamöter ansåg arbetsplats för sporadiskt bruk vara

tillräcklig. Av enkätsvaren att döma syntes föreligga ett behov av ca 200

arbetsrum inkl. rum för talmän, parti- och gruppledare samt utskottsordförande.

I samband härmed gjorde kommittén följande uttalande:

Siffran 200 torde få anses som ett minimum; troligen kommer anspråken

på eget arbetsrum i framtiden att stiga väsentligt. Målsättningen bör vara att

tillhandahålla varje riksdagsledamot ett eget arbetsrum vilket skulle innebära

ett maximalt behov av 383 rum vid nuvarande tvåkammarsystem. En

viss reducering av denna maximisiffra bör man — såsom framgår av enkäten

dock räkna med, eftersom det alltid torde finnas ett visst antal ledamöter

som av olika anledningar ej har behov av eget arbetsrum i riksdagshuset.

Riksgäldsfullmäktige anslöt sig i sitt yttrande till ovannämnda målsättning.

Bankoutskottet anförde:

_ Med hänsyn till ovissheten om ställningstagandena till författningsutredningens

förslag och den därmed delris sammanhängande osäkerheten om

möjligheterna att tillgodose behoven av arbetsplatser för ledamöterna, bör

man enligt utskottets mening undvika att på nuvarande stadium engagera

sig i lösningar av bostads- och arbetsrumsfrågan som är kapitalkrävande

och som binder framtida ställningstaganden i dessa hänseenden. Å andra

sidan måste det bedömas som synnerligen otillfredsställande om inga ytterligare

åtgärder skulle vidtas för att lösa ledamöternas arbetsrums- och

bostadsfråga under den förhållandevis långa tid som återstår tills en mera

permanent lösning kunnat genomföras på grundval av ställningstaganden

till arbetsrumsfrågan. Fullmäktige bör därför uppmärksamt undersöka de

möjligheter som kan föreligga att lätta den besvärande situationen. I första

hand torde böra ifrågakomma att överväga att genom utflyttning av riksdagsrevisorernas

kansli och Nordiska rådets sekretariat utnyttja de lokaler

som f. n. disponeras av dessa organ.

Utskottet gjorde icke något särskilt uttalande beträffande omfattningen

av arbetsrumsbristen.

Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse med vad bankoutskottet i

ärendet förordat (rskr 394/1963).

I anslutning till bankoutskottets ovan refererade uttalande har, såsom

fullmäktige tidigare redovisat till utskottet, underhandlingar med bygg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

nadsstyrelsen förts om beredande av lokaler för Nordiska rådets svenska

delegation och riksdagens revisorer utanför riksdagshuset; sådana har

också ställts i utsikt. Ehuru de två institutionerna ännu ej definitivt anvisats

nya lokaler, har riksgäldsfullmäktige i föreliggande utredning likväl

förutsatt att riksdagen får förfoganderätt till deras nuvarande rum i riksdagshuset

— eventuellt med undantag för något rum, som kan komma att

erfordras för den omedelbara kontakten mellan Nordiska rådets kansli

och riksdagens ledamöter; särskild framställning härom har ingivits till

fullmäktige.

De ovan refererade uttalandena beträffande behovet av rum torde alltjämt

— vid sidan av bankoutskottets utlåtande i frågan till 1965 års vårriksdag

— kunna vara en utgångspunkt vid försöken att lösa ledamöternas

arbetsrumsfråga. Samtidigt måste härvid beaktas de behov av ökat utrymme

som uppkommit eller kan förutses uppkomma inom en närliggande tid

för olika organ inom riksdagshuset till följd av expanderande uppgifter.

Exempel härpå utgör riksdagens upplysningstjänst, ekonomibyrån, skrivcentralen,

kammar- och utskottskanslierna, press, radio och TV. Bristen

på sammanträdesrum är ävenledes påtaglig för närvarande.

En inventering av de rum som för närvarande står till förfogande i riksdagshuset

för ledamöterna utvisar följande:

disponibla arbetsrum i vindsvåning och bottenvåning ............ 19

rum för partiordförande ...................................... 5

utskottsor dförande ........................................ 12

kanslideputerades ordförande ................................ 1

talmän .................................................. 6

statsråd .................................................. 4

47

Härtill skulle komma:

Nordiska rådets lokaler (ev. efter viss ombyggnad) .......... 8

riksdagens revisorer (» » » » ) .......... 8

16

Summa 63

Härutöver må nämnas, att entresolvåningens ca 20 stenografrum kan disponeras

på tider då plena ej pågår.

Riksdagens aktuella behov av lokaltillskott hänför sig, som nämnts, icke

enbart till riksdagsledamöternas önskemål om väsentligt ökat antal arbetsrum;

även riksdagens egen expanderande förvaltningsorganisation och

vissa dess organ kräver avsevärt ökat lokalutrymme, enligt särskild utredning,

tills vidare ca 30-talet rum.

Ytterligare lokalbehov kan förväntas framkomma i samband med pågående

utredning om riksdagsförvaltningens organisation.

Riksgäldskontorets i samråd med representanter för byggnadsstyrelsen

verkställda undersökningar, varvid även andra ytterst angelägna statliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

21

lokalanspråk måst beaktas, gav redan på ett tidigt stadium vid handen att,

även om alla för ändamålet tillgängliga resurser tages i anspråk i samband

med ett lokaltillskott i kv. Vinstocken och/eller på annat håll utanför riksdagshuset,

ändock inga omedelbara förutsättningar förelåg för att realisera

mera vittsyftande önskemål om arbetsrum för riksdagens ledamöter. Då antalet

rumsenheter, som inom det närmaste året beräknats kunna ställas till

förfogande för ändamålet i och utanför riksdagshuset under alla förhållanden

måste bli otillräckligt, måste en fördelning ske på ett ändamålsenligt

sätt. Fullmäktige återkommer till denna fråga i det följande.

Med ledning av bankoutskottets ovan citerade uttalande vid vårsessionen

i fråga om planeringen av hur utrymmena i kv. Vinstocken skulle kunna

utnyttjas för riksdagens räkning har tvenne huvudalternativ ansetts böra

ingående undersökas, varvid även beaktats de konsekvenser för riksdagens

verksamhet i övrigt, som ett genomförande av det ena eller andra alternativet

kan medföra. Alternativ I i det följande innebär, att nya lokaler utanför

riksdagshuset i första hand utnyttjas för arbetsrum till ledamöter, medan

enligt alternativ II utrymme för ledamöters arbetsrum så långt möjligt

skulle beredas inom riksdagshuset genom utflyttning av viss riksdagens

verksamhet, därvid särskilt frågan om en utflyttning av utskottsverksamhet

diskuterats.

Enligt alternativ I skulle riksdagens olika organ — med de undantag som

förut nämnts — vara kvar i riksdagshuset med möjlighet att vid behov i viss

utsträckning expandera. För de arbetsrum, som skulle iordningställas för

ledamöterna utanför riksdagshuset, erfordras, förutom möblering och inredning,

vissa anordningar för service. Vakthållning måste ordnas i erforderlig

utsträckning. Skrivmaskinskunnig personal bör finnas på platsen, i

varje fall vid vissa tider. Läsrum med tidningar och tidskrifter bör likaledes

finnas.

Ehuru nackdelen med att inte ha arbetsrummen under samma tak som

övriga riksdagsfunktioner torde vara odiskutabel, torde alternativ I under

vissa förutsättningar ändå innebära en tillfredsställande lösning på arbetsrumsproblemet.

Rummen kan visserligen som regel ej nyttjas under debatter

i kamrarna, men under övriga tider kan ledamöterna söka sig till desamma

för arbete eller vila även om förflyttningen till och från riksdagen

kan vålla olägenheter. Detta alternativ torde emellertid, för att anses helt

acceptabelt, förutsätta att därjämte finnes ett antal arbetsrum i riksdagshuset

tillgängliga för ledamöterna, särskilt med tanke på plenidagar. Dessa

rum skulle kunna fördelas på de olika partierna, att disponeras i enlighet

med deras önskemål. För att få ett rimligt utnyttjande av »annex-rummen»

torde dessa i huvudsak böra ställas till förfogande på ett sådant sätt att arbetsmateriel

etc. kan förvaras på rummen, d. v. s. arbetsplatsen bör på ett

eller annat sätt vara personlig, eller i varje fall tilldelad visst riksdagsparti.

Övriga för riksdagsarbetets behöriga gång erforderliga organ kan enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

detta alternativ fortsätta sin verksamhet utan de komplikationer en förflyttning

till plats utanför riksdagshuset måste innebära. En avgjord fördel med

alternativ I är att detta skulle medföra en relativt snabb successiv lättnad

i fråga om riksdagens lokalbehov utan att i alltför hög grad hindra andra

lokallösningar, som i fortsättningen kan bli aktuella.

Vid bedömning av alternativ II, innebärande utflyttning från riksdagshuset

av viss där förlagd verksamhet för att på så sätt bereda ledamöterna

arbetsrum, har fullmäktige utgått ifrån att följande lokaler tills vidare

måste bibehållas inom riksdagshuset, nämligen kamrarnas plenisalar jämte

sammanbindningsbanan, klubbrum, handbibliotek, kanslier med stenografrummen

och postexpedition, d. v. s. alla lokaler som nu är förlagda i huvudoch

entresolvåningen, samt Stora och Lilla partilokalerna. Restaurang med

kafélokaler kan heller inte nu flyttas.

Vad beträffar riksdagsbiblioteket har en utflyttning, med hänsyn inte

minst till därmed förenade svårigheter av biblioteksteknisk art, ansetts

böra komma till stånd endast under förutsättning att lämpliga och lämpligt

belägna lokaler kan ställas till förfogande på icke alltför kort sikt. Möjligheterna

att utnyttja den stora bankhallen i kv. Vinstocken för riksdagsbiblioteket

och på så sätt finna en förnuftig användning av denna mycket

stora och synnerligen svår utnyttjade rumsenhet, har ingående studerats,

varvid förutsatts att biblioteket och upplysningstjänsten har så nära samband

med varandra, att det inte torde vara praktiskt att lokalmässigt skilja

dem åt. Undersökningen har visat, att bankhallen efter vissa ombyggnadsoch

ändringsarbeten kan erbjuda ur bibliotekssynpunkt förstklassiga lokaler

med rymliga läsesalar etc. För erforderligt förrådsutrymme finns mycket

stora och välhållna valvslokaler att tillgå.

Vid övervägandena om en eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket och

upplysningstjänsten har givetvis samråd ägt rum med bibliotekets ledning.

Även om denna därvid framfört betänkligheter beträffande ändamålsenligheten

av en utflyttning från riksdagshuset främst ur servicesynpunkt, har

dock någon egentlig invändning mot de föreslagna nya lokalerna i och för

sig icke kunnat göras.

En utflyttning av biblioteket och upplysningstjänsten skulle tillgodose

deras ökade utrymmesbehov och samtidigt ge ett välbehövligt lokaltillskott

inom riksdagshuset av ett 20-tal rum jämte förrådsutrymmen, varvid i motsvarande

mån behovet av lokaler för riksdagens räkning utanför riksdagshuset

skulle reduceras. Fullmäktige anser därför mycket starka skäl tala

för utflyttning av riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten. Härvid torde

dock handbiblioteket böra kvarbliva i riksdagshuset och kompletteras med

bl. a. referenslitteratur samt särskilda anordningar vidtas för att underlätta

ledamöternas utnyttjande av bl. a. upplysningstjänstens service.

Rumsenheter, som det möjligen kunde ifrågasättas att ha på annan plats,

är partiernas förtroenderådsrum. Dessa nyttjas dock ofta under pågående

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

23

plenum; en förflyttning av dem torde därför vara olämplig. Ekonomibyrån

med dess olikartade funktioner för riksdagsarbetets bedrivande kan också

svårligen tänkas bli förflyttad utanför riksdagshuset. Kvar står då, bortsett

från biblioteket och upplysningstjänsten, det förslag som framkommit i

bankoutskottets utlåtande, nämligen att flytta utskotten till annan fastighet.

En ombyggnad av samtliga utskottsrum till rum för ledamöterna skulle,

enligt vad verkställd särskild utredning visar, ge 75 å 80 rum. Skulle nu

nyttjade sammanträdeslokaler också flyttas, kan man här vinna ytterligare

5 å 6 rum. Utskottsordförandena, som f. n. tillförsäkrats rum inom riksdagshuset,

måste säkerligen, även om utskotten flyttas, ha kvar dessa rum;

man behöver naturligtvis då också ha ett rum i utskottens omedelbara närhet.

En dubblering av ordföranderummen skulle sålunda i angivna läge bli

aktuell.

En utflyttning av utskotten till annan fastighet skulle med säkerhet medföra

icke obetydliga administrativa problem och andra olägenheter för riksdagens

organ. Från kammarsekretariatens synvinkel torde vara uppenbart,

att kommunikationerna mellan dem och utskottssekreterarna kommer att

försvåras. Likaså kompliceras de nödvändiga personliga kontakterna mellan

utskottssekreterarna och ledamöterna i riksdagshuset och ekonomibyråns

tryckeriavdelning. Även andra för riksdagsarbetet nödvändiga kontakter

skulle försvåras. Förflyttningen mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken

innebär inte bara tidsmässigt olägenheter, särskilt under vintern.

Utskotten, vilka skulle överflyttas med tillhörande personal och utrustning,

torde kräva att en del av skrivcentralen förlägges till kv. Vinstocken. Även

i övrigt måste utskottens utflyttning nödvändiggöra vissa speciella arrangemang,

som delvis är svårförenliga med en rationell organisation. Skäl skulle

exempelvis kunna tala för att korrekturläsningen skedde, där utskottssekreterarna

befinner sig, och att alltså även denna arbetsdetalj behövde flyttas

samtidigt med utskotten. Föreståndaren för riksdagstrycket har dock andra

uppdrag, vilka stundom gör hans närvaro på ekonomibyrån nödvändig.

Mot en utflyttning av utskotten talar också att en sådan under alla omständigheter

skulle kräva betydande och kostnadskrävande ombyggnadsarbeten

såväl inom riksdagshuset som i de nya lokalerna, utan att därmed

med säkerhet kunde vinnas en på sikt ändamålsenlig lösning av riksdagens

lokalproblem. Det är ävenså svårt att inom en begränsad tidrymd anskaffa

lokaler, som medger utflyttning av samtliga utskott, vilket ur funktionell

synpunkt vore angeläget.

De invändningar, som kan göras mot en utflyttning för närvarande av

utskotten till lokal utanför riksdagshuset, finner fullmäktige vara av vägande

beskaffenhet. En lättnad i riksdagens aktuella lokalproblem synes

därför böra sökas i alternativet med iordningställande av arbetsrum för

ledamöterna utanför riksdagshuset jämte utflyttning av viss annan verksamhet

från riksdagshuset. Inte minst med tanke på att nu närmast efter
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

strävas en provisorisk och skyndsam lösning av frågan, med möjlighet att

successivt ta i anspråk ledigblivna utrymmen, synes detta alternativ avgjort

vara att föredraga.

Genom förvärvet av kvarteret Vinstocken har staten tillförts centralt belägna

lokaler, som bör utnyttjas för att direkt eller indirekt lösa en del av

riksdagens trängande lokalbehov. Då även från statsdepartementens sida

anmälts behov av lokaltillskott av betydande omfattning, ca 125 rum inom

det närmaste året, har tillbörlig hänsyn härtill ansetts böra tagas vid den

planerade lokaldispositionen. Departementens lokalbehov har uppgivits

främst sammanhänga med den förstärkning och effektivisering av arbetet

inom Kungl. Maj :ts kansli, som riksdagen redan beslutat men som hittills

icke kunnat realiseras på grund av lokalbrist.

I befintligt skick innehåller kv. Vinstocken ovan bottenvåningen ca 125

tjänsterum, varav en del mycket stora, samt ca 2 000 m2 större lokaler i

bottenvåningen och källaren, anpassade för Skandinaviska bankens kundtjänst.

Härtill kommer valvs- och arkivutrymmen. Tjänsterummen är av

skiftande kvalitet. I bäst skick är den s. k. direktionsvåningen, som innehåller

flera förnämligt inredda rum. I byggnaden finns även en lunchavdelning

med hög kapacitet. Banken har förbehållit sig att även i fortsättningen

få i fastigheten disponera lokaler för ett avdelningskontor.

Utan genomgripande ombyggnad kan i bottenvåningen erhållas endast

ett mindre antal tjänsterum, vilka torde erfordras för den verksamhet som

kan inrymmas där, medan i våningarna ovan bottenvåningen beräknas

kunna — bl. a. genom ändrad rumsindelning — erhållas sammanlagt 185

rumsenheter. Genom relativt genomgripande ändringsarbeten i kontorsvåningarna

skulle antalet rum kunna ökas till ca 220. Ett sådant alternativ

skulle dels avse att ge byggnaden ett redigare kommunikationssystem och en

uppdelning av vissa större rumsenheter och dels omfatta borttagning av ett

antal trappor samt inläggning av bjälklag ovan den nuvarande notariatavdelningen

mot Jakobsgatan.

Det sammanlagda behovet av lokaltillskott för riksdagen och kanslihuset

skulle emellertid ej ens genom en omfattande ombyggnad bli helt täckt.

Byggnadsstyrelsen har för sin del funnit alternativet med en mer begränsad

ombyggnad f. n. vara att föredraga.

Vid de överläggningar, som ägt rum med representanter för statsdepartementen

samt byggnadsstyrelsen för att finna en lämplig fördelningsgrund

beträffande tillgängliga lokalutrymmen, har, som redan inledningsvis omnämnts,

uppkommit tanken att för riksdagens räkning i stället för Vinstocken

utnyttja de av handelsdepartementet och utrikesdepartementet för

närvarande disponerade lokalerna i kv. Rosenbad. Stora fördelar, icke minst

ur kommunikationssynpunkt, skulle därmed vara att vinna för riksdagsledamöterna.

Detta alternativ har därför ägnats ett ingående studium. En

variant av detta alternativ skulle vara att flytta riksgäldskontoret och riks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

25

bankens avdelningar i Rosenbad till Vinstocken. En del av bottenvåningen,

motsvarande de större lokaler som dessa organ nu disponerar i Rosenbad,

skulle därvid kunna utnyttjas. Biblioteket skulle kunna tänkas inflytta i

Rosenbads bottenvåning. Tanken på en sådan omflyttning har dock av flera

skäl ansetts icke realiserbar. Någon egentlig lokalvinst skulle därmed icke

uppnås.

Inom en tioårsperiod beräknas riksdagen erhålla ett lokaltillskott i det nuvarande

riksbankshuset. En omfördelning av lokaltillgångarna kommer därvid

att göras med hänsyn till då föreliggande lokalprogram. Redan dessförinnan

kan emellertid lokalsituationen i det centrala Stockholm förväntas

bli väsentligt förbättrad för den statliga sektorn i samband med lösningen

av vissa aktuella rivnings- och byggnadsfrågor. Större ombyggnadsarbeten i

kv. Vinstocken torde redan med hänsyn härtill nu böra undvikas. Därtill

kommer, att ett sådant ombyggnadsalternativ torde i rådande läge få anses

oacceptabelt för såväl riksdagen som statsdepartementen på grund av det

trängande behovet att så snart som möjligt erhålla ett lokaltillskott av icke

obetydlig omfattning.

Av alla studerade alternativ för ett ändamålsenligt utnyttjande för riksdagens

och statsdepartementens räkning av det lokaltillskott, som erbjudit

sig genom förvärvet av kv. Vinstocken, har, sedan en rimlig sammanjämkning

av föreliggande intressen ägt rum i samråd med byggnadsstyrelsen,

enighet kunnat nås mellan fullmäktige och representanter för departementen

om en lösning, innebärande i princip att riksdagens lokalanspråk tillgodoses

inom kv. Rosenbad, samt inom själva riksdagshuset genom utflyttning

av vissa institutioner (riksdagsbiblioteket, Nordiska rådets svenska

kansli samt statsrevisorerna), medan statsdepartementen skulle erhålla sitt

lokaltillskott i kv. Vinstocken. I sina huvudgrunder innefattar den — under

förutsättning av riksdagens godkännande — träffade överenskommelsen

följande:

1. Riksdagsbiblioteket med upplysningstjänsten inflyttar i kv. Vinstockens

bottenvåning och erforderliga delar av källarvåningen i denna fastighet.

Handbiblioteket förutsättes härvid kvarligga i riksdagshuset. Detta arrangemang

synes innebära en god lösning av bibliotekets och upplysningstjänstens

lokalproblem under i vart fall en tioårsperiod, eller till dess riksbankshuset

friställts och möjliggör en omprövning av riksdagens hela lokalfråga.

Genom bibliotekets och upplysningens utflyttning vinnes inom själva

riksdagshuset ett tillskott, efter vissa ändringar i nuvarande rumsindelning,

av ca 20-lalet väl belägna rum. Av dessa rum skulle 10 bli på ca 20 in2

och kan lämpligen användas som delade arbetsrum. Härigenom erhålles 30

arbetsplatser. Bibliotekets och upplysningstjänstens behov av lokaltillskott

kominer att bli väl tillgodosett i kv. Vinstocken. Genom bibliotekets flyttning

frigöres i riksdagshuset även ca 1 000 in2 förrådsytor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

2. Utrikesdepartementet flyttar ut från kv. Rosenbad, där man f. n. disponerar

ett 60-tal arbetsrum. I stället får departementet i kv. Vinstocken

ta i anspråk huvuddelen av våningarna nr 4, 5 och 6. Beträffande dispositionen

av övriga delar av dessa våningar, vilka tillsammans efter omändringsarbeten

beräknas komma att omfatta ca 85 rum samt åtskilligt fler

arbetsplatser, förutsättes närmare överenskommelse få träffas mellan byggnadsstyrelsen

och berörda departement.

3. Riksdagen utnyttjar för sina akuta behov de av utrikesdepartementet

friställda lokalerna i kv. Rosenbad.

Riksdagen får härigenom ett lokaltillskott av ca 60 rum av mycket god

standard, vilka i stort sett kan utnyttjas i befintligt skick utan föregående

ändringsarbeten.

4. Våningarna 1—3 tr. i kv. Vinstocken, rymmande efter ombyggnad ca

100 rum, tas i anspråk av statsdepartementen, som här torde få utrymme

för ett helt departement, i avvaktan på en planerad mera långsiktig lösning

av departementens lokalproblem, som syftar till att samtliga departement

med undantag av utrikesdepartementet samlas i kanslihuset och närliggande

komplex.

5. Inledningsvis har förutsatts, att statsrevisorerna samt Nordiska rådets

svenska kansli skulle beredas lokaler utanför riksdagshuset i avsikt att på

så sätt kunna utöka de till riksdagens och riksdagsledamöternas direkta disposition

inom riksdagshuset stående lokalutrymmena.

De försök, som i samarbete med byggnadsstyrelsen gjorts för att anskaffa

nya lokaler för nu ifrågavarande institutioner, har visat att det finnes en

möjlighet att få utnyttja de lokaler i kv. Rosenbad, som för närvarande används

av vissa ecklesiastikdepartementets byråer. Dessa skulle då flytta

förslagsvis till kv. Vinstocken. De ledigblivna lokalerna i kv. Rosenbad skulle

lämpa sig väl för statsrevisorernas kansli.

Däremot har det för Nordiska rådets vidkommande visat sig svårt att finna

lämpliga lokaler i riksdagshusets omedelbara närhet. Byggnadsstyrelsen

har dock på ett tidigare stadium ställt i utsikt lokaler i det s. k. Preissiska

huset vid Drottninggatan, vilka lokaler Nordiska rådet emellertid ansett

mindre lämpliga. Ifrågavarande lokaler beräknas bli frigjorda i mars 1966.

Byggnadsstyrelsen har till följd av andra aktualiserade lokalbehov svårigheter

att fullfölja sitt åtagande. Möjlighet har emellertid yppat sig att praktiskt

taget omgående övertaga kontorslokalerna i den nyuppförda fastighet

vid Jungfrugatan 15, där redan tolv bostadslägenheter inköpts för riksdagens

räkning. Ifrågavarande lokaler är — såsom framgår av en skrivelse till

riksgäldsdirektören från Nordiska rådets svenska delegation den 11/10

1965 — utrymmesmässigt i stort sett tillfyllest för rådets behov. Dessutom

kan i källarvåningen erhållas lagerutrymmen för rådets tryck m. m. För

förvärv av lokalerna erfordras ett belopp av ca 275 000 kr., varav 226 000 kr.

för tecknande av bostadsrätt i kontorslokalen och ca 50 000 kr. för lager
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

11

Med anledning av att riksgäldsfullmäktige föreslagit en omedelbar avflyttning

av delegationen framhåller denna, att den inte kan -— utan att rådets

förestående fjortonde session, soin tager sin början den 28 januari 1966,

äventyras — avflytta mitt under pågående slutförberedelser för denna. Erfarenhetsmässigt

är, säger delegationen, tiden just före en rådssession den

mest ansträngda. Personalen kan icke utan eftersättande av de egentliga arbetsuppgifterna

under denna tid tillika ägna sig åt flyttningsbestyr. Först

efter sessionens slut i februari 1966 kan en förflyttning av delegationens

kansli av arbetsmässiga skäl komma i fråga.

Utskottet har berett kanslichefen hos Nordiska rådets svenska delegation

tillfälle att i en muntlig föredragning inför utskottet redovisa vissa kompletterande

synpunkter utöver dem som anförts i delegationens skrivelser i

ämnet.

Riksdagens organisationsutredning upplyser om att inom utredningen

pågår överväganden i syfte att överflytta handläggningen av ärenden rörande

riksdagens lokaler från riksgäldsfullmäktige till annat riksdagens organ.

Denna upplysning torde i och för sig icke, säger utredningen, påverka ställningstagandet

till frågan om de åtgärder som anses nu böra igångsättas med

omedelbar verkan. Sett på längre sikt anses emellertid ett par särskilda frågor

böra beaktas. Den ena avser behovet av lokaler för riksdagens egna organ,

vilket behov kan komma att påverkas av ett realiserande av utredningens

förslag. Den andra frågan berör riksgäldsfullmäktiges förslag om att riksdagen

skulle besluta tillsätta en kommitté för fortlöpande beredning och

planläggning på längre sikt av riksdagens lokalfrågor. Organisationsutredningen

anser att sistnämnda fråga bör anstå i avvaktan på ställningstagandet

till utredningens kommande förslag.

Utredningen har från sina utgångspunkter ej funnit anledning till erinran

mot att riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska

delegations kansli bereds lokaler utom riksdagshuset.

I övrigt har framställningen inte föranlett annat uttalande från organisationsutredningens

sida än att utredningen understryker riksgäldsfullmäktiges

uppfattning att någon utflyttning av utskotten till lokal utanför riksdagshuset

ej bör ske.

Utskottet. Riksdagen beslöt i maj 1965 på hemställan av bankoutskottet

(uti. nr 36) att ge riksgäldsfullmäktige i uppdrag att pröva olika möjligheter

att tillfredsställande lösa riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Beslutet

föranleddes av motioner om vissa åtgärder i syfte att förbättra arbetsförhållandena

inom riksdagen. I samband med detta ärendes behandling

aktualiserades frågan om dispositionen av kvarteret Vinstocken vid Gustaf

Adolfs torg i Stockholm, vilken fastighet skulle övergå i kronans ägo och

avsågs delvis bli utnyttjad för riksdagens räkning. I riksgäldsfullmäktiges

uppdrag ingick att särskilt bevaka riksdagens intressen med avseende på

2* Ritning till riksdagens protokoll 1965. S sand. AV 62

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1065

kvarteret Vinstocken. Fullmäktiges uppgift förväntades till väsentliga delar

kunna lösas snabbt, så att förslag kunde framläggas till höstsessionen av

årets riksdag.

När fullmäktiges förslag nu föreligger, vill utskottet uttala sin tillfredsställelse

över det konstruktiva sätt på vilket frågan angripits. Den väsentliga

höjning av antalet för riksdagsledamöterna tillgängliga arbetsrum som

nu blir möjlig innebär ett stort steg i riktning mot de mera gynnsamma arbetsvillkor

som en stark opinion inom och utom riksdagen funnit erforderliga

för riksdagsledamöternas del.

En huvudfråga vid de överväganden som fullmäktige haft att företaga har

varit huruvida behovet av ett ökat antal arbetsrum skall tillgodoses i första

hand inom riksdagshuset, vilket förutsätter radikala åtgärder i fråga om utflyttning

av institutioner som nu är förlagda dit, eller utanför riksdagshuset,

med de nackdelar detta medför för dem som skall utnyttja arbetsrummen.

Fullmäktige har stannat vid att föreslå en mera begränsad utflyttning, avseende

organ som bedömts ha en mindre central betydelse för riksdagens

verksamhet. Av de nytillkommande arbetsrummen blir alltså blott en mindre

del förlagda till riksdagshuset. Utskottet kan i det väsentliga ansluta sig

till de värderingar som blivit utslagsgivande för fullmäktige; vissa undantag

härvidlag redovisar utskottet i det följande.

En stor förtjänst hos fullmäktiges förslag är att det erbjuder riksdagsledamöterna

ett antal arbetsrum, som ehuru belägna utanför riksdagshuset

kan nås från detta på kortare tid och mera bekvämt än ruin i kvarteret Vinstocken.

Fullmäktige har nämligen lyckats träffa överenskommelse om att

riksdagen skall få överta de lokaler som utrikesdepartementet och handelsdepartementet

för närvarande disponerar i kvarteret Rosenbad vid Strömgatan,

mot att departementen i stället får överta utrymmen i kvarteret Vinstocken.

De rum som kommer att stå till riksdagsledamöternas förfogande

i Rosenbad synes till stor del vara av god klass. Utskottet finner det gjorda

arrangemanget välmotiverat och anser att riksdagen på detta sätt indirekt

drar god nytta utav förvärvet av kvarteret Vinstocken. Tyvärr kommer den

första delen av de nya rummen i kvarteret Rosenbad, ett sextiotal, icke att

kunna tagas i anspråk förrän tidigast hösten 1966 och återstoden, omkring

150, icke förrän flera år senare; någon lösning som snabbare ger ett väsentligt

lokaltillskott torde dock knappast kunna åstadkommas.

Den begränsade utflyttning från riksdagshuset, som skulle komma till

stånd, avser enligt förslaget riksdagens revisorer, riksdagsbiblioteket, inklusive

riksdagens upplysningstjänst, och Nordiska rådets svenska delegation.

Av dessa har revisorerna accepterat de nya lokaler som erbjudits, belägna i

samma fastighet i kvarteret Rosenbad där riksgäldskontoret är inrymt. Utskottet

tillstyrker att denna flyttning genomföres. Till frågan om en av

flyttningen föranledd ändring i revisorernas instruktion återkommer utskottet

i sitt memorial nr 63.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

13

Riksdagsbiblioteket jämte upplysningstjänsten föreslås av fullmäktige

skola förläggas till kvarteret Vinstocken och där inrymmas i stora bankhallen

jämte angränsande lokaler, bl. a. valvsutrymmen. Bibliotekets styrelse

motsätter sig emellertid den föreslagna flyttningen. Ett av huvudargumenten

är därvid, att biblioteket på detta sätt skulle få avsevärt minskade förutsättningar

att, bl. a. genom upplysningstjänsten, tillgodose riksdagsledamöternas

informationsbehov.

Upplysningstjänstens betydelse för riksdagsarbetet har utskottet upprepade

gånger haft anledning att understryka. En avsevärd utbyggnad av dess

resurser har också under de senaste åren på utskottets hemställan beslutats

av riksdagen. Upplysningstjänstens arbetsvillkor torde därför i detta sammanhang

förtjäna att noga beaktas. Även om man för att kunna bereda

riksdagsledamöterna ytterligare arbetsrum i riksdagshuset tvingas kraftigt

inskränka antalet organ som alltjämt kan få vara förlagda dit, talar enligt

utskottets mening övervägande skäl för att man låter upplysningstjänsten

kvarstanna i riksdagshuset. Riksdagens organisationsutredning, som har

att pröva bl. a. upplysningstjänstens organisation, har i sitt remissyttrande

uttalat önskemål i denna riktning.

Den nära samhörigheten mellan upplysningstjänsten och biblioteket i

övrigt — vilken betonats vid de tillfällen då riksdagen haft att taga ställning

till frågor om upplysningstjänstens organisation och resurser — anföres

av biblioteksstyrelsen som ett viktigt motiv för att låta institutionen i

dess helhet kvarstanna i riksdagshuset. Utskottet finner dock anledning att

— utan att taga ställning till om en gemensam placering är nödvändig —- särskilt beröra hur saken ter sig med hänsyn till den egentliga biblioteksverksamheten.

Det synes då uppenbart, att en utflyttning får vittgående

verkningar även för denna. Åtskilliga praktiska problem kan väntas uppstå,

och kostnaderna för ombyggnad och inredning av de nya lokalerna torde

bli betydande. Den utredning som fullmäktige kunnat verkställa på den

korta tid som stått till förfogande utgör enligt utskottets mening ett väl

knapphändigt underlag för ett omedelbart beslut i frågan om bibliotekets

placering. Utskottet vill härvidlag också hänvisa till de synpunkter på utredningen

som biblioteksstyrelsen anfört. Även om det givetvis är angeläget

att snabbt vinna klarhet om såväl lokaltillgången i riksdagshuset som användningen

av bankhallen och valvsutrymmena i kvarteret Vinstocken, finner

utskottet det av här redovisade skäl vara nödvändigt med en viss kompletterande

utredning, som klarare belyser de praktiska och kostnadsmässiga

konsekvenserna av bibliotekets föreslagna flyttning till kvarteret Vinstocken.

Med hänsyn till att vissa för biblioteket avsedda valvsutrymmen

under ytterligare inemot ett år disponeras av Skandinaviska banken, bör

det enligt utskottets mening vara möjligt att låta beslutet föregås av en

sådan utredning. Det torde böra uppdragas åt riksgäldsfullmäktige att svara

för denna utredning, vilken bör verkställas så skyndsamt att riksdagen kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

fatta erforderliga beslut på ett mycket tidigt stadium av nästa års vårsession.

Utskottet förutsätter, att riksdagsbibliotekets ledning lämnar det bistånd

vid denna utredning som påkallas av fullmäktige. Givetvis bör också utomstående

biblioteksteknisk expertis kunna anlitas. I detta sammanhang vill

utskottet till sist konstatera, att det vid den slutliga bedömningen av frågan

om en flyttning av riksdagsbiblioteket torde böra beaktas, att det kan

komma alt visa sig lämpligt att förlägga biblioteket till det nuvarande riksbankshuset,

när detta — enligt vad som nu synes sannolikt från år 1973 —

ställes till riksdagens förfogande.

Nordiska rådets svenska delegation har inte ställt sig helt avvisande till

att lämna riksdagshuset men däremot motsatt sig en flyttning till de lokaler

i huset Jungfrugatan 15 på Östermalm som anvisats av riksgäldsfullmäktige.

Utskottet delar delegationens uppfattning att en förläggning närmare

riksdagshuset skulle vara önskvärd för delegationens del. Utskottet

föreslår därför, att fullmäktige får i uppdrag att göra ytterligare försök att

åstadkomma en sådan lösning. Den nämnda kontorsvåningen Jungfrugatan

15, till vilken fullmäktige under alla omständigheter bör bemyndigas att

skaffa sig tillgång genom tecknande av bostadsrätt för riksdagens räkning,

torde därvid kunna användas som bytesobjekt. För den händelse fullmäktige

icke inom rimlig tid skulle lyckas lösa delegationens lokalfråga efter här

angivna riktlinjer, synes delegationen emellertid få acceptera den föreslagna

förläggningen till Jungfrugatan.

Ett spörsmål av stor betydelse är vilka principer som skall användas för

fördelningen bland riksdagsledamöterna av de rum och arbetsplatser som

kommer att stå till förfogande i riksdagshuset och i kvarteret Rosenbad.

Efter hörande av de fyra största riksdagspartierna föreslår fullmäktige, att

fördelningen skall ske genom partigruppernas egen försorg. Utskottet ansluter

sig till denna tanke och förutsätter att på fullmäktiges initiativ en

överenskommelse mellan de berörda kan komma till stånd. Givetvis bör

möjligheten att undantaga vissa rum för allmänt begagnande också stå öppen.

I här förevarande sammanhang bör också ägnas uppmärksamhet åt de

lokalproblem som kan uppstå för partigruppernas kanslier, när de nu, sedan

riksdagen på grundval av bankoutskottets utlåtande nr 54 beslutat om

statsbidrag för ändamålet, kan väsentligt utökas. Uppenbarligen saknar

riksdagen möjlighet att utanför det rumsbestånd vars fördelning fullmäktige

behandlar tillhandahålla lokaler åt gruppkanslierna. Utskottet finner

det därför rimligt och lämpligt, att partigrupperna äger efter eget gottfinnande

disponera dem tilldelade utrymmen i riksdagshuset och kvarteret

Rosenbad även för gruppkansliernas behov. Det synes inte uteslutet, att en

förläggning av gruppkanslierna helt eller delvis till kvarteret Rosenbad

skulle kunna innebära en i många hänseenden rationell lösning och medföra

ett bättre utnyttjande av de delvis mycket rymliga rumsenheterna där

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 dr 1965

15

än om ifrågavarande lokaler uteslutande disponeras som ledamotsrum.

Slutligen vill utskottet beröra det av fullmäktige väckta förslaget om en

kommitté för fortlöpande beredning och planläggning på längre sikt av

riksdagens lokalfrågor. I likhet med riksdagens organisationsutredning anser

utskottet att frågan om en sådan kommitté bör vila i avvaktan på ställningstagandet

till utredningens inom en ganska nära framtid väntade förslag.

Samtidigt som utskottet föreslår ett uppskov med beslut om hur det

organ skall vara sammansatt som skall ägna sig åt riksdagens lokalfrågor

vill utskottet understryka, att den nämnda arbetsuppgiften ter sig synnerligen

angelägen. Bland de projekt rörande ny-, till- och ombyggnad av riksdagshuset

som i olika sammanhang framförts vill utskottet här blott erinra

om det förslag till åstadkommande av arbetsrum i omedelbar anslutning till

riksdagshuset, som berördes i andra kammarens debatt den 26 maj i år i

anledning av utskottets utlåtande nr 36. Åtskilliga andra, såväl mera som

mindre vittsyftande idéer torde även förtjäna beaktande.

Åberopande vad som här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av riksgäldsfullmäktiges förevarande

framställning måtte

1. godkänna av fullmäktige i framställningen framlagda

riktlinjer och förslag i fråga om anskaffande av arbetsrum

för riksdagsledamöter, m. m, med de undantag som framgår

av vad utskottet ovan anfört,

2. uppdraga åt fullmäktige att

dels efter samråd med berörda parter vidtaga erforderliga

åtgärder för förslagens genomförande,

dels i enlighet med vad utskottet ovan anfört verkställa

kompletterande utredning rörande flyttning av riksdagsbiblioteket

till kvarteret Vinstocken,

dels i enlighet med vad utskottet ovan anfört söka för

Nordiska rådets svenska delegation i första hand anskaffa

lokaler i riksdagshusets närhet,

dels ock med anlitande av på riksgäldsfonden tillgängliga

medel förvärva kontorslokaler för riksdagens räkning genom

tecknande av bostadsrätt i fastigheten Jungfrugatan 15 i

Stockholm.

Stockholm den 7 december 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

Närvarande:

1

från första kammaren: herrar Hilding, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson, Lundin och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Franzén i Motala, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge

och Fridolfsson i Rödeby.

Reservation

av herrar Augustsson och Lundberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

17

BILAGA

FULLMÄKTIGE I RIKSGÄLDSKONTORET

angående riksdagsledamöternas arbetsrum sfråga

Till

Riksdagens Bankoutskott

Riksdagen har på hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 36 år 1965

uppdragit åt riksgäldsfullmäktige att, med beaktande av vad utskottet i

ärendet anfört, för höslsessionen av innevarande års riksdag lägga fram

förslag beträffande riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. Utskottet, som

underströk vikten av att frågan snarast fick en tillfredsställande lösning,

anförde i sammandrag följande:

Det står för utskottet klart att en slutgiltig lösning av arbetsrumsfrågan

förutsätter att riksbankens nuvarande fastighet kan disponeras för riksdagens

räkning. Därvid bör rimligen en omdisposition övervägas beträffande

alla de lokalutrymmen som sålunda skulle stå till riksdagens förfogande,

så att varje lokal användes för det ändamål som den med hänsyn till läge

etc. är bäst lämpad för. Avsikten att bereda riksdagen tillgång till riksbanksfastigheten

har varit bestämmande när beslut fattats att för riksbankens

räkning reservera en tomt i kvarteret Fyrmörsaren norr om Brunkebergstorg.

Enligt hittills föreliggande planer kan emellertid flyttningen av

riksbanken ske först i början av 1970-talet.

Sedan avtal träffats om kronans förvärv av Skandinaviska bankens fastighet

i kvarteret Vinstocken vid Gustaf Adolfs torg har för förvärv av och

ändringsarbeten i denna fastighet anslag begärts i propositionen nr 105 där

chefen för kommunikationsdepartementet uttalar att överväganden pågår

om fastighetens användning och att lokaler bl. a. för riksdagens räkning

i första hand synes komma i fråga.

När det gäller hur riksdagens lokalbehov kan tillgodoses genom dessa

fastighetsförvärv, har skilda meningar framförts. Den ena är att riksbanken

skall flyttas till den av staten inköpta bankfastigheten, varigenom det nuvarande

riksbankshuset inom en nära framtid skulle bli disponibelt för

riksdagen. Den andra meningen är att till fastigheten skall förläggas arbetsrum

för riksdagsledamöter eller andra lokaler för riksdagens ändamål,

intill dess lokaler kan beredas i det nuvarande riksbankshuset.

Beträffande riksbankens förflyttning till den inköpta bankfastigheten

hade riksbankschefen inför utskottet uttalat, att ett slutligt ställningstagande

till frågan om eu dylik förflyttning måste föregås av en närmare teknisk

utredning. Utskottet hade därefter ytterligare prövat frågan huruvida en

utredning, avseende möjligheterna att förflytta riksbanken till kvarteret

Vinstocken, borde verkställas, och vidare anfört bl. a. följande.

Utskottet har kommit till uppfattningen att en utredning av denna innebörd

icke bör komma till stånd. Endast en nybyggnad kan enligt utskottets

mening ge riksbanken tillräckligt ändamålsenliga lokaler. Utskottet av
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

visar därför tanken att en förläggning av riksbanken till kvarteret Vinstocken

skulle kunna bli definitiv. Mot tanken på en temporär förflyttning

talar de olägenheter och kostnader som en sådan skulle medföra för riksbanken.

För att bereda riksdagen tillgång till riksbankens nuvarande byggnad bör

enligt utskottets mening arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i kvarteret

Fyrmörsaren intensifieras. Om detta arbete inte blir försenat räknar

utskottet med att det nuvarande riksbankshuset efter erforderlig ombyggnad

skall kunna stå till riksdagens förfogande år 1973.

I avvaktan på denna tidpunkt bör temporära lösningar av arbetsrumsfrågan

eftersträvas. Därvid bör särskilt uppmärksammas möjligheten att för

riksdagens behov ta i anspråk lokaler i kvarteret Vinstocken.---

Vid planeringen av hur utrymmena i kvarteret Vinstocken skall kunna

utnyttjas bör en förutsättningslös prövning ske av möjligheten att flytta

olika organ från riksdagshuset. Ett uppslag som därvid bör beaktas är

en förläggning av utskottens lokaler till kvarteret Vinstocken. Om samtliga

utskott omplaceras, skulle i riksdagshuset praktiskt taget ett helt våningsplan

och dessutom betydande delar av två andra våningsplan frigöras. Ett

stort antal arbetsrum skulle kunna åstadkommas genom en uppdelning av de

nuvarande utskottssalarna på mindre enheter. I detta sammanhang må

nämnas att redan under hösten 1965 en begränsad förbättring av lokaltillgången

i riksdagshuset torde kunna erhållas, sedan riksgäldskontoret och

byggnadsstyrelsen ställt i utsikt att lokaler för riksdagens revisorer och

för Nordiska rådets svenska delegation kan beredas på annat håll än i riksdagshuset.

Bankoutskottets nu återgivna uttalanden godkändes av riksdagen.

Till fullgörande av riksdagens uppdrag har riksgäldsfullmäktige låtit göra

en inventering av för ifrågavarande ändamål tänkbara lokalutrymmen

utanför riksdagshuset samt föranstaltat om vissa byggnadstekniska utredningar

i anslutning härtill och därvid i enlighet med riksdagens direktiv

särskilt beaktat möjligheten att utnyttja fastigheten i kv. Vinstocken. Såsom

ett alternativ har även undersökts möjligheterna att genom en omdisposition

av vissa av de av statsverket för närvarande disponerade lokalutrymmena

i Rosenbadsfastigheten bereda riksdagen lämpliga och välbelägna lokaler

i denna fastighet. Samråd har i ärendet ägt rum med representanter för

bl. a. statsdepartementen, som i enlighet med vad som närmare framgår

av det följande också haft att bevaka mycket stora lokalanspråk, samt

byggnadsstyrelsen ävensom i vissa frågor med utredningen om riksdagens

förvaltningsorganisation, kamrarnas sekreterare, partigrupperna, riksdagsbiblioteket

samt andra berörda riksdagsorgan. Byggnadsrådet Ch. Olrog

har biträtt fullmäktige såsom expert.

Fullmäktige har vidare gjort en bedömning av arten och omfattningen

av riksdagens lokalbehov samt, bl. a. mot bakgrunden av utskottets uttalanden,

av för- och nackdelar med olika lösningar av riksdagens och dess

ledamöters lokalbehov. Därvid har särskilt stått i förgrunden frågan om

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

19

återverkan på riksdagens funktioner och arbetsförhållanden vid exempelvis

en utflyttning av utskotten.

Den kommitté som riksgäldsfullmäktige år 1961 tillsatte för att på riksdagens

uppdrag utreda riksdagsledamöternas bostadsfråga redovisade i sitt

år 1963 lämnade betänkande (se bankoutskottets utlåtande nr 29 av samma

år) resultatet av en enkät bland ledamöterna, verkställd hösten 1961, för

att få en bild av deras önskemål beträffande såväl bostäder som arbetsplatser

för riksdagsarbetets rätta bedrivande. Enkäten visade, att 122 ledamöter

ansåg sig behöva eget arbetsrum, medan 73 ledamöter önskade

delat rum och 89 ledamöter ansåg arbetsplats för sporadiskt bruk vara

tillräcklig. Av enkätsvaren att döma syntes föreligga ett behov av ca 200

arbetsrum inkl. rum för tahnän, parti- och gruppledare samt utskottsordförande.

I samband härmed gjorde kommittén följande uttalande:

Siffran 200 torde få anses som ett minimum; troligen kommer anspråken

på eget arbetsrum i framtiden att stiga väsentligt. Målsättningen bör vara att

tillhandahålla varje riksdagsledamot ett eget arbetsrum vilket skulle innebära

ett maximalt behov av 383 rum vid nuvarande tvåkammarsystem. En

viss reducering av denna maximisiffra bör man -— såsom framgår av enkäten

— dock räkna med, eftersom det alltid torde finnas ett visst antal ledamöter

som av olika anledningar ej har behov av eget arbetsrum i riksdagshuset.

Riksgäldsfullmäktige anslöt sig i sitt yttrande till ovannämnda målsättning.

Bankoutskottet anförde:

Med hänsyn till ovissheten om ställningstagandena till författningsutredningens

förslag och den därmed delvis sammanhängande osäkerheten om

möjligheterna att tillgodose behoven av arbetsplatser för ledamöterna, bör

man enligt utskottets mening undvika att på nuvarande stadium engagera

sig i lösningar av bostads- och arbetsrumsfrågan som är kapitalkrävande

och som binder framtida ställningstaganden i dessa hänseenden. Å andra

sidan måste det bedömas som synnerligen otillfredsställande om inga ytterligare

åtgärder skulle vidtas för att lösa ledamöternas arbetsrums- och

bostadsfråga under den förhållandevis långa tid som återstår tills en mera

permanent lösning kunnat genomföras på grundval av ställningstaganden

till arbetsrumsfrågan. Fullmäktige bör därför uppmärksamt undersöka de

möjligheter som kan föreligga att lätta den besvärande situationen. 1 första

hand torde böra ifrågakomma att överväga att genom utflyttning av riksdagsrevisorernas

kansli och Nordiska rådets sekretariat utnyttja de lokaler

som f. n. disponeras av dessa organ.

Utskottet gjorde icke något särskilt uttalande beträffande omfattningen

av arbetsrumsbristen.

Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse med vad bankoutskottet i

ärendet förordat (rskr 394/1963).

I anslutning till bankoutskottets ovan refererade uttalande har, såsom

fullmäktige tidigare redovisat till utskottet, underhandlingar med bygg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

nadsstyrelsen förts om beredande av lokaler för Nordiska rådets svenska

delegation och riksdagens revisorer utanför riksdagshuset; sådana har

också ställts i utsikt. Ehuru de två institutionerna ännu ej definitivt anvisats

nya lokaler, har riksgäldsfullmäktige i föreliggande utredning likväl

förutsatt att riksdagen får förfoganderätt till deras nuvarande rum i riksdagshuset

— eventuellt med undantag för något rum, som kan komma att

erfordras för den omedelbara kontakten mellan Nordiska rådets kansli

och riksdagens ledamöter; särskild framställning härom har ingivits till

fullmäktige.

De ovan refererade uttalandena beträffande behovet av rum torde alltjämt

— vid sidan av bankoutskottets utlåtande i frågan till 1965 års vårriksdag

— kunna vara en utgångspunkt vid försöken att lösa ledamöternas

arbetsrumsfråga. Samtidigt måste härvid beaktas de behov av ökat utrymme

som uppkommit eller kan förutses uppkomma inom en närliggande tid

för olika organ inom riksdagshuset till följd av expanderande uppgifter.

Exempel härpå utgör riksdagens upplysningstjänst, ekonomibyrån, skrivcentralen,

kammar- och utskottskanslierna, press, radio och TV. Bristen

på sammanträdesrum är ävenledes påtaglig för närvarande.

En inventering av de rum som för närvarande står till förfogande i riksdagshuset

för ledamöterna utvisar följande:

disponibla arbetsrum i vindsvåning och bottenvåning 19

rum för partiordförande ...................................... 5

utskottsordförande ........................................ 12

kanslideputerades ordförande ................................ 1

talmän .................................................. g

statsråd .................................................. 4

47

Härtill skulle komma:

Nordiska rådets lokaler (ev. efter viss ombyggnad) .......... 8

riksdagens revisorer (» » » » ) .......... 8

16

Summa 63

Härutöver må nämnas, att entresolvåningens ca 20 stenografrum kan disponeras

på tider då plena ej pågår.

Riksdagens aktuella behov av lokaltillskott hänför sig, som nämnts, icke

enbart till riksdagsledamöternas önskemål om väsentligt ökat antal arbetsrum;

även riksdagens egen expanderande förvaltningsorganisation och

vissa dess organ kräver avsevärt ökat lokalutrymme, enligt särskild utredning,

tills vidare ca 30-talet rum.

Ytterligare lokalbehov kan förväntas framkomma i samband med pågående

utredning om riksdagsförvaltningens organisation.

Riksgäldskontorets i samråd med representanter för byggnadsstyrelsen

verkställda undersökningar, varvid även andra ytterst angelägna statliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

21

lokalanspråk måst beaktas, gav redan på ett tidigt stadium vid handen att,

även om alla för ändamålet tillgängliga resurser tages i anspråk i samband

med ett lokaltillskott i kv. Vinstocken och/eller på annat håll utanför riksdagshuset,

ändock inga omedelbara förutsättningar förelag för att realisera

mera vittsyftande önskemål om arbetsrum för riksdagens ledamöter. Då antalet

rumsenheter, som inom det närmaste året beräknats kunna ställas till

förfogande för ändamålet i och utanför riksdagshuset under alla förhållanden

måste bli otillräckligt, måste en fördelning ske på ett ändamålsenligt

sätt. Fullmäktige återkommer till denna fråga i det följande.

Med ledning av bankoutskottets ovan citerade uttalande vid vårsessionen

i fråga om planeringen av hur utrymmena i kv. Vinstocken skulle kunna

utnyttjas för riksdagens räkning har tvenne huvudalternativ ansetts böra

ingående undersökas, varvid även beaktats de konsekvenser för riksdagens

verksamhet i övrigt, som ett genomförande av det ena eller andra alternativet

kan medföra. Alternativ I i det följande innebär, att nya lokaler utanför

riksdagshuset i första hand utnyttjas för arbetsrum till ledamöter, medan

enligt alternativ II utrymme för ledamöters arbetsrum så långt möjligt

skulle beredas inom riksdagshuset genom utflyttning av viss riksdagens

verksamhet, därvid särskilt frågan om en utflyttning av utskottsverksamhet

diskuterats.

Enligt alternativ I skulle riksdagens olika organ — med de undantag som

förut nämnts — vara kvar i riksdagshuset med möjlighet att vid behov i viss

utsträckning expandera. För de arbetsrum, som skulle iordningställas för

ledamöterna utanför riksdagshuset, erfordras, förutom möblering och inredning,

vissa anordningar för service. Vakthållning måste ordnas i erforderlig

utsträckning. Skrivmaskinskunnig personal bör finnas på platsen, i

varje fall vid vissa tider. Läsrum med tidningar och tidskrifter bör likaledes

finnas.

Ehuru nackdelen med att inte ha arbetsrummen under samma tak som

övriga riksdagsfunktioner torde vara odiskutabel, torde alternativ I under

vissa förutsättningar ändå innebära en tillfredsställande lösning på arbetsrumsproblemet.

Rummen kan visserligen som regel ej nyttjas under debatter

i kamrarna, men under övriga tider kan ledamöterna söka sig till desamma

för arbete eller vila även om förflyttningen till och från riksdagen

kan vålla olägenheter. Detta alternativ torde emellertid, för att anses helt

acceptabelt, förutsätta att därjämte finnes ett antal arbetsrum i riksdagshuset

tillgängliga för ledamöterna, särskilt med tanke på plenidagar. Dessa

rum skulle kunna fördelas på de olika partierna, att disponeras i enlighet

med deras önskemål. För att få ett rimligt utnyttjande av »annex-rummen»

torde dessa i huvudsak böra ställas till förfogande pa ett sådant sätt att arbetsmateriel

ctc. kan förvaras på rummen, d. v. s. arbetsplatsen bör på ett

eller annat sätt vara personlig, eller i varje fall tilldelad visst riksdagsparti.

Övriga för riksdagsarbetets behöriga gång erforderliga organ kan enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

detta alternativ fortsätta sin verksamhet utan de komplikationer en förflyttning

till plats utanför riksdagshuset måste innebära. En avgjord fördel med

alternativ I är att detta skulle medföra en relativt snabb successiv lättnad

i fråga om riksdagens lokalbehov utan att i alltför hög grad hindra andra

lokallösningar, som i fortsättningen kan bli aktuella.

Vid bedömning av alternativ II, innebärande utflyttning från riksdagshuset

av viss där förlagd verksamhet för att på så sätt bereda ledamöterna

arbetsrum, har fullmäktige utgått ifrån att följande lokaler tills vidare

måste bibehållas inom riksdagshuset, nämligen kamrarnas plenisalar jämte

sammanbindningsbanan, klubbrum, handbibliotek, kanslier med stenografruminen

och postexpedition, d. v. s. alla lokaler som nu är förlagda i huvudoch

entresolvaningen, samt Stora och Lilla partilokalerna. Restaurang med

kafélokaler kan heller inte nu flyttas.

Vad beträffar riksdagsbiblioteket har en utflyttning, med hänsyn inte

minst till därmed förenade svårigheter av biblioteksteknisk art, ansetts

böra komma till stånd endast under förutsättning att lämpliga och lämpligt

belägna lokaler kan ställas till förfogande på icke alltför kort sikt. Möjligheterna

att utnyttja den stora bankhallen i kv. Vinstocken för riksdagsbiblioteket

och på sa sätt finna en förnuftig användning av denna mycket

stora och synnerligen svårutnyttjade rumsenhet, har ingående studerats,

varvid förutsatts att biblioteket och upplysningstjänsten har så nära samband

med varandra, att det inte torde vara praktiskt att lokalmässigt skilja

dem åt. L^ndersökningen har visat, att bankhallen efter vissa ombyggnadsoch

ändringsarbeten kan erbjuda ur bibliotekssynpunkt förstklassiga lokaler

med rymliga läsesalar etc. För erforderligt förrådsutrymme finns mycket

stora och välhållna valvslokaler att tillgå.

Vid övervägandena om en eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket och

upplysningstjänsten har givetvis samråd ägt rum med bibliotekets ledning.

Även om denna därvid framfört betänkligheter beträffande ändamålsenligheten

av en utflyttning från riksdagshuset främst ur servicesynpunkt, har

dock någon egentlig invändning mot de föreslagna nya lokalerna i och för

sig icke kunnat göras.

En utflyttning av biblioteket och upplysningstjänsten skulle tillgodose

deras ökade utrymmesbehov och samtidigt ge ett välbehövligt lokaltillskott

inom riksdagshuset av ett 20-tal rum jämte förrådsutrymmen, varvid i motsvarande

mån behovet av lokaler för riksdagens räkning utanför riksdagshuset

skulle reduceras. Fullmäktige anser därför mycket starka skäl tala

för utflyttning av riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten. Härvid torde

dock handbiblioteket böra kvarbliva i riksdagshuset och kompletteras med

bl. a. referenslitteratur samt särskilda anordningar vidtas för att underlätta

ledamöternas utnyttjande av bl. a. upplysningstjänstens service.

Rumsenheter, som det möjligen kunde ifrågasättas att ha på annan plats,

är partiernas förtroenderådsrum. Dessa nyttjas dock ofta under pågående

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

23

plenum; en förflyttning av dem torde därför vara olämplig. Ekonomibyrån

med dess olikartade funktioner för riksdagsarbetets bedrivande kan också

svårligen tänkas bli förflyttad utanför riksdagshuset. Kvar står då, bortsett

från biblioteket och upplysningstjänsten, det förslag som framkommit i

bankoutskottets utlåtande, nämligen att flytta utskotten till annan fastighet.

En ombyggnad av samtliga utskottsrum till rum för ledamöterna skulle,

enligt vad verkställd särskild utredning visar, ge 75 å 80 rum. Skulle nu

nyttjade sammanträdeslokaler också flyttas, kan man här vinna ytterligare

5 å 6 rum. Utskottsordförandena, som f. n. tillförsäkrats rum inom riksdagshuset,

måste säkerligen, även om utskotten flyttas, ha kvar dessa rum;

man behöver naturligtvis då också ha ett rum i utskottens omedelbara närhet.

En dubblering av ordföranderummen skulle sålunda i angivna läge bli

aktuell.

En utflyttning av utskotten till annan fastighet skulle med säkerhet medföra

icke obetydliga administrativa problem och andra olägenheter för riksdagens

organ. Från kammarsekretariatens synvinkel torde vara uppenbart,

att kommunikationerna mellan dem och utskottssekreterarna kommer att

försvåras. Likaså kompliceras de nödvändiga personliga kontakterna mellan

utskottssekreterarna och ledamöterna i riksdagshuset och ekonomibyråns

tryckeriavdelning. Även andra för riksdagsarbetet nödvändiga kontakter

skulle försvåras. Förflyttningen mellan riksdagshuset och kv. Vinstocken

innebär inte bara tidsmässigt olägenheter, särskilt under vintern.

Utskotten, vilka skulle överflyttas med tillhörande personal och utrustning,

torde kräva att en del av skrivcentralen förlägges till kv. Vinstocken. Även

i övrigt måste utskottens utflyttning nödvändiggöra vissa speciella arrangemang,

som delvis är svårförenliga med en rationell organisation. Skäl skulle

exempelvis kunna tala för att korrekturläsningen skedde, där utskottssekreterarna

befinner sig, och att alltså även denna arbetsdetalj behövde flyttas

samtidigt med utskotten. Föreståndaren för riksdagstrycket har dock andra

uppdrag, vilka stundom gör hans närvaro på ekonomibyrån nödvändig.

Mot en utflyttning av utskotten talar också att en sådan under alla omständigheter

skulle kräva betydande och kostnadskrävande ombyggnadsarbeten

såväl inom riksdagshuset som i de nya lokalerna, utan att därmed

med säkerhet kunde vinnas en på sikt ändamålsenlig lösning av riksdagens

lokalproblem. Det är ävenså svårt att inom en begränsad tidrymd anskaffa

lokaler, som medger utflyttning av samtliga utskott, vilket ur funktionell

synpunkt vore angeläget.

De invändningar, som kan göras mot en utflyttning för närvarande av

utskotten till lokal utanför riksdagshuset, finner fullmäktige vara av vägande

beskaffenhet. En lättnad i riksdagens aktuella lokalproblem synes

därför böra sökas i alternativet med iordningställande av arbetsrum för

ledamöterna utanför riksdagshuset jämte utflyttning av viss annan verksamhet

från riksdagshuset. Inte minst med tanke på att nu närmast efter
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

strävas en provisorisk och skyndsam lösning av frågan, med möjlighet att

successivt ta i anspråk ledigblivna utrymmen, synes detta alternativ avgjort

vara att föredraga.

Genom förvärvet av kvarteret Vinstocken har staten tillförts centralt belägna

lokaler, som bör utnyttjas för att direkt eller indirekt lösa en del av

riksdagens trängande lokalbehov. Då även från statsdepartementens sida

anmälts behov av lokaltillskott av betydande omfattning, ca 125 rum inom

det närmaste året, har tillbörlig hänsyn härtill ansetts böra tagas vid den

planerade lokaldispositionen. Departementens lokalbehov har uppgivits

främst sammanhänga med den förstärkning och effektivisering av arbetet

inom Kungl. Maj :ts kansli, som riksdagen redan beslutat men som hittills

icke kunnat realiseras på grund av lokalbrist.

I befintligt skick innehåller kv. Vinstocken ovan bottenvåningen ca 125

tjänsterum, varav en del mycket stora, samt ca 2 000 m2 större lokaler i

bottenvåningen och källaren, anpassade för Skandinaviska bankens kundtjänst.

Härtill kommer valvs- och arkivutrymmen. Tjänsterummen är av

skiftande kvalitet. I bäst skick är den s. k. direktionsvåningen, som innehåller

flera förnämligt inredda rum. I byggnaden finns även en lunchavdelning

med hög kapacitet. Banken har förbehållit sig att även i fortsättningen

få i fastigheten disponera lokaler för ett avdelningskontor.

Utan genomgripande ombyggnad kan i bottenvåningen erhållas endast

ett mindre antal tjänsterum, vilka torde erfordras för den verksamhet som

kan inrymmas där, medan i våningarna ovan bottenvåningen beräknas

kunna — bl. a. genom ändrad rumsindelning — erhållas sammanlagt 185

rumsenheter. Genom relativt genomgripande ändringsarbeten i kontorsvåningarna

skulle antalet rum kunna ökas till ca 220. Ett sådant alternativ

skulle dels avse att ge byggnaden ett redigare kommunikationssystem och en

uppdelning av vissa större rumsenheter och dels omfatta borttagning av ett

antal trappor samt inläggning av bjälklag ovan den nuvarande notariatavdelningen

mot Jakobsgatan.

Det sammanlagda behovet av lokaltillskott för riksdagen och kanslihuset

skulle emellertid ej ens genom en omfattande ombyggnad bli helt täckt.

Byggnadsstyrelsen har för sin del funnit alternativet med en mer begränsad

ombyggnad f. n. vara att föredraga.

Vid de överläggningar, som ägt rum med representanter för statsdepartementen

samt byggnadsstyrelsen för att finna en lämplig fördelningsgrund

beträffande tillgängliga lokalutrymmen, har, som redan inledningsvis omnämnts,

uppkommit tanken att för riksdagens räkning i stället för Vinstocken

utnyttja de av handelsdepartementet och utrikesdepartementet för

närvarande disponerade lokalerna i kv. Rosenbad. Stora fördelar, icke minst

ur kommunikationssynpunkt, skulle därmed vara att vinna för riksdagsledamöterna.

Detta alternativ har därför ägnats ett ingående studium. En

variant av detta alternativ skulle vara att flytta riksgäldskontoret och riks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år J965

25

bankens avdelningar i Rosenbad till Vinstocken. En del av bottenvåningen,

motsvarande de större lokaler som dessa organ nu disponerar i Rosenbad,

skulle därvid kunna utnyttjas. Biblioteket skulle kunna tänkas inflytta i

Rosenbads bottenvåning. Tanken på en sådan omflyttning har dock av flera

skäl ansetts icke realiserbar. Någon egentlig lokalvinst skulle därmed icke

uppnås.

Inom en tioårsperiod beräknas riksdagen erhålla ett lokaltillskott i det nuvarande

riksbankshuset. En omfördelning av lokaltillgångarna kommer därvid

att göras med hänsyn till då föreliggande lokalprogram. Redan dessförinnan

kan emellertid lokalsituationen i det centrala Stockholm förväntas

bli väsentligt förbättrad för den statliga sektorn i samband med lösningen

av vissa aktuella rivnings- och byggnadsfrågor. Större ombyggnadsarbeten i

kv. Vinstocken torde redan med hänsyn härtill nu böra undvikas. Därtill

kommer, att ett sådant ombyggnadsalternativ torde i rådande läge få anses

oacceptabelt för såväl riksdagen som statsdepartementen på grund av det

trängande behovet att så snart som möjligt erhålla ett lokaltillskott av icke

obetydlig omfattning.

Av alla studerade alternativ för ett ändamålsenligt utnyttjande för riksdagens

och statsdepartementens räkning av det lokaltillskott, som erbjudit

sig genom förvärvet av kv. Vinstocken, har, sedan en rimlig sammanjämkning

av föreliggande intressen ägt rum i samråd med byggnadsstyrelsen,

enighet kunnat nås mellan fullmäktige och representanter för departementen

om en lösning, innebärande i princip att riksdagens lokalanspråk tillgodoses

inom kv. Rosenbad, samt inom själva riksdagshuset genom utflyttning

av vissa institutioner (riksdagsbiblioteket, Nordiska rådets svenska

kansli samt statsrevisorerna), medan statsdepartementen skulle erhålla sitt

lokaltillskott i kv. Vinstocken. I sina huvudgrunder innefattar den — under

förutsättning av riksdagens godkännande — träffade överenskommelsen

följande:

1. Riksdagsbiblioteket med upplysningstjänsten inflyttar i kv. Vinstockens

bottenvåning och erforderliga delar av källarvåningen i denna fastighet.

Handbiblioteket förutsättes härvid kvarligga i riksdagshuset. Detta arrangemang

synes innebära en god lösning av bibliotekets och upplysningstjänstens

lokalproblem under i vart fall en tioårsperiod, eller till dess riksbankshuset

friställts och möjliggör en omprövning av riksdagens hela lokalfråga.

Genom bibliotekets och upplysningens utflyttning vinnes inom själva

riksdagshuset ett tillskott, efter vissa ändringar i nuvarande rumsindelning,

av ca 20-talet väl belägna rum. Av dessa rum skulle 10 bli på ca 20 m2

och kan lämpligen användas som delade arbetsrum. Härigenom erhålles 30

arbetsplatser. Bibliotekets och upplysningstjänstens behov av lokaltillskott

kommer att bli väl tillgodosett i kv. Vinstocken. Genom bibliotekets flyttning

frigöres i riksdagshuset även ca 1 000 in2 förrådsytor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

2. Utrikesdepartementet flyttar ut från kv. Rosenbad, där man f. n. disponerar

ett 60-tal arbetsrum. I stället får departementet i kv. Vinstocken

ta i anspråk huvuddelen av våningarna nr 4, 5 och 6. Beträffande dispositionen

av övriga delar av dessa våningar, vilka tillsammans efter omändringsarbeten

beräknas komma att omfatta ca 85 rum samt åtskilligt fler

arbetsplatser, förutsättes närmare överenskommelse få träffas mellan byggnadsstyrelsen

och berörda departement.

3. Riksdagen utnyttjar för sina akuta behov de av utrikesdepartementet

friställda lokalerna i kv. Rosenbad.

Riksdagen får härigenom ett lokaltillskott av ca 60 rum av mycket god

standard, vilka i stort sett kan utnyttjas i befintligt skick utan föregående

ändringsarbeten.

4. Våningarna 1—3 tr. i kv. Vinstocken, rymmande efter ombyggnad ca

100 rum, tas i anspråk av statsdepartementen, som här torde få utrymme

för ett helt departement, i avvaktan på en planerad mera långsiktig lösning

av departementens lokalproblem, som syftar till att samtliga departement

med undantag av utrikesdepartementet samlas i kanslihuset och närliggande

komplex.

5. Inledningsvis har förutsatts, att statsrevisorerna samt Nordiska rådets

svenska kansli skulle beredas lokaler utanför riksdagshuset i avsikt att på

så sätt kunna utöka de till riksdagens och riksdagsledamöternas direkta disposition

inom riksdagshuset stående lokalutrymmena.

De försök, som i samarbete med byggnadsstyrelsen gjorts för att anskaffa

nya lokaler för nu ifrågavarande institutioner, har visat att det finnes en

möjlighet att få utnyttja de lokaler i kv. Rosenbad, som för närvarande används

av vissa ecklesiastikdepartementets byråer. Dessa skulle då flytta

förslagsvis till kv. Vinstocken. De ledigblivna lokalerna i kv. Rosenbad skulle

lämpa sig väl för statsrevisorernas kansli.

Däremot har det för Nordiska rådets vidkommande visat sig svårt att finna

lämpliga lokaler i riksdagshusets omedelbara närhet. Byggnadsstyrelsen

har dock på ett tidigare stadium ställt i utsikt lokaler i det s. k. Preissiska

huset vid Drottninggatan, vilka lokaler Nordiska rådet emellertid ansett

mindre lämpliga. Ifrågavarande lokaler beräknas bli frigjorda i mars 1966.

Byggnadsstyrelsen har till följd av andra aktualiserade lokalbehov svårigheter

att fullfölja sitt åtagande. Möjlighet har emellertid yppat sig att praktiskt

taget omgående övertaga kontorslokalerna i den nyuppförda fastighet

vid Jungfrugatan 15, där redan tolv bostadslägenheter inköpts för riksdagens

räkning. Ifrågavarande lokaler är — såsom framgår av en skrivelse till

riksgäldsdirektören från Nordiska rådets svenska delegation den 11/10

1965 — utrymmesmässigt i stort sett tillfyllest för rådets behov. Dessutom

kan i källarvåningen erhållas lagerutrymmen för rådets tryck m. in. För

förvärv av lokalerna erfordras ett belopp av ca 275 000 kr., varav 226 000 kr.

för tecknande av bostadsrätt i kontorslokalen och ca 50 000 kr. för lager
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

27

utrymmena. Dessutom kan vissa behov av möbelkomplettering etc. uppkomma.

Fullmäktige är, efter tagen del av ovannämnda skrivelse, väl medvetna om

att vissa svårigheter kan uppstå för delegationens arbete vid en utflyttning

till angivna lokaler. Dessa svårigheter får emellertid vägas mot riksdagens

eget trängande lokalbehov. Här närmast diskuterade alternativ skulle redan

från början av 1966 års riksdag ge riksdagen ett lokaltillskott. Vid andra utflyttningsalternativ,

som kan yppa sig, skulle detta lokaltillskott kunna

ernås tidigast efter vårsessionens slut.

Den möjlighet att ta i anspråk de nämnda lokalerna i Jungfrugatan 15, som

nu yppat sig, bör enligt fullmäktiges mening under alla förhållanden begagnas.

Fullmäktige torde därför bemyndigas att förvärva ifrågavarande

kontorslokaler, som då i första hand bör användas för en utflyttning av

Nordiska rådets svenska delegation, samt föreslår tillika, vid bifall härtill,

att omkostnadsanslaget till Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli för budgetåret 1965/66 får belastas med belopp motsvarande hyreskostnader

och anskaffning av möbler etc.

Utflyttningen av Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli skulle

inom riksdagshuset ge ett lokaltillskott på 8 rum. Eventuellt skulle ett av

dessa rum behöva reserveras för tillgodoseende av kansliets behov av direkta

kontakter med riksdagsledamöterna.

6. I det föregående nämnda omflyttningar, som för riksdagens vidkommande

skulle innebära ett lokaltillskott på sammanlagt omkring ett hundratal

rum (vartill kommer utrymmen för bibliotekets och upplysningstjänstens

expansionsbehov, ca 10 rum), skulle enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

(se nedan) under vissa förutsättningar kunna genomföras under

loppet av år 1966. Under ombyggnadstiden bör de lokaler i kv. Vinstocken,

som tillfälligt inte berörs av ombyggnads- och ändringsarbetena, kunna

upplåtas för provisoriskt utnyttjande, exempelvis för kommittéer och som

evakueringslokaler för att snabbare möjliggöra statsrevisorernas utflyttning

till Rosenbad. De lokaler, som efter renovering och ombyggnad blir färdigställda,

kan självfallet också successivt tagas i anspråk för sitt nya ändamål,

där så befinnes lämpligen böra ske.

7. På något längre sikt — ca 3 å 4 år — beräknas, enligt vad från byggnadsstyrelsen

uppgivits, lokalsituationen genom vissa byggnadsprojekt lätta

för den statliga sektorn. Enligt vad som nu kan förutses, kommer handelsdepartementet

att då utflytta från Rosenbadsfastigheten, varvid riksdagen

skulle övertaga jämväl härigenom ledigblivna lokaler såsom arbetsrum för

ledamöterna. Sammanlagt omkring 150 rum och åtskilligt flera arbetsplatser

skulle därefter stå till riksdagens förfogande i kv. Rosenbad.

Byggnadsstyrelsen har uppgjort ett tidsschema och verkställt beräkning av

kostnaderna för ombyggnaden av kv. Vinstocken. Under förutsättning att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

arbetena får bedrivas kontinuerligt och med en erforderlig arbetsstyrka på

ca 30 man, kan lokalerna i våningarna 1—6 tr. vara inflyttningsklara i början

av september 1966. De av utrikesdepartementet friställda lokalerna i kv.

Rosenbad beräknas sålunda kunna bli disponibla för riksdagsledamöterna

senast före vårsessionens början 1967. Lokalerna för riksdagsbiblioteket i

bottenvåning och källare beräknas bli färdiga under november 1966.

Kostnaden för ombyggnaden har uppskattats till 4 å 4,5 milj. ler. I kostnaden

ingår ej arbetena i den tvåvåningshöga bankhallen mot Jakobsgatan.

Uppskattningen är grov, då det innan erforderliga detaljerade undersökningar

gjorts på platsen är svårt att bedöma arbetenas omfattning. Byggnadsstyrelsen

har därför reserverat sig för såväl tid som kostnad i den händelse

sådana arbeten visar sig mer komplicerade än vad som framgått vid

hittills gjorda bedömningar samt vidare förutsatt, att de som skall nyttja

fastigheten har normala och rimliga krav på utrustning och inredning.

Byggnadsstyrelsen kommer att i särskild skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om bemyndigande att tills vidare för ifrågavarande ändamål taga i

anspråk erforderligt belopp av de medel på 5 milj. kr., som vårriksdagen

anvisat för bl. a. ombyggnad och inredning av kv. Vinstocken.

Beträffande de kostnader för riksdagsbibliotekets utflyttning, som inte

sammanhänger med ombyggnadsarbetena i kv. Vinstocken, torde det böra

ankomma på styrelsen för biblioteket att sedermera, därest riksdagen godkänner

fullmäktiges ifrågavarande förslag, till riksdagen inkomma med en

närmare beräkning samt anslagsbegäran i anslutning därtill.

Inom Rosenbadsfastigheten torde ett bifall till fullmäktiges förslag föranleda

allenast smärre omändrings- och reparationsarbeten; kostnaderna

härför torde få bestridas av till byggnadsstyrelsens förfogande stående medel.

Kostnaderna dels för möblering och utrustning av de för riksdagens räkning

avsedda lokalerna i kv. Rosenbad och av de lokaler i riksdagshuset, som

skulle bli friställda genom utflyttning av riksdagsbiblioteket och upplysningst

jänsten, Nordiska rådets svenska delegation samt statsrevisorerna,

dels ock för erforderliga ändrings- och reparationsarbeten inom sistnämnda

lokaler i riksdagshuset, torde under förutsättning av riksdagens godkännande

av föreliggande förslag få belasta vederbörliga anslag under XIV huvudtiteln.

En fråga, som något berörts i det föregående, gäller principerna för fördelning

och utnyttjande av de rum, som avses för riksdagsledamöterna.

Olika grunder är härvid tänkbara. Varje parti kan sålunda tilldelas ett visst

antal rum att fördelas efter partiets eget skön, exempelvis så att vissa ledamöter

erhåller eget rum, medan andra får dela på återstoden. Fördelningen

kan också ske direkt genom riksdagens kanslier efter rekommendationer

från partierna. En tredje tänkbar princip vid fördelningen är, att rummen,

såsom för närvarande sker i riksdagshuset, allmänt ställes till ledamöternas

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

29

förfogande alltefter behov. Nackdelen med sistnämnda princip för fördelning

av rummen är att härigenom ej några personliga tillhörigheter kan få

kvarlämnas i lokalen. Eventuellt bör olika fördelningsprinciper tillämpas

för rummen i riksdagshuset resp. de rum som blir tillgängliga utanför detsamma.

Frågan om principerna för rumsfördelningen har av fullmäktige underställts

riksdagspartierna för yttrande. Härvid har allmänt accepterats tanken

på en fördelning av arbetsrummen genom partiernas eller partigruppernas

egen försorg. Den slutliga tilldelningen av rum till partierna torde få

bli beroende av en mellan representanter för dessa träffad överenskommelse.

Möjligen kan det härvid framstå som ändamålsenligt, att ett mindre

antal rum reserveras för allmänt begagnande av riksdagsledamöter, oavsett

partitillhörighet, vilka endast undantagsvis är i behov av eget arbetsrum.

Ett önskemål, som i detta sammanhang framförts, är att partiernas presidieledamöter

får egna arbetsrum i riksdagshuset.

Avslutningsvis vill fullmäktige anföra följande.

Den lösning av riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga, som förordats i

det föregående, måste givetvis betraktas såsom i stort sett endast provisorisk

och icke ägnad att på längre sikt tillfredsställa de anspråk på arbetslokaler,

som med fog kan ställas av en institution som riksdagen, dess ledamöter,

funktionärer och olika organ. Ett framtida ianspråktagande av riksbankshuset,

med eller utan samband med en eventuell övergång till ett enkammarsystem,

kan måhända medföra en mer bestående lösning av riksdagens lokalproblem.

Med tanke på den avsevärda tidrymd, som kan beräknas åtgå

för planläggning och genomförande av mer permanenta anordningar, synes

erforderligt, att riksdagens lokalfråga i sin helhet liksom planeringen för

olika långtidsperspektiv nu upptages till ett mer ingående studium, lämpligen

genom en för ändamålet tillsatt kommitté, i vars uppdrag jämväl bör

ingå att upptaga exempelvis frågor om riksdagshusplanens ordnande samt

vässa parkeringsfrågor och trafiksamordningsproblem, sammanhängande

med riksdagshusets utnyttjande. Även tanken på byggande av ett helt nytt

riksdagshus kan vara förtjänt att av kommittén uppmärksammas såsom

ett långsiktsalternativ, därest mer närliggande utvägar skulle visa sig

mindre framkomliga. Fullmäktige vill i detta sammanhang omnämna, att i

samband med de senare årens diskussioner om riksdagens trångboddhet och

irrationella arbetsförhållanden framkommit, icke minst från arkitekthåll,

flera värdefulla uppslag, vilka det kunde vara av intresse att få ytterligare

utvecklade och belysta samt underställda en offentlig debatt.

Under åberopande av det ovan anförda får fullmäktige hemställa, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att

dels godkänna av fullmäktige i det föregående framlagda riktlinjer och

förslag i fråga om anskaffande av arbetsrum för riksdagsledamöter, in. in.,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

dels uppdraga åt fullmäktige att efter samråd med berörda parter vidtaga

erforderliga åtgärder för förslagens genomförande,

dels uppdraga åt fullmäktige att med anlitande av på riksgäldsfonden

tillgängliga medel förvärva kontorslokaler för riksdagens räkning genom

tecknande av bostadsrätt i fastigheten Jungfrugatan 15 i Stockholm,

dels ock besluta om tillsättande av en kommitté för fortlöpande beredning

och planläggning på längre sikt av riksdagens lokalfrågor.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges vice ordförande samt

herrar Svensson, Fredriksson, östman, Adamsson och Svanberg ävensom

riksgäldsdirektören.

Stockholm den 4 november 1965

På fullmäktiges vägnar:

Axel Strand

/ Torsten Bjerlöw

Bilagor:

Ritningar rörande kv. Vinstocken samt kv. Rosenbad.1

Skrivelser från Socialdemokratiska riksdagsgruppen, Folkpartiets riksdagsgrupp,

Högerpartiet samt Centerpartiets riksdagsgrupp, ang. rumsfördelning.

Skrivelser från Nordiska rådets svenska delegation till riksgäldsfullmäktige

resp. riksgäldsdirektören, ang. lokaler för delegationens kansli.

1 Här ej återgivna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

31

SOCIALDEMOKRATISKA

RIKSDAGSGRUPPEN

BILAGOR

till riksgäldsfullmäktigeå

framställning

Riksdagens ekonomibyrå

Som svar på Er skrivelse av den 20 september detta år med begäran om

synpunkter på fördelningen av det tillskott på arbetsrum för ledamöternas

räkning som kan tänkas komma riksdagen till del i samband med Kronans

inköp av Skandinaviska Bankens hus vid Gustav Adolfs Torg föreslår den

socialdemokratiska riksdagsgruppen att de tilltänkta arbetsrummen tilldelas

de olika riksdagspartierna i proportion till dessas numerära representation

i kamrarna.

Stockholm den 14 oktober 1965

För socialdemokratiska riksdagsgruppen

Arne Möller

FOLKPARTIETS RIKSDAGSGRUPP

Riksdagens Ekonomibyrå

Som svar på Er skrivelse den 20 september 1965 om riksdagsgruppens

önskemål beträffande fördelningen av nytillkomna arbetsrum får vi framhålla

följande.

Fördelningen av de aktuella rummen mellan partigrupperna bör bli föremål

för överenskommelse av representanter för dessa. De rum som efter

denna överenskommelse tillfaller varje partigrupp bör fritt få disponeras av

denna.

Vi förutsätter att riksgäldskontoret håller partigrupperna fortlöpande

underrättade om de förslag rörande dispositionen av Skandinaviska bankens

tidigare lokaler vid Gustaf Adolfs Torg, som framkommer.

Vi vill i detta sammanhang betona det angelägna i att ansträngningar görs

att även innan en slutgiltig reglering av de nuvarande riksdags- och riksbanksbyggnaderna

skett tillgodose kravet på att varje ledamot får tillgång

till eget arbetsrum. Vi vill därför kraftigt understryka bankoutskottets uttalande

i utlåtande 36 i år, att riksgäldsfullmäktige bör särskilt bevaka riksdagens

intressen vid dispositionen av de lokaler, som frigöres när Skandinaviska

banken flyttar.

Stockholm den 27 oktober 1965

Bertil Ohlin

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

YNGVE HOLMBERG

Riksdagens Ekonomibyrå

Med anledning av Eder förfrågan den 20 ds får högerpartiet anföra

följande.

I och för sig synes oss en placering av riksdagsmännens arbetsrum i den

nuvarande Skandinaviska Bankens lokaler vid Gustav Adolfs Torg föga ändamålsenlig.

Vi vill ifrågasätta huruvida icke en förflyttning till Skandinaviska

Banken kunde ske av de tjänstelokaler Utrikesdepartementet förfogar

över i Rosenbad. Måhända skulle en motsvarande förflyttning av Handelsdepartementets

tjänstelokaler kunna genomföras. För Utrikesdepartementets

del borde en sådan omplacering vara enbart till fördel. Någon nämnvärd

nackdel för Handelsdepartementet om en del av deras tjänstehavare förlädes

till Skandinaviska Banken torde ej heller föreligga. Att det å andra sidan

skulle vara en högst betydande vinning om riksdagsmännens arbetsrum

kunde förläggas i Rosenbad är uppenbart. Enligt vår mening bör en lösning

sådan vi här skisserat först prövas innan alternativet Skandinaviska Banken

tages under prövning.

Oavsett i vilka lokaliteter arbetsrum för riksdagsmännen tillskapas synes

det oss ändamålsenligt att varje riksdagsparti tilldelas sina bestämda rum

att förfoga över enligt partiets egna önskemål. Det förefaller lämpligt att de

riksdagsmän som över huvud taget har behov av arbetsrum får möjligheter

att i skrivbord, skåp e. dyl. förvara arbetsmaterial, vid behov under lås.

Att därvid i vissa fall flera riksdagsmän kan nödgas slå sig samman om ett

rum ändrar icke detta förhållande. Möjligen kan det vara ändamålsenligt

att ett fåtal rum står så att säga lediga, till förfogande för riksdagsmän som

endast undantagsvis är i behov av ett särskilt arbetsrum.

Självfallet är varje lösning av riksdagsmännens arbetsrumsfråga genom

direkt anknytning till Riksdagshuset att föredraga. Även om en sådan lösning

ligger avlägsen i tiden, är det ett önskemål som vi ser det att partiernas

presidieledamöter får egna arbetsrum i Riksdagshuset.

Stockholm den 27 september 1965

HÖGERPARTIET

Riksorganisationen

Yngve Holmberg

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

33

CENTERPARTIETS RIKSORGANISATION

Till Riksdagens Ekonomibyrå

Centerpartiets riksdagsgrupp som beretts tillfälle yttra sig över principerna

för fördelningen av det tillskott på arbetsrum som kan komma riksdagen

till del i samband med kronans inköp av Skandinaviska bankens hus vid

Gustav Adolfs Torg vill anföra följande.

Målsättningen om ett arbetsrum per riksdagsledamot bör, även om den

inte går att förverkliga för närvarande, stå kvar. Då målsättningen inte nu

kan förverkligas är det lämpligt att varje parti får en viss kvot att fritt fördela

mellan sina ledamöter. Det förutsättes att varje partis lokaler kommer

att befinna sig i samma del av byggnaden eller i samma våningsplan. Förhandlingar

bör komma till stånd mellan partierna för fördelningen av lokalerna.

I detta sammanhang bör också framhållas att riksdagsgruppernas kanslilokaler

måste få ett tillfredsställande utrymme i riksdagshuset. Inför den

expansion som kan väntas i samband med det kanslistöd som planeras behövs

flera lokaler för gruppkansliema, lämpligt placerade och utrustade.

Stockholm den 26 oktober 1965

Centerpartiets Riksdagsgrupps Förtroenderåd

Lars Eliasson

NORDISKA RÅDET

Till fullmäktige i riksgäldskontoret

I enlighet med bankoutskottets förslag har riksdagen åt fullmäktige i

riksgäldskontoret uppdragit att framlägga förslag beträffande riksdagsledamöternas

arbetsrumsfråga (bankoutskottets uti. nr 36/1965).

Nordiska rådets svenska delegation vill i detta sammanhang erinra om

att frågan om anskaffande av lokaler för dess kansli alltjämt står öppen.

Lokaler har erbjudits delegationen i huset Drottninggatan 36 från någon

tidpunkt under senare delen av 1965. Dessa lokaler är emellertid i behov

av renovering, innan de eventuellt kan tagas i bruk för kansliets räkning.

Säker uppgift har icke heller kunnat erhållas om under vilken tidrymd lokalerna

i fråga kommer att kunna disponeras för kansliets räkning. Delegationens

arbetsutskott har under sådana förhållanden ansett sig ännu icke

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

kunna taga ställning till frågan om ett överflyttande av kanslilokalerna till

ifrågavarande fastighet.

En utflyttning av huvuddelen av delegationens kansli från riksdagshuset

till fastigheten Drottninggatan 36, vilka byggnader ligger på ett icke helt

obetydligt avstånd från varandra, kommer att nödvändiggöra att under

riksdagstid vissa lokaler disponeras av delegationens kansli i riksdagshuset

för den omedelbara kontakten med riksdagsledamöter. Under utskotts- och

plenidagar uppsökes nämligen kansliet av dessa i olika angelägenheter avseende

resor, arbetet i rådet samt allmänna upplysningar i nordiska frågor.

Kansliet måste under alla omständigheter i riksdagshuset disponera något

rum för denna kontakt, liksom visst utrymme måste stå till förfogande för

arbetet med distribution av handlingar och tryck till rådsmedlemmarna

m. fl.

En uppdelning av kansliet under riksdagstid på två olika lokaler kommer

självfallet att verka tyngande på arbetet och måste sannolikt medföra

viss arbetskraftsförstärkning, i varje fall vad budskickning beträffar. Givetvis

måste kansliet underkasta sig dessa mera tyngande verksamhetsformer,

därest väsentliga fördelar står att vinna i andra avseenden. Det synes emellertid

knappast rationellt att nu ålägga kansliet att omedelbart avflytta från

riksdagshuset, samtidigt som frågan om arbetsrum för riksdagsledamöterna

börjar utredas i sin helhet. Spörsmålet om dispositionen av delegationens

nuvarande kansliutrymmen utgör blott en liten del av detta större frågekomplex.

I debatten om arbetsrum för riksdagens ledamöter har bankoutskottet

framfört tanken att lokaler för vissa utskott skulle kunna disponeras i den

av staten just förvärvade fastigheten i kvarteret Vinstocken vid Gustav

Adolfs Torg. Om en sådan utflyttning av riksdagsutskotten äger rum till detta

hus, synes en nära tillhands liggande lösning för delegationens del vara

att lokaler bereds även för dess kansli i samma fastighet.

Under åberopande av det anförda får Nordiska rådets svenska delegations

arbetsutskott hemställa, att fullmäktige i riksgäldskontoret vid sin undersökning

av möjligheterna att skaffa riksdagens ledamöter arbetsrum måtte

beakta också delegationens lokalbehov och angelägenheten av att dess kansli

placeras på sådant sätt, att löpande kontakt kan hållas med delegationens

medlemmar och andra riksdagsledamöter under riksdagstid.

Stockholm den 28 maj 1965

För Nordiska rådets svenska delegation

Bertil Ohlin

/Gustaf Petrén

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

35

NORDISKA RÅDET

T ill riksgäldsdir ektören

Nordiska rådets svenska arbetsutskott har nu behandlat frågan om förflyttning

av delegationens kansli från riksdagshuset till två kontorslokaler

i bottenvåningen i det av Riksgäldskontoret disponerade huset vid Jungfrugatan

på Östermalm.

Vid sin bedömning av kontorslägenheternas lämplighet för kansliets behov

har arbetsutskottet tagit i sikte främst följande två faktorer:

1. Lokalernas storlek. Nuvarande kanslipersonal torde i huvudsak kunna

rymmas inom lokalerna såsom framgår av bifogade skiss.1 Dock är att märka

att den av kansliets förste byråsekreterare, som tillika har halvtidstjänst

i utrikesdepartementet, ej kan beredas arbetsplats inom lokalerna. Fråga

uppkommer om detta arrangemang överhuvud kan upprätthållas vid en förflyttning.

Ej heller har lokalerna utrymme för någon utskottssekreterare

(för närvarande finns allenast en svensk utskottssekreterare, vilken dock

har arbetslokaler i hemmet och därför just nu ej belastar de till kansliets

förfogande ställda utrymmena). Någon sammanträdeslokal finns ej att tillgå

i dessa lokaler, då det tillämnade konferensrummet måste brukas som

arbetsplats för distributionspersonal in. fl. Alla möten måste därför hållas

på annan plats, sannolikt riksdagshuset.

Någon exakt beräkning har icke företagits, huruvida lagerutrymmena är

tillräckliga utom för rådets arkiv också för kansliets lager av rådshandlingar,

skrifter i Nordisk utredningsserie, löpande tryck in. m.; dessa trycksaker

förvaras nu i skyddsrum och på vindar samt i korridorskåp i riksdagshuset.

Med tillräckliga utrymmen i källarlokalerna i huset vid Jungfrugatan

skulle dock dessa förvaringsproblem åtminstone tillfälligtvis kunna lösas.

Någon närmare beräkning har heller icke gjorts av hur förlusten av de

olika faciliteter i lokalt hänseende, som förläggningen till riksdaghuset innebär

på skilda punkter, vid en förflyttning skulle påverka kansliets arbetsmöjligheter.

Möjligheten att vid tillfälliga toppbelastningar kunna disponera

utrymmen i riksdagshuset, t. ex. i samband med eu session för distribution

av sessionstrycket — detta brukar under eu eller två dagar fylla utrikesutskottet

— är exempelvis av stort värde; andra exempel kunde anföras.

Sammanfattningsvis kan sägas, att kansliet vad gäller utrymmet sannolikt

med nuvarande personal skulle kunna fungera i de ifrågavarande lokalerna,

om än med vissa svårigheter, men att de ifrågavarande kontorslägenheterna

icke erbjuder kansliet någon lösning av lokalfrågan sett på sikt.

Alla utvecklingsmöjligheter saknas.

2. Lokalernas belägenhet. Ivontorslägenheterna är belägna på ett gångavstånd

av cirka 15 å 20 minuter från riksdagshuset. I sitt dagliga arbete behöver

kansliet ha ständig kontakt dels — särskilt under riksdagstid — med

riksdagsmännen själva, dels med olika i riksdagshuset inrymda institutioner.

Delegationens medlemmar har anspråk på att kunna enkelt utnyttja den

1 Här ej återgiven.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 62 år 1965

resebyråservice, som delegationens kansli består beträffande beställande av

biljetter och rum, utdelning av biljetter, uppgörande av reseräkningar m. m.

Än viktigare ur arbetssynpunkt är självfallet den dagliga kontakt, som är

nödvändig att under riksdagstid upprätthålla främst med delegationens egna

medlemmar och suppleanter i olika nordiska frågor men i viss utsträckning

också med andra ledamöter av riksdagen i olika frågor med nordisk

aspekt liksom även med utskottskanslierna.

Kontakterna med riksdagens tryckeribyrå, riksdagsbiblioteket och riksdagens

upplysningstjänst är också nästan dagliga. Rådets redaktör har i sitt

tryckeriarbete glädje av att arbetsplatsen ligger relativt nära Norstedts tryckeri.

En utflyttning av kansliet till Jungfrugatan skulle innebära att kansliet

fick avsevärt svårare att sköta sina arbetsuppgifter. Sannolikt skulle effektiviteten

inom kansliet nedgå med något tiotal procent med hänsyn till förlusten

av all den tid som måste komma att gå bort på förflyttningar till och från

riksdagshuset samt väntetider. Denna konsekvens komme att drabba i stort

sett alla kategorier av personal i kansliet.

Sammanfattningsvis har arbetsutskottet kommit till den uppfattningen,

att lokalerna vid Jungfrugatan icke medger någon ändamålsenlig lösning av

kansliets lokalfråga. Avgörande är bl. a. att kontakten mellan rådsmedlemmarna

och kansliet skulle gå förlorad. Arbetsutskottet fasthåller i stället

sin tidigare uttalade uppfattning att kansliets lokaler bör vara belägna i

nära nog omedelbar anslutning till riksdagshuset t. ex. i Rosenbad eller i

Skandinavbankens hus vid Gustav Adolfs Torg, vad gäller sistnämnda byggnad

under förutsättning att den kommer att till någon del disponeras för

riksdagsändamål.

Stockholm den 11 oktober 1965

För Nordiska rådets svenska delegation

Enligt uppdrag:

Gustaf Petrén

ESSELTE AB. STHLM 65

514819

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:447 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. a1 i texten