Sök i Ratio Lex

Skrivelse till bankoutskottet den 18 november 1965 framlagt förslag beträffande sådana bemyndiganden och författningsändringar m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av att statstjänstemannalagen den 3 juni 1965

1965-12-09 · 62 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 62 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1965:64, Skrivelse till bankoutskottet den 18 november 1965 framlagt förslag beträffande sådana bemyndiganden och författningsändringar m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av att statstjänstemannalagen den 3 juni 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

1

Nr 64

Utlåtande i anledning av framställning från delegerade för riksdagens

verk angående vissa bemyndiganden och författningsändringar

m. m., föranledda av statstjänstemannalagens

ikraftträdande.

Delegerade för riksdagens verk har i skrivelse till bankoutskottet den 18

november 1965 framlagt förslag beträffande sådana bemyndiganden och

författningsändringar m. m. avseende riksdagens verk, som föranleds av

att statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274), vilken träder i kraft

den 1 januari 1966, blir tillämplig på tjänstemän vid dessa verk. Till delegerades

framställning är fogad en av delegerades sekreterare upprättad

promemoria, vari bakgrunden till och innebörden av de föreslagna åtgärderna

närmare redovisas. Till denna promemoria har i sin tur såsom bilaga

fogats dels förslag till tjänstemannastadga för riksdagens verk, dels förslag

till erforderliga ändringar i instruktioner och reglementen för riksdagens

olika verk.

I framställningen hemställer delegerade, att bankoutskottet måtte föreslå

riksdagen att

1) besluta att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän vid riksdagens

verk skall äga samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk

beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt;

2) bemyndiga delegerade att utfärda tjänstemannastadga för riksdagens

verk i huvudsaklig överensstämmelse med en vid promemorian fogad bilaga

samt att vidtaga ändringar i stadgan i sak överensstämmande med

ändringar som Kungl. Maj :t kan vidtaga i statstjänstemannastadgan;

3) bemyndiga delegerade att i övrigt meddela bestämmelser för tjänstemän

vid riksdagens verk, i sak överensstämmande med bestämmelser som

Kungl. Maj :t kan komma att utfärda för den allmänna statsförvaltningen;

4) bemyndiga delegerade att vidtaga de övriga åtgärder som i promemorian

föreslagits eller som eljest erfordras med anledning av övergången till

ett nytt lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk;

5) godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari 1966, ändringar

i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankontskottets utlåtande nr 64 år 1965

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken,

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

av den lydelse som framgår av vid promemorian fogade bilagor;

6) upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av 1936 års riksdag

godkända föreskrifterna angående skyldighet för tjänsteman vid riksdagens

verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning in. m. och dels de av

1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade bestämmelserna

angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens verk;

7) besluta att lönenämndens för riksdagens verk verksamhet skall upphöra

vid utgången av år 1965 med undantag för ärenden som hänför sig till

nu gällande lönesystem;

8) uttala sig om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling

av konfliktfrågor rörande tjänstemän vid riksdagens verk.

Delegerades framställning jämte den därtill hörande promemorian har

såsom bilaga 9 fogats till detta utlåtande. Av de till promemorian anslutna

bilagorna har här endast förslaget till tjänstemannastadga för riksdagens

verk medtagits. De övriga, som avser förslag till ändringar i reglementen

och instruktioner för riksdagens verk, är med två undantag identiska med

utskottets motsvarande förslag. Undantagen är reglementet för riksdagsbiblioteket

och instruktionen för riksdagens revisorer. De av utskottet förordade

avvikelserna från delegerades förslag härvidlag redovisas i det

följande.

över framställningen har utskottet inhämtat remissyttranden från fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket,

justitieombudsmannen, inilitieombudsmannen, riksdagens revisorer

och Nordiska rådets svenska delegation. Utskottet har vidare berett vederbörande

personalorganisationer tillfälle att yttra sig, till följd varav yttranden

inkommit från Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) och TCO:s statstjänstemannasektion

(TCO-S). SACO har därvid som sitt eget översänt ett yttrande av Sveriges

juristförbund. Civilförvaltningens personalförbund har inte begagnat det

givna tillfället att avge remissyttrande.

Av remissinstanserna har bankofullmäktige, styrelsen för riksdagsbiblioteket,

justitieombudsmannen, militieombudsmannen och riksdagens revisorer

inskränkt sig till att uttala, att de inte har någonting att erinra mot

delegerades förslag.

Mera allmänna synpunkter på ämnet har främst framförts av TCO-S,

som säger sig förutsätta att det även fortsättningsvis bör eftersträvas att i

tillämpliga delar åstadkomma ensartade anställningsvillkor för tjänstemän

anställda av riksdagen och för statstjänstemän i övrigt. Även med beaktan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6‘4 år 1965

3

de av riksdagens speciella ställning och funktioner anser TCO-S såväl principiella

som praktiska skäl tala för en anknytning till förhandlingsmetodiken

för statstjänstemän i övrigt. Detta torde, säger TCO-S, enklast uppnås

genom uppdrag till statens avtalsverk att även i detta sammanhang vara

avtalsslutande part på den statliga arbetsgivarsidan. TCO-S kan för sin del

inte finna att pågående utredning om riksdagens förvaltnings- och personalorganisation

skall anses motivera ett senareläggande av ett sådant beslut.

Tvärtom anses omställningsproblemen när det gäller att i avtalsform reglera

villkoren för de anställda tala för en direkt anknytning till de former som

berör övriga statstjänstemän.

Nordiska rådets svenska delegation säger sig vilja understryka det i

promemorian gjorda uttalandet, att vid förhandlingar rörande tjänstemän

vid verk, som ej är representerat i delegerade, företrädare för detta verk

bör beredas tillfälle att närvara vid eller framföra sina önskemål i samband

med förhandlingarna. Delegationen finner det angeläget att förhandlaren

på arbetsgivarsidan får kännedom om de delvis speciella arbetsförhållanden

som råder vid delegationens kansli.

Delegationen yttrar vidare:

y Det anmärkes i promemorian att med »vederbörande myndighet» är för

Nordiska rådets svenska delegations vidkommande att förstå dess arbetsutskott.

Detta uttalande är icke helt korrekt. Delegationens högsta beslutande

organ är delegationen själv in pleno med dess sexton medlemmar. Delegationens

arbetsutskott har emellertid enligt § 4 reglementet för delegationen

att ombesörja delegationens löpande angelägenheter samt i övrigt handlägga

de ärenden, som av delegationen hänskjutits till utskottet. I praxis har arbetsutskottet

utan särskilt beslut därom kommit att omhänderha alla ärenden,

som sammanhänger med personaladministrationen. Därest delegationen

önskar i något ärende utöva den myndigheten tillkommande beslutanderätten,

torde den emellertid vara oförhindrad därtill, för såvitt saken icke

kan betraktas som en löpande angelägenhet.

De tre personalorganisationerna berör alla de i förslaget till tjänstemannastadga

intagna bestämmelserna om ledigförklarande av tjänst (9 §).

TCO-S säger sig utgå från att det av delegerade angivna stadgandet icke föranleder

ändring i nu tillämpad praxis beträffande ledigförklarande av tjänst.

SR anser att undantag från skyldigheten att lcdigförklara ordinarie tjänst

bör gälla endast sådan tjänst »som är placerad i lönegrad 3 eller högre på

löneplan B». SACO yttrar följande:

Enligt § 9 i förslaget till tjänstemannastadga skall ordinarie tjänst som

ar placerad på löneplan B (jämte vissa andra tjänster) tillsättas utan ledigtörklaring.

Såvitt avser statstjänsten i övrigt ankommer tillsättning av

tjänster på denna nivå i regel på Kungl. Maj :t, dock att enligt framlagt förslag

tillsättning av avdelningsdirektörstjänstcr i B 1 i avsevärd utsträckning

skall ankomma på myndigheterna. Ledigförklaring torde vara regel beträfiandc

tjänster som tillsätts av myndigheterna och, på grund av föreskrifter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1065

i verksinstruktioner eller motsvarande, även beträffande sådana tjänster på

B-planen, som tillsättes av Kungl. Maj :t. Vid riksdagens verk skulle enligt

förslaget tjänstetillsättning sålunda komma att äga rum utan föregående

kungörelseförfarande i väsentligt större utsträckning än inom andra grenar

av statsförvaltningen. Något skäl för en sadan avvikelse har icke förebiagts

och torde heller icke föreligga. De rättssäkerhets- och andra synpunkter som

gör ledigförklaring av även B-planstjänster angelägna bör anläggas även på

dylika tjänster vid riksdagens verk. Att så bör ske beträffande tjänster under

byråchefsnivån synes uppenbart. I största möjliga utsträckning bör jämväl

byråchefstjänster (motsvarande) kungöras till ansökan lediga.

Vissa andra detaljer i förslaget till tjänstemannastadga har också uppmärksammats

vid remissbehandlingen. När det gäller tjänstemans i 16 §

berörda skyldighet att utöva tjänst hos »myndighet inom samma verksamhetsområde»

säger sig TCO-S utgå från att härmed avses blott riksdagen

och dess verk. Organisationen, som förklarar att den principiellt inte accepterar

disciplinär behandling genom löneavdrag, ifrågasätter vidare nödvändigheten

av att införa ett stadgande om disciplinbot genom löneavdrag vid

riksbanken och riksgäldskontoret, där såvitt den har sig bekant nuvarande

system har fungerat utan erinran.

Med avseende på formerna för tjänstetillsättning vid riksdagens verk yrkar

SR, att förordnandetiden i förekommande fall skall ändras från »högst

tre år i sänder» till »högst sex år i sänder», något som förutsätter ändring

av de föreliggande förslagen beträffande bankoreglementet och reglementet

för riksgäldskontoret.

Riksgäldsfullmäktige och SR berör båda bankoutskottets funktion som

besvärsinstans och framhåller det önskvärda i att möjligheten att få besvär

prövade står öppen hela året.

Utskottet. Den av årets riksdag antagna statstjänstemannalagen (SFS nr

274), som träder i kraft den 1 januari 1966, blir tillämplig även på tjänstemännen

vid riksdagen och dess verk. Detta innebär bl. a. att hittillsvarande

offentligrättsliga reglering av deras anställningsvillkor till väsentliga delar

skall upphöra och ersättas av en reglering genom kollektivavtal. 1 detta

sammanhang måste en rad åtgärder vidtagas för att anpassa förvaltningsorganisation

och författningsbestämmelser till det nya rättsläget. I sin förevarande

framställning har delegerade för riksdagens verk upptagit hithörande

frågor till behandling och väckt ett flertal förslag syftande till att den

beslutade reformen i fråga om tjänstemännens ställning skall kunna genomföras

för riksdagsverkens del i samma mån som beträffande den Kungl.

Maj :t underställda förvaltningen. Med avseende på riksdagens egna tjänstemän

framlägger utskottet i sitt memorial nr 65 förslag om vissa motsvarande

åtgärder.

Riksdagens förvaltningsorganisation prövas för närvarande av riksdagens

organisationsutredning, som väntas avge betänkande därom under vårsessionen

1966. De förslag som delegerade för riksdagens verk nu framlägger ar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr Gå av 1965

5

därför delvis av provisorisk karaktär, och riksdagen torde inom en nära

framtid ånyo få taga ställning till i vilken ordning kollektivavtal och därtill

anslutande bestämmelser skall komma till stånd såväl vad gäller riksdagsverkens

personal som vad gäller riksdagens egna tjänstemän.

I statstjänstemannalagen förutsättes, att ytterligare föreskrifter skall meddelas

för tillämpningen av lagen. Kungl. Maj :t har, med giltighet från den

1 januari 1966, utfärdat en statstjänstemannastadga (SFS nr 601), där ett

flertal sådana tillämpningsföreskrifter sammanförts. Delegerade föreslår

att en liknande stadga, tjänstemannastadgan för riksdagens verk, skall få

utfärdas av delegerade i huvudsaklig överensstämmelse med ett av dem

framlagt förslag. Utskottet tillstyrker att en sådan stadga kommer till

stånd. Med hänsyn såväl till arten av vissa bestämmelser vilka föreslås ingå

i stadgan som till att en omprövning av riksdagens förvaltningsorganisation

förestår torde emellertid stadgan böra utfärdas av utskottet, som också

torde erhålla befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar i stadgan. Om

riksdagen godkänner vad utskottet här har uttalat avser utskottet att utfärda

tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse

med det utkast som fogats som bilaga 1 till detta utlåtande. Utkastet,

som utgör en väsentligen redaktionell bearbetning av delegerades förslag till

sådan stadga, överensstämmer i huvudsak med den av Kungl. Maj :t utfärdade

statstjänstemannastadgan. Avvikelserna från denna är delvis betingade

av att det gäller att meddela vissa för riksdagens verk specifika bestämmelser,

exempelvis om vilken instans som skall fatta beslut som eljest ankommer

på Kungl. Maj :t.

Delegerades avsikt har varit att sakliga ändringar i hittills gällande bestämmelser

inte skall företagas i detta sammanhang, utom i den mån statstjänstemannalagens

föreskrifter gör dem nödvändiga.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till denna princip. När det gäller det

av SACO och SR vid remissbehandlingen väckta förslaget om föreskrift att

tjänster skall ledigförldaras i vidare utsträckning än som för närvarande

sker, anser utskottet emellertid en viss modifikation av delegerades författningstext

vara motiverad. Enligt utskottets mening bör undantag från ledigförklarande

icke gälla för tjänst som har lönegradsbeteckningen ABp eller

År och ej heller för tjänst i lönegrad B 1 eller B 2.

Avsikten att nu undvika sakliga ändringar kan komma i konflikt med

avsikten att, när inte starka skäl talar i motsatt riktning, låta enhetliga

regler gälla för såväl tjänstemän vid riksdagen och dess verk som tjänstemän

vid den övriga statsförvaltningen. Utskottet finner det lämpligt att

disciplinbestämmelserna vid riksdagens verk anpassas till dem som eljest

gäller och anser sig därför inte böra beakta vad TCO-S anfört gentemot

införande av löneavdrag såsom disciplinstraff. I fråga om vad samma

remissinstans yttrat beträffande uttrycket »myndighet inom samma verksamhetsområde»

vill utskottet uttala, att skyldighet för tjänsteman vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoulskottets utlåtande nr 6i år 1965

ett riksdagens verk att utöva tjänst hos annan myndighet icke synes kunna

avse tjänstgöring utanför riksdagen och dess verk. Av vad förut sagts

följer att utskottet inte nu finner skäl att föreslå ändring av förordnandetidens

längd vid riksbanken och riksgäldskontoret.

De av utskottet framlagda förslagen till ändringar i bankoreglementet,

reglementet för riksgäldskontoret, instruktionen för riksdagens ombudsmän

och reglementet för Nordiska rådets svenska delegation överensstämmer

med delegerades och är till största delen föranledda av att vissa bestämmelser

i dessa författningar ersätts av generella bestämmelser i statstjänstemannalagen

och tjänstemannastadgan för riksdagens verk. Utskottet vill särskilt

påpeka, att genom dessa ändringar samt föreslagen ändring i reglementet

för riksdagsbiblioteket särskilt forum vid talan om ämbetsbrott avskaffas

för ytterligare tjänstemän utöver dem som behandlats i propositionerna

nr 146 och 167 (L2U:s uti. nr 36, BoU:s uti. nr 55). I det sistnämnda reglementet

synes böra bibehållas en uttrycklig föreskrift om att tjänsten som

överbibliotekarie innan den tillsättes skall kungöras ledig till ansökan. Utskottet

har på denna punkt kompletterat delegerades förslag. I instruktionen

för riksdagens revisorer bör utöver den ändring av § 5 som delegerade

föreslagit göras en formell konsekvensändring i § 11.

Utskottet tillstyrker, att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän

vid riksdagens verk får samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk

beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt. Likaledes tillstyrker

utskottet, att delegerade bemyndigas att i samband med förhandlingsrättsreformen

meddela andra erforderliga bestämmelser avseende tjänstemän

vid riksdagens verk och i sak överensstämmande med bestämmelser som

Kungl. Maj :t kan komma att utfärda med avseende på den allmänna statsförvaltningen.

Delegerade torde även böra bemyndigas att vidtaga de övriga

åtgärder som föreslagits i den till deras framställning fogade promemorian

eller som eljest erfordras med anledning av övergången till ett nytt

lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk.

Delegerade, som redan förut haft vittgående bemyndiganden att fatta

beslut i frågor om anställningsvillkor, får enligt förslaget ytterligare ansvarsfulla

uppgifter. Därvid uppkommer givetvis frågan om en ändring

av delegerades instruktion. Enligt bankoutskottets instruktion åligger det

utskottet att utfärda instruktion för delegerade. I händelse av bifall till vad

utskottet i detta utlåtande hemställer avser utskottet att utfärda sådan instruktion

i huvudsaklig överensstämmelse med det utkast, vilket fogats till

utlåtandet såsom bilaga 8.

Vid ikraftträdandet av statstjänstemannalagen och av tjänstemannastadgan

för riksdagens verk bör 1936 års föreskrifter angående skyldighet för

tjänsteman vid riksdagens verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning

m. m. samt 1938 års bestämmelser angående förhandlingsrätt för

tjänstemän vid dessa verk upphävas. Utskottet tillstyrker alltså förslaget

härom.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

7

Lönenämnden för riksdagens verk torde vid utgången av innevarande år

kunna helt upphöra med sin verksamhet. De uppgifter som från och med den

1 januari 1966 kunnat tillfalla lönenämnden torde i huvudsak kunna fullgöras

av delegerade.

Utskottet förutsätter att delegerade på grundval av erhållna bemyndiganden

kommer att upptaga förhandlingar med vederbörande personalorganisationer

med sikte på att en kollektivavtalsreglering av anställningsförhållandena

för tjänstemän vid riksdagens verk skall kunna komma till

stånd före det instundande årsskiftet. I detta sammanhang aktualiseras

också frågan om ett huvudavtal avseende riksdagens verk efter mönster av

det huvudavtal som slutits beträffande den Kungl. Maj :t underställda statsverksamheten.

Därest ett sådant huvudavtal kommer till stånd och upptager

bestämmelser om att en särskild tjänstenämnd skall tillsättas för

att förhindra samhällsfarliga konflikter vid riksdagens verk, torde det få

ankomma på bankoutskottet att utse arbetsgivarpartens företrädare i denna

nämnd.

Utskottet vill slutligen beröra de synpunkter som framförts på utskottets

funktion som besvärsinstans. Det bör i detta sammanhang noteras att hinder

icke lärer föreligga för utskottet att i mån av behov sammanträda även

under tiden mellan vår- och höstsession. Hithörande problem torde för

övrigt beaktas av riksdagens organisationsutredning.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av delegerades för riksdagens

verk förevarande framställning måtte

1. besluta att delegerade tills vidare beträffande tjänstemän

vid riksdagens verk skall äga befogenheter motsvarande

dem som tillkommer statens avtalsverk beträffande

statsförvaltningen i övrigt;

2. bemyndiga bankoutskottet att utfärda tjänstemannastadga

för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse

med bilaga 1 till detta utlåtande samt vidtaga erforderliga

ändringar i denna stadga;

3. bemyndiga delegerade att i enlighet med vad utskottet

ovan anfört i övrigt meddela med förhandlingsrättsreformen

sammanhängande bestämmelser och vidtaga därav föranledda

åtgärder;

4. godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari

1966, ändringar i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, bankooch

riksgäldsverken,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

av den lydelse som framgår av de till detta utlåtande fogade

bilagorna 2—7;

5. upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av

1936 års riksdag godkända föreskrifterna angående skyldighet

för tjänsteman vid riksdagens verk att i vissa fall

underkasta sig läkarundersökning m. m. och dels de av

1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade

bestämmelserna angående förhandlingsrätt för tjänstemän

vid riksdagens verk;

6. besluta att lönenämnden för riksdagens verk skall upphöra

vid utgången av år 1965;

7. bemyndiga bankoutskottet att utse företrädare för arbetsgivarparten

i tjänstenämnd som på grund av huvudavtal

mellan delegerade och arbetstagarorganisationerna

kan komma att tillsättas i syfte att förhindra samhällsfarliga

arbetskonflikter vid riksdagens verk.

Stockholm den 9 december 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Åke Larsson, Palm,

Augustsson, Risberg, Lundberg och Wikberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Glömminge

och Fridolfsson i Rödeby.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

9

BILAGA 1

Utkast

till

Tjänstemannastadga för riksdagens verk

Inledande bestämmelser

1 §•

Denna stadga gäller sådan anställning vid riksdagens verk på vilken

statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.

2 §•

Stadgan gäller endast i den mån annat ej föreskrives av bankoutskottet

eller myndighet som utskottet bestämmer.

3 §•

I stadgan avses

med statligt reglerad tjänst förutom tjänst hos riksdagen eller dess verk

även annan statlig tjänst samt tjänst på vilken kommunal tjänstemannalagen

den 3 juni 1965 (nr 275) är tillämplig och för vilken avlöningsförmånerna

fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som

Kungl. Maj :t bestämmer,

med göromålsförordnande förordnande som utan att avse vikariat innebär,

att någon skall bestrida göromål vilka ankomma på innehavare av

tjänst av visst slag,

med arvodestjänst tjänst som icke är ordinarie, extra ordinarie eller extra

tjänst eller göromålsförordnande.

Vid tillämpning av stadgan på lönegradsplacerade tjänster anses den

tjänst vara högst vars lönegradsnummer är högst men tjänst på löneplan B

högre än tjänst på löneplan A.

4 §■

I fråga om göromålsförordnande gäller vad som föreskrives om vikariat.

Villkor för tjänst

5 §.

Ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 21 år.

Extra ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 19 år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

6 §■

Endast den som företett läkarintyg om sitt hälsotillstånd må utses till

innehavare av tjänst.

Om icke särskilda skäl föranleda annat, gäller detta icke i fråga om den

som tidigare erhållit tjänst förenad med rätt till statlig pension eller den

som ifrågakommer till icke-ordinarie anställning, vilken beräknas vara så

kort tid eller bli förenad med tjänstgöring av så ringa omfattning att rätt

till statlig pension icke inträder.

7 §•

Läkarintyg som avses i 6 § skall vara utfärdat av läkare som myndigheten

godkänner.

Intyg som företes i samband med ansökan till tjänst skall vara utfärdat

tidigast sex månader före ansökningstidens utgång. Annat läkarintyg skall

vara utfärdat tidigast sex månader innan myndigheten begärde intyget.

Intyg skall vara avfattat enligt formulär som fastställes eller godkännes

av medicinalstyrelsen.

Tillsättning av tjänst

8 §•

Ordinarie tjänst med beteckningen Bo eller Ao tillsättes med konstitutorial.

Ordinarie tjänst med beteckningen p tillsättes med förordnande för bestämd

tid.

Ordinarie tjänst med beteckningen r tillsättes med förordnande tills

vidare. Förordnandet må meddelas att gälla längst till viss tidpunkt. 9

9 §•

Bestämmelsen i 6 § första stycket statstjänstemannalagen att tjänst

som myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan gäller icke, utom

i den mån annorlunda stadgas i reglemente eller instruktion för vederbörande

myndighet,

1. tjänst som är placerad i lönegrad 3 eller högre på löneplan B;

2. extra ordinarie eller extra tjänst som

a) är placerad i lönegrad 18 eller lägre på löneplan A,

b) är tjänst i högstlönegrad och må placeras i högst lönegrad 18 eller lägre

på löneplan A,

c) ingår i reglerad befordringsgång;

3. arvodestjänst.

Tjänst, som är inrättad som personlig tjänst, tillsättes utan att tjänsten

kungjorts ledig till ansökan.

På tj änst, som tillsättes med förordnande för bestämd tid, må förnyat förordnande

meddelas utan att tjänsten kungjorts ledig till ansökan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 är 1965

11

10 §.

När myndighet skall tillsätta annan tjänst än som avses i 9 §, kungöres

tjänsten ledig till ansökan genom att myndigheten utfärdar kungörelse i

Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid,

räknat från dagen för kungörandet. Kungörelsen anslås i myndighetens lokal.

11 §•

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken

kungjorts ledig, eller beslut att icke tillsätta sådan tjänst anslås genast i

myndighetens lokal med uppgift om den dag då anslaget skedde.

«

12 §.

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken

icke kungjorts ledig, anslås genast i myndighetens lokal med uppgift om

den dag då anslaget skedde. Detta gäller dock icke när fråga är om

a) befordran i reglerad befordringsgång,

b) tillsättning av tjänst som avses i 9 § andra stycket,

c) tillsättning av arvodestjänst,

d) tillsättning av tjänst med någon som är anställd som aspirant på

tjänsten,

e) tillfällig anställning.

13 §.

När tjänst kungöres ledig på nytt, anses den som sökt tjänsten vid det

föregående tillfället och icke återkallat sin ansökan kvarstå som sökande.

Om särskilda skäl föreligga, äger myndigheten föreskriva att sökande, som

icke återkallat sin ansökan och som önskar kvarstå som sökande, skall

meddela detta till myndigheten före ansökningstidens utgång. Föreskriften

skall framgå av kungörelsen, om icke myndigheten på annat sätt underrättat

varje kvarstående sökande om föreskriften.

Tillsättning av vikariat m.m.

14 §.

Vikariat på ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst, vilket beräknas

vara minst sex månader i följd med minst halvtidstjänstgöring (långtidsvikariat),

tillsättes i samma ordning som tjänsten.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke när förordnande på långtidsvikariat

meddelas tjänsteman som enligt 16 § är skyldig att utöva tjänsten

utan tidsbegränsning eller som omedelbart dessförinnan innehaft sådant

vikariat på tjänsten eller på annan lika hög tjänst med väsentligen likartade

arbetsuppgifter.

Förordnande på långtidsvikariat må meddelas endast den som är behörig

att inneha tjänsten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

15 §.

När innehavare av tjänst innehar långtidsvikariat på högre statligt reglerad

tjänst, är han tjänstledig från den tjänst han innehar utan särskilt

beslut därom.

Skyldighet att utöva annan tjänst

16 §.

Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst är skyldig att

med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva annan ordinarie, extra

ordinarie eller extra statlig tjänst hos riksdagen underställd myndighet eller

inrättning inom samma verksamhetsområde eller bestrida göromål som

ankomma på innehavare av sådan tjänst hos myndighet eller inrättning

inom området. Deltidsanställd tjänsteman är icke skyldig att fullgöra tjänstgöring

av större omfattning än som åligger honom i hans egen tjänst.

Tjänsteman är dock icke skyldig att under längre tid än sammanlagt

tre månader av samma kalenderår utöva högre tjänst eller bestrida göromål

som ankomma på innehavare av sådan tjänst. Detta gäller icke när

aspirant på ordinarie eller extra ordinarie tjänst förordnas att utöva nämnda

tjänst eller när innehavare av tjänst i reglerad befordringsgång förordnas

att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i högst samma lönegrad som

den högsta tjänsten i befordringsgången.

Disciplinstraff m. m.

17 §.

Bestämmelserna i 18 § första stycket statstjänstemannalagen skola äga

tillämpning å innehavare av tjänst som byråchef eller därmed jämställd

eller högre tjänst vid riksdagens verk.

18 §.

Löneavdrag som avses i 19 § statstjänstemannalagen bestämmes för dag

till belopp motsvarande de procent av tjänstemannens lön för dag i 30- dagarsmånad som anges i följande tabell. Belopp som icke slutar på helt

tiotal ören jämkas till närmast lägre hela tiotal.

Lön för månad i kronor

Procenttal

1 600 ................................

16

1 601 2 900..................................

18

2 Q01 4 200 ................................

20

4 201— ..................................

22

Med lön för månad avses för den som innehar eller uppehåller lönegradsplacerad

tjänst månadslönebeloppet enligt den för honom tillämpliga löne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6t år 1965 13

klassen och för annan tjänsteman en på motsvarande sätt beräknad månadslön.

Läkarundersökning enligt 27 §

statst jänstemannalagen

19 §.

Fråga om läkarundersökning enligt 27 § statst jänstemannalagen av tjänsteman

prövas beträffande tjänsteman hos riksbanken, riksgäldskontoret,

riksdagens justitieombudsman eller riksdagens militieombudsman av vederbörande

fullmäktige eller ombudsman. Beträffande tjänsteman hos annat

riksdagens verk prövas sådan fråga, om den gäller tjänsteman som ej

kan dömas till disciplinstraff, av delegerade för riksdagens verk och i annat

fall av vederbörande myndighet.

20 §.

Innan myndighet beslutar om läkarundersökning, skall myndigheten inhämta

utlåtande från verks-, anvisnings- eller konsultationsläkare, huruvida

tjänstemannen bör underkastas läkarundersökning. Sedan utlåtandet

inkommit, skall myndigheten inhämta utlåtande i frågan från medicinalstyrelsen,

om det icke är uppenbart att anledning saknas därtill.

Tillfälle skall beredas tjänstemannen att skriftligen eller, om han påfordrar

det eller det eljest finnes lämpligt, muntligen uttala sig i ärendet.

Därvid äger han anlita biträde.

21 §.

Läkarundersökning verkställes av läkare som medicinalstyrelsen utser.

22 §.

Visar intyg över läkarundersökningen att tjänstemannen lider av sjukdom,

vanförhet, lyte eller annat därmed jämförligt förhållande, må myndigheten

föreskriva att tjänstemannen efter viss tid skall förete nytt intyg

om sitt hälsotillstånd av den läkare som utfärdat det förra intyget eller av

annan läkare som medicinalstyrelsen utser.

23 §.

Intyg över läkarundersökning enligt 19 eller 22 § skall vara avfattat enligt

formulär som medicinalstyrelsen fastställer. Åberopar tjänstemannen

mot sådant intyg annat läkarintyg, skall myndigheten inhämta utlåtande

från medicinalstyrelsen.

24 §.

Deltaga flera i avgörandet av fråga som avses i 19 §, 20 § första stycket

eller 22 §, äga rättegångsbalkens regler om omröstning i överrätt i fråga om

ansvar motsvarande tillämpning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 6A år 1965

Avstängning

25 §.

Fråga om avstängning enligt 26 eller 27 § statstjänstemannalagen av

tjänsteman prövas av den myndighet som enligt vad i 19 § denna stadga

sagts äger besluta om läkarundersökning av tjänstemannen.

I ärende om avstängning enligt 27 § statstjänstemannalagen äga bestämmelserna

i 20 § andra stycket och 24 § denna stadga motsvarande tillämpning.

Förening av tjänster

26 §.

Tjänsteman må endast i de fall som anges i 27 och 28 §§ samtidigt inneha

mer än en statligt reglerad tjänst.

27 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha

a) ordinarie tjänst, som tillsättes med fullmakt eller konstitutorial, eller

extra ordinarie tjänst och ordinarie statlig tjänst, som tillsättes med förordnande

tills vidare,

b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst,

c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst,

d) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster.

Förening av tjänster enligt a), b) eller c) må dock ske endast om tjänstemannen

skall utöva den av de båda tjänsterna som nämnts sist. Tjänstemannen

är tjänstledig från den andra tjänsten utan särskilt beslut därom.

Tjänsteman må i annat fall än som avses i d) samtidigt inneha ordinarie

eller extra ordinarie tjänst och lika hög eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet

beviljas från den ordinarie eller extra ordinarie tjänsten.

28 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha ordinarie, extra ordinarie eller extra

tjänst och arvodestjänst eller mer än en arvodestjänst, om han utan tjänstledighet

kan utöva båda tjänsterna eller erhåller den tjänstledighet som behöves

för att kunna utöva dem.

29 §.

När innehavare av tjänst åtnjuter tjänstledighet för att inneha annan

tjänst, skall han vid tillämpningen av 14 § andra stycket, 16 § andra stycket,

19 § och 25 § behandlas som om han innehade endast den senare tjänsten.

Anställningars upphörande

30 §.

I fråga om tjänst eller vikariat prövas fråga om anställnings upphörande

enligt 30 eller 31 §, 32 § första stycket a) eller b) eller 35 eller 36 § stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

15

tjänstemannalagen av den myndighet hos vilken tjänstemannen är anställd.

Fråga om anställnings upphörande enligt 32 § första stycket c) eller andra

stycket statstjänstemannalagen samt om sådan förflyttning av tjänsteman

som avses i 37 § andra stycket första punkten statstjänstemannalagen prövas

av delegerade för riksdagens verk.

31 §.

Om innehavare av tjänst, som tillsatts med konstitutorial eller förordnande

tills vidare, blir innehavare av annan statligt reglerad tjänst och förening

av tjänsterna ej må ske, upphör den förra anställningen utan iakttagande

av eljest gällande bestämmelser om uppsägning.

32 §.

Långtidsvikariat som tillsatts med förordnande tills vidare upphör utan

iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning, om tjänstemannen

är eller blir innehavare av lika hög eller högre statligt reglerad

tjänst eller långtidsvikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller

det senare vikariatet. Detsamma gäller beträffande annat vikariat som tillsatts

med förordnande tills vidare, om tjänstemannen är eller blir innehavare

av statligt reglerad tjänst eller vikariat på sådan tjänst och skall utöva

tjänsten eller det senare vikariatet.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke, när tjänstemannen utan tjänstledighet

kan utöva såväl vikariatet som tjänsten eller båda vikariaten.

T jänstgöringsintyg

33 §.

Myndighet skall på begäran av tjänsteman utfärda intyg om hans tjänstgöring

hos myndigheten.

Särskild bestämmelse

34 §.

Har Konungen meddelat förordnande enligt 40 § andra stycket statstjänstemannalagen

äga delegerade för riksdagens verk meddela motsvarande

förordnande för tjänstemän vid riksdagens verk.

Denna stadga träder i kraft den 1 januari 1966.

Om tjänst kungjorts ledig till ansökan före stadgans ikraftträdande, skola

äldre bestämmelser om tillsättning av tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet.

Detsamma gäller beträffande tillsättning av vikariat som kungjorts ledigt

till ansökan före stadgans ikraftträdande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 64 dr 1965

BILAGA 2

Förslag

till

ändring i bankoreglementet

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§ 16.

Mom. 5. Envar av

Därjämte utgå —

Är fullmäktig — -

- 10 500 kronor.

- för år.

som deputerad.

Beträffande den avlöning, som —

utöver i förekommande fall utgående

arvode såsom fullmäktig — tillkommer

riksbankschefen och vice

riksbankschefen, stadgas i avlöningsreglementet

för riksdagens verk.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst

med lönegradsbeteckningen Ao tillsättes,

skall tjänsten till ansökan kungöras

ledig genom anslag inom bankens

samtliga kontor samt dessutom,

beträffande tjänst i någon av lönegraderna

Ao 15—26, genom tillkännagivande

i Post- och Inrikes Tidningar.

Ansökningstiden må ej understiga

fjorton dagar. Kungörelse

skall såvitt möjligt avse tjänst i viss

lönegrad.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon

lämplig och skicklig sökande, skall

ny ansökningstid utsättas.

Till ledig tjänst skall den sökande

utses, som är för tjänsten mest lämplig

och skicklig.

§ 31.

§ 32.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

17

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige.

För ordinarie tjänstemän med löneg

radsbeteckningen A o utfärdas

konstitutorial.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen

ABp eller Bp förordnas

för viss tid, högst tre år i

sänder.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen

År eller Br förordnas

tillsvidare.

§ 36.

Beträffande tjänstemännens avlönings-

och pensions förhållanden är

särskilt stadgat.

§ 37.

Fullmäktige äga uppdraga åt di-n

rektionen, industristyrelsen, styrelse

vid avdelningskontor, bankdirektör

eller avdelningschef vid huvudkontoret

samt direktören vid sedeltryckeriet

eller pappersbruket att besluta

om tjänstledighet för dem underordnad

personal ävensom att förordna

om uppehållande av ledigbliven

tjänst.

§ 38.

Tjänsteman, som förklaras omyndig,

skall avhållas från tjänstgöring

så länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen

icke hävd inom två år, skall han

från tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige,

om omyndighetstillståndet

föranletts av sjukdom, att efter omständigheterna

förfara.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 saml. Nr 64

Ordinarie tjänster tillsättas av

fullmäktige; tjänster med lönegradsbeteckningen

ABp eller Bp genom

förordnande för högst tre år i sänder.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 39.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts

i konkurs, skall genast avhållas från

tjänstgöring och skall från tjänsten

skiljas, om han icke senast ett år

efter det tiden för bevakning av

fordran i konkursen gått till ända,

eller, där konkursen blivit avskriven

jämlikt 185 § konkurslagen, från

det beslut om avskrivning meddelades,

styrker sig vara befriad från

borgenärernas krav.

Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska

ställning blivit sådan, att fullmäktige

finna hans fortsatta bestridande

av tjänsten icke böra äga rum,

äga fullmäktige avhålla honom från

t jänstgöring, till dess hans ställning

blivit ordnad.

§ 40.

Mom. 1. Om ordinarie tjänsteman

begått mindre förseelse i tjänsten eller

visat vanvördnad eller ohörsamhet

mot förman och ej låter sig rätta

av ledamots av direktionen eller vederbörande

kontorsstyrelses tillsägelser

och föreställningar, eller om

sådan tjänsteman gör sig skyldig till

större fel eller försummelse i sin

befattning eller beträdes med ovärdigt

uppförande i allmänna levernet,

skall detta anmälas för fullmäktige.

Sedan för sakens bedömande erforderliga

upplysningar infordrats samt

t jänstemannen beretts tillfälle att

sig förklara, skall han inför fullmäktige

tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som

sålunda erhållit varning, ej därav låter

sig rätta utan gör sig skyldig

till ny förseelse, skall, efter anmälan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

19

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

härom hos fullmäktige, hans skriftliga

förklaring infordras, och äga

därefter fullmäktige att med hänsyn

till förekommande omständigheter

avhålla honom från tjänstgöring under

viss tid med förlust av lönen, så

framt ej jämlikt 28 §, III. avlöningsreglementet

för riksdagens verk finnes

skäligt låta honom uppbära någon

del därav.

Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken

förut för tjänsteförsummelse eller

annat i mom. 1 här ovan omförmält

förhållande avhållits från tjänstgöring,

ånyo göra sig skyldig till dylik

förseelse, ankommer på fullmäktige

att efter anmälan härom och infordrande

av tjänstemannens skriftliga

förklaring, med hänsyn till förseelsens

beskaffenhet antingen ytterligare

avhålla honom från tjänstgöring,

dock under minst 6 månader

med förlust av lönen eller, i fråga om

tjänsteman tillsatt medelst konstitutorial,

förflytta honom till tjänst i

lägre lönegrad, därvid bestämmelserna

i 25 § 2 mom. avlöningsreglementet

skola äga tillämpning, eller

ock skilja tjänstemannen från tjänsten.

Mom. i. Extra ordinarie tjänsteman,

som gjort sig skyldig till fel

eller försummelse i tjänsten eller låtit

klandervärt uppförande komma

sig till last och ej låter sig av ledamots

av direktionen, vederbörande

kontorsstyrelses eller direktörs vid

sedeltryckeriet eller pappersbruket

tillsägelser och föreställningar rätta,

må, där förseelsens art så anses påkalla,

omedelbart skiljas från riksbankens

tjänst, ändock att viss upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Om tjänstefel är av sådan

beskaffenhet, att i anledning

därav anmälan sker för anställande

av åtal, må fullmäktige i sammanhang

härmed avhålla vederbörande

tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman

enligt denna paragraf avhålles

från tjänstgöring, förflyttas till

tjänst i lägre lönegrad eller skiljes

från tjänsten, skall jämte besvärshänvisning

honom skriftligen meddelas.

§''

Över beslut av fullmäktige, vilka

grunda sig på stadgandena i §§ 29—

32 eller 37—40 i detta reglemente

eller avse tillämpning av gällande

avlöningsbeståmmelser för tjänstemän

vid riksbanken eller pensionsbestämmelser

för sådana tjänstemän

eller deras efterlevande eller vilka

innefatta vägran att utlämna allmän

handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med-------

Besvären skola--------

Besvär, som —--------

§

Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet

och pappersbruket äga

fullmäktige att fastställa lön och övriga

förmåner.

Mom. 2. Arbetarnas pensionsförhållanden

äro angivna i 1947 års

tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare samt av delegerade

för riksdagens verk utfärdade

över beslut av fullmäktige, vilka

grunda sig på statst jänstemannalagen

eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen eller

grunda sig på stadgandena i §§ 29

och 30 i detta reglemente eller

innefatta vägran att utlämna allmän

handling,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

--offentligen tillkännagivet.

--till fullmäktige.

— till bankoutskottet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

21

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

övergångsbestämmelser för riksbankens

arbetare.

över beslut av fullmäktige i ärenden,

som avse tillämpning av förenämnda

pensionsreglementen och

övergångsbestämmelser, må besvär

anföras hos bankoutskottet.

Beträffande anmälan om missnöje

med sådant beslut samt tiden för besvärs

ingivande till fullmäktige ävensom

rörande yttrande över besvären

skola bestämmelserna i § 41 äga

motsvarande tillämpning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 3

Förslag

till

ändring i reglementet för riksgäldskontoret

(Nuvarande lydelse)

§

Över fullmäktiges beslut i ärenden,

som röra tjänstemännen i riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

eller andra enskilda personer, äger

den eller de, på vilkas rätt dessa beslut

kunna inverka, att hos bankoutskottet

anföra besvär.

Missnöje med —--------

Besvären skola-------—

(Föreslagen lydelse)

19.

över fullmäktiges beslut i ärenden,

som grunda sig på statstjänstemannalagen

eller bestämmelse som

meddelats med stöd av lagen eller

som eljest, utan att avse ingående

eller tillämpning av kollektivavtal,

röra enskild person,

må besvär anföras hos bankoutskottet.

---offentligen tillkännagivet.

---till bankoutskottet.

§ 21.

Beträffande avlöning till riksgäldsdirektören

och riksgäldsdirektörens

ersättare stadgas i avlöningsreglementet

för riksdagens verk.

§ 61.

1. Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

tillsättas av fullmäktige, tjänst i

lönegraden B 1, efter anmälan av riksgäldsdirektören

och tjänst med lön

enligt löneplan A, sedan densamma

kungjorts till ansökan ledig.

2. Kungörelse om ledig tjänst skall

ske genom anslag inom riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

samt dessutom, beträffande tjänst

i någon av lönegraderna A 14—27,

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå

tillsättas av fullmäktige; tjänst med

lönegradsbeteckningen Bp genom

förordnande för högst tre år i sänder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

genom tillkännagivande i Post- och

inrikes tidningar. Ansökningstiden

må ej understiga fjorton dagar. Kungörelsen

skall såvitt möjligt avse

tjänst i viss lönegrad.

Till ledig tjänst skall den sökande

utses, som är för tjänsten mest lämplig

och skicklig.

Anmäler sig icke någon lämplig

och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.

3. Pröva fullmäktige ledigbliven

tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige

låta med tillsättning därav anstå

ävensom, därest fullmäktige anse

tjänst lämpligen kunna ersättas med

tjänst i lägre lönegrad, förordna om

tillsättande av sådan tjänst.

§ 62.

För ordinarie tjänsteman med lönegradsbeteckningen

Ao eller Bo utfärdas

konstitutorial.

Ordinarie tjänsteman med lönegradsbeteckning

Bp förordnas för

högst tre år i sänder.

§ 63.

1. Om ordinarie tjänsteman begått

mindre förseelse i tjänsten eller visat

vanvördnad eller ohörsamhet mot

förman och ej låter sig rätta av riksgäldsdirektörens

tillsägelser och föreställningar,

eller om sådan tjänsteman

gör sig skyldig till större fel

eller försummelse i sin befattning

eller beträdes med ovärdigt uppförande

i allmänna levernet, skall detta

anmälas för fullmäktige. Sedan för

sakens bedömande erforderliga upplysningar

infordrats samt tjänstemannen

beretts tillfälle att sig för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

klara, skall han inför fullmäktige

tillrättavisas och varnas.

2. Därest tjänsteman, som sålunda

erhållit varning, ej därav låter sig

rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse,

skall, efter anmälan härom

hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring

infordras, och äga därefter

fullmäktige att med hänsyn till förekommande

omständigheter avhålla

honom från tjänstgöring under viss

tid med förlust av lönen, såframt

ej jämlikt § 28 III andra stycket avlöningsreglementet

för riksdagens

verk finnes skäligt låta honom uppbära

viss del därav.

3. Skulle tjänsteman, vilken förut

för tjänsteförsummelse eller annat i

mom. 1 här ovan omförmält förhållande

avhållits från tjänstgöring,

ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att

efter anmälan härom och infordrande

av tjänstemannens skriftliga förklaring

med hänsyn till förseelsens

beskaffenhet antingen ytterligare avhålla

honom från tjänstgöring, dock

under minst 6 månader med förlust

av lönen, eller förflytta honom till

tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna

i § 25 mom. 2 avlöningsreglementet

skola äga tillämpning,

eller ock skilja honom från

tjänsten.

4. Extra ordinarie tjänsteman, som

gjort sig skyldig till fel eller försummelse

i tjänsten eller låtit klandervärt

uppförande komma sig till last

och ej låter sig av riksgäldsdirektörens

tillsägelser och föreställningar

råtta, må, där förseelsens art så anses

påkalla, omedelbart skiljas från

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6t år 1965

25

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riksgäldskontorets tjänst, ändock att

viss uppsägningstid kan hava blivit

bestämd.

5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet,

att i anledning därav anmälan

sker för anställande av åtal,

må fullmäktige i sammanhang härmed

avhålla vederbörande tjänsteman

från tjänstgöring.

6. Beslut, varigenom tjänsteman

enligt denna paragraf avhålles från

tjänstgöring, förflyttas till tjänst i

lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten,

skall jämte besvärshänvisning

honom skriftligen meddelas.

§ 64.

På fullmäktiges prövning beror,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,

som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare

bibehålla och utöva sin befattning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

BILAGA 4

Förslag

till

ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket

(Nuvarande lydelse)

§

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket

tillsättas eller antagas av styrelsen.

Ordinarie tjänstemän tillsättas

genom konstitutorial.

Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen

kungörelse, som införes i allmänna

tidningarna och anslås i bibliotekets

lokaler i riksdagshuset, med

föreläggande av tre veckors ansökningstid,

räknat från dagen för kungörandet

i allmänna tidningarna.

Tillkännagivande om styrelsens beslut

skall ofördröjligen anslås i bibliotekets

lokaler i riksdagshuset tilllika

med uppgift å den dag, då anslaget

skedde.

Anmäler sig icke någon lämplig

och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.

Vad i andra stycket sägs skall icke

gälla tjänst i reglerad befordringsgång.

§

Ansökan om avsked eller entledigande

prövas och avgöres av styrelsen.

Om avsked och entledigande är i

övrigt stadgat i särskilda författningar

om tjänstepension.

§

Beträdes överbibliotekarien med

ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§

(Föreslagen lydelse)

18.

Tj änstemän vid riksdagsbiblioteket

tillsättas eller antagas av styrelsen.

Tjänsten som överbibliotekarie

skall liksom annan tjänst, om vilken

så är stadgat, innan den tillsättes

kungöras ledig till ansökan.

22.

23.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

27

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

strafflagen omförmäles, sker åtal

därför vid Svea hovrätt.

§ 24.

Åsidosätter annan tjänsteman än

överbibliotekarien av försummelse,

oförstånd eller oskicklighet vad honom

åligger enligt detta reglemente,

arbetsordning eller annan författning,

särskild föreskrift eller tjänstens

beskaffenhet eller visar han

klandervärt uppförande i tjänsten eller

vanvördnad mot förman, må styrelsen

efter omständigheterna döma

honom till varning eller till löneavdrag

under högst trettio dagar eller

till suspension i högst tre månader

från tjänst och lön. Har tjänsteman

gjort sig skyldig till fel av svårare

beskaffenhet eller har han icke låtit

sig rätta av tidigare ådömd bestraffning,

må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till

belopp motsvarande A-avdrag enligt

statens grundlöneförordning eller,

därest denna icke är tillämplig på

tjänstemannen, det motsvarande avdrag

som skulle hava bestämts om

tjänstemannen varit löneplansanställd.

Innan styrelsen prövar fråga om

disciplinär bestraffning av tjänsteman,

skall denne beredas tillfälle

att antingen skriftligen eller, om han

det påfordrar eller så prövas lämpligt,

vid muntligt förhör inför styrelsen,

uttala sig om vad som åberopas

mot honom. Han må därvid

anlita biträde av försvarare.

§ 25.

Styrelsen åligger att till åtal anmäla

i § 24 avsedd tjänsteman, som är

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse)

skäligen mistänkt för brott som avses

i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller

för annat brott i tjänsten varå enligt

lag kan följa frihetsstraff.

Oaktat sådant fall som i första

stycket sägs icke föreligger, åligger

det styrelsen att till åtal anmäla

tjänsteman, som är skäligen misstänkt

för brott i tjänsten, såvida enskild

målsägande finnes eller skadestånd

eljest kan ifrågakomma, så ock

då tjänstemannen bestrider vad som

lägges honom till last och tillfredsställande

utredning icke kan åstadkommas

genom styrelsens försorg.

§

Vidtages åtgärd för att anställa

åtal eller inleda disciplinärt förfarande

mot tjänsteman, äger styrelsen,

om särskilda skäl därtill äro,

avstänga honom från utövning av

tjänsten, dock icke längre än till dess

lagakraftägande dom eller beslut föreligger.

§

över styrelsens beslut i mål, som

röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta

vägran att utlämna allmän

handling äger den, på vars rätt beslutet

kan inverka, att hos bankoutskottet

anföra besvär.

Missnöje med--------

Besvären skola-------

(Föreslagen lydelse)

26.

27.

Över styrelsens beslut som grunda

sig på statstjänstemannalagen eller

bestämmelse som meddelats med stöd

av lagen eller som innefatta vägran

att utlämna allmän handling, må besvär

anföras hos bankoutskottet.

--offentligen tillkännagivet.

- ---till bankoutskottet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

29

BILAGA 5

Förslag

till

ändring i instruktionen för riksdagens ombudsmän

(Nuvarande lydelse)

27

Ombudsman antager--—--

Ansökan om avsked eller entledigande

prövas av ombudsman.

28

Tjänsteman vid ombudsmans expedition

vare skyldig att efterkomma

ombudsmannens föreskrifter i

tjänsten, och äge denne att mellan

tjänstemännen fördela göromålen.

Ombudsman må bemyndiga kanslichef

och byråchef att på eget ansvar

vidtaga åtgärd för ärendes beredande.

29

Beträdes kanslichef eller byråchef

eller därmed jämställd eller högre

tjänsteman vid ombudsmans expedition

med ämbetsbrott, som i 25

kap. 1—4 §§ strafflagen omförmäles,

sker åtal därför vid Svea hovrätt.

30

Åsidosätter annan tjänsteman vid

ombudsmans expedition än i 29 §

sägs av försummelse, oförstånd eller

oskicklighet vad honom åligger enligt

lag, denna instruktion eller annan

författning, särskild föreskrift

eller tjänstens beskaffenhet eller visar

han klandervärt uppförande i

(Föreslagen lydelse)

§•

— sin expedition.

§■

Ombudsman äger bemyndiga kanslichef

och byråchef att på eget ansvar

vidtaga åtgärd för ärendes

beredande.

§•

§•

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

(Nuvarande lydelse)

tjänsten eller vanvördnad mot förman

må den ombudsman, under vilken

han lyder, efter omständigheterna

döma honom till varning eller till

löneavdrag under högst trettio dagar

eller till suspension i högst tre månader

från tjänst och lön. Har tjänsteman

gjort sig skyldig till fel av

svårare beskaffenhet eller har han

icke låtit sig rätta av tidigare ådömd

bestraffning, må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till

belopp motsvarande A-avdrag enligt

avlöningsreglementet för riksdagens

verk.

Innan ombudsman prövar fråga

om disciplinär bestraffning av tjänsteman,

skall denne beredas tillfälle

att antingen skriftligen eller, om han

det påfordrar eller så prövas lämpligt,

vid muntligt förhör inför ombudsmannen,

uttala sig om vad som

åberopas mot honom. Han må därvid

anlita biträde av försvarare.

31 §.

Vidtages åtgärd för att anställa

åtal eller inledes disciplinärt förfarande

mot tjänsteman vid ombudsmans

expedition, äge ombudsman,

om särskilda skäl därtill är o, med

omedelbar verkan avstänga honom

från utövning av tjänsten, dock icke

för längre tid än till dess lagakraftägande

dom eller beslut föreligger.

32 §.

Vad i 30 och 31 §§ stadgas om

tjänsteman gäller icke den som i sin

tjänst hos ombudsman är underkastad

ansvar såsom krigsman.

(Föreslagen lydelse)

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

31

BILAGA 6

Förslag

till

ändring i instruktionen den 22 maj 1925 (nr 144) för riksdagens revisorer av

stats-, banko- och riksgälds verken

(Nuvarande lydelse) Föreslagen lydelse)

§ 5.

Till revisorernas-------tre år.

Biträdes- och----— — riksdagens ekonomibyrå.

Den personal, som härutöver Den personal, som härutöver pröprövas

erforderlig, anställes av re- vas erforderlig, anställes av revisovisorerna,

vilka även bestämma er- rerna.

sättningen för sådan personal.

I mån-------särskilda sakkunniga.

Avlöningarna till-------av riksgäldskontoret.

§

Utom den av revisorerna bestämda

ersättning till i § 5 oinförmälda tjänstemän

och vaktpersonal må revisorerna

på riksgäldskontoret anvisa ersättning

för kostnader, som kunna

föranledas av verkställda resor, samt

andra för revisionsarbetet nödiga utgifter.

Över beslut av revisorerna, vilka

grunda sig på statstjänstemannalagen

eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen, må besvär

anföras hos riksdagens bankoutskott.

Dessa skola ingivas till revisorerna,

som ha att, jämte utlåtande

däröver, så snart ske kan överlämna

besvären till bankoutskottet. Besvärstiden

beräknas beträffande sådant

beslut om tjänstetillsättning, som

tillkännagivcs genom anslag, från

den dag då beslutet anslogs.

11.

Till i § 5 omförmälda tjänstemän

och vaktpersonal må revisorerna på

riksgäldskontoret anvisa ersättning

för kostnader, som kunna föranledas

av verkställda resor, samt andra för

revisionsarbetet nödiga utgifter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 64 dr 1965

BILAGA 7

Förslag

till

ändring i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 5-

Delegationen och — — — -— —- — kansli (kanslichef).

För kansliets tjänstemän skall i

fråga om tjänsteförsummelse m. m.

vad som är föreskrivet i §§ 23—26

reglementet för riksdagsbiblioteket

äga motsvarande tillämpning; därvid

skall vad som är stadgat om överbibliotekarien

gälla kanslichefen och

om styrelsen delegationen.

§

Över delegationens beslut i ärenden,

som röra kansliets tjänstemän

eller innefatta vägran att utlämna

allmän handling, må besvär anföras

hos riksdagens bankoutskott. Dessa

skola ingivas till delegationen, som

har att, jämte utlåtande däröver,

så snart ske kan överlämna besvären

till bankoutskottet. Besvärstiden beräknas

beträffande sådant beslut om

tjänstetillsättning, som tillkännagives

genom anslag, från den dag då

anslaget skedde.

över delegationens beslut som

grunda sig på statstjänstemannalagen

eller bestämmelse som meddelats

med stöd av lagen eller som innefatta

vägran att utlämna allmän

handling, må besvär anföras hos

riksdagens bankoutskott. Dessa skola

ingivas till delegationen, som har

att, jämte utlåtande däröver, så snart

ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Besvärstiden beräknas

beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,

som tillkännagives genom

anslag, från den dag då beslutet

anslogs.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

33

BILAGA 8

Utkast

till

Instruktion för delegerade för riksdagens verk

§ I
1.

Delegerade för riksdagens verk utgöras av två av fullmäktige i riksbanken

och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka vederbörande fullmäktige

inom sig utse för ett år i sänder, samt ordföranden i styrelsen för

riksdagsbiblioteket. Vardera fullmäktige och riksdagsbibliotekets styrelse

utser dessutom inom sig en suppleant, att inträda vid förfall för delegerad,

som utsetts av vederbörande institution.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman

vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,

skall vederbörande ombudsman beredas tillfälle att deltaga i ärendets

avgörande.

2. Delegerade utse inom sig ordförande och vice ordförande.

3. Ersättning till delegerade utgår enligt grunder, som bestämmas av

riksdagens bankoutskott.

§ 2.

Delegerade äro central myndighet för förhandling om anställningsvillkor

för tjänstemän vid riksdagens verk.

Delegerade ha därjämte att till prövning och avgörande upptaga ärenden,

som av riksdagen hänskjutas till delegerade eller som det eljest ankommer

på delegerade att handlägga jämlikt bestämmelser, utfärdade med stöd av

riksdagens bemyndigande.

§ 3.

Delegerade skola inom sitt verksamhetsområde söka åstadkomma överensstämmelse

med vad som i fråga om anställningsvillkor gäller beträffande

närmast jämförliga tjänstemän vid den Kungl. Maj:t underställda statsförvaltningen.

§ 4.

Angår förhandlingsfråga visst riksdagens verk bör verket beredas tillfälle

att låta sig representeras vid förhandlingarna.

Vid förhandlingar som avse fråga av större vikt böra delegerade samråda

med statens avtalsverk.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. S saml. Nr 64

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

§ 5.

Är kollektivavtal som delegerade träffa av beskaffenhet att böra godkännas

av riksdagen skall i avtalet intagas förbehåll om sådant godkännande.

§ 6.

Delegerade ha att meddela de föreskrifter och anvisningar som behövas

för tillämpningen av kollektivavtal som delegerade slutit eller avtal om

anställningsvillkor i överensstämmelse med sådant kollektivavtal. Vad nu

sagts gäller även när delegerade på annat sätt än genom kollektivavtal enhetligt

reglerat tjänstemäns anställningsvillkor.

§ 7.

Delegerade äga överlämna till myndighet vid riksdagens verk att handlägga

avtalsfråga som ankommer på delegerade och icke är av sådan beskaffenhet

att den skall underställas riksdagen. Det åligger myndighet att

underrätta delegerade om beslut som myndigheten fattar i sådan fråga.

§ 8.

1. Delegerade sammanträda på kallelse av ordföranden eller, vid förtall

för denne, av vice ordföranden.

2. Delegerade äro beslutföra, då minst fyra av dem äro tillstädes. Brådskande

ärenden må dock avgöras av tre delegerade, därest de äro om beslutet

ense.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

3. Vid sammanträde föres protokoll.

4. Ärendena föredragas av delegerades sekreterare, som har att till protokollet

anteckna avvikande mening.

5. Andra utgående expeditioner än protokollsutdrag undertecknas av ordföranden

och kontrasigneras av delegerades sekreterare.

6. Delegerade må överlämna åt delegerades ordförande att på föredragning

av sekreteraren avgöra ärende eller grupp av ärenden, som är av mindre

vikt och ej avser slutande eller uppsägning av kollektivavtal. Även i sådant

ärende skall föras protokoll.

§ 9.

Delegerade äga antaga sekreterare och övrig kanslipersonal. Ersättning till

sekreteraren bestämmes av bankoutskottet på förslag av delegerade.

§ 10.

Delegerade äga att av riksdagens vederbörande verk erhålla de upplysningar

och det biträde, som erfordras för delegerades verksamhet.

Delegerade må ock, genom hänvändelse till vederbörande myndighet, för

överläggning tillkalla tjänstemän vid riksdagens verk. Den resekostnads
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

och traktamentsersättning samt den gottgörelse till vikarie, som därav kan

föranledas, gäldas direkt av vederbörande verks medel.

Delegerade äga vid behov tillkalla sakkunniga samt bestämma ersättning

till dem. Ersättningen bör, om ej särskilda skäl till annat föranleda, utgå

enligt de grunder som angivas i gällande kommittékungörelse.

§ 11.

Den som icke åtnöjes med delegerades beslut äger däri hos bankoutskottet

söka ändring genom besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas

hos delegerade inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden erhållit

del av beslutet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till delegerade, vilka ha att så snart ske kan överlämna besvären

jämte eget utlåtande till bankoutskottet.

§ 12.

Efter varje års slut skola delegerade till riksdagens bankoutskott avgiva

berättelse över verksamheten under det gångna kalenderåret och samtidigt

överlämna delegerades protokoll för året.

§ 13.

Kostnaderna för delegerades verksamhet skola, efter godkännande av

delegerade eller deras ordförande, förskottsvis bestridas av riksbanken samt

vid slutet av varje kalenderår fördelas med tre fjärdedelar å riksbanken och

återstoden å riksgäldskontoret.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

DELEGERADE FÖR RIKSDAGENS VERK

BILAGA 9

Till

Riksdagens Bankoutskott

Genom att den av årets riksdag antagna och av Kungl. Maj :t den 3 juni

1965 utfärdade statstjänstemannalagen (SFS nr 274) från och med den

1 januari 1966 blir tillämplig även på tjänstemän vid riksdagen och dess

verk uppkommer en rad frågor som kräver sin lösning vid riksdagsförvaltningen.

Dessa frågor har i vad avser riksdagens verk närmare avhandlats i

bifogade på uppdrag av delegerade för riksdagens verk upprättade promemoria.

De däri framlagda förslagen har under hand delgivits vederbörande

verk.

Delegerade ansluter sig till vad i promemorian anförts och föreslagits.

Enligt vad som föreslås i promemorian skall delegerade provisoriskt i avvaktan

på att den pågående utredningen om riksdagens förvaltnings- och

personalorganisation avslutas ha att för riksdagens verk utöva de befogenheter

beträffande tjänstemännen som vid den övriga statsförvaltningen

tillkommer statens avtalsverk. Därvid har förutsatts att riksdagens lönedelegations

bemyndigande att godkänna träffade kollektivavtal skall komma

att omfatta även tjänstemännen vid riksdagens verk. Förslagen avser

också att delegerade i analogi med vad som nu gäller skall erhålla befogenhet

att meddela bestämmelser på löne- och pensionsområdet för riksdagsverkens

tjänstemän i sak överensstämmande med vad Kungl. Maj :t kan

komina att föreskriva för den civila statsförvaltningen.

Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga delegerade att utfärda

tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig anslutning till promemorian

bifogat förslag och att vidtaga ändringar i stadgan motsvarande

dem som kan komma att genomföras i en blivande statstjänstemannastadga.

Därjämte har uppgjorts förslag till de ändringar i bankoreglementet och

övriga för riksdagens verk gällande, av riksdagen fastställda reglementen

och stadgar som föranledes av tillkomsten av statstjänstemannalagen och

den föreslagna tjänstemannastadgan för riksdagens verk. Slutligen innehåller

promemorian förslag om upphävande av vissa av riksdagen godkända

bestämmelser som från och med den 1 januari 1966 kommer att ersättas

av den nya lagstiftningen på tjänstemannaområdet, m. m. 1 promemorian

har även berörts frågan om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling

av konfliktfrågor rörande tjänstemännen vid riksdagens verk (jfr

prop. 1965:60, bil. C).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

37

Under hänvisning till det sagda och till vad i promemorian närmare anföres

och föreslås får delegerade för riksdagens verk hemställa, att Bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen

l:o) besluta att delegerade tillsvidare beträffande tjänstemän vid riksdagens

verk skall äga samma befogenheter som tillkommer statens avtalsverk

beträffande tjänstemän vid statsförvaltningen i övrigt;

2:o) bemyndiga delegerade att utfärda tjänstemannastadga för riksdagens

verk i huvudsaklig överensstämmelse med den vid promemorian

fogade bilaga A samt att vidtaga ändringar i stadgan i sak överensstämmande

med ändringar som Kungl. Maj :t kan vidtaga i statstjänstemannastadgan;
3:o)

bemyndiga delegerade att i övrigt meddela bestämmelser för tjänstemän

vid riksdagens verk, i sak överensstämmande med bestämmelser som

Kungl. Maj :t kan komma att utfärda för den allmänna statsförvaltningen;

4:o) bemyndiga delegerade att vidtaga de övriga åtgärder som i promemorian

föreslagits eller som eljest erfordras med anledning av övergången

till ett nytt lönesystem för tjänstemännen vid riksdagens verk;

5:o) godkänna, med tillämpning från och med den 1 januari 1966, de

ändringar i

a) bankoreglementet,

b) reglementet för riksgäldskontoret,

c) reglementet för riksdagsbiblioteket,

d) instruktionen för riksdagens ombudsmän,

e) instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken,

f) reglementet för Nordiska rådets svenska delegation av den lydelse

som framgår av de vid promemorian fogade bilagorna B—G;

6:o) upphäva från och med den 1 januari 1966 dels de av 1936 års riksdag

godkända föreskrifterna angående skyldighet för tjänsteman vid riksdagens

verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m. och

dels de av 1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag ändrade bestämmelserna

angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens

verk;

7 :o) besluta att lönenämndens för riksdagens verk verksamhet skall upphöra

vid utgången av år 1965 med undantag för ärenden som hänför sig till

nu gällande lönesystem;

8:o) uttala sig om statstjänstenämndens sammansättning vid behandling

av konfliktfrågor rörande tjänstemän vid riksdagens verk.

Stockholm den 18 november 1965

Å Delegerades vägnar:

AXEL STRAND

/Hjalmar Ekengren

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

P.M.

angående åtgärder, som bör vidtagas i anledning av övergången till avtalssystem för

tjänstemännen vid riksdagens verk från och med den 1 januari 1966.

I. Redogörelse för redan vidtagna åtgärder

I anledning av Kungl. Maj :t proposition nr 60 till årets riksdag angående

reform av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt in. in. jämte i

ämnet väckta motioner beslöt riksdagen att bl. a. antaga förslag till statstjänstemannalag,

innehållande grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens

rättsställning. Lagen innebär att statstjänstemännen från

och med den 1 januari 1966 erhåller förhandlingsrätt enligt i princip samma

regler, som gäller för andra arbetstagare. Lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal,

lagen samma dag om arbetsdomstol samt lagen den 11 september

1936 om förenings- och förhandlingsrätt, vilka lagar redan nu gäller

för arbetare i statens tjänst, blir med andra ord tillämpliga även å statstjänstemännen.

Lön och andra ekonomiska anställningsvillkor kan därmed

regleras i kollektivavtal; strejk och lockout erkännes som tillåtna stridsmedel

vid intressekonflikt mellan staten och tjänstemannaorganisation.

Vissa frågor har emellertid ansetts ej böra regleras i kollektivavtal utan har

helt förbehållits staten såsom arbetsgivare. Dessa frågor har närmare angivits

i 3 § andra stycket statstjänstemannalagen. Denna lag, som av Kungl.

Maj :t utfärdats den 3 juni 1965 (SFS 274), träder i kraft den 1 januari

1966. Lagen äger tillämpning icke blott på tjänstemän vid den Kungl. Maj:t

underställda statsförvaltningen utan även på tjänstemän hos riksdagen

och dess verk, dock med undantag såvitt avser riksdagsförvaltningen av

riksdagens ombudsmän.

Vid förenämnda proposition var fogat ett mellan staten å ena samt statstjänstemännens

huvudorganisationer å andra sidan den 3 september 1963

träffat h u v u d a v t a 1. Detta avtal innehåller bestämmelser bl. a. om förhandlingsordning,

om åtgärder till förebyggande av samliällsfarliga konflikter

inom statstjänstemannaområdet samt om inrättande för sådant

ändamål av en särskild för parterna gemensam nämnd, statstjänstenämnden.

Avtalet, som icke kan anses vara gällande för den riksdagen underställda

förvaltningen, avses träda i kraft den 1 januari 1966.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

39

Enligt 41 § statst jänstemannalagen ankommer det på Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer att utfärda föreskrifter för lagens

tillämpning. Avsikten är att flertalet tillämpningsföreskrifter till statstjänstemannalagen

skall sammanföras i en statstjänstemannastadga.

Förslag till dylik stadga har remitterats till olika myndigheter, bl. a. delegerade

för riksdagens verk. Enligt förslaget skall stadgan träda i kraft den

1 januari 1966. Stadgan har dock ännu ej utfärdats. Vissa andra föreskrifter

torde komma att ingå i en ny allmän verksstadga eller i verlcsinstruktionerna

m. fl. författningar.

I proposition 1965:156 angående vissa författningsändringar m. in.

som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen har omnämnts det

planerade utfärdandet av statstjänstemannastadgan. I propositionen har

Kungl. Maj :t begärt riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att under

de förutsättningar som närmare anges i propositionen vidtaga sådana åtgärder

i fråga om författningar och andra föreskrifter som sammnahänger

med nämnda reform. Här avses sådana bestämmelser av offentligrättslig

natur rörande anställningsvillkor för statstjänstemän, som för närvarande

är intagna i andra av riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd

av riksdagens beslut utfärdade författningar eller föreskrifter än lag (jfr

vidare nedan). Propositionen har ännu ej slutbehandlats av riksdagen.

Jämlikt beslut av årets riksdag har från och med den 1 juli 1965 inrättats

ett särskilt ämbetsverk, statens avtals v er k, för den statliga

förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor. Verket har att

förhandla och träffa avtal för tjänstemän vid den Kungl. Maj :t underställda

statsförvaltningen.1 Däremot är riksdagsförvaltningen jämlikt beslut av

årets riksdag vid vårsessionen tills vidare undantagen från avtalsvcrkets

verksamhetsområde. Detta sammanhänger med att riksdagen då beslöt att

riksdagens lönedelegation tills vidare icke skulle ha att taga

befattning med riksdagsförvaltningens område i avvaktan på den pågående

översynen av riksdagens förvaltnings- och personalorganisation (jfr statsutskottets

uti. 1965: 106).

Enligt vad som inhämtats föreligger inom konstitutionsutskottet nu planer

på alt föreslå riksdagen att ändra sistnämnda beslut. Däremot lär tanken

vara att riksdagen vid årets höstsession icke skall ta ställning till frågan

om avtalsverket skall inkopplas på riksdagsverkens avtalsområde. Denna

promemoria utgår därför från att väl riksdagens lönedelegation men ej

statens avtalsverk kommer alt i år få ta befattning med tjänstemännen vid

dessa verk.

I promemorian har den begränsningen skett, att de däri avhandlade frågorna

har avseende endast å tjänstemännen vid de riksdagen underställda

verken. Däremot har motsvarande spörsmål för de tjänstemän som lyder

1 Ang. instruktion för statens avtalsverk se SFS 1965: 462.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

direkt under riksdagen ej berörts i promemorian, eftersom delegerade ej

har att taga befattning med dessa tjänstemän.1

De frågor, som måste finna sin lösning beträffande tjänstemännen vid

riksdagens verk i så god tid, att de nya reglerna kan bli tillämpliga från och

med den 1 januari 1966, kan sammanföras under fem huvudgrupper:

A. Vilken myndighet (vilka myndigheter) skall ha att träffa huvudavtal

och övriga kollektivavtal beträffande tjänstemännen vid riksdagens verk?

B. Vad bör en motsvarighet till statstjänstemannastadgan innehålla och

vem skall utfärda denna stadga?

C. Vilken eller vilka bör vid riksdagens verk utöva de befogenheter, som

enligt statstjänstemannalagen tillkommer Konungen?

D. Vilka ändringar erfordras i gällande reglementen eller stadgar för

riksdagens verk?

E. Vem skall det tillkomma att, med upphävande av avlöningsreglementet

m. fl. författningar som berör frågor vid riksdagens verk vilka från och

med den 1 januari 1966 blir föremål för kollektivavtal, utfärda offentligrättsliga

bestämmelser, som nu ingår i dessa reglementen m. m. och som

fortfarande kan erfordras efter nämnda tidpunkt?

Nedan angivna förslag beträffande dessa olika frågor är att betrakta som

provisoriska i avvaktan på slutförandet av den pågående utredningen

angående riksdagens förvaltnings- och personalorganisation.

A. Avtalsslutande myndighet

Det är nödvändigt att riksdagen vid årets höstsession beslutar om vilken

eller vilka myndigheter, som bör agera när det gäller att träffa kollektivavtal

angående avlönings- och anställningsfrågor vid riksdagens verk. Bl. a.

måste ett huvudavtal med i huvudsak samma innehåll, som det som ingåtts

för tjänstemännen vid den övriga statsförvaltningen, föreligga och träda i

kraft vid årsskiftet 1965/66. Då det knappast kan vara lämpligt att flera

myndigheter vid riksdagens verk blir avtalsslutande part, i vart fall icke

under ett provisorium och när det gäller huvudavtalet, synes en myndighet

böra få här avsedda befogenhet. Godtages denna uppfattning, vill det synas

som om under nuvarande förhållanden endast delegerade för riksdagens

verk kan ifrågakomma. Delegerade består av två fullmäktige i riksbanken

och två fullmäktige i riksgäldskontoret samt ordföranden i riksdagsbibliotekets

styrelse. Eftersom ett av delegerade träffat huvudavtal för riksdagens

verk kommer att beröra även personalen vid JO:s och MO:s expeditioner

1 Ehuru statstjänstemannalagen gäller även för riksdagens egna tjänstemän har det

förutsatts, att det icke skall bli aktuellt att träffa något huvudavtal eller andra kollektivavtal

för dessa tjänstemän innan riksdagen fått tillfälle att avgöra hur förevarande frågor

skall mera definitivt lösas för riksdagsförvaltningen i dess helhet. Med hela frågekomplexet

för här avsedda tjänstemän synes därför kunna anstå till nästa år, då riksdagen

har möjlighet att ompröva spörsmålet om statens avtalsverks och riksdagens lönedelegations

uppgifter beträffande ifrågavarande förvaltningsområde i dess helhet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

41

skall enligt gällande bestämmelser JO och MO beredas tillfälle att deltaga i

ärendets avgörande (17 § 1 mom. avlöningsreglementet för riksdagens verk

samt 1 § i den av bankoutskottet den 1 juli 1948 fastställda instruktionen

för delegerade).

Enligt 1 § förenämnda huvudavtal av den 3 september 1963 har överenskommits

om att parterna i syfte att förhindra samhällsfarliga konflikter

inom statlig verksamhet skall tillsätta en nämnd, statstjänst enämnden,

med vissa i avtalet närmare preciserade uppgifter. Nämnden

består av åtta ledamöter, varav staten utser fyra samt var och en av de

fyra huvudorganisationerna en. Dylik nämnd bör fungera även vid riksdagens

verk. Med hänsyn till de väsentliga intressen som nämnden har att

tillgodose för dessa verk, inte minst för riksbanken och riksgäldskontoret,

vill det synas lämpligt, att statsrepresentanterna när det gäller riksdagsförvaltningen

utses av riksdagen eller något dess organ. Såsom sådant organ

kan tänkas bankoutskottet.

Vad angår lönevillkoren m. m. för tjänstemännen vid riksdagens verk

synes det också under ovan angiven förutsättning lämpligast att delegerade

erhåller befogenhet att provisoriskt träffa avtal, detta för att i möjligaste

mån få enhetlighet de olika verken emellan och med vad som kommer att

gälla inom den övriga statsförvaltningen. Därvid torde få förutsättas att

delegerade skall kunna uppdraga åt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret att, när det gäller riksbanken respektive riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå, själva eller genom ombud föra förhandlingarna.

Oavsett om avtalsförhandlingarna förs av delegerade eller av vederbörande

fullmäktige eller ombud för fullmäktige bör förhandlingarna ske i

nära kontakt med statens avtalsverk, i varje fall när det gäller en fråga av

principiell räckvidd eller av större ekonomisk betydelse. Avser en avtalsförhandling

tjänstemän vid ett riksdagens verk, som icke är representerat

i delegerade, torde man få förutsätta att delegerade bereder företrädare för

detta verk tillfälle att närvara vid eller eljest framföra sina önskemål i

samband med förhandlingarna.

I de fall då riksdagens (riksdagens lönedelegations) godkännande förutsättes

för att ett ingånget avtal skall bli gällande måste detta träffas under

förbehåll av dylikt godkännande. Det får då ankomma på delegerade att

göra framställning härom hos riksdagen (lönedelegationen).

Även övriga befogenheter, som enligt instruktionen för statens avtalsverk

(SFS 1965:462) tillkommer detta verk, torde när det gäller riksdagsförvaltningen

få utövas av delegerade. Godkännes detta förslag kommer delegerade

under övergångstiden att för samtliga riksdagens verk få besluta

bl. a. i frågor om lockout eller annan stridsåtgärd. Skulle dylik fråga uppkomma,

förutsättes att delegerade nära samarbetar med den berörda myndigheten

och med statens avtalsverk.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

När det gäller arbetare vid riksdagens verk ifrågasättes ingen ändring

i det nuvarande systemet, som i princip överensstämmer med vad som

tillämpas och kommer att tillämpas vid den övriga statsförvaltningen. Detta

innebär att även i fortsättningen den myndighet, där arbetaren är anställd,

har att träffa avtal (jfr kungörelsen 1965:465 om vissa statliga kollektivavtal

m. m.). I praxis har riksbanken vid sina förhandlingar om kollektivavtal

för arbetare vid sedeltryckeriet och Tumba bruk hittills anlitat biträde

av statens avtalsnämnd respektive statens avtalsverk, och delegerade utgår

från att denna möjlighet jämväl i fortsättningen skall stå till förfogande för

riksbanken och riksdagens övriga verk.

i

B. Tjänstemannastadga m. m.

Såsom förut nämnts föreligger ett inom civildepartementet upprättat förslag

till statstjänstemannastadga, över vilket delegerade avgivit yttrande.

Avsikten har varit att däri så långt möjligt sammanföra bestämmelser berörande

frågor som nu finnes i avlöningsreglementen, allmänna verksstadgan

eller olika specialförfattningar och som hör till den offentligrättsliga

delen av statstjänstemännens anställningsförhållanden men inte är av så

allmän eller principiell natur att de bör regleras i lag. Den föreslagna statstjänstcmannastadgan

gäller enligt 1 § andra stycket icke anställning hos

riksdagen eller dess verk. De bestämmelser, som meddelas i stadgan, bör

dock i tillämpliga delar bli gällande även vid dessa verk. Därvid förutsättes

att befogenhet, som enligt stadgan förbehållits Kungl. Maj :t, i stället bör tillkomma

delegerade. Vissa bestämmelser, som saknar tillämpning i riksdagsförvaltningen,

kan emellertid utgå. Bl. a. erfordras ej bestämmelser om tillsättning

med fullmakt, eftersom denna anställningsform numera icke förekommer

vid riksdagens verk.

Å andra sidan torde en blivande tjänstemannastadga för riksdagens verk

böra kompletteras i vissa avseenden. Sålunda bör, då tveksamhet uttalats

beträffande möjligheterna att betrakta riksdagens verk som centrala förvaltningsmyndigheter

i statstjänstemannalagens mening, i stadgan infogas

en bestämmelse som utsäger att reglerna i 18 § statstjänstemannalagen om

att brott i tjänsten av vissa högre tjänstemän beivras efter åtal skall ha

tillämpning även för riksdagsverkens del. Ytterligare har i enlighet med

vad nedan anföres i tjänstemannastadgan för riksdagens verk tillagts en

bestämmelse om beslutanderätten i avstängningsärenden och om tjänstemäns

förflyttning, m. m. (se sid. 8).

Förslag till tjänstemannastadga för riksdagens verk, upprättad enligt

ovannämnda grunder bifogas (Bilaga A). Skulle statstjänstemannastadgan

i sin slutliga utformning komma att avvika från det nu tillgängliga förslaget

till dylik stadga, bör motsvarande jämkningar vidtagas i det här bifogade

förslaget.

Statstjänstemannastadgan kommer att utfärdas av Kungl. Maj :t utan

riksdagens hörande. Frågan är vid sådant förhållande, om riksdagen bör

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

lastställa tjänstemannastadga för riksdagens verk eller om det är tillräckligt

att förslag till dylik stadga delges riksdagen. I sistnämnda fall förutsättes

att bemyndigande att utfärda denna stadga anförtros åt något riksdagens

organ med iakttagande av de ändringar som riksdagen kan finna påkallade.

Det kan därvid tänkas att bankoutskottet skulle erhålla ifrågavarande befogenhet.

Ett annat alternativ, som i den föreliggande situationen torde vara

att föredraga, är att befogenheten anförtros åt delegerade, som nu har bemyndigande

av riksdagen att bl. a. genomföra ändringar i avlöningsreglementet

för riksdagens verk, i sak överensstämmande med ändringar som

Kungl. Maj :t efter beslut av riksdagen vidtar i statens allmänna avlöningsreglemente

(Saar). För det senare alternativet kan tala — förutom ovissheten

om statstjänstemannastadgan utkommer av trycket i sådan tid att

utskottet kan hinna utfärda stadgan för riksdagsverkens tjänstemän — att

ändringar i statstjänstemannastadgan utan tidsutdräkt och utan att riksdagen

behöver besväras med detaljfrågor kunde överföras till tjänstemannastadgan

för riksdagens verk.

C. Beslutande myndighet enligt statstjänstemannalagen

Beslutande myndighet enligt 2 § statst jänstemannalagen skall, då det

gäller befogenheter som enligt sagda lag tillkommer Konungen, i fråga om

tjänstemän vid riksdagen eller dess verk utövas av riksdagen eller organ

som riksdagen utser. Eftersom av tekniska skäl riksdagen näppeligen kan

utöva samtliga här ifrågavarande befogenheter, torde beslut om delegering

av beslutanderätten beträffande vissa i lagen avsedda ärenden böra ske. Utfärdas

tjänstemannastadga för riksdagens verk i huvudsaklig överensstämmelse

med vad ovan anförts har spörsmålet lösts för vissa grupper av ärenden.

Beträffande dessa och övriga frågor som här åsyftas må anföras följande.

Det synes kunna anförtros åt delegerade att besluta i ärende som

avses i lagens 20 § sista stycket, d. v. s. i ärende, som gäller befrielse från

skyldighet för myndighet vid riksdagens verk att anmäla tjänsteman för

brott i tjänsten mot 13 kap. 6 § första stycket brottsbalken (allmän vårdslöshet,

som ej bedömes som grov). Vidare torde delegerade böra erhålla befogenhet

besluta om avstängning av tjänsteman som icke kan dömas till

disciplinstraff (26 § andra stycket), d. v. s. innehavare av tjänst som byråchef

eller därmed jämställd eller högre tjänst. I fråga om tjänstemän i riksbanken

och riksgäldskontoret liksom hos riksdagens ombudsmän synes dock

respektive fullmäktige och ombudsmän böra givas sådant bemyndigande.

Likaledes torde fråga om anställningens upphörande enligt 32 § första stycket

c) eller andra stycket statstjänstemannalagen böra avgöras av delegerade

(jfr 37 § lörsta stycket). 32 § första stycket c) avser tjänsteman som

genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott, varå avsättning

kunnat följa, men enligt 33 kap. 2 § brottsbalken överlämnats för särskild

vård, dömts till böter eller skyddstillsyn eller förklarats fri från påföljd.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

Andra stycket utsäger, att tjänsteman som är anställd med konstitutorial

är skyldig att avgå från tjänsten om han är ursåndsatt att fullgöra tjänsten

tillfredsställande och högst fem år återstår till dess han äger avgå med ålderspension.

Delegerade bör vidare bemyndigas besluta om förflyttning av

tjänsteman till annat riksdagens verk; när fråga uppkommer om förflyttning

av tjänsteman inom det egna verket beslutar vederbörande myndighet

(se lagens 34 § jämförd med 37 § andra stycket). Stadgande om att delegerade

har att besluta i nämnda ärenden torde lämpligen kunna införas i statstjänstemannastadgan

för riksdagens verk (so ovan sid. 6). Tjänstemannastadgan

i den föreslagna lydelsen innehåller såsom förut nämnts vissa bestämmelser

om tjänstetillsättningar, ledigförklaring av tjänst och i vissa

fall av vikariat, skyldighet för tjänsteman att utöva annan statlig tjänst

m. m., avstängning, läkarundersökning och anställningens upphörande. Om

tjänstemannastadga utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda

förslag, regleras beslutanderätten vid riksdagens verk i de fall, där

det enligt 4 § andra stycket (beträffande ålder eller hälsotillstånd som

villkor för innehav av tjänst), 6 § första och tredje stycket, 9 § första stycket,

11 §, 19 § sista stycket, 26 § andra stycket samt 27 § andra stycket

statstjänstemannalagen ankommer på Konungen att för den allmänna statsförvaltningen

utfärda föreskrifter eller meddela beslut.

Enligt statstjänstemannalagen kan Konungen anförtro åt Vederbörande

myndighet att besluta i vissa ärenden. Detta gäller enligt

12 § ärenden om skyldighet för tjänsteman att bo i anvisad tjänstebostad.

Vid riksdagens verk har frågan numera mycket ringa betydelse, eftersom

förefintliga bostäder — bortsett från en i riksdagshuset -— uthyres enligt

allmänna hyresavtal. I de fall då dylikt ärende uppkommer bör liksom hittills

vederbörande myndighet äga besluta. Det torde vidare böra tillkomma

sådan myndighet att avgöra, om det i något fall skulle bli fråga om tillstånd

för tjänsteman hos myndigheten att uppbära med tjänsten förenade gåvoeller

donationsmedel eller därmed jämförlig förmån (jfr 14 § statstjänstemannalagen).

Enligt 23 § statstjänstemannalagen beslutar den myndighet,

under vilken tjänstemannen lyder, om disciplinstraff enligt 19 §, åtalsanmälan

enligt 20 § och flyttningsskyldighet enligt 22 §, därest Konungen ej

annat bestämmer. Vid riksdagens verk torde något undantag ej böra göras

från myndighets beslutanderätt i ärenden, som här avses.

Vederbörande myndighet vid riksdagens verk1 torde därjämte böra anförtros

att — i analogi med vad hittills varit fallet — besluta om tjänstemans

skiljande från tjänsten med stöd av bestämmelse i statstjänstemannalagen

(29 §). På vederbörande myndighet1 bör likaledes ankomma att be
-

1 Med vederbörande myndighet förstås: vid riksbanken bankofullmäktige, vid riksgäldskontoret

och riksdagens ekonomibyrå riksgäldsfullmäktige, vid JO:s och MO:s kansli

resp. ombudsman, vid riksdagsbiblioteket dess styrelse, vid statsrevisorernas kansli revisorerna

och hos Nordiska rådets svenska delegation arbetsutskottet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

45

sluta om avstängning enligt 26 § andra stycket statstjänstemannalagen beträffande

tjänsteman som kan ådömas disciplinstraff. Bemyndigande att

besluta härvidlag torde böra lämnas i tjänstemannastadgan.

I 39 § statstjänstemannalagen stadgas, att bestämmelser om talan mot

beslut av riksdagens organ meddelas av riksdagen eller organ som riksdagen

utser.

Enligt nu gällande reglementen, stadgar eller instruktioner för riksdagens

verk må besvär över beslut av vederbörande myndighet — bankofullmäktige,

riksgäldsfullmäktige etc. — i vissa särskilt angivna grupper av ärenden

anföras hos bankoutskottet. Någon saklig ändring härutinnan torde icke nu

vara aktuell. Med hänsyn till tillkomsten av statstjänstemannalagen samt de

ändringar i övrigt i avlöningssystemet som förutsätts träda i tillämpning

från och med ingången av nästa år bör emellertid nu ifrågavarande bestämmelser

i formellt avseende ändras med giltighet från sagda tidpunkt. För de

ändringar som här åsyftas redogöres närmare under rubriken D. Stadgar och

Reglementen vid riksdagens verk.

I 40 § statstjänstemannalagen stadgas bl. a. att i den mån Konungen så

förordnar tjänsteman icke utan tillstånd må lämna tjänsten, när riket är i

krigsfara. Med hänsyn till den situation, varom här är fråga, kan det vara

lämpligt att riksdagen bemyndigar delegerade att, om Kungl. Maj :t utfärdat

dylikt förordnande, besluta att förordnandet skall äga tillämpning

även å tjänstemän vid riksdagens verk. Särskild bestämmelse härom har

intagits i förslaget till tjänstemannastadga (36 §).

D. Stadgar och reglementen vid riksdagens verk

Statstjänstemannalagen innehåller såsom förut nämnts vissa bestämmelser

som har sin motsvarighet i de reglementen och stadgar, som gäller för

riksdagens verk. Detta nödvändiggör ändringar i ifrågavarande reglementen

m. m.

I detta sammanhang må nämnas att någon för riksdagens verk gemensam

stadga motsvarande allmänna verksstadgan saknas. Vissa

bestämmelser i verksstadgan har emellertid motsvarighet i vid riksdagens

verk gällande reglementen in. in., medan så icke är förhållandet beträffande

andra föreskrifter i verksstadgan. Statstjänstemannalagen respektive förslaget

till tjänstemannastadga för riksdagens verk kommer att i väsentliga

delar ersätta verksstadgans bestämmelser. Om en ny allmän verksstadga

skulle komma att utfärdas, innefattande kompletterande regler, torde få

övervägas om någon motsvarande stadga kan bli erforderlig vid riksdagens

verk. I så fall torde det få ankomma på delegerade att ta initiativ.

Beträffande de ändringar i gällande reglementen in. in. som

föranleds av statstjänstemannalagen och förslaget till tjänstemannastadga

för riksdagens verk, må anföras följande. 1

1 (Se not å föregående sida)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

1. Bankoreglementet

De bestämmelser i bankoreglementet som kan beröras av det nya systemet

återfinnes i § 16 mom. 5 sista stycket samt under rubrikerna C. Tjänstemännen

(§§ 31—33 samt 36—41) och D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och

pappersbruket (§42).

I § 16 mom. 5 sista stycket erinras om att beträffande avlöning som tillkommer

riksbankschefen och vice riksbankschefen stadgas i avlöningsreglementet

för riksdagens verk. Som sistnämnda reglemente icke torde

komma att gälla efter utgången av innevarande år bör här avsedda stycke

upphävas.

Bestämmelserna i § 31, som avser ledigförldarande av tjänst, motsvaras av

6 § statstjänstemannalagen samt 10 § förslaget till tjänstemannastadga för

riksdagens verk. Det är att märka att ansökningstiden enligt nämnd förslag,

i likhet med vad som föreslås i statstjänstemannastadgan, skall utgöra tre

veckor, medan i § 31 bankoreglementet angives att ansökningstiden ej må

understiga fjorton dagar. Någon anledning att i fortsättningen inom riksbanken

tillämpa annan ansökningstid än som gäller inom den övriga statsförvaltningen

synes ej föreligga. Bestämmelsen i bankoreglementet om att

ledigförklarande såvitt möjligt skall avse tjänst i viss lönegrad saknar motsvarighet

i statstjänstemannastadgan och torde kunna slopas. Om så sker

bör detta dock icke innebära hinder för bankofullmäktige (riksbankens direktion)

att även i fortsättningen kungöra tjänst i viss lönegrad om så anses

lämpligt i det särskilda fallet. Första mom. kan därför upphävas. Jämväl

mom. 2, som upptar en självklar regel om utsättande i vissa fall av ny ansökningstid,

kan såsom obehövligt utgå.

Enligt § 32 skall till ledig tjänst den sökande utses som är för tjänsten

mest lämplig och skicklig. Denna bestämmelse motsvarar 28 § sista stycket

regeringsformen, där det stadgas om förtjänst och skicklighet som grund

för tjänstetillsättning. Genom att hänvisning till detta stadgande i regeringsformen

gjorts i 4 § statstjänstemannalagen kommer stadgandet att bli gällande

även för riksdagens verk. Med hänsyn härtill torde även § 32 bankoreglementet

böra utgå.

§ 33 innehåller i första stycket bestämmelse om att ordinarie tjänster tillsättes

av fullmäktige. Enligt 5 § statstjänstemannalagen tillsättes tjänst av

Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, om annat ej är särskilt

föreskrivet. Vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen bestämmes

i instruktionen för vederbörande verk omfattningen av verksmyndighets

befogenhet på förevarande område. I konsekvens härmed torde bestämmelsen

i § 33 första stycket böra tillsvidare kvarstå.

Stadgandena i andra, tredje och fjärde styckena i § 33 avser tillsättningsfor

merna och motsvaras i sak av § 8 i förslaget till tjänstemannastadga

för riksdagens verk. Någon föreskrift om förordnandetidens

längd då det gäller ABp- eller Bp-tjänster meddelas emellertid icke i nyss
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6“4 år 1965

47

nämnda förslag. I konsekvens med vad som tillämpas vid den Kungl. Maj :t

underställda statsförvaltningen, där förordnandetidens längd anges i instruktionen

för vederbörande verk, bör bestämmelsen härom kvarstå i

bankoreglementet.

Ordinarie tjänster vid riksdagens verk, vilka skall tillsättas med förordnande

på viss tid eller tillsvidare (Bp, resp. Br och Ar-tjänster) bär enligt

gällande besttämmelser förordnats utan ansökningsförfarande. Någon ändring

härutinnan bör ej ske. Med hänsyn till avfattningen av 6 § statstjänstemannalagen

har en uttrycklig föreskrift intagits i 9 § förslaget till tjänstemannastadga,

enligt vilken kungörelseförfarandet när det gäller ordinarie

befattningar begränsas till konstitutorialtjänster på löneplan A.

Vid bifall till vad ovan föreslagits kommer följaktligen att i § 33 kvarstå

bestämmelsen om att fullmäktige tillsätter ordinarie tjänster. I konsekvens

härmed bör bibehållas bestämmelsen i § 3i, som anger vem som äger att

besluta om anställning av icke ordinarie tjänstemän.

Bestämmelsen i § 36, som lyder: »Beträffande tjänstemännens avlöningsoch

pensionsförhållanden är särskilt stadgat», ger från och med den 1

januari 1966 icke ett fullt adekvat uttryck för då rådande förhållanden.

Bestämmelsen torde lämpligen böra utgå.

I § 37 ges bemyndigande för bankofullmäktige att delegera sin beslutanderätt

i ärenden om tjänstledighet och uppehållande av ledigbliven tjänst.

Bestämmelsen torde få anses obehövlig, eftersom fullmäktige utan uttryckligt

stadgande får anses äga dylik befogenhet.

I §§ 38 och 39 stadgas möjlighet att avstänga tjänsteman från tjänstgöring

i de fall, då han förklaras omyndig, försättes i konkurs eller eljest får en

sådan ekonomisk ställning, att han bedömes ej vidare böra bestrida tjänsten.

Blir omyndighets- eller konkurstillståndet mera varaktigt kan enligt samma

paragrafer tjänstemannen i vissa fall även skiljas från tjänsten.

Under förarbetena till statstjänstemannalagen har uppmärksammats de

särskild bestämmelser, bl. a. just bankoreglementet, som sålunda ger möjlighet

att skilja tjänsteman från tjänsten vid omyndigförklaring eller konkurs.

Allmän enighet har emellertid rått om att sådana bestämmelser bör

upphävas, och denna uppfattning har givits uttryck i 29 § statstjänstemannalagen.

I den mån §§ 38 och 39 ger möjlighet att skilja tjänsteman från

tjänsten strider de alltså mot nämnda lagrum och måste upphävas. — En

annan fråga är i vad mån paragraferna bör upphävas även i vad avser

avstängning av tjänsteman vid omyndigförklaring och konkurs. I 28 §

statstjänstemannalagen förutsättes, att tjänsteman, som förklaras omyndig

eller försättes i konkurstillstånd, skall kunna vara skyldig att frånträda utövningen

av tjänsten om så följer av särskilda i lag eller annan författning

meddelade bestämmelser. Bestämmelserna om avstängning i §§ 38 och 39

skulle alltså kunna bibehållas med erforderliga redigeringsändringar. Det

är emellertid att märka, att allmänna regler om avstängning av tjänsteman

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

som försatts i konkurs ges i 199 § konkurslagen, medan däremot generella

bestämmelser om avstängning av tjänsteman som omyndigförklarats ej,

bortsett från rättegångsbalkens bestämmelse härom avseende domare, torde

komma att utfärdas. Anledning saknas att i förevarande avseende genomföra

en specialreglering för riksbankens tjänstemän. För vinnande av överensstämmelse

med de allmänna reglerna för statsförvaltningen i övrigt bör

sålunda §§38 och 39 helt upphävas.

Bestämmelserna i § 40 om disciplinär bestraffning av tjänsteman

har ersatts av regler härom i statstjänstemannalagen (19—24 §§).

Paragrafen bör därför utgå.

I § 47 första stycket anges att besvär må anföras hos bankoutskottet

över beslut av fullmäktige, vilka grundar sig på stadgandena i §§ 29—32

eller 37—40 i reglementet eller avser tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser

för tjänstemän vid riksbanken eller pensionsbestämmelsr för

sådana tjänstemän eller deras efterlevande eller vilka innefattar vägran att

utlämna allmän handling. Paragrafens bestämmelser om besvär över pensionsbeslut

är numera föråldrade. I enlighet med beslut av 1964 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 346) har beslutanderätten i pensionsärenden från

och med den 1 januari 1965 överflyttats på statens personalpensionsverk.

Besvär över beslut av personalpensionsverket skall anföras direkt hos bankoutskottet.

Med hänsyn till förslagen om att §§ 31 och 32 samt §§ 37—40

skall utgå ur bankoreglementet blir hänvisningen i § 41 till dessa paragrafer

utan saklig innebörd. § 41 första stycket torde därför lämpligen böra erhålla

en avfattning, som bibehåller besvärsrätten i fråga om beslut vilka grundar

sig på § 29 eller § 30 eller avser vägran att utlämna allmän handling och

som i övrigt ansluter sig till stadgandet i 39 § statstjänstemannalagen.

Bestämmelserna i § 41 andra—fjärde styckena, vilka avser förfarandet i

besvärsärenden, torde kunna bibehållas oförändrade.

Bestämmelsen i § 42 1 mom., som lämnar fullmäktige rätt att »fastställa»

lön och övriga förmåner för arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket,

har länge varit missvisande så tillvida, att löneförmånerna bestämts genom

kollektivavtal, som å riksbankens vägnar, med stöd av bemyndigande av

fullmäktige, träffats av riksbankens industristyrelse under medverkan av

statens avtalsnämnd (statens avtalsverk) och sedan godkänts av fullmäktige.

Eftersom för arbetarna någon ändring nu icke kommer att genomföras,

när det gäller sättet att bestämma deras lönevillkor, innebär det nya lönesystemet

i och för sig ej någon anledning att ändra eller upphäva bestämmelsen.

Då det utan vidare torde vara klart att fullmäktige äger att — själva

eller genom industristyrelsen eller annan befullmäktigad — träffa kollektivavtal

för ifrågavarande arbetare synes dock bestämmelsen såsom sakligt

betydelselös kunna utgå.

Enligt § 42 mom. 2 första stycket är arbetarnas pensionsförhållanden angivna

i 1947 års tjänste- och familjepensionsreglemente. Denna bestämmelse

är redan nu föråldrad — för arbetarna liksom för tjänstemännen gäller för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr Öb år 1965

49

närvarande statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959:287

med senare ändringar). Pensionsförhållandena förutsättes i fortsättningen

bli reglerade genom kollektivavtal. Bestämmelsen torde därför kunna upphävas

utan att ersättas av något annat stadgande.

Även andra och tredje styckena i § 42 mom. 2 innehåller bestämmelser

som numera saknar tillämpning. Såsom förut nämnts har nämligen beslutanderätten

i pensionsärenden jämlikt beslut av 1964 års riksdag överlämnats

till statens personalpensionsverk.

Hela paragrafen torde följaktligen böra utgå ur reglementet.

De ändringar i bankoreglementet, s«m föranledes av de ovan återgivna

förslagen, framgår av härvid fogade bilaga B1.

2. Reglementet för riksgäldskontoret

I reglementet för riksgäldskontoret återfinnes vissa bestämmelser som

motsvarar stadganden i bankoreglementet och som i sak väsentligen är av

samma innebörd. Här åsyftas §§ 19, 21 och 61—64. (Beträffande lydelsen

av §§ 21 och 61 2 mom., se BoU 1964: 40 samt av § 61 1 mom. och § 62 se

BoU 1957: 32.)

1) § 19 innehåller bestämmelser om besvärsrätt över beslut av riksgäldsfullmäktige

samt om förfarandet i besvärsärende. Paragrafen bör i vad avser

överklagande av fullmäktiges beslut i ärenden som röra tjänstemännen omformuleras

i anslutning till 39 § statstjänstemannalagen. Enligt § 19 första

stycket tillkommer besvärsrätt endast den eller de, på vilkas rätt ett beslut

inverkar. Ett motsvarande stadgande har icke medtagits i förslaget till ny

lydelse av första stycket, då det av allmänna grunder får anses följa, att

endast den må besvära sig vars rätt är beroende av beslutet. Det särskilda

stadgandet bör därför, till åstadkommande av överensstämmelse mellan

riksdagsverksstadgorna i förevarande avseende, utgå.

2) § 21 erinrar om att i avlöningsreglementet för riksdagens verk meddelas

bestämmelser angående avlöning till riksgäldsdirektören och till dennes

ersättare. Paragrafen bör utgå.

3) och 4) § 61 meddelar föreskrifter i 1 och 2 mom. om ledigförklarande

av ordinarie tjänster vid riksgäldskontoret och ekonomibyrån samt i 3 mom.

om rätt för riksgäldsfullmäktige att tills vidare vakanssätta tjänst. § 62

innehåller stadgande angående tillsättningsformerna. Dessa paragrafer

torde böra sammanföras till en och ändras i överensstämmelse med vad

ovan föreslagits beträffande § 33 bankoreglementet.

5) § 63 innehåller bestämmelser om disciplinär bestraffning, in. m. Paragrafen

bör utgå.

6) § 6’4 ger riksgäldsfullmäktige befogenhet att avgöra, om tjänsteman i

riksgäldskontoret som råkat i konkurstillstånd, må bibehålla och utöva sin

befattning. Även denna paragraf bör utgå (jfr vad ovan anförts beträffande

§ 39 bankoreglementet). * 4

1 Här ej återgiven

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. fi. sand. Nr 64

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

Förslag till erforderliga ändringar i reglementet för riksgäldskontoret

bifogas (bilaga C1)-

3. Reglementet för riksdagsbiblioteket

Även i reglementet för riksdagsbiblioteket (se BoU 1957:35) torde vissa

ändringar bli erforderliga i anledning av statstjänstemannalagen samt förslaget

till tjänstemannastadga för riksdagens verk m. m. De bestämmelser

som här åsyftas återfinnes i §§ 18 samt 22—27.

§ 18: I § 18 bör första punkten, som stadgar att tjänster vid riksdagsbiblioteket

skall tillsättas av styrelsen, kvarstå. Andra punkten i första

stycket, som föreskriver att ordinarie tjänstemän skall tillsättas genom

konstitutorial, kan däremot utgå med hänsyn till att motsvarande stadgande

lämnas i förslaget till tjänstemannastadga. De övriga fyra styckena, vilka

innehåller bestämmelser om ledigförklarande av tjänst, ersättes av 6 § statstjänstemannalagen

samt (§§ 8—13) förslaget till tjänstemannastadga. Dessa

stycken kan därför utgå ur reglementet.

§ 22: Stadgandet i § 22 första stycket om att ansökan om avsked eller

entledigande avgöres av bibliotekets styrelse kan utgå (se 37 § statstjänstemannalagen

samt 32 § förslaget till tjänstemannastadga för riksdagens

verk). Även andra stycket, som innehåller hänvisning till särskilda författningar

om tjänstepension, bör utgå.

§ 23: Bestämmelsen i § 23, som föreskriver Svea hovrätt som forum om

överbibliotekarien beträdes med ämbetsbrott, bör upphävas. Årets riksdag

torde komma att besluta ändrade bestämmelser om forum privilegiatum.

(Se prop. 1965: 146.)

§§ 2b—26: De i §§ 24—26 givna reglerna om disciplinär bestraffning och

om angivande till åtal kommer att ersättas av bestämmelserna i 19—21

samt 23, 24 och 26 §§ statstjänstemannalagen samt anslutande bestämmelser

i tjänstemannastadgan och bör följaktligen utgå ur reglementet.

§§ 27—28: Bestämmelsen i § 27 om besvärsrätt över biblioteksstyrelsens

beslut har ändrats på samma sätt som motsvarande bestämmelse i reglementena

för riksbanken och riksgäldskontoret. Föreskrifterna i § 28, som innehåller

regler om besvärshänvisning vid disciplinär bestraffning, in. m.,

förefaller ej i och för sig erforderliga men påverkas ej direkt av nu gjorda

författningsändringar. Stadgandet har därför bibehållits.

Förslag till ändring av reglementet för riksdagsbiblioteket i enlighet med

vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga D■)•

4. Instruktionen för riksdagens ombudsmän

Statstjänstemannalagens ikraftträdande bör föranleda ändringar i 27—

32 §§ instruktionen för riksdagens ombudsmän den 24 maj 1957 (SFS

nr 165).

27 §. Med hänsyn till avfattningen av 5 § statstjänstemannalagen bör stad
-

1 Här ej återgiven

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

gandet i 27 § första stycket om ombudsmännens befogenhet att själva anställa

sin personal kvarstå.

I 27 § andra stycket sägs att ansökan om avsked prövas av ombudsman.

Stadgandet härom kan utgå med hänsyn till att motsvarande bestämmelse

ges i den föreslagna tjänstemannastadgan för riksdagens verk.

28 §. 10 § statstjänstemannalagen innehåller ett allmänt stadgande om

tjänstemäns skyldigheter. Denna bestämmelse torde helt täcka vad i 28 §

första punkten instruktionen sägs om tjänstemans skyldighet att efterkomma

ombudsmannens föreskrifter i tjänsten.

I samma punkt talas om ombudsmännens befogenhet att fördela göromål

mellan sina tjänstemän. Att ombudsmännen såsom chefer för sina expeditioner

äger fördela arbetet mellan sina underordnade säger sig självt och

torde inte behöva uttryckligen omnämnas i instruktionen.

Paragrafens första punkt kan därför utgå. Den andra punkten bör dock

kvarstå, eventuellt med den ändringen att »må» ersättes av »äger».

29 §. I denna paragraf stadgas om åtal för ämbetsbrott av byråchef eller

därmed jämställd eller högre tjänsteman vid ombudsmansexpedition samt

om forum privilegiatum för sådan tjänsteman.

Frågan om vilka högre tjänstemän som ej kan bli föremål för disciplinär

bestraffning regleras i statstjänstemannalagen och tjänstemannastadgan

för riksdagens verk. Någon bestämmelse härom behövs följaktligen ej i förevarande

instruktion.

Även stadgandet om forum privilegiatum för ifrågavarande tjänstemän

bör utgå.

Paragrafen kan därför helt upphävas.

30 32 §§. I dessa paragrafer ges bestämmelser om disciplinstraff och avstängning,

vilka kommer att ersättas av statstjänstemannalagens bestämmelser

härom. Paragraferna bör därför utgå.

Förslag till ändring av instruktionen för riksdagens ombudsmän i enlighet

med vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga El). 5

5. Instruktionen för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgälds
verken.

(SFS 1925: 144, omtryckt se SFS 1949: 358 och därefter ändrad

1961:670)

Instruktionen för riksdagsrevisorerna är anmärkningsvärt knapphändig

i fråga om regler för hos revisorerna anställd personal. Den enda bestämmelse

som har avseende å revisorernas tjänstemän meddelas i § 5, där det

i första stycket stadgas att till revisorernas förfogande slår ett av dem i

enlighet med särskild personalförteckning tillsatt kansli med eu kanslichef

såsom ledare. Kanslichefen skall, enligt vad i samma stycke vidare sägs,

utses för en tid av högst tre år. Ändring i vad sålunda stadgas synes ej påkallad.

Efter stadgande i § 5 andra stycket om att biträdes- och vaktpersonal er
-

1 Här ej återgiven.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande nr 6A år 1965

hålles från riksdagens ckonomibyrå föreskrives i tredje stycket av samma

paragraf, att den personal, som härutöver prövas erforderlig, anställes av

revisorerna, vilka även bestämmer ersättningen för sådan personal. I vad

sålunda stadgats torde, med hänsyn till övergången till avtalssystem, böra

göras den ändringen, att föreskriften om att revisorerna bestämmer ersättningen

utgår.

Vid en jämförelse med reglementen för övriga riksdagens verk framstår

som anmärkningsvärt, att instruktionen för riksdagsrevisorerna saknar bestämmelse

om besvär till bankoutskottet i ärenden rörande tjänstemännen.

Med hänsyn till att i 39 § första stycket statstjänstemannalagen stadgas, att

rätten att föra talan mot myndighets beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelse

som meddelats med stöd av lagen ej må inskränkas, torde erfordras,

att instruktionen för revisorerna i likhet med övriga reglementen för

riksdagens verk förses med en fullföljdsbestämmelse. Ett sådant stadgande,

som i fråga om sättet för fullföljd utformats i överensstämmelse med motsvarande

regel i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation, föreslås

skola införas som en ny paragraf i instruktionen, betecknad § 5 a.

Förslag till ändring i instruktionen för revisorerna i enlighet med vad

sålunda föreslagits bilägges (bilaga Fl).

6. Reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

Reglementet för Nordiska rådets svenska delegation (BoU 1959: 37) synes

bli berört i följande avseenden.

§5. I andra stycket av förevarande paragraf hänvisas till §§ 23—26 reglementet

för riksdagsbiblioteket. De bestämmelser vartill sålunda hänvisas

har emellertid under 3) ovan föreslagits skola upphävas, då de på grund av

de ändringar som ske genom statstjänstemannalagen och slopande av forum

privilegiatum förlorar sitt innehåll. Som sistnämnda ändringar kommer att

direkt avse även tjänstemännen vid Nordiska rådets svenska kansli bör

hänvisningen till reglementet för riksdagsbiblioteket helt utgå utan att ersättas

av någon motsvarande bestämmelse.

§ 8. Denna paragraf, som ger föreskrift om besvär till bankoutskottet bl. a.

»över delegationens beslut i ärenden, som röra kansliets tjänstemän», bör

jämkas till överensstämmelse med motsvarande besvärsstadganden i övriga

reglementen för riksdagens verk.

Förslag till ändring av reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

i enlighet med vad sålunda föreslagits bilägges (bilaga G1).

E. Vissa författningsfrågor som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen
I

förenämnda proposition 1956: 156 har Kungl. Maj :t begärt riksdagens

bemyndigande att utfärda vissa författningar, vilka sammanhänger med

förhandlingsrättsreformen och ej innefattas i befogenheter som lämnats

1 Här ej återgiven

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

53

Kungl. Maj :t redan genom statstjänstemannalagen eller beslut av riksdagen

i anledning av propositionen 1965: 108. Bl. a. erinras i propositionen om

att gällande föreskrifter om inrättande av tjänster i allmänhet ingår i avlöningsreglementena

vilka förutsätts skola upphävas i samband med att

kollektivavtalsreglering genomföres. Under hänvisning till att behov därför

kommer att föreligga att utfärda nya föreskrifter föreslås i propositionen

att Kungl. Maj :t skall äga att i detta sammanhang utfärda sådana föreskrifter

med ett i princip oförändrat sakinnehåll, föredragande departementschefen

har i anslutning härtill anmält att Kungl. Maj :t torde komma

att underställa riksdagen frågan om ändrade grunder för tjänsters inrättande.

Det synes lämpligt att delegerade erhåller motsvarande befogenheter för

riksdagens verk som i propositionen föreslås skola tillkomma Kungl. Maj :t

beträffande statsförvaltningen i övrigt. Detta skulle endast innebära en

konsekvens av att delegerade jämlikt riksdagens bemyndiganden dels utfärdat

nu gällande avlöningsreglemente för riksdagens verk jämte tilläggsbestämmelser

— ett reglemente som förutsättes skola upphävas i samband

med att kollektivavtalsreglering av lönerna vid dessa verk genomföres —•

och dels förordnat om tillämpning vid riksdagens verk av statens pensionslöneförordning,

statens allmänna tjänstepensionsreglemente och förordnandepensionskungörelsen,

in. m. Bemyndigandet för delegerade torde även

i fortsättningen kunna ges den formen, att delegerade erhåller befogenhet

att meddela bestämmelser i fråga om tjänstemän vid riksdagens verk, i sak

överensstämmande med bestämmelser som Kungl. Maj :t — med eller utan

riksdagens medverkan — utfärdat beträffande motsvarande anställningshavare

vid den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen.

Det av delegerade den 20 juli 1948 med stöd av riksdagens bemyndigande

(se BoU 1948:51) utfärdade avlöningsreglementet för riksdagens verk innehåller

bestämmelser i 16 § om lönenämnden för riksdagens verk samt i

17 § om delegerade för dessa verk och om överklagande av delegerades beslut.

Enahanda bestämmelser om delegerades sammansättning som meddelas

i 17 §, lämnas också i § 1 i den av bankoutskottet den 1 juli 1948 utfärdade

instruktionen.

Eftersom man får förutsätta att lönenämnden icke har någon plats i det

nya lönesystemet torde bestämmelserna om nämnden kunna utgå från och

med den 1 januari 1966. Därav följer att den av bankoutskottet fastställda

instruktionen för lönenämnden bör upphävas från sagda tidpunkt samt att

§ 8 i instruktionen för bankoutskottet bör ändras i anslutning härtill. Den

nuvarande lönenämnden bör dock kunna fortsätta att fungera jämväl efter

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

den 1 januari 1966 beträffande eventuellt uppkommande ärenden rörande

nuvarande avlöningsreglemente.

Vad angår delegerade synes det, såsom i annat sammanhang omnämnts,

vara tillräckligt att bestämmelser om sammansättningen, arbetsuppgifterna

m. m. meddelas på ett håll, nämligen i instruktionen för delegerade.1 På

grund av den nyordning på löne- och pensionsområdet, som kommer att genomföras

per den 1 januari 1966, torde § 2 i instruktionen böra undergå

viss omformulering, därvid hänsyn får tagas till de arbetsuppgifter som

kommer att anförtros delegerade.

På förslag av delegerade godkände 1936 års riksdag (se BoU:s utlåtande

1936: 72) ett av delegerade i anslutning till Kungl. kungörelsen 1935:459

framlagt förslag till föreskrifter angående skyldighet för tjänsteman vid

riksdagens verk att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning. Dessa

föreskrifter gäller fortfarande. Från och med den 1 januari 1966 kommer

de emellertid att ersättas av stadgandena i 27 § statstjänstemannalagen

samt 21—25 och 27 §§ i den föreslagna tjänstemannastadgan. De av 1936

års riksdag godkända föreskrifterna bör följaktligen upphävas.

De av 1938 års riksdag beslutade och av 1954 års riksdag delvis ändrade

bestämmelserna angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid riksdagens

verk måste upphöra att gälla vid utgången av innevarande år. Genom ändring

av 1 § lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings- och förhandlingsrätt

kommer nämligen sagda lag att från och med den 1 januari

1966 bli tillämplig även å tjänstemännen vid riksdagens verk (se SFS

1965:277).

I propositionen 1965: 156 har Kungl. Maj :t hemställt om riksdagens yttrande

över vad chefen för civildepartementet anfört angående storleken av

löneavdrag som disciplinstraff. Departementschefen föreslår, att avdraget

bestämmes till viss procent av tjänstemannens lön under 30-dagarsmånad

och att de utgör i huvudsak lika stor del av lönen som för närvarande. Enligt

gällande bestämmelser skall löneavdraget uppgå till dubbelt A-avdrag,

d. v. s. 16 % av daglönen i 30-dagarsmånad i löneklasserna A 1—12, 18 % i

löneklasserna A 13—23, 20 % i löneklasserna A 24—30 och 22 °/0 i löneklasserna

B 1—10.

För riksbanken och riksgäldskontoret finns för närvarande inga bestämmelser

om löneavdrag som disciplinbot. Däremot är så fallet för JO:s och

MO:s kanslier samt riksdagsbiblioteket, ehuru bestämmelserna för dessa

förvaltningsområden är delvis föråldrade (se härom bilagorna D och E2).

Bestämmelser om löneavdrag som disciplinstraff har intagits i 19 § förslaget

till tjänstemannastadga för riksdagens verk.

1 § 1 i instruktionen torde böra kompletteras med bestämmelser om besvär över beslut

av delegerade (se 17 § 2 mom. avlöningsreglementet).

2 Här ej återgivna

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 6b år 1965

55

JO och MO

Även för JO och MO kommer 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt

att gälla från och med den 1 januari 1966. Däremot är ombudsmännen

såsom förut nämnts undantagna från statstjänstemannalagen.

I propositionen 1965: 156 har Kungl. Maj :t uttalat, att de offentligrättsliga

anställningsvillkoren för bl. a. högsta domstolens och regeringsrättens

ledamöter samt justitiekanslern framdeles bör få regleras av Kungl. Maj :t

utan riksdagens medverkan, trots att statstjänstemannalagen ej gäller för

dem. Det kunde med hänsyn till JO:s och MO:s ställning tänkas att riksdagen

skulle förbehålla sig att själv besluta i hithörande frågor beträffande

dem. Av praktiska skäl synes det emellertid vara lämpligt att delegerade

tillägges befogenhet att besluta om sådana anställningsvillkor för JO och

MO som nu meddelas i avlöningsreglementet och tjänstepensionsreglementet

i den mån ej annat kan föranledas av att 1936 års förenings- och förhandlingsrättslag

är tillämplig å dem. Delegerade har nämligen hittills haft

befogenhet att utfärda bestämmelser i här avsedda hänseenden utan särskilt

beslut av riksdagen i varje särskilt fall, när det gällt att genomföra

ändringar eller tillägg motsvarande sådana som skett i avlönings- och pensionsbestämmelserna

för den allmänna statsförvaltningen.

Stockholm den 18 november 1965

Hjalmar Ekengren

Delegerades sekreterare.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande nr 6''4 år 1965

Bilaga till bilaga 9

Förslag

till

Tjänstemannastadga för riksdagens verk

Inledande bestämmelser

1 §•

Denna stadga gäller sådan anställning vid riksdagens verk på vilken statstjänstemannalagen

den 3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.

2 §•

Stadgan gäller endast i den mån annat ej föreskrives av delegerade för

riksdagens verk eller myndighet som delegerade bestämma.

3 §•

Med vikariat likställes i stadgan förordnande som utan att avse vikariat

innebär, att någon skall bestrida göromål vilka ankomma på innehavare av

tjänst av visst slag (göromålsförordnande).

Tjänst som icke är ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst eller göromålsförordnande

benämnes i stadgan arvodestjänst.

4 §•

Vid tillämpning av stadgan på lönegradsplacerade tjänster anses den

tjänst vara högst vars lönegradsnummer är högst men tjänst på löneplan B

högre än tjänst på löneplan A.

Villkor för tjänst

5 §•

Ordinarie tjänst må endast den inneha som fyllt 21 år.

Extra ordinarie tjänst må innehas endast av den som fyllt 19 år.

6 §•

Endast den som företett läkarintyg om sitt hälsotillstånd må utses till

innehavare av tjänst.

Om icke särskilda skäl föranleda annat, gäller detta dock icke i fråga om

den som tidigare erhållit tjänst förenad med rätt till statlig pension eller

den som ifrågakommer till icke-ordinarie anställning, vilken beräknas vara

så kort tid eller bli förenad med tjänstgöring av så ringa omfattning att rätt

till statlig pension icke inträder.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

57

7 §•

Läkarintyg som avses i 6 § skall vara utfärdat av läkare som myndigheten

godkänner.

Intyg som företes i samband med ansökan till tjänst skall vara utfärdat

tidigast sex månader före ansökningstidens utgång. Annat läkarintyg skall

vara utfärdat tidigast sex månader innan myndigheten begärde intyget.

Intyg skall vara avfattat enligt formulär som fastställes eller godkännes

av medicinalstyrelsen.

Tjänstetillsättning

8 §•

Ordinarie tjänst med beteckningen Bo eller Ao tillsättes med konstitutorial.

Ordinarie tjänst med beteckningen p tillsättes med förordnande för bestämd

tid.

Ordinarie tjänst med beteckningen r tillsättes med förordnande tills vidare.

Förordnandet må meddelas att gälla längst till viss tidpunkt.

9 §•

Bestämmelsen i 6 § första stycket statstjänstemannalagen att tjänst som

myndighet tillsätter skall kungöras ledig till ansökan gäller icke

1. ordinarie tjänst som är placerad på löneplan B eller har lönegradsbeteckningen

ABp eller År;

2. extra ordinarie eller extra tjänst som

a) är placerad i lönegrad 18 eller lägre på löneplan A,

b) må placeras i högst lönegrad 18 eller lägre på löneplan A, eller

c) ingår i reglerad befordringsgång;

3. arvodestjänst.

Tjänst, som är inrättad som personlig tjänst, tillsättes utan att tjänsten

kungjorts ledig till ansökan.

10 §.

När myndighet skall tillsätta annan tjänst än som avses i 9 §, kungöres

tjänsten ledig till ansökan genom att myndigheten utfärdar kungörelse i

Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid,

räknat från dagen för kungörandet. Kungörelsen anslås i myndighetens

lokal.

11 §•

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken

kungjorts ledig, eller beslut att icke tillsätta sådan tjänst anslås genast i

myndighetens lokal.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

12 §.

Tillkännagivande om myndighets beslut om tillsättning av tjänst, vilken

icke kungjorts ledig, anslås genast i myndighetens lokal med uppgift om

den dag då anslaget skedde. Detta gäller dock icke när fråga är om

a) befordran i reglerad befordringsgång,

b) tillsättning av personlig tjänst,

c) tillsättning av arvodestjänst,

d) tillsättning av tjänst med någon som är anställd som aspirant på tjänsten

eller

e) tillfällig anställning.

13 §.

När tjänst kungöres ledig på nytt, anses den som sökt tjänsten vid det

föregående tillfället och icke återkallat sin ansökan kvarstå som sökande.

Myndigheten må dock, om särskilda skäl föreligga, i kungörelsen förelägga

sådan sökande att, om han önskar kvarstå som sökande, underrätta myndigheten

om detta före ansökningstidens utgång.

Tillsättning av vikariat

14 §.

Vikariat på ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst, vilket beräknas

vara minst sex månader i följd med minst halvtidstjänstgöring (långtidsvikariat),

tillsättes i samma ordning som tjänsten.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke när förordnande på långtidsvikariat

meddelas tjänsteman som enligt 16 § är skyldig att utöva tjänsten

utan tidsbegränsning eller som omedelbart dessförinnan varit innehavare av

sådant vikariat på tjänsten eller på annan lika hög tjänst med väsentligen

likartade arbetsuppgifter.

Förordnande på långtidsvikariat må meddelas endast den som är behörig

att inneha tjänsten.

15 §.

När innehavare av tjänst innehar långtidsvikariat på högre allmän tjänst

för vilken avlöningsförmånerna fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t

eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer eller på högre tjänst vid riksdagen

eller dess verk, är han tjänstledig från den tjänst han innehar utan

särskilt beslut därom.

Skyldighet att utöva annan tjänst

16 §.

Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst är skyldig att

utöva annan ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig tjänst hos myndig
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 64 år 1965

59

het inom samma verksamhetsområde eller bestrida göromål som ankomma

på innehavare av sådan tjänst hos myndighet inom området. Deltidsanställd

tjänsteman är icke skyldig att fullgöra tjänstgöring av större omfattning än

som åligger honom i hans egen tjänst.

Tjänsteman är icke skyldig att under längre tid än sammanlagt tre månader

av samma kalenderår utöva högre tjänst eller bestrida göromål som

ankomma på innehavare av sådan tjänst. Detta gäller icke när innehavare

av extra tjänst som är aspirant förordnas att utöva motsvarande ordinarie

eller extra ordinarie tjänst eller när innehavare av tjänst i reglerad befordringsgång

förordnas att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i högst

samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.

När tjänsteman utövar annan tjänst enligt första eller andra stycket, är

han befriad från skyldighet att utöva sin egen tjänst.

17 §.

Tjänsteman som entledigats enligt 33 § första stycket statstjänstemannalagen

är skyldig att utöva statlig tjänst, i den mån det beslutas av delegerade.

Om disciplinstraff, m. m.

18 §.

Bestämmelserna i 18 § första stycket statstjänstemannalagen skola äga

tillämpning å innehavare av tjänst som byråchef eller därmed jämställd

eller högre tjänst vid riksdagens verk.

19 §.

Löneavdrag som avses i 19 § statstjänstemannalagen bestämmes för dag

till belopp motsvarande de procent av tjänstemannens lön för dag i 30- dagarsmånad som anges i följande tabell. Belopp som icke slutar på helt

tiotal ören jämkas till närmaste lägre tiotal.

Lön för månad

i kronor

—1 600

1 601—2 900

2 901—4 200

4 201—

Procenttal

16 procent

18 procent

20 procent

22 procent

Med lön för månad avses för den som innehar eller uppehåller lönegradsplacerad

tjänst månadslönebeloppet enligt den för honom tillämpliga löneklassen

och för annan tjänsteman en på motsvarande sätt beräknad månadslön.

20 §.

Beslut om avstängning av tjänsteman enligt 26 eller 27 § statstjänstemannalagen

meddelas beträffande tjänsteman hos riksbanken, riksgälds
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets utlåtande nr 64 åt 1965

kontoret, riksdagens justitieombudsman eller militieombudsmart av vederbörande

fullmäktige eller ombudsman. Beträffande tjänsteman hos annat

riksdagens verk meddelas sådant beslut, om fråga är om tjänsteman som ej

kan dömas till disciplinstraff, av delegerade och i annat fall av vederbörande

myndighet.

Läkarundersökning enligt 27 § statstjänstemannalagen m. in.

21 §.

Fråga om läkarundersökning enligt 27 § statst jänstemannalagen av

tjänsteman prövas av den myndighet som enligt vad i 20 § sagts äger besluta

om avstängning av tjänstemannen.

22 §.

Innan myndighet beslutar om läkarundersökning, skall myndigheten inhämta

utlåtande från verks-, anvisnings- eller konsultationsläkare, huruvida

tjänstemannen bör underkastas läkarundersökning. Sedan utlåtandet inkommit,

skall myndigheten inhämta utlåtande i frågan från medicinalstyrelsen,

om det icke är uppenbart att anledning saknas därtill.

Tillfälle skall beredas tjänstemannen att skriftligen eller, om han påfordrar

det eller det eljest finnes lämpligt, muntligen uttala sig i ärendet.

Därvid äger han anlita biträde.

23 §.

Läkarundersökning verkställes av läkare som medicinalstyrelsen utser.

24 §.

Visar intyg över läkarundersökningen att tjänstemannen lider av sjukdom,

vanförhet, lyte eller annat därmed jämförligt förhållande, må myndigheten

föreskriva att tjänstemannen efter viss tid skall förete nytt intyg om

sitt hälsotillstånd av den läkare som utfärdat det förra intyget eller av annan

läkare som medicinalstyrelsen utser.

25 §.

Intyg över läkarundersökning enligt 21 eller 24 § skall vara avfattat enligt

formulär som medicinalstyrelsen fastställer. Åberopar tjänstemannen mot

sådant intyg annat läkarintyg, skall myndigheten inhämta utlåtande från

medicinalstyrelsen.

26 §.

Deltaga flera i avgörandet av fråga som avses i 21 §, 22 § första stycket

eller 24 §, äga rättegångsbalkens regler om omröstning i överrätt i fråga om

ansvar motsvarande tillämpning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965

61

27 §.

I ärende om avstängning enligt 27 § statstjänstemannalagen äga bestämmelserna

i 22 § andra stycket och 26 § denna stadga motsvarande tillämpning.

Förening av tjänster

28 §.

Tjänsteman må endast i de fall som anges i 29 och 30 §§ samtidigt inneha

mer än en allmän tjänst, varmed här avses tjänst hos riksdagen och dess

verk eller tjänst för vilken avlöningsförmånerna fastställas under medverkan

av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

29 §.

Tjänsteman må utan särskilt tillstånd samtidigt inneha

a) ordinarie tjänst, som tillsättes med fullmakt eller konstitutorial, eller

extra ordinarie tjänst och ordinarie statlig tjänst, som tillsättes med förordnande

tills vidare,

b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst,

c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst,

d) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster.

Förening av tjänster enligt a), b) eller c) må dock ske endast om tjänstemannen

skall utöva den av de båda tjänsterna som nämnts sist. Tjänstemannen

är tjänstledig från den andra tjänsten utan särskilt beslut därom.

Förening må ske av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med lika hög

eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet beviljas från den ordinarie eller

extra ordinarie tjänsten.

30 §.

Tjänsteman må samtidigt inneha ordinarie, extra ordinarie eller extra

tjänst och arvodestjänst eller mer än en arvodestjänst, om han erhåller den

tjänstledighet som behöves för att förena tjänsterna.

31 §.

När innehavare av tjänst åtnjuter tjänstledighet för att inneha annan

tjänst, skall han vid stadgans tillämpning behandlas som om han innehade

endast den senare tjänsten.

Anställnings upphörande

32 §.

I fråga om tjänst eller vikariat prövas fråga om anställnings upphörande

enligt 31 §, 32 § första stycket a) eller b) eller 35 § statstjänstemannalagen

av den myndighet hos vilken tjänstemannen är anställd.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets utlåtande nr 6i år 1965

Fråga om anställnings upphörande enligt 32 § första stycket c) eller andra

stycket samt om sådan förflyttning av tjänsteman som avses i 37 § andra

stycket första punkten statstjänstemannalagen prövas av delegerade.

33 §.

Om innehavare av tjänst, som tillsatts med konstitutorial eller förordnande

tills vidare, blir innehavare av annan tjänst hos riksdagen eller dess

verk eller av allmän tjänst för vilken avlöningsförmånerna fastställas under

medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer

och förening av tjänsterna ej må ske, upphör den förra anställningen utan

iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning.

34 §.

Långtidsvikariat, som tillsatts med förordnande tills vidare, upphör utan

iakttagande av eljest gällande bestämmelser om uppsägning, om tjänstemannen

är eller blir innehavare av lika hög eller högre statlig tjänst eller

långtidsvikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller det senare

vikariatet. Detsamma gäller beträffande annat vikariat som tillsatts med

förordnande tills vidare, om tjänstemannen är eller blir innehavare av statlig

tjänst eller vikariat på sådan tjänst och skall utöva tjänsten eller det

senare vikariatet.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke, när tjänstemannen utan

tjänstledighet kan utöva såväl vikariat som tjänsten eller båda vikariaten.

Tjänstgöringsintyg

35 §.

Myndighet skall på begäran av tjänsteman utfärda intyg om hans tjänstgöring

hos myndigheten.

Särskild bestämmelse

36 §.

Har Konungen meddelat förordnande enligt 40 § andra stycket statstjänstemannalagen

äga delegerade meddela motsvarande förordnande för

tjänstemän vid riksdagens verk.

Denna stadga träder i kraft den 1 januari 1966.

ESSELTE AB. STHLM 69

514826

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1965:448 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksdagsledamöternas arbetsrumsfråga. a1 i texten
  2. Rskr. 1965:449 Skrivelse till Konungen angående ändringar i instruktionen för riksdagens ombudsmän. a1 i texten
  3. Rskr. 1965:450 Skrivelse till Konungen angående ändringar i instruktionen för riksdagens ombudsmän. a1 i texten