Bankoutskottets memorial nr 65 år 1965
1965-12-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1965:65, Bankoutskottets memorial nr 65 år 1965
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 65 år 1965
1
Nr 65
Memorial angående dels bemyndigande för kanslideputerade
att sluta kollektivavtal med förening som företräder
riksdagens tjänstemän, dels upphävande av
avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt
anställda tjänstemän.
Kanslideputerade har i skrivelse till bankoutskottet den 17 november
1965 anfört följande:
Statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 gäller från och med sitt ikraftträdande
den 1 januari 1966 anställning med staten som arbetsgivare och
tjänsteman som arbetstagare. Den är sålunda tillämplig även å riksdagens
tillfälligt anställda tjänstemän; lagen föreskriver dock att i fråga om
tjänstemän hos riksdagen de befogenheter, som enligt densamma tillkomma
Konungen, utövas av riksdagen eller organ som riksdagen utser.
Riksdagstjänstemännens anställningsvillkor regleras för närvarande —
bortsett från enstaka föreskrifter i grundlag och riksdagsstadga — i huvudsak
av de av riksdagen utfärdade avlöningsbestämmelserna för de hos
denna tillfälligt anställda tjänstemännen. I anställningsförhållande, varå
statstjänstemannalagen enligt vad ovan sagts kommer att bliva tillämplig,
skall därefter i stället gälla vad som bestämmes i avtal. Alltsedan förhandlingsrätt
år 1938 infördes för riksdagens arbetstagarorganisationer, och
även dessförinnan, ha förhandlingar förts mellan sådana och riksdagens
förhandlingsorgan, kanslideputerade, men de överenskommelser som därvid
träffats ha för sin giltighet varit beroende av att föreskrifter utfärdats
av riksdagen eller, enligt dess bemyndigande, av kanslideputerade. Denna
ordning skall sålunda för framtiden ersättas med avtalsmässig reglering
i enlighet med statstjänslemannalagens föreskrifter. Då riksdagen som
sådan icke lämpligen själv fungerar som förhandlande och avtalsslutande
part å arbetsgivarsidan, få kanslideputerade i egenskap av riksdagens personalnämnd
förklara sig beredda att å riksdagens vägnar avtala med av
riksdagens tjänstemän bildade sammanslutningar eller huvudorganisationer
för sådana om anställningsvillkoren från och med år 1966. Kanslideputerade
få i detta sammanhang meddela, att förhandlingar i hittills
gällande ordning för närvarande pågå med tjänstemannaorganisationerna;
även i avseende å den hos riksdagen tjänstgörande vaktmästarpersonalen
förde deputerade på sin tid förhandlingar, innan denna personal
överfördes till anställning genom riksgäldskontoret.
Kanslideputerade få med åberopande av vad sålunda anförts föreslå
åtgärds vidtagande i syfte att kanslideputerade bemyndigas att under förbehåll
för riksdagens godkännande träffa avtal med företrädare för riksdagens
arbetstagare om anställningsförhållandenas ordnande från och
med år 1966 i överensstämmelse med statstjänstemannalagen.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 66
2
Bankoutskottets memorial nr 65 år 1965
Utskottet. I sitt utlåtande nr 64 har utskottet behandlat konsekvenserna
för riksdagens verk av statstjänstemannalagens ikraftträdande. Utskottet
har därvid även antytt, att motsvarande spörsmål blir aktuella för riksdagens
egna tjänstemän.
I sin ovan återgivna skrivelse till utskottet föreslår kanslideputerade
att de skall bemyndigas att för riksdagens räkning träffa avtal med dess
arbetstagare om sådana anställningsvillkor, som framgent skall regleras
genom kollektivavtal. Utskottet vill ånyo erinra om att riksdagens personal-
och förvaltningsorganisation för närvarande prövas av riksdagens
organisationsutredning, som under vårsessionen 1966 väntas framlägga
betänkande därom. Frågan om i vilken ordning förhandlingar med riksdagspersonalens
organisationer i framtiden skall bedrivas och hur till kollektivavtalen
anknutna bestämmelser för denna personal skall komma till
stånd torde få upptagas till förnyad bedömning av riksdagen när organisationsutredningens
förslag föreligger. I avvaktan härpå synes kanslideputerade
böra erhålla det begärda bemyndigandet, som också bör omfatta
rätt för deputerade att i anslutning till kollektivavtal utfärda därmed
sammanhängande bestämmelser av beskaffenhet att skola ensidigt
fastställas av arbetsgivaren, detta dock såvitt åtgärderna ryms inom ramen
för tidigare åt kanslideputerade givna uppdrag och bemyndiganden.
Såsom kanslideputerade påpekar bör vid ingående av avtal göras förbehåll
för riksdagens godkännande. Enligt vad utskottet erfarit kommer
konstitutionsutskottet att framlägga förslag om att riksdagens funktion
härvidlag skall överföras på riksdagens lönedelegation.
I detta sammanhang finner utskottet också skäl att ta upp frågan om
upphävande av de nu gällande avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt
anställda tjänstemän, en fråga som icke berörts av kanslideputerade.
Dessa bestämmelser, som återfinnes i bankoutskottets memorial nr 45
år 1965 och i tidigare, där redovisade memorial, bör upphöra att gälla vid
den tidpunkt då reglering av anställningsförhållandena medelst kollektivavtal
genomföres, d. v. s. enligt vad som avsetts av parterna årsskiftet
1965/66. Riksdagen torde nu böra fatta beslut därom.
Avlöningsbestämmelserna innehåller emellertid också vissa administrativa
föreskrifter etc., vilka icke skall ingå i kollektivavtal, ävensom vissa
bestämmelser om anställningsförmåner som tills vidare icke torde komma
att omfattas av kollektivavtal. Hit torde få räknas bestämmelserna
om hemresor för tjänstemän (4 § andra stycket), rätt till flygresa (4 §
tredje stycket), fastställande av traktamente etc. för icke-statstjänsteman
(4 § fjärde stycket), traktamente vid utskottsresa (4 § femte stycket),
tid för arvodesberäkning m. m. (5 §), medel till visst biträde åt kanslideputerade
(7 §) samt besvär över beslut enligt 4 § (8 §). I samband
med upphävande av avlöningsbestämmelserna bör riksdagen uttala, att
däri ingående föreskrifter av här avsett slag skall fortsätta att gälla.
Bankoutskottets memorial nr 65 år 1965 3
Särskilt må framhållas, att bland de föreskrifter som nu bör upphävas
är 8 § 2 mom., som stadgar om förhandlingsrätt för förening av tjänstemän,
dock utan att inskränkning därigenom göres i riksdagens vederbörande
organ tillkommande beslutanderätt. Denna särskilda förhandlingsrättsregel
ersätts nu av 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
A. bemyndiga kanslideputerade att i enlighet med vad
utskottet ovan anfört sluta kollektivavtal med förening
som företräder riksdagens tjänstemän;
B. upphäva gällande avlöningsbestämmelser för hos
riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän från tidpunkt då
kollektivavtal för dessa föreligger, dock att sådana föreskrifter
däri som icke ersätts av kollektivavtal alltjämt
skall gälla.
Stockholm den 9 december 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Åke Larsson, Palm,
Augustsson, Risberg, Lundberg och Wikberg;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-lngenäs, herrar
Hagnell, Berglund, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask och Börjesson
i Glömminge.
MARCUS BOKTR. STHIM 1965 *5002»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.