Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 år 1965

1965-11-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1965:27, Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 år 1965

1

Nr 27

Utlåtande i anledning au väckta motioner om överförande av

kronoskog till allmänning.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 564 av herr Sundin och II: 669 av herr Larsson

i Hedenäset har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om utredning och därav föranledda förslag till överförande av kronoskog

till allmänningar för socknar eller andra lämpliga geografiska områden.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 669.

Remissyttranden i anledning av motionerna har avgivits av domänstyrelsen,

skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund.

Domänstgrelsen framhåller i sitt remissutlåtande alt det i motionerna

löreslagna överförandet av kronoskogarna till allmänningar i princip endast

innebär en övergång från statlig förvaltning till mer kommunalt inriktad

sådan. Styrelsen anser att motionärerna icke gjort sannolikt att därmed

några direkta eller indirekta fördelar skulle stå att vinna, men då

däremot nackdelarna synes vara många och uppenbara avstyrker styrelsen

bifall till i motionerna gjord hemställan och anför därvid.

Motionärerna har jämfört det ekonomiska utfallet för statsskogarna i

Norrbotten för år 1963 med motsvarande resultat för allmänningsskogarna

under dels perioden 1959/63 och dels året 1963 och därvid ansett sig kunna

konstatera en betydligt sämre ekonomi för kronoskogarna än för allmänningsskogarna.

Trots att motionärerna själva påpekar att det är svårt att

göra rättvisa ekonomiska jämförelser mellan olika ägarekategorier synes

de beredda att betrakta nämnda data som signifikativa för statsskogsbrukets

effektivitet och som tillräckliga skäl för att överväga ett överförande

av kronoskog till allmänningsskog. Dylika slutsatser är enligt domänstyrelsens

mening felaktiga. Som framgått av den offentliga debatten rörande

skogsbrukets lönsamhet, är nämligen varje ekonomisk jämförelse mellan

olika ägarekategorier vad totala resultatet beträffar mycket diskutabel och

med hänsyn till ägarekategoriernas olika målsättning för driften kan eu

dylik jämförelse i själva verket icke tillföra den jordpolitiska diskussionen

några argument av betydelse. Härtill kan nämnas att resultatet av en dylik

jämförelse är starkt beroende av vilken tidpunkt eller period som användes.

Sålunda var för Norrbottens län avkastningen av kronans skogar

åren 1951—1955 i medeltal + 10,6 milj. kronor årligen och enbart för år

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 16 sand. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 ur 1065

1961 -1-8,1 milj. kronor. Det kan vidare nämnas att 1959/61 enligt Skogsslatistisk

årsbok skogsodlades på kronoskogarna i Norrbottens och Västerbottens

län 4,6 ha per 1 900 ha produktiv skogsmark under det att på Övriga

allmänna skogar, vilka till övervägande del utgöres av allmänningsskogar,

skogsodlades under samma period endast 2,4 ha per 1 000 ha produktiv

skogsmark i Norrbottens län och 1,7 ha i Västerbottens län. Då

reproduktionsåtgärder i nämnda landsdelar starkt belastar kostnadssidan

framgår härav att redan denna differens kan förklara en stor del av skillnaderna

i ekonomiskt utbyte mellan kronoskogar och allmänningsskogar.

Domänstyrelsen utgår ifrån atl det stora skogsvårdsprogram, som domänverket

har tagit på sig, betraktas som en stor tillgång, när det gäller alt säkerställa

det framtida näringslivet i nämnda trakter.

För afl ytterligare belysa svagheterna i den gjorda jämförelsen kan framhållas

att reviren i Norrlands inland helastas särskilt hårt i fråga om domänverkets

gemensamma kostnader. Dessa fördelas nämligen delvis efter

revirens taxeringsvärden, vilka vid 1957 års fastighetstaxering blev orealistiskt

höga för dessa revir.

Allmänningsskogarna i Norrbotten avsattes efter tillkomsten av 1873 års

avvittringsstadga och 1906 utfärdades en kungörelse alt av skogsanslaget

skulle blott en mindre del direkt tilldelas hemmanen medan resten skulle

avsättas som sockenallmänning. Allmänningarnas avkastning skall enligt

bestämmelserna användas till skogens och allmänningsfondernas behöriga

vård och förvaltning. Det som sedan återstår användes till ändamål, som

är till gagn för delägarna eller hela befolkningen i berörda kommuner,

företrädesvis till jordbrukets och skogsbrukets främjande.

Vad beträffar förvaltningen av statens skogar gäller enligt av statsmakterna

bestämda riktlinjer atl skogarna skall vårdas efter regler, vilka med

tillgodoseende av fordringarna på ett uthålligt skogsbruk och en i möjligaste

mån jämn avkastning åsyfta högsta möjliga avkastning i penningar.

Kravet på ett uthålligt skogsbruk kräver ofta betungande föryngringsåtgärder,

då statens skogar till stor del är belägna inom svårföryngrade

områden med låg bonitet. Fordringarna på en jämn avkastning innebär att

domänverket inte har samma möjligheter som andra skogsägare att utnyttja

konjunkturerna. Detta medför å andra sidan att den årliga awerkningskvantiteten

utgjort en jämn och säker råvarutillgång för skogsindustrien

till gagn för denna exportnäring och för skogens och skogsindustriens

arbetare. Statsmakternas huvudskäl för att under 1900-talet vidmakthålla

och utöka statsskogarna har inte varit atl skaffa staten goda inkomster

utan att statsskogarna i flera avseenden ansetts utgöra en betydelsefull

regulator i närings- och samhällslivet. Statsskogarnas betydelse bör därför

inte värdesättas endast efter deras ekonomiska resultat utan även efter

deras insats för skogsbruket och skogsindustrien i allmänhet.

Till detta kan läggas att allmänningsskogarna i Norrland till följd av

sin begränsade storlek — årliga avverkningen uppgick år 1961 och 1962

till ca 10 % av avverkningen på kronoskogarna inom samma område —

bättre kan utnyttja svängningarna i konjunkturerna än vad som gäller

för kronoskogarna. Den hänsyn till den lokala arbetsmarknaden som domänverket

måste ålägga sig behöver allmänningsskogarna icke ta, särskilt

som allmänningarna säljer omkring 80 % av sitt virke på rot medan av

kronoskogsvirket endast ca 10 % säljes på rot. Genom att allmänningsskogarna

tillämpar rotförsäljning i långt högre grad än domänverket och genom

att de utbjudna kvantiteterna är begränsade och därför ofta utgör

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1965

3

marginalkvantiteter kan allmänningarna därigenom tillgodogöra sig den

gynnsammare prisbildning, som gäller för denna försäljningsform i jämförelse

med försäljning av upphugget virke. En nämnvärd utökning av

allmänningsskogarna skulle emellertid medföra att man även vid inriktningen

av driften på dessa skogar finge vara beredd att ta samma hänsyn

till den lokala arbetsmarknaden som man nu måste göra på kronoskogarna.

Någon vinst för svenskt skogsbruk i dess helhet skulle därmed icke stå att

vinna.

Enligt motionärerna skulle ett överförande av kronomark till allmänningsskogar

och därmed till de inom bygden bosatta vara av positivt värde

ur lokaliseringspolitiska synpunkter. Detta påstående synes domänstyrelsen

svårförståeligt bl. a. mot bakgrund av den utredning rörande lokaliseringspolitiken,

som nyligen framlagts, och riksdagens därpå baserade beslut. 1

nämnda sammanhang har det varit en ledande princip att lokaliseringspolitiska

frågor skall behandlas ur en vidare synvinkel och efter en översiktlig

planering för större regioner än vad kommunerna utgör. Delta har

bl. a. tagit sig det konkreta uttrycket att industristöd framdeles icke

skall utbetalas direkt av kommunerna. Ur lokaliseringssynpunkt synes det

domänstyrelsen snarare vara motiverat att bibehålla ett starkt inslag av

kronoskogar i de områden där sysselsättningsunderlaget är vikande och där

kronoskogarna huvudsakligen är belägna. Det jämna avverkningsuttaget

och den därmed tryggade sysselsättningen för de anställda, som är en

huvudpunkt i målsättningen för kronoskogarnas skötsel, synes vara av

särskilt stort värde i nämnda bygder.

Statsskogsbruket har även sitt särskilda intresse genom att skogen kan

behandlas och redovisas som en fristående rörelse. Den decentraliserade

förvaltning som domänverket arbetar med har möjliggjort att inom alla

delar av vårt land man med hjälp av sakkunnig lokalpersonal har kunnat

praktiskt pröva sig fram till hur skogsbruk kan bedrivas utan att vara

belastat med särskild hänsyn till ägarens engagemang inom andra näringsgrenar.

Man kan nog också utan överdrift påstå att domänverket i sitt

centrala och lokala samarbete med andra skogsägare ofta kunnat utjämna

motsättningar på grund av sin oberoende och neutrala ställning. De erfarenheter,

som vunnits genom statens skogsinnehav, ha otta varit till nytta

för hela det svenska skogsbruket. Det räcker med att nämna t. ex. arbetskrafts-

och lönefrågor, väg- och transportfrågor, fastighetstaxering och

virkesmätning.

I domänverkets uppgifter ingår även sådana för vilka särskild ersättning

ej utgår, men vilka likväl belastar domänverksrörelsen, såsom att

handha jaktvården i riket liksom förvaltningen av nationalparkerna och

att utgöra ett allmänt remissorgan. De i senare tid alltmer växande kraven

att på kronans marker vidtaga åtgärder för fritidslivet har medfört ett

starkt engagemang från domänverkets sida. Detta har i stor utsträckning

resulterat i åtgärder som att hålla skogsbilvägarna trafikabla för allmänheten,

att iordningställa rastplatser, campingområden, strövstigar in. in.

Styrelsen ifrågasätter att dylika kostnadskrävande åtgärder, vilka även

medför utgifter för bevakning och underhåll, i samma utsträckning skulle

bli utförda om skogarna förvaltas i form av allmänningar.

Skogsstyrelsen har inhämtat yttranden från vissa skogsvårdsstyrclser.

De bär samtliga avstyrkt den i motionerna föreslagna utredningen. Styrelsen

uttalar för egen del, att enighet kring huvudlinjerna under lång tid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 år 1965

bär rått i den av statsmakterna förda politiken i fråga om det statliga

skogsägandet och anser sig inte heller finna att utvecklingen under senare

ar allmänt sett talar för någon radikal omprövning av densamma, innebärande

att staten skulle avhända sig stora delar av kronoskogarna. Tvärtom

synes, enligt skogsstyrelsen, de i olika avseenden ökande kraven från

samhället och medborgarna bestyrka värdet av att staten har direkt grepp

över tillräckliga skogsarealer.

Styrelsen, som sålunda inte funnit bärande skäl för den föreslagna utredningen,

har vidare anfört.

Skogsstyrelsen vill ansluta sig till den skepsis varmed motionärerna

själva inledningsvis behandlar möjligheterna att genomföra en entydig och

slutlig värdering av olika skogsägarekategorier och deras företräden. Den

debatt, som då och då blossar upp i dessa frågor, har visat hur vanskligt

det är att göra meningsfyllda ekonomiska jämförelser mellan olika former

för ägande och brukande av skog. Målet för skogsdriften måste ju i

rätt hög grad variera mellan så skilda former, som vi i det avseendet arbetar

med här i landet. När det gäller de av staten innehavda markerna, tillkommer

utöver skogsekonomiska bedömningar dessutom så många samhällsintressen

av olika slag att frågan kompliceras alldeles särskilt.

Förekomsten av skilda driftsformer i svenskt skogsbruk och diskussionerna

kring deras företräden har troligen haft betydelse som stimulans fölen

ökad effektivitet inom alla ägarekategorier. Ett fortlöpande studium av

dessa frågor både genom forskning och mera praktiska utredningar bör

också bedrivas och beröra även statsskogsbruket. Även om det företagsekonomiska

resultatet för dess de! ej är den enda bedömningsgrunden, bör

domänverket liksom andra samhällsföretag bli föremål för kontroll av att

den ekonomiska effektiviteten är acceptabel under hänsynstagande till de

i vidsträcktaste mening sociala funktioner, som verket har. Sådana undersökningar

sker också tid efter annan, men det kan inte vara lämpligt att

de utföras under sådana förutsättningar som motionären avsett.

Så genomgripande förändringar av ägarestrukturen som ifrågasätts i

motionen måste nämligen enligt skogsstyrelsens mening diskuteras utifrån

många andra bedömningsgrunder lika viktiga som eu eventuell skillnad i

avseende på det ekonomiska resultatet mellan olika driftsformer. Det är

dessutom att märka att motionärerna — eftersom de inte kunnat utgå från

att endast nuvarande jord- och skogsbrukare skulle få del i de hittills statsägda

skogarna — ifrågasatt kronoskogarnas överförande till en helt ny

form av samfundsägande om vars lämplighet och effektivitet man helt saknar

erfarenhet i varje fall när det gäller skogsbruk.

Lantbrnksshjrelsen avstyrker motionärernas hemställan, men framhåller,

att då motionerna innehåller synpunkter som bör vara av intresse för den

skogspolitiska utredning, som jordbruksministern nyligen aviserat i lagrådsremissen

av förslag til! ny jordförvärvslag, det vore lämpligt alt desamma

överlämnas till denna utredning. Styrelsen anför vidare.

Motionärerna anför vissa siffror rörande det ekonomiska resultatet av

kronoskogsbruket resp. allmänningsskogsbruket. Som emellertid motionärerna

även synes anse, kan man ej på grundval av dessa föreliggande

siffror göra någon säker jämförelse mellan dessa två former för skogsbruk.

Den av motionärerna resta frågan är av mycket stor jordpolitisk räck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 dr 1965

5

vidd. Den synes kunna föra in på en avveckling av statsskogsbruket helt

eller delvis. På grund av rent allmänna överväganden finner lantbruksstyrelsen

att denna frågeställning ej kan anses ha någon aktualitet och att

det sålunda icke synes föreligga anledning att vidtaga en särskild utredning

i ämnet.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR) framhåller i sitt remissutlåtande,

att även om skäl kan åberopas för motionärernas förslag

att en utredning borde bli riksomfattande, torde — med hänsyn till att

denna skulle bli mycket tidskrävande och enär i motionerna angivna jämförelseobjekt

synes vara kommensurabla i högre grad än vad som torde

vara fallet i landet i övrigt — övervägande skäl tala för att en utredning

tills vidare begränsas att omfatta övre Norrland, förslagsvis Norrbottens

och Västerbottens län. Riksförbundet har för övrigt anfört följande.

SSR vill för sin del särskilt framhålla nödvändigheten av att vid en lönsamhetsjämförelse

räkna med de förändringar i kapitalvärdena som kan

ha inträffat under jämförelseperioden. Om denna är kort — såsom i detta

fall endast ett år — framträder svårigheten härvid särskilt markerat. Skillnaderna

i de redovisade resultaten från kronoskogar resp. allmänningsskogar

är emellertid så betydande att SSR finner det angeläget att de blir föremål

för närmare analys genom objektiv expertis. Skulle en sådan analys

ge vid handen att det föreligger klara .skillnader i lönsamhet, som hänför

sig till förvaltningsformen, finner SSR detta vara ett skäl att närmare överväga

i vilka fall en överföring av kronoskogar till allmänningsskogar bör

komma till stånd.

Utskottet. I motionerna I: 564 och II: 669 har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och därav föranledda

förslag rörande överförande av kronoskog till allmänningar för socknar

eller andra lämpliga geografiska områden. Av de instanser, som yttrat sig

över motionerna, har domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen avstyrkt motionsyrkandet

medan Sveriges skogsägareföreningars riksförbund uttalat sig

för en viss, mera begränsad utredning i ämnet. Lantbruksstyrelsen har i

sammanhanget erinrat om att det av motionärerna väckta spörsmålet är

av stor jordpolitisk räckvidd. På grund av allmänna överväganden har styrelsen

icke funnit frågeställningen ha någon aktualitet f. n. Icke heller

utskottet har funnit bärande skäl för den nu begärda utredningen. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må lämna motionerna 1: 564 och II: 669 utan

åtgärd.

Stockholm den 16 november 1965

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27 år 1965

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Carl

Eskilsson, Mossberger, Hermansson, Magnusson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Manne Olsson och Wanhainen;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie,. Lindström, Johanson

i Västervik*, Nilsson i Lönsboda, Jonasson, Lundmark, Trana, Johansson

i Simrishamn*, Hedin och Berndtsson*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Lage Svedberg, Mossberger, Magnusson, Manne Olsson, Wanhainen,

Lindström. Johanson i Västervik, Lundmark, Trana och Johansson

i Simrishamn, vilka ansett, att utskottet bort anföra:

»I motionerna 1:564 ---(lika med utskottet)---utredning i

ämnet. Lantbruksstyrelsen har i sammanhanget erinrat om att det av motionärerna

väckta spörsmålet är av stor jordpolitisk räckvidd och synes kunna

föra in på frågan om en avveckling av statsskogsbruket helt eller delvis. På

grund av allmänna överväganden har lantbruksstyrelsen icke funnit frågeställningen

ha någon aktualitet. Icke heller---(lika med utskottet)

—--begärda utredningen.»

ESSELTE AB. STHLM 63

B14767

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.