Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande älgjakt m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1965-03-16 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1965:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande älgjakt m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ''i år 1965

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa frågor rörande älgjakt m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 22 januari 1965 dagtecknad proposition, nr 19, vilken hänskjutits

till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förordats i propositionen utfärda bestämmelser

beträffande användningen av älgskadefonderna och regleringsfonden, dels

godkänna vad i propositionen förordats i fråga om älgavgift, dels ock

godkänna vad i propositionen förordats om överförande av tillsynen över

jakten och viltvården till statens naturvårdsnämnd.

1 propositionen har lämnats redogörelse för dels 1949 års jaktutrednings

betänkande angående älgfrågan (SOU 1964: 11), dels 1961 års kronhjortsutrednings

betänkande angående kronhjortsreservat in. m. (SOU

1964: 25), dels ock över nämnda betänkanden avgivna remissyttranden. Vidare

har anmälts skrivelse från landshövdingen i Malmöhus län i sistberört

ämne.

Utskottet torde i förevarande delar få hänvisa till propositionen.

Efter förenämnda redogörelser har departementschefen anlört följande.

»Sedan lång tid tillbaka har rätten till jakt efter älg reglerats i syfte att

skydda älgstammen mot utrotning men också att förhindra dess tillväxt och

utbredning i inte önskvärd omfattning. Under efterkrigstiden har älgstammen

vuxit från omkring 47 000 djur 1945 till f. n. ungefär 120 000. Antalet

fällda älgar har under den senaste femårsperioden uppgått till omkring

Ö0 000 per år.

1949 års jaktutredning har i sitt betänkande rörande älgfrågan, för vilket

redogjorts i det föregående, lagt fram förslag om ändrade regler lör älgjaktens

organisation. Utredningen har därvid framhållit, att nuvarande ordning

för denna jakt är förenad med åtskilliga brister. Denna uppfattning delas

av nära nog samtliga remissinstanser. Bl. a. har uttalats, att det visat

sig svårt att med nuvarande bestämmelser reglera älgstammens storlek. Särskilt

bär anmärkts, att den korta allmänna jakttiden medverkat till för låg

avskjutning och försvårat en rationell och biologiskt riktig beskattning av

älgstammen.

1 liihang till riksdagens protokoll 1965. 10 samt. Nr I

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1965

Enligt min mening är det angeläget, att i landets fauna alltjämt ingår en

livskraftig älgstam. Den lämpliga storleken och lokaliseringen av denna

måste givetvis avvägas med hänsyn till de betydande skador som kan orsakas

av en alltför talrik älgstam. Utöver skador av materiell art på gröda och

annan egendom uppkommer inte sällan personskador vid kollisioner mellan

motorfordon och älgar. Under senare år har älgskadorna visat en tendens

att öka. Enligt senast tillgängliga uppgifter har ersättningarna för skador på

grödor uppgått till i runt tal 1,2 milj. kr. per år och antalet ansökningar om

bidrag på grund av kollisioner till över 250. Mot bakgrunden härav och då

älgstammen f. n. synes öka relativt snabbt anser jag, att i vart fall inom

vissa områden en icke obetydlig minskning av stammen är motiverad.

Jaktutredningens förslag innebär, att den allmänna jakttiden för älg i

vissa län på försök slopas och att i stället jakten i sin helhet regleras genom

att länsstyrelsen utfärdar licens för att inom angiven tid fälla visst antal

djur inom särskilda älgjaktområden. Försöksverksamheten bör enligt utredningen

efter hand utsträckas till övriga län. Utredningen anser, att genom

denna ordning avskjutningen bättre kan anpassas efter de lokala förhållandena

och att djurskyddssynpunkter kan tillgodoses i större utsträckning.

Ett flertal remissinstanser har ställt sig positiva till en försöksverksamhet

i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Andra

remissinstanser åter har pekat på de problem utredningens förslag kan medlöra

för jakträttsinnehavare som endast disponerar mindre markområden.

Det har även anmärkts att kostnaderna för administrationen av den reglerade

älgjakten ej utretts.

För min del anser jag, att det är värdefullt att pröva eu reglerad älgjakt

enligt utredningens tankegångar i några län där intresse föreligger. Med

hänsyn till de invändningar som framkommit vid remissbehandlingen bör

dock formerna för regleringen ytterligare övervägas innan försöksverksamheten

igångsätts. Vid övervägandena bör också beaktas, att administrationskostnaderna

för försöksverksamheten i möjlig mån begränsas. Jag avser

att föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt den centrala tillsynsmyndigheten

för jakten att etter överläggningar med berörda myndigheter och organisationer

undersöka hithörande frågor. När uppdraget redovisats, vill jag ånyo

anmäla frågan om försöksverksamheten. I samband därmed bör även prövas

om beslutanderätt i fråga om försöksverksamheten kan delegeras till

underordnad myndighet. Administrationskostnaderna för försöksverksamheten

bör bestridas ur regleringsfonden.

Den nu angivna begränsade försöksverksamheten löser inte helt frågan

att i erforderlig omfattning minska älgstammen. I viss anslutning till jaktutredningens

nyss nämnda förslag synes det lämpligaste sättet att nå eu

sådan minskning vara att utvidga den lieensreglerade jakten. Särskilt inom

områden, där älgskador på grödor eller kollisioner mellan motorfordon och

älg är ofta förekommande, bör därför nuvarande bestämmelser i fråga om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 196ö

3

licensgivning uppmjukas. Sålunda bör kraven på licensområdes slorlek och

beskaffenhet mildras. Jakträttsinnehavare, som var för sig inte disponerar

tillräcklig areal, bör ha möjlighet att få licens om de går samman för att gemensamt

bedriva älgjakt inom lämpligt område. Nu angivna principer för

licensgivning bör i tillämpliga delar även iakttas då domänstyrelsen upplåter

jakträtt till älg på kronomark. Den ökade licensjakten kan medföra vissa

olägenheter för allmänhetens friluftsliv. Det hör därför vid prövning av licensansökningar

övervägas att i vart fall inom områden, som är attraktiva

ur friluftssynpunkt, i licenserna föreskriva att jakt ej får ske lördagar och

söndagar.

Om det visar sig att utvidgad licensjakt ej är till fyllest för att inom ett

område nedbringa älgstammen till lämplig omfattning, bör med stöd av särskilda

bestämmelser i jaktstadgan den allmänna jakttiden för älg inom området

utsträckas. ,

Sedan erfarenheter vunnits av såväl försöken med helt reglerad älgjakt

som den liberalare licensgivningen bör hela frågan om älgjaktens organisation

prövas på nytt. Jag avser därför att föreslå Ivungl. Maj:t att uppdra åt

den centrala tillsynsmyndigheten afl följa utvecklingen på området och då

så bedöms lämpligt inkomma med förslag.

Angivna ändringar i fråga om regleringen av älgjakten torde ej kräva

medgivande av riksdagen.

1 fråga om ersättning för älgskador samt storleken och användningen av

avgifterna för fällda älgar har jaktutredningen föreslagit vissa ändringar i

nu gällande bestämmelser. I likhet med utredningen anser jag, att ersättning

regelmässigt bör kunna utgå även till innehavare av brukningsenhet

där den odlade arealen är större än 20 hektar. Vid min prövning av de förslag

till ny arealgräns, som framförts av utredningen och remissinstanserna,

har jag stannat för att i viss överensstämmelse med vad som gäller för bidrag

till jordbrukets rationalisering ersättning som regel bör erhållas för skador

på brukningsenheter av högst tvåfamiljs jordbruks storlek. Med hänsyn till

att tvåfamilj sjordbruks areal kan variera är det dock av administrativa skäl

lämpligt att i förevarande sammanhang tillämpa en fast arealgräns. F. n.

synes denna böra bestämmas till 40 hektar odlad jord men Kungl. Maj :t

bör äga vidta av utvecklingen motiverade anpassningar. Även i fortsättningen

bör möjlighet finnas att, om särskilda skäl föreligger, medge ersättning

även om arealen är större. Såsom särskilt skäl bör kunna anses

att en anmärkningsvärt stor skada inträffat eller att en arrendator på grund

av bestämmelser i arrendekontraktet saknar möjlighet alt genom jakt eller

älg eller på annat sätt erhålla kompensation. Frågan om i sådant fall ersättningen

bör utgå med jämkat belopp får prövas i varje ärende.

Jaktutredningen har föreslagit, att den skadelidande vid älgskada skall

stå självrisk med 100 kr. men att den som får ersättning, till skillnad från

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4 år 1!)<>5

vad som nu gäller, skall gottgöras även kostnaderna för skadans värdering.

För min del anser jag, att ersättning inte bör utgå vid skador av ringa omfattning.

Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj :t äga fastställa ett belopp under

vilket ersättning ej utgår. F. n. synes detta belopp, såsom bl. a. lantbruksstyrelsen

förordat, böra bestämmas till 200 kr. Med hänsyn till att

något generellt avdrag från ersättningen på grund av självrisk ej bör ske

finner jag ej skäl biträda förslaget att ändra nuvarande ordning för bestridande

av värderingskostnaden. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela bestämmelser rörande värderingsförfarandet.

I likhet med nära nog samtliga remissinstanser anser jag'', att hittillsvarande

princip att ersättning inte skall utgå för skador på skog inte bör frångås.

I det föregående har jag berört den stigande frekvensen av sammanstötningar

mellan motorfordon och älg. Utöver en minskning av älgstammen

inom berörda områden anser jag, att även andra åtgärder bör vidtas i syfte

att förebygga dessa olyckor. Det torde behövas intensifierade undersökningar

och försök för att utröna lämpliga åtgärder för att hålla älgarna borta

från livligt trafikerade vägar. Därjämte torde ökad upplysning om älgarnas

vanor kunna vara till gagn. Jag tillstyrker jaktutredningens förslag, att

älgskadefonden i vederbörande län tas i anspråk för de bidrag med anledning

av skador vid kollisioner inom länet mellan motorfordon och älg, vartill

medel nu disponeras ur jaktvårdsfonden. Därutöver hör den centrala

regleringsfonden få utnyttjas för att bestrida kostnaderna för undersökningar,

försök och upplysning för att förebygga älgskador av bl. a. förevarandc

slag.

Den centrala regleringsfonden, som alltjämt bör tillföras högst 10 procent

av inflytande älgavgifter, bär vidare användas för att täcka brist i länens

älgskadefonder på medel för skadeersättningar och för jaktvårdsändamål,

som hänger samman med älgjakten. Såsom förut nämnts bör ur den centrala

fonden även bestridas administrationskostnaderna för försök med reglerad

älgjakt. Beslut om ersättning för älgskador och om disposition i övrigt

av medel ur fonderna bör fattas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer.

Den avgift som skall erläggas för varje fälld älg har genom beslut av

1951 års riksdag (prop. 189, L3U 14, rskr. 327) fastställts till lägst 15 kr.

och högst 100 kr. Med hänsyn till det ökade medelsbehovet för skadeersättningar

tillstyrker jag jaktutredningens förslag att fastställa älgavgiftens

minimi- och maximibelopp till 30 respektive 200 kr. Såsom utredningen

föreslagit förordar jag vidare, att Kungl. Maj :t skall äga rätt att, då särskilda

skäl föreligger, fastställa högre maximibelopp än 200 kr. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t bestämmer att årligen

för varje län besluta om älgavgift. Den älgavgift, som skall erläggas

vid underlåtenhet att lämna uppgift om antal fällda älgar eller vid oriktig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i är W65 5

sådan uppgift, bör iiksorn för närvarande utgå med maximibelopp. Motsvarande

bör gälla för älg som fälls vid olaga jakt eller vid olovlig jakt på

annans jaktområde.

De myndigheter och organisationer som yttrat sig över betänkandet

angående kronhjortsreservat m. in. är i stort sett ense om att frågan om

kronhjortens bevarande inte ännu tillräckligt belysts och att ställning i

reservatfrågan inte bör tas förrän resultatet av viltforskningsrådets undersökningar

föreligger.

Jag delar remissinstansernas nyss angivna åsikt. Ställning till frågekomplexet

bör sålunda inte tas förrän vissa ytterligare överväganden skett. Jag

avser därför föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt domänstyrelsen och statens

naturvårdsnämnd att i samråd med viltforskningsrådet fortsätta undersökningarna

rörande kronhjortens bevarande.

Mot denna bakgrund är jag inte beredd förorda förslaget om ersättning

av statsmedel för kronhjortens skadegörelse. Om mera betydande skador

förekommer på gröda bör enligt min mening länsstyrelsen äga meddela vederbörande

jakträttsinnehavare särskilt tillstånd att fälla kronhjort. Jag

ämnar återkomma till Kungl. Maj :t med förslag till ändrade bestämmelser

i ämnet.

I prop. 1963: 136 uttalade jag, på anförda skäl, att den länge aktuella

frågan om obligatorisk ansvarighetsförsäkring för jägare eller ett speciellt

jaktskadeskydd i annan form enligt min mening kunde avföras från dagordningen.

Riksdagen intog emellertid en annan ståndpunkt och anhöll

(rskr. 1963:387) att frågan om jaktskadeskydd ånyo skulle tas upp till

övervägande. Sedan dess har Svenska jägareförbundet med ett försäkringsbolag

slutit ett ramavtal som ger de till förbundet anslutna länsjaktvårdsföreningarna

möjlighet att på angivna villkor teckna kollektiv ansvarighetsförsäkring

för sina direkt anslutna medlemmar i deras egenskap av jägare.

Riksdagens anhållan synes nu lämpligen böra föranleda den åtgärden, att

den centrala tillsynsmyndigheten för jakten får i uppdrag att följa skadeutvecklingen

och göra de framställningar i ämnet, som därvid kan finnas

påkallade. Jag avser därför att återkomma till Kungl. Maj :t med förslag

att sådant uppdrag lämnas.

Slutligen vill jag ta upp frågan om att överföra den centrala tillsynen av

jakten och viltvården från domänstyrelsen till statens naturvårdsnämnd.

Denna fråga berördes av 1960 års naturvårdsutredning. Vid remissbehandlingen

av utredningens betänkande uttalade sig domän styrelsen för en sådan

överföring. Liknande uppfattning hyste Svenska jägareförbundet och

Jägarnas riksförbund. Vid anmälan av betänkandet i prop. 1963: 71 uttalade

jag, att det utan tvekan förelåg ett nära samband mellan naturvården

samt jakt- och viltvården. Jag finner det lämpligt, alt principbeslut nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr I år 1965

fattas att överföra tillsynen över jakten och viltvården från domänstyrelsen

till statens naturvårdsnämnd. Om riksdagen bifaller vad jag förordat, bör

de med överförandet sammanhängande detaljfrågorna kunna utredas i sådan

tid att de förslag, som är av beskaffenhet att böra underställas riksdagen,

kan föreläggas 1966 års riksdag och överförandet ske den 1 juli

1966. I samband därmed bör även prövas i vilken omfattning en ytterligare

delegering av beslutanderätt i jakt- och viltvårdsfrågor kan ske från Kungl.

Maj :t till underlydande myndigheter.»

Utskottet har i delta sammanhang behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) I: 597 av herrar Wikberg och Suanström, likalydande med II: 694 av

herr Gustavsson i Alvesta in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av trågan om i vilken

ordning och efter vilka grunder ersättning för person- och sakskada

må utgå till trafikant som lider skada eller förlust genom eu olyckshändelse

i trafiken, orsakad av att en älg eller ett rådjur plötsligt sprungit ut

på vägen,

2) 1:634 av herr Rönnberg in. fl. och II: 749 av herr Lundmark m. fl.,

i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte med bifall till

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 uttala dels att vid försöksverksamhet med

reglerad älgjakt må prövas liberalare regler för älgavgift i fall där jägaren

förlorar skadskjutet byte till annans jakträttsområde, under förutsättning

att jägaren i övrigt iakttagit jaktstadgans föreskrifter, dels att försöksverksamheten

må uppta till prövning en inskränkning av tiden för licensjakt

till 15 dagar, i varje fall inom övre Norrland,

3) I: 635 av herr Karlsson, Helge, m. fl., likalydande med II: 759 av herr

Hedin in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj:t vid överarbetning av förslaget

till reglerad älgjakt måtte beakta vad i motionerna anförts samt medge

att jämsides med det förslag som översynen kan ge anledning till jämväl

andra förslag må kunna få prövas i de län där jägaropinionen och länsstyrelsen

stöder sådant förslag,

4) II: 751 av herr Hamrin i Kalmar, i vilken motion hemställts, att riksdagen

måtte besluta alt såsom sin mening ge till känna att i avvaktan på utredning

om formerna för eu försöksverksamhet med reglerad älgjakt den

allmänna jakttiden måtte utsträckas till ett större antal dagar med rätt all

under denna tid även skjuta älgkalv, gällande de län där älgstammen inom

den närmaste tiden bör decimeras,

5) l: 636 av herr Larsson, Xils Theodor, likalydande med II: 752 av herrar

Jonasson och Börjesson i Glömminge, vari hemställts, dels att riksdagen

vid sin behandling av proposition nr 19 måtte a) som sin mening uttala,

att försöksverksamhet med reglerad älgjakt inte må företas utan att riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 1965

7

dagen ges tillfälle att yttra sig, b) besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om

utredning av frågan om ersättning till markägare för älgskada på skog, c)

besluta att kostnader för värdering av älgskada må täckas genom medel ur

älgskadefond, d) för sin del besluta att ersättning för skador förorsakade

av kollision mellan motorfordon och älg må regleras genom trafikförsäkring

å motorfordon samt e) i övrigt beakta vad i motionerna anförts, dels

alt vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till författningsändringar

med anledning av d),

6) •: 638 av herr Wikberg och herr Gustafsson, Nils-Eric, och 11:753

av herr Larsson i Norderön m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 19 måtte dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att komplettera den i propositionen föreslagna försöksverksamheten

i fråga om reglerad älgjakt med en parallellt bedriven försöksverksamhet

med allmän jakt i enlighet med vad i motionerna har anförts, samt

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att ovannämnda frågor rörande älgjaktens

utformning på nytt måtte underställas riksdagen för prövning, sedan

erforderliga erfarenheter vunnits av försöksverksamheten, dels medge att

befogenhet att fastställa älgavgift överflyttas från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna,

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

av bestämmelserna rörande älgskadefonden i syfte att medge att

ersättning från fonden må kunna utgå även för skada å växande skog,

7) II: 754 av herr Lundberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 19 angående vissa frågor rörande

älgjakt m. in.,

8) 1: 637 av herr Olsson, Erik, och herr Lundin, likalydande med II: 755,

av herr Wikner m. fl., i vilka motioner hemställts, i första hand, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att försöksverksamheten

med reglerad älgjakt ej genomförs, samt, i andra hand, om detta yrkande ej

skulle bifallas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att en kommitté tillsätts med den sammansättning och med det uppdrag

motionärerna skisserat och att erforderliga ekonomiska resurser ställs till

kommitténs förfogande.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde utskottet få hänvisa

till motionerna II: 694, II: 749, II: 750, II: 751, II: 752, II: 753, II: 754

och 11:755.

Utskottet. I propositionen erinras om att rätten till jakt sedan lång tid

tillbaka reglerats i syfte att skydda älgstammen mot utrotning men också att

hindra dess tillväxt och utbredning i inte önskvärd omfattning. Vidare har

framhållits, att älgstammen bör beskattas på ett biologiskt riktigt sätt för

att åstadkomma god kvalitet. Såsom framgår av propositionen är emellertid

nuvarande ordning för älgjakten förenad med åtskilliga brister. Sedan 1945

har sålunda älgstammen i riket ökat från omkring 47 1100 lill ungefär 120 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr I år 11)65

djur. Vidare liar älgskadorna under senare år visat en tendens att öka. Mot

bakgrunden härav anser departementschefen att i vart fall inom vissa områden

en inte obetydlig minskning av stammen är motiverad. I syfte att ernå

säkrare metoder för att hålla älgstanmiens storlek inom lämpliga gränser har

departementschefen, såsom framgår av den föregående redogörelsen, funnit

det värdefullt afl i några län där intresse föreligger försöksvis pröva en

reglerad älgjakt enligt tankegångar som redovisats av 1949 års jaktutredning.

Med hänsyn till vissa invändningar som framkommit vid remissbehandlingen

avses dock formerna för regleringen in. in. ytterligare övervägas,

innan försöksverksamheten igångsätts. Departementschefen framhåller,

att den angivna begränsade försöksverksamheten emellertid inte helt

löser frågan att i erforderlig omfattning minska älgstammen. Det lämpligaste

sättet alt nå en sådan minskning liar departementschefen funnit vara

att utvidga den licensreglerade jakten. Skulle det visa sig att utvidgad licensjakt

ej är till fyllest för detta ändamål, bör enligt departementschefens

mening den allmänna jakttiden för älg inom området utsträckas med stöd

av särskilda bestämmelser i jaktstadgan. Sedan erfarenheter vunnits av såväl

försöken med helt reglerad älgjakt som den liberalare licensgivningen

avses hela frågan om älgjaktens organisation prövas på nytt.

Angivna ändringar i fråga om regleringen av älgjakten synes, såsom departementschefen

anfört, ej kräva medgivande av riksdagen. För bedömningen

av de förslag som framlagts i propositionen är det emellertid enligt utskottets

mening värdefullt att de gjorda övervägandena i frågan nu redovisats

för riksdagen.

i motionerna I: 634 och II: 749, I: 635 och II: 750, I: 636 och II: 752 samt

1: 638 och II: 753 har framförts olika synpunkter och önskemål i anslutning

till den planerade försöksverksamheten. Härvid har bl. a. framhållits att

jämsides med den försöksverksamhet med reglerad älgjakt vartill i propositionen

nämnd översyn kan ge anledning, jämväl andra system må kunna

efter Kungl. Maj :ts prövning tillämpas i län, där jägaropinionen och länsstyrelsen

stöder sådant förslag, ävensom att sagda verksamhet måtte kompletteras

med en parallellt bedriven försöksverksamhet med allmän jakt. Vidare

har bl. a. förordats att försöksverksamheten tidsbegränsas till högst

fem år samt att försök endast bedrivs i de län där verksamheten allmänt

accepteras av länsmyndigheter och jakträttsinnehavare.

Innan försöksverksamheten påbörjas, avses formerna för denna ytterligare

komma att prövas av Kungl. Maj :t. Det bör härvid öppnas möjlighet atl

pröva annat system för älgjakt än det i propositionen föreslagna om det

inom något län finns ett allmänt önskemål härom. Utskottet, som i princip

finner det lämpligt att försöksverksamheten bedrivs efter olika system,

utgår från att de i angivna motioner framförda synpunkterna och önskemålen

rörande verksamhetens utformning kommer atl i möjligaste män

beaktas av Kungl. Maj:t vid frågans vidare handläggning. Med hänsyn här
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4 år 1965

9

till synes någon åtgärd frän riksdagens sida i anledning av vad i motionerna

härutinnan anförts ej vara nödvändig. I motionerna I: 636 och II: 752

har lörutsatts, att riksdagen, sedan Ivungl. Maj :t ytterligare övervägt formerna

för försöksverksamheten, föreläggs förslag om utformningen av

ifrågavarande verksamhet innan densamma igångsätts. Utskottet kan för

sin del inte finna detta vara erforderligt. Däremot anser sig utskottet böra

instämma i yrkandet i motionerna I: 638 och II: 753 så till vida, att utskottet

föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar önskemål om

att frågan rörande älgjaktens utformning på nytt anmäls för riksdagen,

sedan erforderliga erfarenheter vunnits av försöksverksamheten.

Vad gäller det i motionerna I: 634 och II: 749 gjorda uttalandet till förmån

för en inskränkning av tiden för licensjakt till 15 dagar, i varje fall

inom övre Norrland, vill utskottet framhålla angelägenheten av att tiden för

licensjakt i möjligaste mån begränsas med hänsyn bl. a. till allmänhetens

friluftsliv. Mot bakgrunden av vad departementschefen anfört i denna fråga

förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t även kommer att beakta de i nyssnämnda

motioner sålunda anförda synpunkterna. Någon åtgärd från riksdagens

sida i anledning av förevarande motionsyrkanden synes därför inte erforderlig.

1 motionen II: 751 har hemställts, att riksdagen måtte besluta att såsom

sin mening ge till känna att i avvaktan på utredning om formerna för försöksverksamheten

den allmänna jakttiden mätte utsträckas med rätt att

även skjuta älgkalv, gällande de län där älgstammen inom den närmaste tiden

bör decimeras. Utskottet får, med erinran jämväl om att angivna åtgärdet

kan vidtas och på sina håll redan vidtagits inom ramen för gällande

bestämmelser, för sin del föreslå att motionen lämnas utan åtgärd.

De i propositionen framlagda förslagen innefattar bl. a. hemställan om

bemyndigande för Kungl. Maj :l att utfärda vissa bestämmelser beträffande

anv ändningen av älgskadefonderna och regleringsfonden.

I fråga om ersättning för älgskador anför departementschefen bl. a., att sådan

inte bör utgå vid skador av ringa omfattning. Med hänsyn härtill föreslås

Kungl. Maj:t äga fastställa ett belopp under vilket ersättning ej utgår.

Beloppet anses f. n. böra bestämmas till 200 kr. Enligt departementschefens

mening bör något generellt avdrag från ersättningen på grund av

självrisk ej göras. Enligt ett av jaktutredningen framlagt förslag bör emellertid

den som utsätts för älgskada stå självrisk med lägst 100 kr. Utredningen

föreslår vidare, att till skillnad från vad nu gäller — ersättning för värderingskostnader

i fortsättningen skall utgå av medel ur älgskadefonden i de

fall då skadeersättning beviljas. Utskottet finner flera skäl tala för den av

jaktutredningen intagna ståndpunkten i dessa frågor. På grund härav och i

anledning av'' i motionsparet 1: 636 och II: 752 framställt yrkande i sammanhanget

vill utskottet framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t vid ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr ''i år 1965

formningen av bestämmelser rörande värderingsförfarandet överväger sådan

ändring i förevarande avseende som föreslagits av utredningen.

Enligt propositionen bör ersättning för älgskador i fortsättningen kunna

utgå till innehavare av brukningsenhet, där den odlade arealen uppgår till

högst 40 hektar, doek med rätt för Kungl. Maj:t att vidta av utvecklingen

motiverade anpassningar. Om särskilda skäl föreligger skall möjlighet finnas

att medge ersättning även om arealen är större. Vad sålunda föreslagits

föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet utgår därvid från att

undantagsregeln bör kunna tillämpas förhållandevis generöst.

I motionerna I: 630 och II: 752 samt I: 638 och II: 753 påyrkas utredning

rörande möjligheterna att medge ersättning för älgskador på skog. Med hänvisning

till de betydande svårigheterna att värdera sådana skador och enär

jämväl möjligheter föreligger till viss utvidgad licensjakt, om växande skog

tillfogats mera omfattande skador av älg, avstyrker utskottet bifall till nämnda

motionsyrkanden. I detta sammanhang torde utskottet få erinra om atl

älg, som nedlagts vid nyssnämnd licensjakt, tillfaller kronan, medan vid

motsvarande licensjakt på älg, som orsakar skada på odlad mark, nedlagd

älg tillfaller jakträttsinnehavaren. Enligt utskottets mening talar skäl för

att ifrågavarande bestämmelser ändras så alt jämväl i det första fallet jakträttsinnehavaren

skall äga behålla nedlagd älg.

Vad gäller användningen av avgifterna för fällda älgar föreslås i propositionen

bl. a. att älgskadefonden i vederbörande län skall få tas i anspråk

för de bidrag med anledning av skador vid kollisioner inom länet mellan

motorfordon och älg vartill medel nu disponeras ur jaktvårdsfonden.

Häremot har utskottet ej något att erinra. Emellertid talar enligt utskottets

mening skäl för att en översyn av hithörande problem kommer till stånd,

särskilt med tanke på att även nu ifrågavarande skador visat eu tendens

att öka under senare år. Utskottet ansluter sig därför till det i motionerna

1:597 och 11:694 framförda yrkandet härom. Med hänvisning till att

nämnda översyn måste komma att innefatta en prövning jämväl av de i

motionerna I: 636 och II: 752 framlagda förslagen beträffande reglering av

kollisionsskador genom trafikförsäkring å motorfordon, m. m., synes nämnda

motionsyrkanden ej böra föranleda någon särskild åtgärd.

I propositionen har hemställts om godkännande av vissa ändringar beträffande

älgavgiften. Vad Kungl. Maj :t härutinnan föreslagit kan utskottet

tillstyrka. Utskottet har däremot ej funnit anledning biträda det i förevarande

sammanhang framställda yrkandet i motionerna I: 638 och II: 753 om

överflyttande av befogenheten att fastställa älgavgift från Kungl. Maj :t till

länsstyrelserna. Utskottet vill erinra om att enligt propositionen Kungl. Maj :l

skall äga delegera nämnda befogenhet till myndighet. Ej heller har utskottet

ansett någon åtgärd erforderlig i anledning av yrkandet i motionerna 1: 634

och II: 749 om prövning av liberalare regler för älgavgift i vissa fall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr \ år 1965 11

Vad i propositionen anförts med anledning av 1961 års kronhjortsutrednings

betänkande angående kronhjortsreservat in. m. föranleder ingen erinran

från utskottets sida. Med hänsyn till omfattningen av de skador som

kronhjorten årligen förorsakar vill dock utskottet för sin del betona angelägenheten

av att frågan om kronhjortens bevarande bringas till en snar och

effektiv lösning.

De uttalanden och förslag i propositionen, vilka ej särskilt berörts i det

föregående, har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottets i det föregående redovisade ställningstaganden innebär, att utskottet

ej biträder yrkandet i motionen II: 754 om avslag å förevarande proposition

liksom ej heller yrkandet i motionerna I: 637 och II: 755 i vad de

avser genomförandet av försöksverksamheten. Utskottet avstyrker likaledes

i sistnämnda motionspar i andra hand framlagt förslag om inrättande av

en särskild kommitté för uppföljning av försöksverksamheten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. avslå motionen 11:754 samt motionerna 1:637 och II:

755, samtliga motioner såvitt avser försöksverksamhetens

genomförande,

II. lämna motionen II: 754 i övrigt utan bifall,

III. lämna utan åtgärd motionerna 1:635 och 11:750

samt motionen II: 751 ävensom, såvitt avser ändringar i

fråga om regleringen av älgjakten, motionerna I: 634 och

II: 749 samt I: 636 och II: 752,

IV. i anledning av motionen I: 638 och II: 753, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala önskemål om

att frågan rörande älgjaktens utformning på nytt måtte anmälas

för riksdagen, sedan erforderliga erfarenheter vunnits

av försöksverksamheten med reglerad älgjakt,

V. med bifall till motionerna I: 597 och II: 694 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om utredning av frågan om i

vilken ordning och efter vilka grunder ersättning för person-

och sakskada må utgå till trafikant som lider skada

eller förlust genom olyckshändelse i trafiken, orsakad av

älg eller rådjur,

VI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 636 och II: 752, såvitt desamma avser kostnader för

värdering av älgskada, ävensom med avslag å nyssnämnda

motioner, såvitt de i övrigt berör förevarande punkt, samt

motionerna I: 638 och II: 753, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som förordats i det föregående utfärda bestämmelser

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4 år 1965

beträffande användningen av älgskadefonderna och regleringsfonden,

VII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 634 och II: 749 samt I: 638 och II: 753,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad i det

föregående förordats i fråga om älgavgift,

VIII. lämna utan åtgärd motionerna 1:637 och 11:755

samt I: 638 och II: 753, samtliga motioner såvitt de ej behandlats

i det föregående,

IX. godkänna vad i propositionen förordats om överförande

av tillsynen över jakten och viltvården till statens

naturvårdsnämnd, samt

X. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

i anledning av propositionen anfört angående rätt

till nedlagd älg vid viss licensjakt.

Stockholm den 16 mars 1965

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR NILSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit,

såvitt avser utskottets hemställan under I. och II.:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Carl Eskilsson,

Mossberger, Gunnar Pettersson*, Isacson, fru Nilsson*, herrar Wanhainen*,

Erik Svedberg* och Tågmark;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie*, Lindström, fru

Lindskog, herrar Antby, Persson i Skänninge, Jonasson, Lundmark, Trana,

Hedin och Jönsson i Ingemarsgården;

samt såvitt avser hemställan under III.—IX.:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Carl Eskilsson,

Mossberger, Hedström, Isacson, fru Nilsson*, herrar Wanhainen*,

Skärman och Tågmark;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie*, Lindström, Persson

i Skänninge, Nilsson i Lönsboda, Jonasson, Lundmark, Trana, Hedin, fru

Lindberg och herr Jönsson i Ingemarsgården.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ''i år 1965

13

Reservation

av herrar Tågmark och Jonasson, vilka ansett att

dels den del av utskottets utlåtande, som på s. 8 börjar med orden »Angivna

ändringar» och på s. 9 slutar med orden »av försöksverksamheten»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Älgjakten bedrivs f. n. dels under allmän jakttid, dels under särskild

jakttid genom s. k. licensjakt. Den av departementschefen föreslagna försöksverksamheten

i vissa län avses bedrivas enbart såsom licensjakt inom

särskilda s. k. älgjaktområden. Administrationskostnaderna för försöksverksamheten

bör eidigt departementschefen bestridas ur regleringsfonden.

1 motionerna I: 637 och II: 755 har hemställts, i första hand, att riksdagen

mätte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att försöksverksamheten med reglerad

älgjakt ej genomförs. Motionärerna anser i likhet med länsstyrelsen i

Jämtlands län, att tillräckliga skäl ej föreligger att på sätt 1949 års jaktutredning

föreslagit ändra det nuvarande systemet för älgjaktens bedrivande.

Den av utredningen uppställda målsättningen bör enligt motionärerna

i allt väsentligt kunna uppnås utan reglerad avskjutning. Motionärerna

anser även, att förslaget innebär väsentliga intrång i den fria jakträtt som

tillkommer markägarna. Förslaget innebär vidare enligt motionärernas mening,

att möjligheterna att få delta i älgjakt försvåras för de jägare som

saknar jaktmarker. I motionerna I: 636 och II: 752 har likaledes ifrågasatts,

om inte avsett resultat också skulle kunna ernås inom ramen för nu gällande

bestämmelser, exempelvis genom förlängning av den allmänna jakttiden

och en revidering av licensjaktbestämmelserna. Vidare borde det enligt

dessa motionärer vara möjligt att i större utsträckning ta till vara jaktvårdsområdenas

fördelar.

Utskottet finner de i nämnda motioner anförda skälen mot försöksverksamhetens

genomförande vara beaktansvärda. Utskottet vilt erinra om att

det redan nu finns s. k. jaktvårdsområden, vilkas verksamhet är reglerad

i jaktlagen. Inom denna på i princip frivillig väg åstadkomna jaktvårdsorganisation

förekommer samarbete även över arealgränserna rörande all

slags jakt — småviltjakt, rådjursjakt etc. samt älgjakt. Ett bifall till departementschefens

förslag innebär enligt utskottets mening, att eu dubbelorganisation

tillskapas, som komplicerar jaktfrågorna och som dessutom

kan befaras försvåra tillkomsten av nya jaktvårdsområden. Eu annan sannolik

följd är att denna dubbelorganisation blir mera kostnadskrävande.

Utskottet finner starka skäl tala för att jaktvårdsområdesverksamheten i

stället byggs ut både i fråga om innehåll och omfattning och att erforderliga

medel härför efter vederbörlig prövning ställs till förfogande. Trots all

extra medel erfordras härför måste enligt utskottets mening kostnaderna

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år Utdö

totalt sett ändock bli lägre och resultatet inte endast vad avser älgjakten

utan all jakt bli bättre än vid den föreslagna organisationen.

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet yrkandet i motionerna

1: 637 och 11: 755, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj :t uttala, att

försöksverksamheten med reglerad älgjakt ej genomförs. I anslutning härtill

förordar utskottet att riksdagen icke måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att använda

regleringsfonden till bestridande av administrationskostnader vid

försök med reglerad älgjakt.

Detta utskottets ställningstagande innebär även, att utskottet såvitt gäller

försöksverksamheten med reglerad älgjakt ansluter sig till yrkandet i motionen

11: 754 om avslag å förevarande proposition samt att utskottet finner

motionerna 1:634 och 11:749, 1:635 och 11:750, 1:636 och 11:752,

I: 637 och II: 755 ävensom I: 638 och II: 753 i vad däri framställts yrkanden

och önskemål i anslutning till uttalandena i propositionen beträffande

nämnda försöksverksamhet ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels andra stycket ås. 11 i utskottets utlåtande bort lyda sålunda:

»Utskottets i---- (lika med utskottet) —---att utskottet, utom

såvitt avser den planerade försöksverksamheten med reglerad älgjakt, ej

biträder yrkandet i motionen II: 754 om avslag å förevarande proposition.»

dels ock utskottets hemställan under I. och IV. bort lyda sålunda:

»I. med bifall till motionerna I: 637 och II: 755 samt i anledning

av motionen II: 754, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att i propositionen

framfört förslag beträffande försöksverksamhet med

reglerad älgjakt ej måtte genomföras,

IV. lämna utan åtgärd motionerna 1: 638 och II: 753, såvitt

däri framförts yrkande om visst riksdagens uttalande

i anslutning till förslaget rörande försöksverksamheten.»

MARCUS BOKTR. STHLM t%5 650033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa frågor rörande älgjakt m.m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten