Sök i Ratio Lex

Memorial med uppgift på vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

1965-02-09 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:1, Memorial med uppgift på vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

1

Nr 1

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på vissa vilande

förslag till ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla

följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande

antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Med avseende på förslagen under 1)—5) hänvisas till proposition nr 140

och konstitutionsutskottets utlåtande nr 19 vid 1964 års riksdag, med avseende

på förslaget under 6) till proposition nr 133 och konstitutionsutskottets

utlåtande mr 13 vid samma riksdag.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

1) Förslag

till

1 -i/

ändrad lydelse av §§ 39, 41 och 93 regeringsformen, §§ 53 och 67

riksdagsordningen samt § 2 successionsordningen

, '',\V\ v.t,''•

(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsåndrings
förslaget)
Regeringsformen
8

39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig

ej med rikets styrelse eller utöve

den konungsliga makten, så länge

han utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro,

i Hans namn, av den till tronföljden

närmast berättigade prins,

om han uppnått myndig ålder. Han

styre såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt

denna regeringsform; dock må

han ej adeligt stånd och värdighet

förläna, eller till grevligt och friherreligt

stånd upphöja, eller riddarevärdighet

utdela; ävensom alla

lediga förtroendesysslor endast tills

vidare kunna förvaltas av dem, som

regenten därtill förordnar.

Har den till tronföljden närmast

berättigade prins icke uppnått myndig

ålder eller är han av sjukdom

eller utrikes vistande hindrad att

riksstyrelsen utöva, då styre såsom

regent i Konungens namn med nu

sagda befogenhet den till tronföljden

därnäst berättigade prins, som

uppnått myndig ålder och för vilken

hinder av ovannämnda beskaffenhet

ej möter.

Finnes ej------—--

Huru förhållas-------

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig

ej med rikets styrelse eller utöve

den konungsliga makten, så länge

han utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro,

i Hans namn, av den till tronföljden

närmast berättigade prins,

om han uppnått tjugufem års ålder.

Han styre såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt

denna regeringsform; dock må

han ej adeligt stånd och värdighet

förläna, eller till grevligt och friherreligt

stånd upphöja, eller riddarevärdighet

utdela; ävensom alla

lediga förtroendesysslor endast tills

vidare kunna förvaltas av dem, som

regenten därtill förordnar.

Har den till tronföljden närmast

berättigade prins icke uppnått tjugufem

års ålder eller är han av

sjukdom eller utrikes vistande hindrad

att riksstyrelsen utöva, då styre

såsom regent i Konungens namn

med nu sagda befogenhet den till

tronföljden därnäst berättigade

prins, som uppnått sådan ålder och

för vilken hinder av ovannämnda

beskaffenhet ej möter.

— som regent.

— 91 § stadgat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 dr 1965

3

(Nuvarande lydelse)

§

Konung vare myndig vid ålder

som i allmänhet är i lag stadgad.

Dör Konung, innan tronföljaren

denna ålder uppnått, förhålles med

riksstyrelsen såsom i 39 § angives,

intill dess riksdagen sammankommer,

och den förmyndarestyrelse,

riksdagen förordnar, regeringen tillträtt;

ställande sig regenten eller

statsrådet denna regeringsform till

ovillkorlig efterlevnad.

§

Då Konung dör och tronföljaren

ännu omyndig är, utfärde regenten

eller statsrådet, då det riksstyrelsen

förvaltar, kallelse å riksdagen, vilken

kallelse inom femton dagar efter

Konungens död skall i allmänna

tidningarna kungöras. Riksdagen

iige, utan avseende på något den avlidne

Konungens testamente angående

riksstyrelsen, att förordna

en, tre eller fem förmyndare, som,

intill dess Konungen myndig bliver,

regeringen i Dess namn, efter denna

grundlag, må utöva.

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
41.

Dör Konung, innan tronföljaren

uppnått tjugufem års ålder, förhålles

med riksstyrelsen såsom i 39 §

angives, intill dess riksdagen sammankommer,

och den riksföreståndare,

som riksdagen förordnar, regeringen

tillträtt; ställande sig regenten

eller statsrådet denna regeringsform

till ovillkorlig efterlevnad.

93.

Då Konung dör och tronföljaren

ännu ej uppnått tjugufem års ålder,

utfärde regenten eller statsrådet, då

det riksstyrelsen förvaltar, kallelse

å riksdagen, vilken kallelse inom

femton dagar efter Konungens död

skall i allmänna tidningarna kungöras.

Riksdagen skall, utan avseende

på något den avlidne Konungens

testamente angående riksstyrelsen,

förordna en riksföreståndare, som,

intill dess Konungen uppnår tjugufem

års ålder, regeringen i Dess

namn, efter denna grundlag, må utöva.

Riksdagsordningen

§ 53.

Ej må riksdagen eller kamrarna i

Konungens närvaro över något ämne

rådpläga eller besluta; ej heller

må omyndig Konungs förmyndare

övervara kamrarnas överläggningar

eller beslut.

Uti vardera —--------

I mål —--— —----- — —

Ej må riksdagen eller kamrarna i

Konungens närvaro över något ämne

rådpläga eller besluta; ej heller

må riksföreståndare övervara kamrarnas

överläggningar eller beslut.

- ---av kammaren.

— beslutet, övervara.

§ 67.

Skall förmyndare för omyndig Konung

tillsättas, utses av kamrarna,

sist dagen efter det riksdagen sammankommit,

en nämnd, på det sätt

och till det antal personer, som i

nästföregående § sagt är. Denna

nämnd röstar om de av riksdagen

Skall riksföreståndare tillsättas,

gångc härmed som för val till Konung

eller tronföljare är i nästföregående

§ stadgat.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsändrings
förslaget)
till

antalet bestämda förmyndare,

som skola vara en, tre eller fem. Varje

ledamot av nämnden upptecknar

å en sluten vallista de män, dem han

anser förtroendet värdiga, och så

många, att de med en person överstiga

det av riksdagen bestämda antalet.

Av dem, som därvid kommit i

åtanke, ställes först den, som flesta

rösterna erhållit, under ny omröstning,

då nämndens pluralitet giver

utslaget. På samma sätt förfares

med den, som näst honom blivit av

de flesta kallad o. s. v., till dess det

föreskrivna antalet av förmyndare

blivit fyllt. Nämnden kan ej förr åtskiljas,

än valet fulländat är; och

gäller detta val såsom riksdagens beslut.

Om så händer, att kamrarna ej

inom tre dagar efter det riksdagen

sammankommit om förmyndarnas

antal åsämjas, förordnas på enahanda

sätt och till lika antal, som

ovan angående nämnden är sagt, en

särskild nämnd, att medelst omröstning

denna fråga, med samma kraft

och verkan som riksdagens beslut,

inom två dagar avgöra; skolande sedermera

den utsedda nämnden, likaledes

inom två dagar, hava valet

förrättat, så att i alla händelser förmyndarevalet

må vara verkställt inom

sju dagars förlopp från det riksdagen

sammankommit.

Successionsordningen

§

Dör Konung i Sverige, utan att

lämna manliga bröstarvingar, men

Hans efterlämnade drottning sig i

välsignat tillstånd befinner, före regent

eller statsrådet regeringen med

kungl. makt och myndighet, på sätt

och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen

föreskriva, till dess

Riksens Ständer, å den tid regeringsformen

utstakar, hunnit samma.n
-

2.

Dör Konung i Sverige, utan att

lämna manliga bröstarvingar, men

Hans efterlämnade drottning sig i

välsignat tillstånd befinner, före regent

eller statsrådet regeringen med

kungl. makt och myndighet, på sätt

och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen

föreskriva, till dess

Riksens Ständer, å den tid regeningsformen

utstakar, hunnit sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

5

(Nuvarande lydelse)

komma, då dem tillhör, att om regeringens

förande själva förordna.

Bliver drottningens livsfrukt av

mankön, förordne då Riksens Ständer

förmyndare för den omyndige

Konungen, på sätt i 93 § av regerigsformen

stadgat är. Bliver drottningens

livsfrukt av kvinnokön, träde

den av ätten, som efter förstfödslorätt

den avlidne Konungen i arvsföljden,

på sätt 1 § utstakar, närmast

är, såsom Konung till regeringen.

(Det vilande grundlagsändringsför

slaget)

mankomma, då dem tillhör, att om

regeringens förande själva förordna.

Bliver drottningens livsfrukt av

manikön, förordne då Riksens Ständer

riksföreståndare, varom i 93 §

regeringsformen stadgat är. Bliver

drottningens livsfrukt av kvinnokön,

träde den av ätten, som efter förstfödslorätt

den avlidne Konungen i

arvsföljden, på sätt 1 § utstakar,

närmast är, såsom Konung till regeringen.

2) Förslag

till

ändrad lydelse av § 81 regeringsformen

(Nuvarande lydelse)

Denna regeringsform

Då riksdagen---

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
-

§ 81.

---riksdagars beslut.

ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i vardera kammaren

minst fem sjättedelar av de röstande

och minst tre fjärdedelar av

ledamöterna vid votering instämt i

beslutet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

3) Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 96—102, 106 och 110 regeringsformen samt

§§ 42 och 68 riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse)

(Det vilande grundlagsändrings förslaget)
-

Regeringsformen

§ 96.

Riksdagen skall förordna två för

lagkunskap och utmärkt redlighet

kända medborgare, den ene såsom

justitieombudsman och den andre

såsom militieombudsman, att i egenskap

av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för dem utfärdat,

hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, i vad de

skola av dem, som i allo äro underkastade

ämbetsansvar, tillämpas

samt vid vederbörliga domstolar i laga

ordning tilltala dem, som uti sina

ämbetens utövning av våld, mannamån

eller annan orsak någon olaglighet

begått eller underlåtit att sina

ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all måtto underkastade

samma ansvar och plikt,

som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

Riksdagen skall förordna minst

två för lagkunskap och utmärkt redlighet

kända medborgare att i egenskap

av riksdagens ombudsmän, efter

den instruktion riksdagen för

dem utfärdat, hava tillsyn över lagars

och författningars efterlevnad,

i vad de skola av dem, som i allo

äro underkastade ämbetsansvar, tilllämpas

samt vid vederbörliga domstolar

i laga ordning tilltala dem,

som uti sina ämbetens utövning av

våld, mannamån eller annan orsak

någon olaglighet begått eller underlåtit

att sina ämbetsplikter behörigen

fullgöra. Ombudsmännen vare i all

måtto underkastade samma ansvar

och plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

väljas för tid och

på sätt riksdagsordningen stadgar;

och bör samtidigt för en var av dem

utses en ställföreträdare av de egenskaper,

som hos ombudsmannen erfordras,

att i dennes ställe utöva ämbetet

i de fall instruktionen angiver.

Skulle ombudsman

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller om
-

Riksdagens ombudsmän väljas för

tid och på sätt riksdagsordningen

stadgar; och bör samtidigt för en var

av dem utses en ställföreträdare av

de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, att i dennes ställe

utöva ämbetet i de fall instruktionen

angiver.

blivit vald.

I händelse ombudsman avsäger sig

det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

§ 98.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

/

(Nuvarande lydelse)

hudsmans ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt

val av ställföreträdare rum, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då riksdagssession ej

pågår, riksdagens rätt härutinnan

utövas genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
övertage

ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt

val av ställföreträdare rum, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då riksdagssession ej

pågår, riksdagens rätt härutinnan utövas

genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

§ 99.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

må, en var när

han för sitt ämbetes utövning det

nödigt anser, kunna övervara alla

domstolars och myndigheters överläggningar

och beslut, dock utan rättighet

att sin mening därvid yttra,

samt äga tillgång till alla domstolars

och myndigheters protokoll och

handlingar. Konungens ämbetsmän i

allmänhet vare skyldige att lämna

justitieombudsmannen och mililieombudsmannen

laglig handräckning,

samt alla fiskaler, att medelst aktioners

utförande en var av dem biträda,

då han det äskar.

Ombudsmännen må, en var när

han för sitt ämbetes utövning det

nödigt anser, kunna övervara alla

domstolars och myndigheters överläggningar

och beslut, dock utan rättighet

att sin mening därvid yttra,

samt äga tillgång till alla domstolars

och myndigheters protokoll och

handlingar. Konungens ämbetsmän i

allmänhet vare skyldige att lämna

ombudsmännen laglig handräckning,

samt alla fiskaler, att medelst aktioners

utförande en var av dem biträda,

då han det äskar.

§

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen

åligge, att var för

sig, till riksdagen avlämna årlig redogörelse

för förvaltningen av de

dem förtrodda ämbeten samt däruti,

eu var med avseende på området för

lians ämbetsutövning, utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka

lagarnas och författningarnas

brister och uppgiva förslag till deras

förbättring.

100.

Ombudsmännen åligge, att, på sätt

i deras instruktion föreskrives, till

riksdagen avlämna årlig redogörelse

för förvaltningen av de dem förtrodda

ämbeten samt däruti, en var med

avseende på området för hans ämbetsutövning,

utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka lagarnas

och författningarnas brister och uppgiva

förslag till deras förbättring.

2j Bihang titt riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

(Nuvarande lydelse)

§

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter

en eller flere funnes hava

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens

utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista

liv, personlig frihet, ära och egendom,

eller regeringsrätten eller en

eller flere av dess ledamöter funnes

hava vid prövning av besvärsmål låtit

sådant förhållande komma sig till

last, vare justitieombudsmannen och

militieombudsmannen en var inom

sitt ämbetsområde pliktiga, ävensom

Konungens justitiekansler berättigad,

att vid den rikets domstol, som

här nedanföre bestämmes, den felaktige

under tilltal ställa, samt till ansvar

efter rikets lag befordra.

Denna domstol, som riksrätt kallas,

skall i sådant fall bestå av presidenten

uti Konungens och rikets

Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,

presidenterna uti alla rikets kollegier,

vid tilltal emot högsta domstolen

fyra de äldsta regeringsråd,

men, när regeringsrätten är tilltalad,

fyra de äldsta justitieråd, ävensom,

i båda fallen, högste befälhavaren

över de i huvudstaden tjänstgörande

trupper, högste närvarande befälhavaren

för den vid huvudstaden förlagda

delen av flottan, tvenne de äldsta

råd i Svea hovrätt och det äldsta

råd i varje av rikets kollegier.

Då justitiekansleren, justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen

finner sig befogad att högsta

domstolen samfällt eller särskilda

dess ledamöter inför riksrätten tilltala,

eller justitiekansleren eller justitieombudsmannen

att regeringsrätten

samfällt eller särskilda dess le
-

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
101.

Skulle den oförmodade händelse

inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter

en eller flere funnes hava

av egennytta, vrångvisa eller försumlighet

så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens

utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista

liv, personlig frihet, ära och egedom,

eller regeringsrätten eller en

eller flere av dess ledamöter funnes

hava vid prövning av besvärsmål låtit

sådant förhållande komma sig

till last, vare riksdagens ombudsmän

en var inom sitt ämbetsområde pliktiga,

ävensom Konungens justitiekansler

berättigad, att vid den rikets

domstol, som här nedanföre bestämmes,

den felaktige under tilltal ställa,

samt till ansvar efter rikets lag

befordra.

102.

Denna domstol, som riksrätt kallas,

skall i sådant fall bestå av presidenten

uti Konungens och rikets

Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,

presidenterna uti alla rikets kollegier,

vid tilltal emot högsta domstolen

fyra de äldsta regeringsråd,

men, när regeringsrätten är tilltalad,

fyra de äldsta justitieråd, ävensom,

i båda fallen, högste befälhavaren

över de i huvudstaden tjänstgörande

trupper, högste närvarande befälhavaren

för den vid huvudstaden förlagda

delen av flottan, tvenne de äldsta

råd i Svea hovrätt och det äldsta

råd i varje av rikets kollegier.

Då justitiekansleren eller någon av

riksdagens ombudsmän finner sig

befogad att högsta domstolen eller

regeringsrätten samfällt eller särskilda

deras ledamöter inför riksrätten

tilltala, äske han hos presidenten

i Konungens och rikets Svea

hovrätt, såsom riksrättens ordföran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

9

(Nuvarande lydelse)

damöter under sådant tilltal ställa,

äske han hos presidenten i Konungens

och rikets Svea hovrätt, såsom

riksrättens ordförande, laglig kallelse

å den eller dem, som skola tilltalas.

Presidenten i hovrätten foge därefter

anstalt om riksrättens sammanträde,

för att kallelsen utfärda

och målet vidare i laglig ordning behandla.

Skulle emot förmodan han

detta underlåta, eller någon av de

övrige förenämnde ämbetsmän undandraga

sig att uti riksrätten deltaga,

stånde de, för en sådan uppsåtlig

försummelse av deras ämbetsplikt

till lagligt ansvar.. Hava en

eller flere av riksrättens ledamöter

laga förfall, eller finnes emot någon

av dem laga jäv, vare ändock rätten

domför, om tolv däruti sitta. Är presidenten

i hovrätten av laga förfall

eller jäv hindrad, företräde dess ställe

den äldste i tjänst varande presidenten.

Denna domstol äge, sedan

rannsakningen fulländad är, och domen

efter lag fälld, att densamma

för öppna dörrar avkunna. Ingen have

makt att sådan dom ändra,

Konungen dock obetaget att göra

nåd, vilken likväl icke må sträcka

sig till den dömdes återinsättande i

rikets tjänst.

(Det vilande grundlagsändringsf

årslaget)

de, laglig kallelse å den eller dem,

som skola tilltalas. Presidenten i

hovrätten foge därefter anstalt om

riksrättens sammanträde, för att

kallelsen utfärda och målet vidare i

laglig ordning behandla. Skulle emot

förmodan han detta underlåta, eller

någon av de övrige förenämnde ämbetsmän

undandraga sig att uti riksrätten

deltaga, stånde de, för en sådan

uppsåtlig försummelse av deras

ämbetsplikt, till lagligt ansvar. Hava

en eller flere av riksrättens ledamöter

laga förfall, eller finnes emot

någon av dem laga jäv, vare ändock

rätten domför, om tolv däruti

sitta. År presidenten i hovrätten

av laga förfall eller jäv hindrad, företräde

dess ställe den äldste i tjänst

varande presidenten. Denna domstol

äge, sedan rannsakningen fulländad

är, och domen efter lag fälld, att densamma

för öppna dörrar avkunna.

Ingen have makt att sådan dom ändra,

Konungen dock obetaget att göra

nåd, vilken likväl icke må sträcka

sig till den dömdes återinsättande i

rikets tjänst.

106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse, eller den

vållat och befrämjat genom uppsåtligl

fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande underlåtit

alt, i de fall, som 08 § av

denna regeringsform förutsätter, sin

kontrasignation eller underskrift å

ett Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal av justitieombuds
-

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse, eller den

vållat och befrämjat genom uppsåtligt

fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande underlåtit

att, i de fall, som 38 § av

denna regeringsform förutsätter, sin

kontrasignation eller underskrift å

ett Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal inför riksrätten av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

(Nuvarande lydelse)

mannen inför riksrätten, och gånge

härmed som i 101 och 102 §§ om

tilltal emot regeringsrätten föreskrives.

Då statsrådets ledamöter finnas

hava, på sätt ovan berört är, gjort

sig till ansvar skyldige, döme dem

riksrätten efter allmän lag och den

särskilda författning, som till bestämmande

av sådant ansvar utav

Konungen och riksdagen fastställd

varder.

(Det vilande grundlagsändringsför

slaget)

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets ledamöter

finnas hava, på sätt ovan berört

är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän

lag och den särskilda författning,

som till bestämmande av sådant ansvar

utav Konungen och riksdagen

fastställd varder.

Ej må-----------

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

justitieombudsman eller militieombudsman,

eller sekreterare eller

kanslibitjänte i någon av riksdagens

kamrar eller i något dess utskott, i

eller för utövning av sådan befattning,

våldföres eller förolämpas.

— är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän,

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

ombudsmän, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i någon av riksdagens

kamrar eller i något dess utskott, i

eller för utövning av sådan befattning,

våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen

§ 42.

1. Lagutskotten skola----

2. Det tillkommer ock lagutskott

att granska justitieombudsmannens

och militieombudsmannens avgivna

redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier,

protokoll och registratur,

samt med utlåtande däröver till riksdagen

inkomma. Skulle utskottet av

granskningen finna, att ombudsman

eller hans ställföreträdare icke är

förtjänt av riksdagens förtroende och

fördenskull bör skiljas från sin befattning

utan avbidan å utgången av

den tid för vilken han blivit våld,

skall utskottet i sitt utlåtande hos

riksdagen härom göra hemställan.

3. Fördelning mellan-----

----riksdag samfällt.

2. Det tillkommer ock lagutskott

att granska av riksdagens ombudsmän

avgivna redogörelser, ävensom

deras ämbetsdiarier, protokoll och

registratur, samt med utlåtande däröver

till riksdagen inkomma. Skulle

utskottet av granskningen finna, att

ombudsman eller hans ställföreträdare

icke är förtjänt av riksdagens

förtroende och fördenskull bör skiljas

från sin befattning utan avbidan

ä utgången av den tid för vilken han

blivit vald, skall utskottet i sitt utlåtande

hos riksdagen härom göra

hemställan.

----riksdagen bestämmer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

11

(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsändrings
fårslaget)
S

68.

Till följd av regeringsformens § 96

har riksdagen att förordna en justitieombudsman

och en militicombudsman

av de egenskaper där angivas.

Dessa riksdagens ombudsmän

väljas för tiden från valet till dess

sådant val under fjärde året därefter

försiggått.

Val av justitieombudsman och militieombudsman

verkställes genom

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra------

I händelse justitieombudsmannen

eller militieombudsmannen avsäger

sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan, för tid

och på sätt ovan stadgas, förrätta

nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna

förtroendet eller har han övertagit

ombudsmansämbetet eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt

val av ställföreträdare rum för tid

och på sätt ovan är föreskrivet, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då session ej pågår,

riksdagens rätt härutinnan utövas

genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Riksdagens ombudsmän väljas för

tiden från valet till dess sådant val

under fjärde året därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes genom

fyrtioåtta för tillfället nämnda

valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för A7al av kamrarnas talmän.

--äger rum.

I händelse ombudsman avsäger sig

det erhållna förtroendet eller ombudsmans

ämbete eljest bliver ledigt,

övertage ställföreträdaren omedelbart

ämbetet; och skall riksdagen

därefter så snart ske kan, för tid och

på sätt ovan stadgas, förrätta nytt

val av ombudsman. Skulle ställföreträdare

avsäga sig det erhållna förtroendet

eller har han övertagit ombudsmansämbetet

eller bliver eljest

hans befattning ledig, äge nytt val

av ställföreträdare rum för tid och

på sätt ovan är föreskrivet, varvid

iakttages att, om sådant val erfordras

under tid, då session ej pågår,

riksdagens rätt härutinnan utövas

genom de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Anmärkning. Beträffande det under denna punkt 3) upptagna förslaget

till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen jämför punkt 4) nedan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

4) Förslag

till

ändrad lydelse av § 110 regeringsformen

(Nuvarande lydelse)

§

Ej må någon riksdagsman under

tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i

denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant

tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

menighet, av vad namn de vara må,

antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, våldföra riksdagen,

dess kamrar eller utskott eller

någon enskild riksdagsman, eller

störa friheten i deras överläggningar

och beslut, vare sådant, där det

ej är högförräderi, ansett som uppror;

vad om försök, förberedelse eller

stämpling till uppror eller underlåtenhet

att avslöja sådant brott är

stadgat äge jämväl motsvarande tilllämpning.

Det ankommer på riksdagen

att i laga ordning låta beivra

förbrytelser, varom här är fråga.

Bliver riksdagsman--

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
no.

Ej må talan mot riksdagsman väckas

eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna

egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tilllåtit

genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas

från den ort, där riksdag hålles.

Skulle någon enskild man eller någon

kår, militär eller civil, eller ock

någon menighet, av vad namn de

vara må, antingen av egen drift eller

med anledning av befallning,

våldföra riksdagen, dess kamrar eller

utskott eller någon enskild riksdagsman,

eller störa friheten i deras

överläggningar och beslut, vare sådant,

där det ej är högförräderi, ansett

som uppror; vad om försök, förberedelse

eller stämpling till uppror

eller underlåtenhet att avslöja sådant

brott är stadgat äge jämväl

motsvarande tillämpning. Det ankommer

på riksdagen att i laga ordning

låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga,

förolämpas.

eller

Anmärkning. Blir såväl det under denna punkt 4) som det under punkt 3)

ovan upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen slutligt

genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:

§ no.

Ej må talan mot riksdagsman väckas eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti minst

fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller skall någon riksdagsman

kunna förvisas från den ort, där riksdag hålles. Skulle någon enskild man

eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet, av vad namn

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr t år 1965

13

de rara må, antingen av egen drift eller med anledning av befallning, våldföra

riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild riksdagsman,

eller störa friheten i deras överläggningar och beslut, vare sådant, där det ej

är högförräderi, ansett som uppror; vad om försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att avslöja sådant brott är stadgat äge

jämväl motsvarande tillämpning. Det ankommer på riksdagen att i laga ordning

låta beivra förbrytelser, varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då session pågår, eller under resa till eller

ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med ord

eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är.

Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer eller ombudsmän,

eller sekreterare eller kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i

något dess utskott, i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller

förolämpas.

5) Förslag

till

ändrad lydelse av § 33 regeringsformen

(Nuvarande lydelse)

Konungen äger att i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i den

ordning 87 § 1 mom. stadgar, genom

naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man eller

kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning

njute samma rättigheter och

förmåner, som infödd svensk medborgare,

dock utan att kunna till ledamot

av statsrådet utnämnas.

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
33.

Utländsk man eller kvinna må i

den ordning och under de villkor,

som bestämmas genom särskild lag,

stiftad i den ordning 87 § 1 mom.

stadgar, genom naturalisation upptagas

till svensk medborgare. Sålunda

naturaliserad utlänning njute

samma rättigheter och förmåner

som infödd svensk medborgare, dock

utan att kunna till ledamot av statsrådet

utnämnas.

Ärende rörande naturalisation

prövas av Konungen, i den mån ej

annat stadgas i nyssnämnda lag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

6) Förslag

till

ändrad lydelse av 7 kap. 3, 4, 6 och 8 §§ tryckfrihetsförordningen

(Nuvarande lydelse)

7 kap.

(Det vilande g rundlags ändringsförslag

et)

3 §•

Har meddelande,------

Uppenbarar den som på grund av

allmän befattning eller i och för utövande

av allmän tjänsteplikt erhållit

kännedom om förhållande, vars

röjande skulle innefatta brott mot

rikets säkerhet eller varom han eljest

enligt lag haft att iakttaga tystnad,

vad han sålunda erfarit, må,

ehuru sådant meddelande skett för

offentliggörande i tryckt skrift, gärningen

åtalas och straffas enligt vad

därom är stadgat.

Om ansvar

---är stadgat.

Om någon genom att lämna meddelande

till annan förövar uppror,

högförräderi, landsförräderi, landssvek,

spioneri, grovt spioneri eller

försök, förberedelse eller stämpling

till sådant brott, så ock om någon

som på grund av allmän befattning

eller i och för utövande av lagstadgad

tjänsteplikt erhållit kännedom

om förhållande, varom han eljest

enligt lag har att iakttaga tystnad,

uppenbarar vad han sålunda erfarit,

må, ehuru meddelandet skett för offentliggörande

i tryckt skrift, gärningen

åtalas och ansvar därför ådömas

enligt vad därom är stadgat.

- i 2 kap. 1 §.

4 §.

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet

skall såsom otillåtet yttrande i tryckt

framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med uppsåt

att riket eller del därav skall

med våldsamma eller eljest lagstridiga

medel eller med utländskt bistånd

läggas under främmande makt

eller bringas i beroende av sådan

makt eller att del av riket skall sålunda

lösryckas eller att åtgärd eller

beslut av Konungen, riksdagen

eller högsta domarmakten skall med

utländskt bistånd framtvingas eller

hindras, såframt gärningen innebär

fara för uppsåtets förverkligande;

försök eller förberedelse till sådant

högförräderi;

skrift anses sådan enligt lag straffbar

1. högförräderi, förövat med uppsåt

att riket eller del därav skall

med våldsamma eller eljest lagstridiga

medel eller med utländskt bistånd

läggas under främmande makt

eller bringas i beroende av sådan

makt eller att del av riket skall sålunda

lösryckas eller att åtgärd eller

beslut av Konungen, riksdagen

eller högsta domarmakten skall med

utländskt bistånd framtvingas eller

hindras, såframt gärningen innebär

fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling

till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för

att riket skall invecklas i krig eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

15

(Nuvarande lydelse)

2. uppror, förövat med uppsåt att

statsskicket skall med vapenmakt

eller eljest med våldsamma medel

omstörtas eller att åtgärd eller beslut

av Konungen, riksdagen eller

högsta domarmakten skall sålunda

framtvingas eller hindras, såframt

gärningen innebär fara för uppsåtets

förverkligande;

försök eller förberedelse till sådant

uppiw;

3. krigsförräderi, i vad därigenom,

då riket är i krig eller eljest i lag

meddelade bestämmelser om krigsförräderi

äga tillämpning, någon förleder

krigsfolk hörande till rikets eller

med riket förbunden stats krigsmakt

till modlöshet eller myteri eller

genom osann framställning sprider

sådan misströstan bland allmänheten

att försvaret kan avsevärt försvåras

eller begår annan dylik förrädisk

gärning som är till avsevärt

men för försvaret eller för motståndsverksamhet

inom ockuperad

del av riket;

försök eller förberedelse till sådant

krigsförräderi;

4. gärning av sådan beskaffenhet

som avses under 3, om den förövats

av oaktsamhet;

5. smädelse eller annan missfirmlig

gärning mot Konungen eller annan

medlem av konungahuset, skymfande

av riksstyrelse, som är satt i

Konungens ställe, eller riksdagen,

dess avdelning eller utskott, eller av

Sveriges flagga eller vapen eller annat

rikets höghetstecken;

6. smädelse eller annan missfirmlig

gärning mot någon som innehar

eller innehaft ämbete eller annan

befallning, varmed ämbetsansvar är

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
andra

fientligheter framkallas med

utländskt bistånd;

3. uppror, förövat med uppsåt att

statsskicket skall med vapenmakt eller

eljest med våldsamma medel omstörtas

eller att åtgärd eller beslut

av Konungen, riksdagen eller högsta

domarmakten skall sålunda framtvingas

eller hindras, såframt gärningen

innebär fara för uppsåtets

förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling

till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek,

i vad därigenom, då riket är i krig

eller eljest i lag meddelade bestämmelser

om sådant brott äga tillämpning,

någon förleder krigsfolk hörande

till rikets eller med riket förbunden

stats krigsmakt eller andra

som äro verksamma för försvaret av

riket till myteri, trolöshet eller modlöshet

eller genom osann framställning

sprider misströstan bland allmänheten

eller begår annan dylik

förrädisk gärning som är till men

för försvaret eller för folkförsörjningen

eller, om riket är helt eller

delvis ockuperat av främmande makt

utan att militärt motstånd förekommer,

för motståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling

till sådant landsförräderi eller

landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad

därigenom någon av oaktsamhet begår

gärning som avses under 4;

6. ärekränkning mot Konungen eller

annan medlem av konungahuset

eller mot regent som är satt i

Konungens ställe eller skymfande av

Sveriges flagga eller vapen eller annat

rikets höghetstecken;

7. förolämpning mot någon som

innehar eller innehaft ämbete eller

annan befattning, varmed ämbetsansvar

är förenat, eller någon som en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

(Nuvarande lydelse)

förenat, eller någon som enligt

Konungens förordnande åtnjuter

skydd såsom ämbetsman, om missfirmelsen

sker i eller för hans befattning;
7.

skymfande av främmande makts

flagga eller vapen eller annat dess

höghetstecken eller smädelse eller

annan missfirmlig gärning mot

främmande makts statsöverhuvud

eller representant här i riket;

8. uppvigling, varigenom någon söker

förleda till brottslig gärning, svikande

av medborgerlig skyldighet eller

ohörsamhet mot myndighet;

9. spridande av falskt rykte eller

annat osant påstående, som är ägnat

att framkalla fara för rikets säkerhet,

folkförsörjningen eller allmän

ordning och säkerhet eller att undergräva

aktningen för myndighet

eller annat organ, vilket äger besluta

i allmänna angelägenheter;

10. hot, förtal eller smädelse mot

folkgrupp med viss härstamning eller

trosbekännelse;

11. skymfande av sådant som av

svenska kyrkan eller annat, här i riket

verksamt trossamfund hålles heligt;
12.

förfarande, som sårar tukt

och sedlighet; eller

13. ärekränkning mot enskild person

genom beskyllning för brott eller

för annan gärning, som är menlig

för hans ära, goda namn och

medborgerliga anseende, yrke, näring

eller fortkomst, eller genom

smädligt yttrande eller annan missfirmlig

gärning.

(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
ligt

Konungens förordnande åtnjuter

skydd såsom ämbetsman, om

missfirmelsen sker i eller för hans

befattning;

8. skymfande av främmande makts

flagga, vapen eller annat dess höghetsteoken;
-

9. uppvigling, varigenom någon söker

förleda till brottslig gärning, svikande

av medborgerlig skyldighet eller

ohörsamhet mot myndighet;

10. spridande av falskt rykte eller

annat osant påstående, som är ägnat

att framkalla fara för rikets säkerhet,

eller gärning innebärande att

någon till främmande makt framför

eller låter framkomma sådant rykte

eller påstående;

11. spridande av falskt rykte eller

annat osant påstående, som är ägnat

att framkalla fara för folkförsörjningen

eller för allmän ordning

och säkerhet eller att undergräva

aktningen för myndighet eller annat

organ, som äger besluta i allmänna

angelägenheter;

12. hot, förtal eller smädelse mot

folkgrupp med viss härstamning eller

trosbekännelse;

13. skymfande av sådant som av

svenska kyrkan eller annat, här i riket

verksamt trossamfund, hålles helicft

‘

A1öL >

förfarande, som sårar tukt och

sedlighet; eller

15. ärekränkning mot enskild person.

Med ärekränkning förstås i denna

paragraf förtal och förolämpning.

Förtal innebär, att någon utpekar

annan såsom brottslig eller klandervärd

i sitt levnadssätt eller eljest

lämnar uppgift som är ägnad att utsätta

denne för andras missaktning,

dock ej om det med hänsyn till om
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

6

Vad i lag är stadgat angående

straff för brott, som avses i 4 och

5 §§, gälle ock då brottet är att anse

som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på

grund av tryckfrihetsbrott stadgas

i 11 kap. Fälles den tilltalade för

brott, som avses i 4 § 6 eller 13, må

ock, då fråga är om periodisk skrift,

på yrkande förordnas att domen

skall införas i skriften.

8

I samband med konfiskering av

periodisk skrift, må, då fråga är om

otillåtet yttrande, som avses i 4 §

1—3, eller sådant enligt 5 § andra

stycket otillåtet offentliggörande som

innefattar spioneri, meddelas förbud

att utgiva skriften under viss, av rätten

bestämd tid, högst sex månader

från det dounen i tryckfrihetsmålet

vinner laga kraft. Förhud som nu

sagts må dock meddelas allenast då

riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering----

Stockholm den 9 februari 1965

memorial nr 1 år 1965 17

(Det vilande grundlagsändringsf

årslaget)

ständigheterna var försvarligt att

lämna uppgift i saken och han visar

att uppgiften var sann eller att han

hade skälig grund för den. Förtal av

avliden innefattar att gärningen är

sårande för de efterlevande eller att

den eljest kan anses kränka den frid,

som bör tillkomma den avlidne.

Förolämpning innebär att någon

smädar annan genom kränkande

iillmäle eller beskyllning eller genom

annat skymfligt beteende mot

honom.

§•

Vad i lag är stadgat angående påföljd

för brott, som avses i 4 och

5 §§, gälle ock då brottet är att anse

som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på

grund av tryckfrihetsbrott stadgas i

11 kap. Fälles den tilltalade för

brott, som avses i 4 § 7 eller 15, må

ock, då fråga är om periodisk skrift,

på yrkande förordnas att domen

skall införas i skriften.

§•

I samband med konfiskering av

periodisk skrift må, då fråga är om

otillåtet yttrande, som avses i 4 §

1—4, eller sådant enligt 5 § andra

stycket otillåtet offentliggörande som

innefattar spioneri, meddelas förbud

att utgiva skriften under viss, av rätten

bestämd tid, högst sex månader

från det domen i tryckfrihetsmålet

vinner laga kraft. Förbud som nu

sagts må dock meddelas allenast då

riket befinner sig i krig.

—• --av brott.

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson,

Dahl, Sörenson och Risberg; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson

i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra och Westberg.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 6 50026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1931f a1 i texten