Memorial med uppgift på vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
1965-02-09 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1965:1, Memorial med uppgift på vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
1
Nr 1
Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på vissa vilande
förslag till ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig behandling lår utskottet härmed för riksdagen anmäla
följande sex vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen som vilande
antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Med avseende på förslagen under 1)—5) hänvisas till proposition nr 140
och konstitutionsutskottets utlåtande nr 19 vid 1964 års riksdag, med avseende
på förslaget under 6) till proposition nr 133 och konstitutionsutskottets
utlåtande mr 13 vid samma riksdag.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1
2
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
1) Förslag
till
1 -i/
ändrad lydelse av §§ 39, 41 och 93 regeringsformen, §§ 53 och 67
riksdagsordningen samt § 2 successionsordningen
, '',\V\ v.t,''•
(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsåndrings
förslaget)
Regeringsformen
8
39.
Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig
ej med rikets styrelse eller utöve
den konungsliga makten, så länge
han utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro,
i Hans namn, av den till tronföljden
närmast berättigade prins,
om han uppnått myndig ålder. Han
styre såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt
denna regeringsform; dock må
han ej adeligt stånd och värdighet
förläna, eller till grevligt och friherreligt
stånd upphöja, eller riddarevärdighet
utdela; ävensom alla
lediga förtroendesysslor endast tills
vidare kunna förvaltas av dem, som
regenten därtill förordnar.
Har den till tronföljden närmast
berättigade prins icke uppnått myndig
ålder eller är han av sjukdom
eller utrikes vistande hindrad att
riksstyrelsen utöva, då styre såsom
regent i Konungens namn med nu
sagda befogenhet den till tronföljden
därnäst berättigade prins, som
uppnått myndig ålder och för vilken
hinder av ovannämnda beskaffenhet
ej möter.
Finnes ej------—--
Huru förhållas-------
Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig
ej med rikets styrelse eller utöve
den konungsliga makten, så länge
han utrikes vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro,
i Hans namn, av den till tronföljden
närmast berättigade prins,
om han uppnått tjugufem års ålder.
Han styre såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt
denna regeringsform; dock må
han ej adeligt stånd och värdighet
förläna, eller till grevligt och friherreligt
stånd upphöja, eller riddarevärdighet
utdela; ävensom alla
lediga förtroendesysslor endast tills
vidare kunna förvaltas av dem, som
regenten därtill förordnar.
Har den till tronföljden närmast
berättigade prins icke uppnått tjugufem
års ålder eller är han av
sjukdom eller utrikes vistande hindrad
att riksstyrelsen utöva, då styre
såsom regent i Konungens namn
med nu sagda befogenhet den till
tronföljden därnäst berättigade
prins, som uppnått sådan ålder och
för vilken hinder av ovannämnda
beskaffenhet ej möter.
— som regent.
— 91 § stadgat.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 dr 1965
3
(Nuvarande lydelse)
§
Konung vare myndig vid ålder
som i allmänhet är i lag stadgad.
Dör Konung, innan tronföljaren
denna ålder uppnått, förhålles med
riksstyrelsen såsom i 39 § angives,
intill dess riksdagen sammankommer,
och den förmyndarestyrelse,
riksdagen förordnar, regeringen tillträtt;
ställande sig regenten eller
statsrådet denna regeringsform till
ovillkorlig efterlevnad.
§
Då Konung dör och tronföljaren
ännu omyndig är, utfärde regenten
eller statsrådet, då det riksstyrelsen
förvaltar, kallelse å riksdagen, vilken
kallelse inom femton dagar efter
Konungens död skall i allmänna
tidningarna kungöras. Riksdagen
iige, utan avseende på något den avlidne
Konungens testamente angående
riksstyrelsen, att förordna
en, tre eller fem förmyndare, som,
intill dess Konungen myndig bliver,
regeringen i Dess namn, efter denna
grundlag, må utöva.
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
41.
Dör Konung, innan tronföljaren
uppnått tjugufem års ålder, förhålles
med riksstyrelsen såsom i 39 §
angives, intill dess riksdagen sammankommer,
och den riksföreståndare,
som riksdagen förordnar, regeringen
tillträtt; ställande sig regenten
eller statsrådet denna regeringsform
till ovillkorlig efterlevnad.
93.
Då Konung dör och tronföljaren
ännu ej uppnått tjugufem års ålder,
utfärde regenten eller statsrådet, då
det riksstyrelsen förvaltar, kallelse
å riksdagen, vilken kallelse inom
femton dagar efter Konungens död
skall i allmänna tidningarna kungöras.
Riksdagen skall, utan avseende
på något den avlidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen,
förordna en riksföreståndare, som,
intill dess Konungen uppnår tjugufem
års ålder, regeringen i Dess
namn, efter denna grundlag, må utöva.
Riksdagsordningen
§ 53.
Ej må riksdagen eller kamrarna i
Konungens närvaro över något ämne
rådpläga eller besluta; ej heller
må omyndig Konungs förmyndare
övervara kamrarnas överläggningar
eller beslut.
Uti vardera —--------
I mål —--— —----- — —
Ej må riksdagen eller kamrarna i
Konungens närvaro över något ämne
rådpläga eller besluta; ej heller
må riksföreståndare övervara kamrarnas
överläggningar eller beslut.
- ---av kammaren.
— beslutet, övervara.
§ 67.
Skall förmyndare för omyndig Konung
tillsättas, utses av kamrarna,
sist dagen efter det riksdagen sammankommit,
en nämnd, på det sätt
och till det antal personer, som i
nästföregående § sagt är. Denna
nämnd röstar om de av riksdagen
Skall riksföreståndare tillsättas,
gångc härmed som för val till Konung
eller tronföljare är i nästföregående
§ stadgat.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1
4
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsändrings
förslaget)
till
antalet bestämda förmyndare,
som skola vara en, tre eller fem. Varje
ledamot av nämnden upptecknar
å en sluten vallista de män, dem han
anser förtroendet värdiga, och så
många, att de med en person överstiga
det av riksdagen bestämda antalet.
Av dem, som därvid kommit i
åtanke, ställes först den, som flesta
rösterna erhållit, under ny omröstning,
då nämndens pluralitet giver
utslaget. På samma sätt förfares
med den, som näst honom blivit av
de flesta kallad o. s. v., till dess det
föreskrivna antalet av förmyndare
blivit fyllt. Nämnden kan ej förr åtskiljas,
än valet fulländat är; och
gäller detta val såsom riksdagens beslut.
Om så händer, att kamrarna ej
inom tre dagar efter det riksdagen
sammankommit om förmyndarnas
antal åsämjas, förordnas på enahanda
sätt och till lika antal, som
ovan angående nämnden är sagt, en
särskild nämnd, att medelst omröstning
denna fråga, med samma kraft
och verkan som riksdagens beslut,
inom två dagar avgöra; skolande sedermera
den utsedda nämnden, likaledes
inom två dagar, hava valet
förrättat, så att i alla händelser förmyndarevalet
må vara verkställt inom
sju dagars förlopp från det riksdagen
sammankommit.
Successionsordningen
§
Dör Konung i Sverige, utan att
lämna manliga bröstarvingar, men
Hans efterlämnade drottning sig i
välsignat tillstånd befinner, före regent
eller statsrådet regeringen med
kungl. makt och myndighet, på sätt
och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen
föreskriva, till dess
Riksens Ständer, å den tid regeringsformen
utstakar, hunnit samma.n
-
2.
Dör Konung i Sverige, utan att
lämna manliga bröstarvingar, men
Hans efterlämnade drottning sig i
välsignat tillstånd befinner, före regent
eller statsrådet regeringen med
kungl. makt och myndighet, på sätt
och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen
föreskriva, till dess
Riksens Ständer, å den tid regeningsformen
utstakar, hunnit sam
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
5
(Nuvarande lydelse)
komma, då dem tillhör, att om regeringens
förande själva förordna.
Bliver drottningens livsfrukt av
mankön, förordne då Riksens Ständer
förmyndare för den omyndige
Konungen, på sätt i 93 § av regerigsformen
stadgat är. Bliver drottningens
livsfrukt av kvinnokön, träde
den av ätten, som efter förstfödslorätt
den avlidne Konungen i arvsföljden,
på sätt 1 § utstakar, närmast
är, såsom Konung till regeringen.
(Det vilande grundlagsändringsför
slaget)
mankomma, då dem tillhör, att om
regeringens förande själva förordna.
Bliver drottningens livsfrukt av
manikön, förordne då Riksens Ständer
riksföreståndare, varom i 93 §
regeringsformen stadgat är. Bliver
drottningens livsfrukt av kvinnokön,
träde den av ätten, som efter förstfödslorätt
den avlidne Konungen i
arvsföljden, på sätt 1 § utstakar,
närmast är, såsom Konung till regeringen.
2) Förslag
till
ändrad lydelse av § 81 regeringsformen
(Nuvarande lydelse)
Denna regeringsform
Då riksdagen---
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
-
§ 81.
---riksdagars beslut.
ej godkänner.
Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i vardera kammaren
minst fem sjättedelar av de röstande
och minst tre fjärdedelar av
ledamöterna vid votering instämt i
beslutet.
6
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
3) Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 96—102, 106 och 110 regeringsformen samt
§§ 42 och 68 riksdagsordningen
(Nuvarande lydelse)
(Det vilande grundlagsändrings förslaget)
-
Regeringsformen
§ 96.
Riksdagen skall förordna två för
lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare, den ene såsom
justitieombudsman och den andre
såsom militieombudsman, att i egenskap
av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för dem utfärdat,
hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, i vad de
skola av dem, som i allo äro underkastade
ämbetsansvar, tillämpas
samt vid vederbörliga domstolar i laga
ordning tilltala dem, som uti sina
ämbetens utövning av våld, mannamån
eller annan orsak någon olaglighet
begått eller underlåtit att sina
ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all måtto underkastade
samma ansvar och plikt,
som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
Riksdagen skall förordna minst
två för lagkunskap och utmärkt redlighet
kända medborgare att i egenskap
av riksdagens ombudsmän, efter
den instruktion riksdagen för
dem utfärdat, hava tillsyn över lagars
och författningars efterlevnad,
i vad de skola av dem, som i allo
äro underkastade ämbetsansvar, tilllämpas
samt vid vederbörliga domstolar
i laga ordning tilltala dem,
som uti sina ämbetens utövning av
våld, mannamån eller annan orsak
någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina ämbetsplikter behörigen
fullgöra. Ombudsmännen vare i all
måtto underkastade samma ansvar
och plikt, som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
§ 97.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
väljas för tid och
på sätt riksdagsordningen stadgar;
och bör samtidigt för en var av dem
utses en ställföreträdare av de egenskaper,
som hos ombudsmannen erfordras,
att i dennes ställe utöva ämbetet
i de fall instruktionen angiver.
Skulle ombudsman
I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller om
-
Riksdagens ombudsmän väljas för
tid och på sätt riksdagsordningen
stadgar; och bör samtidigt för en var
av dem utses en ställföreträdare av
de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, att i dennes ställe
utöva ämbetet i de fall instruktionen
angiver.
blivit vald.
I händelse ombudsman avsäger sig
det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
§ 98.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
/
(Nuvarande lydelse)
hudsmans ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller har han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt
val av ställföreträdare rum, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då riksdagssession ej
pågår, riksdagens rätt härutinnan
utövas genom de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
övertage
ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller har han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt
val av ställföreträdare rum, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då riksdagssession ej
pågår, riksdagens rätt härutinnan utövas
genom de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.
§ 99.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
må, en var när
han för sitt ämbetes utövning det
nödigt anser, kunna övervara alla
domstolars och myndigheters överläggningar
och beslut, dock utan rättighet
att sin mening därvid yttra,
samt äga tillgång till alla domstolars
och myndigheters protokoll och
handlingar. Konungens ämbetsmän i
allmänhet vare skyldige att lämna
justitieombudsmannen och mililieombudsmannen
laglig handräckning,
samt alla fiskaler, att medelst aktioners
utförande en var av dem biträda,
då han det äskar.
Ombudsmännen må, en var när
han för sitt ämbetes utövning det
nödigt anser, kunna övervara alla
domstolars och myndigheters överläggningar
och beslut, dock utan rättighet
att sin mening därvid yttra,
samt äga tillgång till alla domstolars
och myndigheters protokoll och
handlingar. Konungens ämbetsmän i
allmänhet vare skyldige att lämna
ombudsmännen laglig handräckning,
samt alla fiskaler, att medelst aktioners
utförande en var av dem biträda,
då han det äskar.
§
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
åligge, att var för
sig, till riksdagen avlämna årlig redogörelse
för förvaltningen av de
dem förtrodda ämbeten samt däruti,
eu var med avseende på området för
lians ämbetsutövning, utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka
lagarnas och författningarnas
brister och uppgiva förslag till deras
förbättring.
100.
Ombudsmännen åligge, att, på sätt
i deras instruktion föreskrives, till
riksdagen avlämna årlig redogörelse
för förvaltningen av de dem förtrodda
ämbeten samt däruti, en var med
avseende på området för hans ämbetsutövning,
utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka lagarnas
och författningarnas brister och uppgiva
förslag till deras förbättring.
2j Bihang titt riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 1
8
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
(Nuvarande lydelse)
§
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava
av egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista
liv, personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en
eller flere av dess ledamöter funnes
hava vid prövning av besvärsmål låtit
sådant förhållande komma sig till
last, vare justitieombudsmannen och
militieombudsmannen en var inom
sitt ämbetsområde pliktiga, ävensom
Konungens justitiekansler berättigad,
att vid den rikets domstol, som
här nedanföre bestämmes, den felaktige
under tilltal ställa, samt till ansvar
efter rikets lag befordra.
Denna domstol, som riksrätt kallas,
skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets
Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,
presidenterna uti alla rikets kollegier,
vid tilltal emot högsta domstolen
fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är tilltalad,
fyra de äldsta justitieråd, ävensom,
i båda fallen, högste befälhavaren
över de i huvudstaden tjänstgörande
trupper, högste närvarande befälhavaren
för den vid huvudstaden förlagda
delen av flottan, tvenne de äldsta
råd i Svea hovrätt och det äldsta
råd i varje av rikets kollegier.
Då justitiekansleren, justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen
finner sig befogad att högsta
domstolen samfällt eller särskilda
dess ledamöter inför riksrätten tilltala,
eller justitiekansleren eller justitieombudsmannen
att regeringsrätten
samfällt eller särskilda dess le
-
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava
av egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista
liv, personlig frihet, ära och egedom,
eller regeringsrätten eller en
eller flere av dess ledamöter funnes
hava vid prövning av besvärsmål låtit
sådant förhållande komma sig
till last, vare riksdagens ombudsmän
en var inom sitt ämbetsområde pliktiga,
ävensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den rikets
domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa,
samt till ansvar efter rikets lag
befordra.
102.
Denna domstol, som riksrätt kallas,
skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets
Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,
presidenterna uti alla rikets kollegier,
vid tilltal emot högsta domstolen
fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är tilltalad,
fyra de äldsta justitieråd, ävensom,
i båda fallen, högste befälhavaren
över de i huvudstaden tjänstgörande
trupper, högste närvarande befälhavaren
för den vid huvudstaden förlagda
delen av flottan, tvenne de äldsta
råd i Svea hovrätt och det äldsta
råd i varje av rikets kollegier.
Då justitiekansleren eller någon av
riksdagens ombudsmän finner sig
befogad att högsta domstolen eller
regeringsrätten samfällt eller särskilda
deras ledamöter inför riksrätten
tilltala, äske han hos presidenten
i Konungens och rikets Svea
hovrätt, såsom riksrättens ordföran
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
9
(Nuvarande lydelse)
damöter under sådant tilltal ställa,
äske han hos presidenten i Konungens
och rikets Svea hovrätt, såsom
riksrättens ordförande, laglig kallelse
å den eller dem, som skola tilltalas.
Presidenten i hovrätten foge därefter
anstalt om riksrättens sammanträde,
för att kallelsen utfärda
och målet vidare i laglig ordning behandla.
Skulle emot förmodan han
detta underlåta, eller någon av de
övrige förenämnde ämbetsmän undandraga
sig att uti riksrätten deltaga,
stånde de, för en sådan uppsåtlig
försummelse av deras ämbetsplikt
till lagligt ansvar.. Hava en
eller flere av riksrättens ledamöter
laga förfall, eller finnes emot någon
av dem laga jäv, vare ändock rätten
domför, om tolv däruti sitta. Är presidenten
i hovrätten av laga förfall
eller jäv hindrad, företräde dess ställe
den äldste i tjänst varande presidenten.
Denna domstol äge, sedan
rannsakningen fulländad är, och domen
efter lag fälld, att densamma
för öppna dörrar avkunna. Ingen have
makt att sådan dom ändra,
Konungen dock obetaget att göra
nåd, vilken likväl icke må sträcka
sig till den dömdes återinsättande i
rikets tjänst.
(Det vilande grundlagsändringsf
årslaget)
de, laglig kallelse å den eller dem,
som skola tilltalas. Presidenten i
hovrätten foge därefter anstalt om
riksrättens sammanträde, för att
kallelsen utfärda och målet vidare i
laglig ordning behandla. Skulle emot
förmodan han detta underlåta, eller
någon av de övrige förenämnde ämbetsmän
undandraga sig att uti riksrätten
deltaga, stånde de, för en sådan
uppsåtlig försummelse av deras
ämbetsplikt, till lagligt ansvar. Hava
en eller flere av riksrättens ledamöter
laga förfall, eller finnes emot
någon av dem laga jäv, vare ändock
rätten domför, om tolv däruti
sitta. År presidenten i hovrätten
av laga förfall eller jäv hindrad, företräde
dess ställe den äldste i tjänst
varande presidenten. Denna domstol
äge, sedan rannsakningen fulländad
är, och domen efter lag fälld, att densamma
för öppna dörrar avkunna.
Ingen have makt att sådan dom ändra,
Konungen dock obetaget att göra
nåd, vilken likväl icke må sträcka
sig till den dömdes återinsättande i
rikets tjänst.
106.
Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse, eller den
vållat och befrämjat genom uppsåtligl
fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit
alt, i de fall, som 08 § av
denna regeringsform förutsätter, sin
kontrasignation eller underskrift å
ett Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal av justitieombuds
-
Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse, eller den
vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit
att, i de fall, som 38 § av
denna regeringsform förutsätter, sin
kontrasignation eller underskrift å
ett Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal inför riksrätten av
10
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
(Nuvarande lydelse)
mannen inför riksrätten, och gånge
härmed som i 101 och 102 §§ om
tilltal emot regeringsrätten föreskrives.
Då statsrådets ledamöter finnas
hava, på sätt ovan berört är, gjort
sig till ansvar skyldige, döme dem
riksrätten efter allmän lag och den
särskilda författning, som till bestämmande
av sådant ansvar utav
Konungen och riksdagen fastställd
varder.
(Det vilande grundlagsändringsför
slaget)
någon av riksdagens ombudsmän,
och gånge härmed som i 101 och
102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets ledamöter
finnas hava, på sätt ovan berört
är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter allmän
lag och den särskilda författning,
som till bestämmande av sådant ansvar
utav Konungen och riksdagen
fastställd varder.
Ej må-----------
Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
justitieombudsman eller militieombudsman,
eller sekreterare eller
kanslibitjänte i någon av riksdagens
kamrar eller i något dess utskott, i
eller för utövning av sådan befattning,
våldföres eller förolämpas.
— är fråga.
Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
ombudsmän, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i någon av riksdagens
kamrar eller i något dess utskott, i
eller för utövning av sådan befattning,
våldföres eller förolämpas.
Riksdagsordningen
§ 42.
1. Lagutskotten skola----
2. Det tillkommer ock lagutskott
att granska justitieombudsmannens
och militieombudsmannens avgivna
redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier,
protokoll och registratur,
samt med utlåtande däröver till riksdagen
inkomma. Skulle utskottet av
granskningen finna, att ombudsman
eller hans ställföreträdare icke är
förtjänt av riksdagens förtroende och
fördenskull bör skiljas från sin befattning
utan avbidan å utgången av
den tid för vilken han blivit våld,
skall utskottet i sitt utlåtande hos
riksdagen härom göra hemställan.
3. Fördelning mellan-----
----riksdag samfällt.
2. Det tillkommer ock lagutskott
att granska av riksdagens ombudsmän
avgivna redogörelser, ävensom
deras ämbetsdiarier, protokoll och
registratur, samt med utlåtande däröver
till riksdagen inkomma. Skulle
utskottet av granskningen finna, att
ombudsman eller hans ställföreträdare
icke är förtjänt av riksdagens
förtroende och fördenskull bör skiljas
från sin befattning utan avbidan
ä utgången av den tid för vilken han
blivit vald, skall utskottet i sitt utlåtande
hos riksdagen härom göra
hemställan.
----riksdagen bestämmer.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
11
(Nuvarande lydelse) (Det vilande grundlagsändrings
fårslaget)
S
68.
Till följd av regeringsformens § 96
har riksdagen att förordna en justitieombudsman
och en militicombudsman
av de egenskaper där angivas.
Dessa riksdagens ombudsmän
väljas för tiden från valet till dess
sådant val under fjärde året därefter
försiggått.
Val av justitieombudsman och militieombudsman
verkställes genom
fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.
Valmännen böra------
I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen avsäger
sig det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan, för tid
och på sätt ovan stadgas, förrätta
nytt val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna
förtroendet eller har han övertagit
ombudsmansämbetet eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt
val av ställföreträdare rum för tid
och på sätt ovan är föreskrivet, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då session ej pågår,
riksdagens rätt härutinnan utövas
genom de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Riksdagens ombudsmän väljas för
tiden från valet till dess sådant val
under fjärde året därefter försiggått.
Val av ombudsmän verkställes genom
fyrtioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för A7al av kamrarnas talmän.
--äger rum.
I händelse ombudsman avsäger sig
det erhållna förtroendet eller ombudsmans
ämbete eljest bliver ledigt,
övertage ställföreträdaren omedelbart
ämbetet; och skall riksdagen
därefter så snart ske kan, för tid och
på sätt ovan stadgas, förrätta nytt
val av ombudsman. Skulle ställföreträdare
avsäga sig det erhållna förtroendet
eller har han övertagit ombudsmansämbetet
eller bliver eljest
hans befattning ledig, äge nytt val
av ställföreträdare rum för tid och
på sätt ovan är föreskrivet, varvid
iakttages att, om sådant val erfordras
under tid, då session ej pågår,
riksdagens rätt härutinnan utövas
genom de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Anmärkning. Beträffande det under denna punkt 3) upptagna förslaget
till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen jämför punkt 4) nedan.
12
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
4) Förslag
till
ändrad lydelse av § 110 regeringsformen
(Nuvarande lydelse)
§
Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden i
denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn de vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen,
dess kamrar eller utskott eller
någon enskild riksdagsman, eller
störa friheten i deras överläggningar
och beslut, vare sådant, där det
ej är högförräderi, ansett som uppror;
vad om försök, förberedelse eller
stämpling till uppror eller underlåtenhet
att avslöja sådant brott är
stadgat äge jämväl motsvarande tilllämpning.
Det ankommer på riksdagen
att i laga ordning låta beivra
förbrytelser, varom här är fråga.
Bliver riksdagsman--
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
no.
Ej må talan mot riksdagsman väckas
eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna
egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant tilllåtit
genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas
från den ort, där riksdag hålles.
Skulle någon enskild man eller någon
kår, militär eller civil, eller ock
någon menighet, av vad namn de
vara må, antingen av egen drift eller
med anledning av befallning,
våldföra riksdagen, dess kamrar eller
utskott eller någon enskild riksdagsman,
eller störa friheten i deras
överläggningar och beslut, vare sådant,
där det ej är högförräderi, ansett
som uppror; vad om försök, förberedelse
eller stämpling till uppror
eller underlåtenhet att avslöja sådant
brott är stadgat äge jämväl
motsvarande tillämpning. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga,
förolämpas.
eller
Anmärkning. Blir såväl det under denna punkt 4) som det under punkt 3)
ovan upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 110 regeringsformen slutligt
genomfört, kommer paragrafen därefter att erhålla följande lydelse:
§ no.
Ej må talan mot riksdagsman väckas eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti minst
fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller skall någon riksdagsman
kunna förvisas från den ort, där riksdag hålles. Skulle någon enskild man
eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet, av vad namn
Konstitutionsutskottets memorial nr t år 1965
13
de rara må, antingen av egen drift eller med anledning av befallning, våldföra
riksdagen, dess kamrar eller utskott eller någon enskild riksdagsman,
eller störa friheten i deras överläggningar och beslut, vare sådant, där det ej
är högförräderi, ansett som uppror; vad om försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet att avslöja sådant brott är stadgat äge
jämväl motsvarande tillämpning. Det ankommer på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom här är fråga.
Bliver riksdagsman, under tid då session pågår, eller under resa till eller
ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med ord
eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är.
Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer eller ombudsmän,
eller sekreterare eller kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i
något dess utskott, i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller
förolämpas.
5) Förslag
till
ändrad lydelse av § 33 regeringsformen
(Nuvarande lydelse)
Konungen äger att i den ordning
och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i den
ordning 87 § 1 mom. stadgar, genom
naturalisation till svensk medborgare
upptaga utländsk man eller
kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning
njute samma rättigheter och
förmåner, som infödd svensk medborgare,
dock utan att kunna till ledamot
av statsrådet utnämnas.
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
33.
Utländsk man eller kvinna må i
den ordning och under de villkor,
som bestämmas genom särskild lag,
stiftad i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar, genom naturalisation upptagas
till svensk medborgare. Sålunda
naturaliserad utlänning njute
samma rättigheter och förmåner
som infödd svensk medborgare, dock
utan att kunna till ledamot av statsrådet
utnämnas.
Ärende rörande naturalisation
prövas av Konungen, i den mån ej
annat stadgas i nyssnämnda lag.
14
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
6) Förslag
till
ändrad lydelse av 7 kap. 3, 4, 6 och 8 §§ tryckfrihetsförordningen
(Nuvarande lydelse)
7 kap.
(Det vilande g rundlags ändringsförslag
et)
3 §•
Har meddelande,------
Uppenbarar den som på grund av
allmän befattning eller i och för utövande
av allmän tjänsteplikt erhållit
kännedom om förhållande, vars
röjande skulle innefatta brott mot
rikets säkerhet eller varom han eljest
enligt lag haft att iakttaga tystnad,
vad han sålunda erfarit, må,
ehuru sådant meddelande skett för
offentliggörande i tryckt skrift, gärningen
åtalas och straffas enligt vad
därom är stadgat.
Om ansvar
---är stadgat.
Om någon genom att lämna meddelande
till annan förövar uppror,
högförräderi, landsförräderi, landssvek,
spioneri, grovt spioneri eller
försök, förberedelse eller stämpling
till sådant brott, så ock om någon
som på grund av allmän befattning
eller i och för utövande av lagstadgad
tjänsteplikt erhållit kännedom
om förhållande, varom han eljest
enligt lag har att iakttaga tystnad,
uppenbarar vad han sålunda erfarit,
må, ehuru meddelandet skett för offentliggörande
i tryckt skrift, gärningen
åtalas och ansvar därför ådömas
enligt vad därom är stadgat.
- i 2 kap. 1 §.
4 §.
Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet
skall såsom otillåtet yttrande i tryckt
framställning som innefattar:
1. högförräderi, förövat med uppsåt
att riket eller del därav skall
med våldsamma eller eljest lagstridiga
medel eller med utländskt bistånd
läggas under främmande makt
eller bringas i beroende av sådan
makt eller att del av riket skall sålunda
lösryckas eller att åtgärd eller
beslut av Konungen, riksdagen
eller högsta domarmakten skall med
utländskt bistånd framtvingas eller
hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;
försök eller förberedelse till sådant
högförräderi;
skrift anses sådan enligt lag straffbar
1. högförräderi, förövat med uppsåt
att riket eller del därav skall
med våldsamma eller eljest lagstridiga
medel eller med utländskt bistånd
läggas under främmande makt
eller bringas i beroende av sådan
makt eller att del av riket skall sålunda
lösryckas eller att åtgärd eller
beslut av Konungen, riksdagen
eller högsta domarmakten skall med
utländskt bistånd framtvingas eller
hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling
till sådant högförräderi;
2. krigsanstiftan, såframt fara för
att riket skall invecklas i krig eller
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
15
(Nuvarande lydelse)
2. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av Konungen, riksdagen eller
högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller hindras, såframt
gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;
försök eller förberedelse till sådant
uppiw;
3. krigsförräderi, i vad därigenom,
då riket är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om krigsförräderi
äga tillämpning, någon förleder
krigsfolk hörande till rikets eller
med riket förbunden stats krigsmakt
till modlöshet eller myteri eller
genom osann framställning sprider
sådan misströstan bland allmänheten
att försvaret kan avsevärt försvåras
eller begår annan dylik förrädisk
gärning som är till avsevärt
men för försvaret eller för motståndsverksamhet
inom ockuperad
del av riket;
försök eller förberedelse till sådant
krigsförräderi;
4. gärning av sådan beskaffenhet
som avses under 3, om den förövats
av oaktsamhet;
5. smädelse eller annan missfirmlig
gärning mot Konungen eller annan
medlem av konungahuset, skymfande
av riksstyrelse, som är satt i
Konungens ställe, eller riksdagen,
dess avdelning eller utskott, eller av
Sveriges flagga eller vapen eller annat
rikets höghetstecken;
6. smädelse eller annan missfirmlig
gärning mot någon som innehar
eller innehaft ämbete eller annan
befallning, varmed ämbetsansvar är
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
andra
fientligheter framkallas med
utländskt bistånd;
3. uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt eller
eljest med våldsamma medel omstörtas
eller att åtgärd eller beslut
av Konungen, riksdagen eller högsta
domarmakten skall sålunda framtvingas
eller hindras, såframt gärningen
innebär fara för uppsåtets
förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling
till sådant uppror;
4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser
om sådant brott äga tillämpning,
någon förleder krigsfolk hörande
till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra
som äro verksamma för försvaret av
riket till myteri, trolöshet eller modlöshet
eller genom osann framställning
sprider misströstan bland allmänheten
eller begår annan dylik
förrädisk gärning som är till men
för försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt eller
delvis ockuperat av främmande makt
utan att militärt motstånd förekommer,
för motståndsverksamheten;
försök, förberedelse eller stämpling
till sådant landsförräderi eller
landssvek;
5. landsskadlig vårdslöshet, i vad
därigenom någon av oaktsamhet begår
gärning som avses under 4;
6. ärekränkning mot Konungen eller
annan medlem av konungahuset
eller mot regent som är satt i
Konungens ställe eller skymfande av
Sveriges flagga eller vapen eller annat
rikets höghetstecken;
7. förolämpning mot någon som
innehar eller innehaft ämbete eller
annan befattning, varmed ämbetsansvar
är förenat, eller någon som en
-
16
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
(Nuvarande lydelse)
förenat, eller någon som enligt
Konungens förordnande åtnjuter
skydd såsom ämbetsman, om missfirmelsen
sker i eller för hans befattning;
7.
skymfande av främmande makts
flagga eller vapen eller annat dess
höghetstecken eller smädelse eller
annan missfirmlig gärning mot
främmande makts statsöverhuvud
eller representant här i riket;
8. uppvigling, varigenom någon söker
förleda till brottslig gärning, svikande
av medborgerlig skyldighet eller
ohörsamhet mot myndighet;
9. spridande av falskt rykte eller
annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet,
folkförsörjningen eller allmän
ordning och säkerhet eller att undergräva
aktningen för myndighet
eller annat organ, vilket äger besluta
i allmänna angelägenheter;
10. hot, förtal eller smädelse mot
folkgrupp med viss härstamning eller
trosbekännelse;
11. skymfande av sådant som av
svenska kyrkan eller annat, här i riket
verksamt trossamfund hålles heligt;
12.
förfarande, som sårar tukt
och sedlighet; eller
13. ärekränkning mot enskild person
genom beskyllning för brott eller
för annan gärning, som är menlig
för hans ära, goda namn och
medborgerliga anseende, yrke, näring
eller fortkomst, eller genom
smädligt yttrande eller annan missfirmlig
gärning.
(Det vilande grundlagsändringsförslaget)
ligt
Konungens förordnande åtnjuter
skydd såsom ämbetsman, om
missfirmelsen sker i eller för hans
befattning;
8. skymfande av främmande makts
flagga, vapen eller annat dess höghetsteoken;
-
9. uppvigling, varigenom någon söker
förleda till brottslig gärning, svikande
av medborgerlig skyldighet eller
ohörsamhet mot myndighet;
10. spridande av falskt rykte eller
annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet,
eller gärning innebärande att
någon till främmande makt framför
eller låter framkomma sådant rykte
eller påstående;
11. spridande av falskt rykte eller
annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för folkförsörjningen
eller för allmän ordning
och säkerhet eller att undergräva
aktningen för myndighet eller annat
organ, som äger besluta i allmänna
angelägenheter;
12. hot, förtal eller smädelse mot
folkgrupp med viss härstamning eller
trosbekännelse;
13. skymfande av sådant som av
svenska kyrkan eller annat, här i riket
verksamt trossamfund, hålles helicft
‘
A1öL >
förfarande, som sårar tukt och
sedlighet; eller
15. ärekränkning mot enskild person.
Med ärekränkning förstås i denna
paragraf förtal och förolämpning.
Förtal innebär, att någon utpekar
annan såsom brottslig eller klandervärd
i sitt levnadssätt eller eljest
lämnar uppgift som är ägnad att utsätta
denne för andras missaktning,
dock ej om det med hänsyn till om
-
Konstitutionsutskottets
(Nuvarande lydelse)
6
Vad i lag är stadgat angående
straff för brott, som avses i 4 och
5 §§, gälle ock då brottet är att anse
som tryckfrihetsbrott.
Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas
i 11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 6 eller 13, må
ock, då fråga är om periodisk skrift,
på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.
8
I samband med konfiskering av
periodisk skrift, må, då fråga är om
otillåtet yttrande, som avses i 4 §
1—3, eller sådant enligt 5 § andra
stycket otillåtet offentliggörande som
innefattar spioneri, meddelas förbud
att utgiva skriften under viss, av rätten
bestämd tid, högst sex månader
från det dounen i tryckfrihetsmålet
vinner laga kraft. Förhud som nu
sagts må dock meddelas allenast då
riket befinner sig i krig.
Angående konfiskering----
Stockholm den 9 februari 1965
memorial nr 1 år 1965 17
(Det vilande grundlagsändringsf
årslaget)
ständigheterna var försvarligt att
lämna uppgift i saken och han visar
att uppgiften var sann eller att han
hade skälig grund för den. Förtal av
avliden innefattar att gärningen är
sårande för de efterlevande eller att
den eljest kan anses kränka den frid,
som bör tillkomma den avlidne.
Förolämpning innebär att någon
smädar annan genom kränkande
iillmäle eller beskyllning eller genom
annat skymfligt beteende mot
honom.
§•
Vad i lag är stadgat angående påföljd
för brott, som avses i 4 och
5 §§, gälle ock då brottet är att anse
som tryckfrihetsbrott.
Angående enskilt anspråk på
grund av tryckfrihetsbrott stadgas i
11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 7 eller 15, må
ock, då fråga är om periodisk skrift,
på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.
§•
I samband med konfiskering av
periodisk skrift må, då fråga är om
otillåtet yttrande, som avses i 4 §
1—4, eller sådant enligt 5 § andra
stycket otillåtet offentliggörande som
innefattar spioneri, meddelas förbud
att utgiva skriften under viss, av rätten
bestämd tid, högst sex månader
från det domen i tryckfrihetsmålet
vinner laga kraft. Förbud som nu
sagts må dock meddelas allenast då
riket befinner sig i krig.
—• --av brott.
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
18
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1965
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, fru Segerstedt
Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson,
Dahl, Sörenson och Risberg; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson
i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra och Westberg.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 6 50026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1931f a1 i texten