Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om begränsning av antalet ledamöter i landsting.

1965-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:21, Utlåtande i anledning av motioner om begränsning av antalet ledamöter i landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1965

1

Nr 21

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om begränsning av antalet ledamöter i landsting.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 352

i första kammaren av herr Hilding och nr 427 i andra kammaren av herr

Tobé m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

en snabbutredning om regler för begränsning av antalet ledamöter i de

större landstingen, vilka regler bör äga giltighet redan vid 1966 års landstingsval».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse inte lämnas

i det följande, hänvisa till motionen i andra kammaren.

Gällande ordning

Antalet landstingsmän har i landstingslagen begränsats nedåt men inte

uppåt. Enligt 12 § skall varje landsting ha minst 20 ledamöter. Det närmare

antalet beror av folkmängden och antalet valkretsar inom landstinget. Sålunda

skall enligt 10 § för varje valkrets väljas dels oavsett dess folkmängd

en landstingsman, dels därutöver efter folkmängden en landstingsman för

varje påbörjat tal av 5 000.

För primärkommunernas del begränsar kommunallagen antalet fullmäktige

både uppåt och nedåt. Sålunda har kommunerna i 5 § indelats efter

folkmängden i fem kategorier, för vilka särskilda gränser för antalet fullmäktige

angetts. I de minsta kommunerna kan fullmäktige begränsas till 15

ledamöter; i de största kan de uppgå till 60. För Stockholm gäller enligt dess

särskilda kommunallag, att stadsfullmäktige skall vara 100.

Om landstingens ledamotsantal under den nu löpande mandatperioden,

1963—66, och under den föregående, 1959—62, lämnas uppgifter i landstingsutredningens

betänkande (SOU 1963: 64, bilaga 1). Därav framgår, att

inte mindre än 13 av rikets 25 landsting har ett ledamotsantal, som överskrider

den för primärkommunernas fullmäktige fastställda maximisiffran

60. Störst är Stockholms läns landsting med 115 ledamöter. De båda minsta

landstingen, Kalmar läns norra och Gotlands läns, har resp. 22 och 23 ledamöter.

ökning av ledamotsantalet mellan de båda mandatperioderna visar 15

1 Bihang till riksdagens protokoll 1065. 5 samt. 2 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1965

landsting. Stockholms, Malmöhus och Gävleborgs läns landsting ökade med

resp. 17, 18 och 12 ledamöter. Minskning visar 4 landsting, samtliga med

bara en eller två ledamöter.

Landstingsutredningen

Landstingsutredningen, som tillkallades år 1962 för en allmän översyn

av landstingens organisation och arbetsformer, har i sitt nyssnämnda betänkande

berört frågan om landstingens ledamotsantal men inte framlagt

något förslag i ämnet, då det ansetts falla utanför utredningsuppdraget. Utredningen

finner, att spörsmålet bör bli föremål för särskild prövning. Härom

anföres (s. 123):

Det kan ej anses ingå i utredningens direktiv att föreslå någon ändring

av nu gällande bestämmelser beträffande antalet landstingsmän, men det

synes utredningen önskvärt att bestämmelserna i fråga (10—12 §§ LL) blir

föremål för särskild prövning. Framför allt är det önskvärt att detta sker

för de landsting, vilkas landstingsområden för närvarande undergår en sådan

markant folkökning, att antalet landstingsmän automatiskt ökar representationernas

storlek så mycket, att de blir oformliga i förhållande till de

landstingskommunala uppgifternas omfattning och innehåll. Spörsmålet bör,

om inte förr, bli aktuellt vid den översyn av länsindelningen, som skall göras

av särskilt tillkallad utredningsman och som kan få en avgörande betydelse

för den landstingskommunala indelningen. Möjligen skulle en skala

av samma typ som finnes för fullmäktige i primärkommunerna (5 § KL)

kunna tjäna som förebild för landstingens del. Författningsutredningens förslag

till nytt statsskick aktualiserar eljest landstingets ställning som valkorporation

för valet till riksdagens första kammare.

Remissyttranden över landstingsutredningens betänkande

1 remissyttranden över landstingsutredningens betänkande upptas frågan

om begränsning av antalet ledamöter i landsting av 4 länsstyrelser, 9 landsting

samt Svenska landstingsförbundet. Samtliga instämmer i utredningens

uttalande, att spörsmålet bör bli föremål för särskild prövning. Två synpunkter

anlägges allmänt på frågan, nämligen dels alt en alltför vid ledamotskrets

minskar landstingens möjligheter att arbeta effektivt och öva verkligt

inflytande över sin förvaltning, dels att församlingen inte bör vara större än

att i princip alla ledamöter kan beredas tillfälle att deltaga i utskottsarbetet.

Länsindelningsutredningen upplyser i sitt remissyttrande över betänkandet,

att den kommer att upptaga den berörda frågan till prövning, om detta

inte sker i annan ordning. Utredningen uttalar:

Utredningen torde vara oförhindrad att pröva den av landstingsutredningen

väckta frågan angående begränsning av antalet landstingsmän. I de åt

utredningen givna direktiven har nämligen departementschefen uttalat, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1965

3

utredningen vid förslag till ändringar i länsindelningen bör ta ställning till

de lagstiftnings- och andra författningsfrågor, som sammanhänger med genomförandet

av föreslagna ändringar, ävensom till organisatoriska, ekonomiska

och andra åtgärder, som kan aktualiseras av ändringarna.

Därest detta icke sker i annan ordning kommer länsindelningsutredningen

sålunda att i sitt fortsatta arbete ta ställning till frågan, huruvida nuvarande

regler i landstingslagen beträffande bestämmande av antalet landstingsmän

bör ändras.

Proposition nr 61

Förslag till reformer på grundval av landstingsutredningens betänkande

har av Kungl. Maj :t framlagts i proposition nr 61 till årets riksdag, varöver

utskottet denna dag avger utlåtande, nr 20. I propositionen har antecknats,

att länsindelningsutredningen förklarat sig ämna ta upp frågan om begränsning

av antalet ledamöter i landsting under sitt fortsatta arbete, om frågan

inte behandlas i annat sammanhang. Departementschefen uttalar i anslutning

härtill, att frågan enligt hans mening hör nära samman med eventuell

ny länsindelning och därför lämpligen bör övervägas av länsindelningsutredningen.

Motionerna

l förevarande motioner — som alltså väckts under den allmänna motionstiden

och inte i anslutning till proposition nr 61 — antecknas huvudpunkterna

i gällande regler samt landstingsutredningens uttalande i ämnet. Härefter

anföres, att det framstår som angeläget att en begränsning av antalet

landstingsman införes redan till nästa landstingsval. Motionärerna anmärker,

att lrågan i viss mån kompliceras av den omständigheten, att vissa

landstingsvalkretsar gemensamt utgör valkretsar vid förstakammarval, men

anser, att dessa svårigheter bör kunna överbryggas. Åtminstone provisoriska

regler bör kunna föreligga vid 1966 års landstingsval.

Utskottet

Den i lörevarande motioner upptagna frågan om begränsning av antalet

ledamöter i landsting har erhållit allt större aktualitet under senare år. I

sitt år 1963 avgivna betänkande uttalade sig landstingsutredningen för alt

spörsmålet blir föremål för särskild prövning. I ett stort antal remissyttranden

över betänkandet har understrukits det angelägna i att frågan upptas

till övervägande. Av proposition nr 61 till årets riksdag ävensom länsindclningsutredningens

remissyttrande över nämnda betänkande framgår, att

denna utredning kommer att behandla spörsmålet under sitt fortsatta arbete.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1965

Även utskottet anser det angeläget, att frågan om antalet ledamöter i

landsting blir föremål för prövning. Utskottet kan emellertid inte finna,

att sådana provisoriska regler är påkallade, som motionärerna åsyftar. Resultatet

av länsindelningsutredningens arbete bör avvaktas.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna 1:352 och 11:427 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 april 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Carl

Albert Anderson*, Dahl, Dahlén och Hernelius;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund, Henningsson, Wahlund,

Magnusson i Tumhult, Johansson i Trollhättan, Larsson i Luttra*, Andersson

i Billingsfors, Andersson i Storfors, Keijer* och Werbro*.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.