Utlåtande i anledning av motioner angående firmaskydd.
1965-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1965:3, Utlåtande i anledning av motioner angående firmaskydd.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1965
1
Nr 3
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående firmaskydd.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 20
i första kammaren av fru Wallentheim m. fl. och nr 29 i andra kammaren
av herr Carbell hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla att vissa stadganden i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura samt i tryckfrihetsförordningen göres till föremål
för skyndsam översyn i syfte att åstadkomma tillfredsställande rättsskydd
för enskilda näringsidkare.
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför
icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen i första kammaren.
Gällande bestämmelser om registrering m. m.
Ordet »firma» användes i lagstiftningen såsom beteckning på ett aktiebolags,
en ekonomisk förenings, ett handelsbolags eller en annan näringsidkares
namn. Aktiebolags firma registreras i aktiebolagsregistret, vilket
föres centralt för hela riket hos patent- och registreringsverket. Ekonomisk
förenings firma registreras länsvis i länsstyrelsens föreningsregister. Handelsbolags
och enskild näringsidkares firma registreras i handelsregistret,
vilket föres kommunvis hos länsstyrelsen. Särskilda bestämmelser gäller
för vissa andra slag av rörelser, såsom banker och sparbanker.
Vid registreringen företar registreringsmyndigheten en viss prövning,
syftande till att förväxling med förut registrerade firmor skall förebyggas.
Denna prövning är för aktiebolagens vidkommande i huvudsak begränsad
till andra i aktiebolagsregistret införda firmor. I fråga om de ekonomiska
föreningarna omfattar den andra ekonomiska föreningar, som registrerats
hos samma länsstyrelse. Beträffande firmor, som skall registreras i handelsregister,
begränsas prövningen till andra i samma register intagna firmor;
risken för förväxling med firma för näringsidkare i annan kommun
beaktas sålunda ej.
Tryckfrihetsförordningens benämning på eu periodisk skrifts namn är
inte firma utan »titel». De periodiska skrifternas titlar registreras centralt
för hela riket i justitiedepartementet. Utgivningsbevis för en periodisk skrift
utfärdas inte, om dess titel företer sådan likhet med titeln på skrift för
vilken utgivningsbevis tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske.
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Sr 3
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1965
Prövningen av frågor om registrering av firmor omfattar icke någon
granskning av de i justitiedepartementet registrerade titlarna på periodiska
skrifter. Ej heller omfattar prövningen i justitiedepartementet någon granskning
av förut registrerade firmor.
Motionerna
Motionärerna erinrar om innebörden av gällande bestämmelser om registrering
av firmor och av periodiska skrifters titlar och yttrar därefter:
Konsekvenserna av nu gällande bestämmelser kan belysas av att firma
som år 1934 inregistrerades och alltjämt drives under samma firmanamn
återkommande förväxlas sedan en periodisk tidskrift genom namnförändring
1964 antagit exakt samma namn. Följden av detta för den 30 år tidigare,
väl inarbetade firman är dagliga, tidsödande telefonsamtal, felaktig
post, felinsättningar på post- och bankgiro med därmed förenade kostnader
och besvär.
Ett mera tillfredsställande rättsskydd för enskilda näringsidkare för att
förhindra detta kollisionsproblem synes undertecknade påkallat.
Utskottet
Ansökan om utgivningsbevis för periodisk skrift prövas av chefen för
justitiedepartementet. I ansökan skall uppgivas bl. a. skriftens titel. Om
titeln företer sådan likhet med titeln på skrift för vilken utgivningsbevis
tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske, avslås ansökan, önskar skriftens
ägare ändra dess titel, skall han göra ny ansökan om utgivningsbevis;
risken för förväxling med titeln på annan skrift bedöms därvid på samma
sätt. Prövningen omfattar icke andra registrerade eller inarbetade kännetecken,
exempelvis bolags eller enskilda företagares firmor.
Liknande regler gäller om registrering av firmor: registrering skall vägras,
när den anmälda firman är så lik tidigare registrerad firma, att risk
för förväxling finns. Prövningen är begränsad geografiskt eller också så,
att den omfattar endast firmor för andra företag med samma organisationsform.
Exempelvis prövas för aktiebolags del i huvudsak endast risken för
förväxling med firma för annat aktiebolag i riket. Beträffande handelsbolag
och enskilda näringsidkare, vilkas firmor för varje kommun införes i
handelsregistret, omfattar prövningen endast i samma register införda firmor.
Motionärerna gör gällande, att bestämmelserna om registrering av firmor
och om den prövning, som föregår utfärdande av utgivningsbevis för
periodisk skrift, medför, att innehavare av ett kännetecken kan lida skada
genom att ett liknande kännetecken senare registreras för en annan nä
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1965 3
ringsidkare. Motionärerna redogör för ett fall, i vilket innehavaren av en
firma säges ha blivit utsatt för besvär och kostnader till följd av att utgivningsbevis
utfärdats för en periodisk skrift med en titel, som helt överensstämde
med hans firma.
Firmalagstiftningen innehåller emellertid vissa regler som ger innehavaren
av en firma eller annat kännetecken ett längre gående skydd än det
som följer av registreringsmyndighetens granskning. Innehavaren av en
registrerad firma kan sålunda vanligen, om en senare registrering i samma
eller annat firmaregister på grund av förväxlingsrisk länder honom till förfång,
hos domstol utverka förbud för innehavaren av den senare registrerade
firman att nyttja denna. Han kan också erhålla ersättning för skada
som denne har tillfogat honom (se exempelvis 6 § lagen angående handelsregister
m. m.). Av betydelse är också ett stadgande i lagen den 29 maj
1931 med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (9 §). Den som i utövning
av näringsverksamhet använder kännetecken, som lätt kan förväxlas
med förut inarbetat kännetecken för annans näringsverksamhet, kan,
om han har uppsåt att framkalla sådan förväxling, dömas till straff och
förpliktas att utgiva skadestånd. I ett avgörande av högsta domstolen (NJA
I 1956 s. 664) har stadgandet åberopats såsom grund för en dom innebärande
förbud att använda kännetecken, utan att uppsåt att framkalla förväxling
behövt styrkas.
Den nu behandlade föreskriften i lagen mot illojal konkurrens är enligt
ordalagen tillämplig på alla slag av kännetecken som användes i näringsverksamhet.
Utskottet har sig icke bekant något fall i rättspraxis, där förbud
med stöd av denna föreskrift meddelats att använda periodisk skrifts
titel. Emellertid torde frågan om skydd för sådan titel vara ett spörsmål
som kan lösas enligt privaträttsliga regler; den omständigheten att registreringen
följer regler i grundlag torde icke utesluta förbudsdom av nyss
angiven innebörd. Det kan väl göras gällande, att föreskrifterna i firmalagstiftningen
och lagen mot illojal konkurrens ger ett i vissa hänseenden
otillräckligt skydd för innehavare av registrerat eller inarbetat kännetecken.
Utskottet vill emellertid erinra om att firmalagstiftningen är under översyn
inom firmautredningen (se 1965 års riksdagsberättelse I: Ju 11). Den
i motionerna väckta frågan omfattas av utredningsuppdraget. Utredningen
torde komma att redovisa sitt arbete under tämligen nära framtid.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna I: 20 och II: 29 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 februari 1965
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1965
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, fru Segerstedt
Wiberg, herrar Sveningsson, Carl Albert Anderson, Dahl*, Dahlberg,
Sörenson och Risberg; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson
i Trollhättan, Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra* och Westberg.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 6 5 0 0 2 6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.