Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

1965-05-05 · 20 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:30, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

1

Nr 30

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag angående ändring i lagen

den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar samt i ämnet

väckta motioner.

Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 2 april 1965 hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 88, vari Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till lag angående

ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sekretesskydd för vissa handlingar på förhandlingsväsendets

område, främst utredning och förslag som tillkommit för att

begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för annan

reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller vid förberedelse

till dylik förhandling. Sekretesstiden föreslås i regel bestämd till 5 år

från handlingens datum. Med tillstånd av därtill behörig myndighet skall

dock sekretessbelagd handling kunna utlämnas tidigare.

De i propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 6 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges, dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf,

betecknad 35 §, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6

Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning

till utredning i någon dess rättstvist

må ej utan myndighetens tillstånd

utlämnas förrän saken blivit slutligen

avgjord eller tjugu år förflutit

från handlingens datum.

35

Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning

till utredning i någon dess rättstvist

eller i statligt eller kommunalt företags

rättstvist må ej utan myndighetens

tillstånd utlämnas förrän saken

blivit slutligen avgjord eller tjugu

år förflutit från handlingens datum.

§•

Handlingar som innefatta utredning

eller förslag och som tillkommit

för att begagnas vid sådan förhandling

för slutande av kollektivavtal

eller för annan reglering av anställningsvillkor,

vari myndighet,

kommunsammanslutning eller statligt

eller kommunalt företag har att

deltaga, eller vid förberedelse till sådan

förhandling, må ej utan tillstånd

av myndighet som anges i tredje

stycket utlämnas förrän fem år förflutit

från handlingens datum. Har

sådan handling upprättats hos eller

inkommit till riksdagens lönedelegation,

må den dock ej hemlighållas

längre än till dess förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen

eljest slutförts.

Bestämmelserna i första stycket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gälla även handlingar innefattande

utredning eller förslag vilka från annan

än myndighet inkommit för där

angivet ändamål, även om handlingen

tillkommit i annat syfte.

Om tillstånd för statsmyndighet

att utlämna handling som avses i

första eller andra stycket beslutar

statens avtalsverk eller, om handlingen

tillhör förhandlingsärende

som utan avtalsverkets medverkan

handlägges av annan statlig myndighet,

denna. Begär någon att hos riksdagens

lönedelegation utfå sådan

handling, ankommer det dock på lönedelegationen

eller myndighet, som

denna bestämmer, att besluta i tillståndsfrågan.

Om tillstånd för kommunalmyndighet

att utlämna sådan

handling beslutar den förvaltande

myndighet i kommunen som handlägger

löneärenden eller, om handlingen

tillhör förhandlingsärende

som utan nämnda myndighets medverkan

handlägges av annan myndighet

i kommunen, denna myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

Utskottet har samtidigt med propositionen förehaft till behandling följande

motioner, nämligen

1) likalydande motionerna I: 726 av herr Möller och fröken Mattson och

II: 850 av herrar Björk och Martinsson, vård hemställes, att vederbörande

utskott vid sin granskning av propositionen måtte beakta de i motionerna

anförda synpunkterna, att det sekretesskydd, som behandlas i propositionen,

i varje fall ej utvidgas till fler typer av handlingar än vad offentlighetskommittén

föreslagit, att förslaget om sekretesskydd på fem år måtte avslås

och att detta skydd utformas enligt förslag från Svea hovrätt, alternativt

begränsas till högst tre år, att utskottet särskilt prövar frågan om offentlighet

för lönestatistiska utredningar, att utskottet måtte ansluta sig till offentlighetskommitténs

uttalanden i samband med frågan om rättstvister, samt

att utskottet måtte utarbeta erforderlig motivtext och lagtext; och

2) likalydande motionerna I: 730 av fru Scgerstcdt Wiberg och herr Holmberg

samt II: 855 av herr Ståhl rn. fl., vari hemställes, att riksdagen i sam
lf

liihang till riksdagens protokoll 1965. 5 saml. 2 avd. Nr 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

band med behandlingen av propositionen måtte för sin del antaga följande

förslag till lydelse av 35 § sekretesslagen:

»Handlingar, som innefatta utredning eller förslag och som tillkommit för

att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för

annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller vid förberedelse

till sådan förhandling, må ej utlämnas förrän förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen eljest slutförts, såvida skäligen

kan befaras att utlämnandet skulle vara till men för förhandlingarna.»

Beträffande motiveringarna till motionsyrkandena får utskottet, i den

mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser

En del av de handlingar, som kan förekomma i ärende angående förhandling

om slutande av kollektivavtal eller annan överenskommelse rörande

offentliga arbetstagares anställningsvillkor, är på grund av stadgandena

i 2 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen icke alls eller icke förrän förhandlingsärendet

slutförts att anse som allmänna handlingar. Handling

som icke är allmän omfattas icke av rätten för envar att utfå handling hos

myndighet. Vad åter angår sådana i hithörande ärenden förekommande

handlingar, som är allmänna, innehåller sekretesslagen, dvs. lagen den 28

maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar, icke någon samlad reglering rörande dem. Beträffande vissa typer

av handlingar, som kan förekomma i ifrågavarande ärenden, innehåller

sekretesslagen närmare regler. I 16 § sekretesslagen meddelas sålunda bestämmelser

om handlingar innehållande uppgifter som lämnats för statlig

eller kommunal statistik eller innefattande myndighets bearbetningar av sådana

uppgifter. Avser sådan handling namngivna eller eljest identifierbara

fysiska eller juridiska personer, är den i princip hemlig under 20 år från

uppgiftens datum. Handlingen får dock utlämnas tidigare, om den som avses

i handlingen samtycker till detta. Detsamma gäller, om man med hänsyn

till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket handlingen

önskas utlämnad och omständigheterna i övrigt har trygghet för att

utlämnandet ej kommer att missbrukas till skada för den som avses i handlingen.

Enligt särskild bestämmelse i paragrafen skall dess principiella förbud

mot utlämnande av där avsedda handlingar icke utgöra hinder för att i

de fall och i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer utlämna lönestatistiska

uppgifter till löntagarna för granskning av uppgifternas riktighet eller bearbetningar

av sådana uppgifter till förening av arbetsgivare eller arbetstagare

för begagnande vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser

därtill. Lönestatistiska uppgifter, som ej avser namngivna eller eljest

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1065

5

identifierbara personer eller företag, är däremot i allmänhet icke sekretessbelagda.

Lönestatistisk undersökning eller utredning, som verkställts av

myndighet för enskilds räkning, kan dock vara underkastad sekretess, i den

mån 27 § sekretesslagen och med stöd därav utfärdade bestämmelser är tilllämpliga

därpå (se SFS 1964: 278). I 24 § sekretesslagen finnes vidare regler

om sekretess för handlingar i ärende som avses i lagen om medling i arbetstvister.

Handling i sådant ärende får, i den mån myndighet som handlägger

ärendet så beslutar eller part som ingivit handlingen gjort förbehåll

om sekretess, icke utlämnas tidigare än 20 år efter handlingens datum.

Vad angår handlingar i ärende avseende förhandling i rättstvist innehåller

6 § sekretesslagen det stadgandet, att handling som upprättats eller anskaffats

för myndighets räkning i någon dess rättstvist icke utan myndighetens

tillstånd får utlämnas förrän saken blivit slutligt avgjord eller 20 år

förflutit från handlingens datum.

Offentlighetskommitténs promemoria

I en den 30 oktober 1964 dagtecknad promemoria (stencil Ju 1964: A5)

föreslår offentlighetskommittén en bestämmelse avsedd att tillgodose behovet

av sekretess kring de handlingar som i samband med förhandling inkommer

till eller upprättas hos riksdagens lönedelegation. Bestämmelsen,

som reglerar frågan om löneförhandlingssekretess även hos andra myndigheter

än lönedelegationen, omfattar utredningar och förslag rörande anställningsvillkor

som upprättats för förhandling, vari myndighet har att deltaga.

Enligt kommitténs mening synes det inte möjligt att därutöver ange några

bestämda kriterier på de fall då handlingar skall hållas hemliga. Det måste

ligga i den förhandlande myndighetens hand att bedöma i vilka fall handling

skall lämnas ut. De skäl som talar för att inskränka tystnadsplikten

för delegationens ledamöter till tiden fram till dess att förhandlingen lett

till överenskommelse eller eljest slutförts torde enligt kommittén ha samma

betydelse i fråga om handlingssekretessen.

Kommittén tillägger, att lönedelegationen blir att betrakta såsom myndighet

i tryckfrihetsförordningens mening (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen).

Om fullföljd av talan mot beslut, varigenom myndighet som tillhör eller

lyder under riksdagen avslår framställning om utbekommande av

handling, gäller vad riksdagen bestämmer (2 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen).

Kommittén anser sig icke böra framlägga något förslag

om rätt att överklaga beslut av lönedelegationen. En klagorätt skulle

enligt kommittén uppenbarligen få ringa betydelse i praktiken.

Vad härefter angår frågan om sekretess kring övriga myndigheters handlingar

angående löneförhandlingar framhåller kommittén, att det ännu är en

öppen fråga hur förhandlingsarbetet kommer att organiseras på den stat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

liga sidan. Kommittén har till grund för framställningen i promemorian

lagt det antagandet att en i förhållande till Kungl. Maj :t självständig myndighet

kommer att inrättas för ändamålet. En sådan myndighet, i promemorian

benämnd avtalsverket, skulle ingå i förhandlingar med företrädare

tör arbetstagarna dels efter framställning från arbetstagarhåll, dels på eget

initiativ eller efter uppdrag av Kungl. Maj :t eller chefen för civildepartementet.

Kommittén utgår ifrån att förhandlingarna ofta kommer att föregås

av samråd med andra myndigheter, statliga och kommunala, och med enskilda

arbetsgivarorganisationer. Diskussioner måste vidare, framhåller

kommittén, föras inom avtalsverket. Arbetet på förberedelsestadiet kan förväntas

avsätta skriftligt material i betydande omfattning i form av promemorior

in. in. Detsamma torde enligt kommittén bli fallet med själva förhandlingsarbetet;

de bud som växlas under förhandlingarna och de utredningar

dessa kräver torde som regel få skriftlig form. Avtalsverket kommer

sedan, innan det preliminära förhandlingsresultatet lägges fram för

riksdagen eller dess lönedelegation, att få redovisa detta för Kungl. Maj :t

eller chefen för civildepartementet; det kan visa sig lämpligt att göra denna

redovisning i en skriftlig framställning. Även Kungl. Maj :ts framställning

till delegationen kan få skriftlig form.

Kommittén framhåller, att de skäl som i prop. 1964: 140 s. 164 anförts till

stöd för förslaget om tystnadsplikt för ledamöterna i riksdagens lönedelegation

synes utgöra tillräckligt motiv för sekretess även hos andra myndigheter

kring utredningar och förslag om anställningsvillkor för offentliga

arbetstagare. Enligt kommitténs uppfattning skulle det för övrigt vara meningslöst

att belägga lönedelegationens handlingar med sekretess, om det

hos civildepartementet och övriga statsmyndigheter förvarade materialet rörande

förhandlingarna skulle vara tillgängligt utan inskränkningar.

Enligt kommitténs mening bör sekretessbestämmelsen i första hand

vara tillämplig på förhandlingar om anställningsvillkor för statens och

kommunernas arbetstagare. Vidare bör den omfatta övriga arbetstagare

vilkas anställningsvillkor bestämmes under medverkan från riksdagens sida.

Den bör slutligen också vara tillämplig i fråga om arbetstagare hos statliga

och kommunala bolag. I detta sammanhang erinrar kommittén om att

den närmaste motsvarigheten till ett framtida avtalsverk, statens avtalsnämnd,

enligt sin instruktion har att handlägga ärenden rörande kollektivavtal

in. m. inte bara inom statsförvaltningen utan även inom den statliga

verksamhet som bedrives i bolagsform. Även i fortsättningen torde myndighet

komma att medverka vid uppgörelser rörande de statliga bolagens

arbetstagare. Motsvarande torde komma att gälla uppgörelser rörande de

kommunala bolagens arbetstagare.

Sekretessen bör enligt kommitténs mening avse handlingar som upprättats

för förhandling. Detta innebär, påpekar kommittén, att sekretessen icke omfattar

allehanda skrivelser och förslag mellan myndigheter i organisations
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1065

7

och lönefrågor utan allenast sådana utredningar och förslag som har ett direkt

samband med en pågående eller kommande förhandling.

1 fråga om sekretessens utsträckning i tiden kan myndigheternas förhandlingsarbete

enligt kommitténs uppfattning inte utan vidare jämställas med

verksamheten inom riksdagens lönedelegation. Lönedelegationen torde

komma in i förhandlingsarbetet först när detta är i slutskedet. Den information

som lämnas delegationens ledamöter torde kunna begränsas till frågor

som är aktuella vid den pågående förhandlingen. Under myndigheternas förhandlingsarbete

göres däremot i stor omfattning utredningar som inte

kan sägas utgöra förberedelser för viss förhandling. Det är knappast möjligt

att här låta sekretessen utan undantag upphöra i och med att en viss

förhandling slutförts. I enlighet med den teknik som kommer till användning

i åtskilliga av sekretesslagens stadganden föreslår kommittén i stället,

att sekretess skall kunna upprätthållas till dess viss tid förflutit från handlingens

datum. Tiden föreslås bestämd till fem år.

På samma sätt som riksdagens lönedelegation skall kunna tillåta att vad

som förekommit i delegationen yppas bör det enligt kommitténs mening vara

möjligt för avtalsverket eller annan myndighet, som för förhandling, alt

medge att en eljest hemlig uppgift offentliggöres, om myndigheten anser detta

lämpligt från förhandlingssynpunkt. Myndigheten bör kunna medge att

hemlig handling utlämnas.

Uppkommer fråga om tolkning eller tillämpning av en ingången överenskommelse,

kan en offentlig arbetsgivare, lika väl som en privat arbetsgivare

och arbetstagarnas företrädare, ha ett intresse att hemlighålla de dispositioner

han vidtar inför en förhandling eller en rättslig prövning. Härvidlag

torde enligt kommitténs uppfattning erforderligt sekretesskydd beredas

av 6 § sekretesslagen, enligt vilken handlingar, som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning till utredning i någon dess rättstvist,

ej må utlämnas utan myndighetens tillstånd förrän saken blivit slutligen

avgjord eller 20 år förflutit från handlingens datum. Skriftliga uttalanden

om innebörden i gällande författningar eller avtal, som göres utan samband

med rättstvist, bör däremot, i den mån de är att anse som allmänna handlingar,

inte få hållas hemliga. Sådana uttalanden får enligt kommitténs

åsikt lätt karaktär av anvisningar för tolkning eller tillämpning och bör

icke få undanhållas offentligheten.

Bestämmelsen om sekretess kring den offentliga förhandlingsverksamheten

föreslås i promemorian få formen av eu ny paragraf i sekretesslagen,

betecknad 34 a §. Enligt promemorian bör paragrafen erhålla följande lydelse:
»Har

utredning eller förslag rörande anställningsvillkor upprättats för

förhandling, vari myndighet har att deltaga, må handlingen ej utan myndighetens

tillstånd utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens datum.

Har handling som avses i första stycket upprättats hos eller inkommit till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

riksdagens lönedelegation i samband med förhandling, må den ej hemlighållas

längre än till dess överenskommelse träffats eller förhandlingen eljest

slutförts.»

Kommittén anser icke någon särskild bestämmelse om ikraftträdandet

erforderlig. Ändringen kommer utan sådan bestämmelse att träda i kraft

4 veckor efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkom från

trycket.

Remissyttrandena

Offentlighetskommitténs förslag har i princip godtagits eller lämnats

utan erinran av justitiekansler sämbetet, socialstyrelsen, statens

lönenämnd, försvarets fabriksstyrelse, järnvägsstyrelsen, Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen

i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemannens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Publicistklubben.

Olika ändringar i kommitténs förslag förordas eller ifrågasättcs av

Svea hovrätt, arbetsdomstolens ordförande, statens avtalsnämnd, telestyrelsen,

Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska tidningsutgivar ef öreningen

och Svenska journalistförbundet.

Departementschefen

I propositionen uttalar departementschefen angående behovet av sekretesskydd

:

För närvarande saknas i huvudsak sekretesskydd för allmänna handlingar,

som angår stats- och kommunalmyndigheternas förhandlingsverksamhet

för att åvägabringa kollektivavtal eller annan reglering av arbetstagares

anställningsvillkor. Såsom offentlighetskommittén funnit och tämligen

allmänt vitsordats under remissbehandlingen, föreligger emellertid behov

av sekretesskydd för vissa allmänna handlingar av detta slag. Med vidsträckt

insyn i det allmännas förhandlingsmaterial kan nämligen den offentlige

arbetsgivaren löpa risk att råka i förhandlingsmässigt underläge.

Även för arbetstagarpart, som förhandlar med det allmänna, kan det vara

ett intresse att förhandlingsmaterial, som parten överbringar till motsidan,

åtminstone för en tid kan hållas hemligt. Sekretesskydd kan också vara

önskvärt för att främja samarbetet mellan arbetsgivarorgan på den enskilda

arbetsmarknadssektorn och motsvarande organ på den offentliga sektorn.

Ehuru behovet av sekretess på förhandlingsväsendets område i viss mån

existerar redan nu, kan det antagas inom kort öka i styrka, om man, såsom

för närvarande planeras, övergår till kollektivavtalssystem även på den offentliga

tjänstemannasektorn. Jag anser därför att sekretesslagen nu bör

kompletteras med en bestämmelse i syfte att tillgodose sekretessbehovet på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ISO år 1965

9

förevarande område. Bestämmelsen får betraktas såsom i någon mån provisorisk,

så länge erfarenheter icke vunnits av de nu aktuella reformerna rörande

de offentliga arbetstagarnas förhandlingsrätt.

Om avgränsningen av sekretessområdet anför departementschefen:

I likhet med kommittén anser jag, att sekretessbestämmelsen bör begränsas

till att avse handlingar innefattande utredning eller lörslag. Slutna kollektivavtal

eller andra ingångna överenskommelser rörande anställningsvillkor

bör sålunda falla utanför bestämmelsens tillämplighetsområde. När

det gäller att i övrigt avgränsa sekretessområdet, synes övervägande skäl

tala för att, såsom kommittén också föreslagit, åtminstone i första hand taga

fasta på syftet med handlingens upprättande. Är detta syfte att handlingen

skall begagnas vid förhandling av visst närmare angivet slag eller vid förberedelse

till sådan förhandling, bör den omfattas av sekretessbestämmelsen.

Huruvida handlingen upprättats av förhandlande myndighet, annan

myndighet eller enskild, bör däremot vara utan betydelse för sekretessbestämmelsens

tillämplighet, om blott syftet med handlingens upprättande är

det nu angivna. Har handlingen upprättats av annan än myndighet, måste

den självfallet ha inkommit till myndighet för att sekretesslagen överhuvud

skall vara tillämplig på densamma. Vid beskrivningen av det slag av förhandling,

som bestämmelsen skall taga sikte på, torde böra beaktas, att sekretessen

kring förhandling i rättstvist redan är reglerad i 6 § sekretesslagen,

liksom också att på den här ifrågavarande arbetsmarknadssektorn förhandling

kan på arbetsgivarsidan föras i somliga fall av myndighet eller under

medverkan av myndighet och i andra fall utan deltagande från någon myndighets

sida. Det sistnämnda inträffar när kommunsammanslutning eller

statligt eller kommunalt företag förhandlar utan biträde av myndighet. Vad

bestämmelsen i förevarande hänseende bör taga sikte på, synes med hänsyn

härtill böra vara sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller för

annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag bär alt deltaga. Med statligt

eller kommunalt företag torde här böra förstås aktiebolag, vari staten eller

kommun äger åtminstone hälften av aktierna, och annan privaträttslig juridisk

person, vari staten eller kommun är huvudintressent.

På grund av vad nu anförts vill jag föreslå, att sekretessområdet i första

hand skall omfatta allmänna handlingar, som innefattar utredning eller förslag

och som tillika tillkommit för att begagnas vid förhandling av nyss angivet

slag eller vid förberedelse till sådan förhandling.

Vid remissbehandlingen har ifrågasatts att under sekretessbestämmelsen

även inbegripa utredning eller förslag, som väl icke upprättats för att begagnas

vid dylik förhandling eller förberedelse därtill men som inkommit till

myndighet för sådant ändamål. Frågan synes böra bedömas olika allteftersom

handlingen inkommit från myndighet eller från annan. I det förra fallet

är handlingen vanligtvis förut offentlig och den torde icke böra förlora

denna sin egenskap på den grund att den införskaffas av förhandlande myndighet

för alt användas i dess arbete. I det senare fallet däremot synes sekretesskydd

böra föreligga. Som exempel på sådant fall kan nämnas, att en

handling, som en arbetsgivarorganisation upprättat till utredning vid dess

förhandling med arbetstagarorganisation, översändes till myndighet för att

tjäna till utredning jämväl i myndighetens förhandlingsverksamhet.

I enlighet härmed föreslår jag, all bestämmelsen om förhandlingssekre
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1965

tess skall gälla även utredning och förslag, som inkommit från annan än

myndighet för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal

eller för annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga,

eller vid förberedelse till dylik förhandling, oaktat handlingen upprättats i

annat syfte.

Lönestatistisk utredning utgör ofta ett viktigt utredningsmaterial i förhandlingssammanhang.

Under remissbehandlingen har också uppmärksamhet

ägnats frågan om sekretess kring lönestatistisk utredning, som myndighet

verkställer. Om dylik utredning icke verkställts i det speciella syftet att

tjäna till utredning vid sådan förhandling, varom här är fråga, eller vid förberedelse

därtill utan exempelvis för att ingå i underlaget för en bedömning

av samhällsekonomien överhuvud, lärer utredningen falla utanför tillämpningsområdet

för den här föreslagna bestämmelsen om förhandlingssekretess.

Den kan däremot vara hemlig enligt 16 § sekretesslagen. Förutsättning

härför är att den avser namngivna eller eljest identifierbara personer eller

företag. Har utredningen åter tillkommit just för att användas vid sådan förhandling,

som i det föregående angivits, eller vid förberedelse därtill, blir

den föreslagna bestämmelsen om förhandlingssekretess tillämplig på utredningen.

I sådant fall kan jämsides med denna bestämmelse även 16 § sekretesslagen

vara att tillämpa. Enligt andra stycket i 16 § kan lönestatistisk

bearbetning, hänförlig under paragrafen, i de fall och i den ordning Kungl.

Maj:t bestämmer, utlämnas till förening av arbetsgivare eller arbetstagare

för att begagnas vid förhandlingar om löneuppgörelser eller förberedelser

därtill. Där så finnes böra ske med dylik lönestatistisk bearbetning, som blivit

av statsmyndighet upprättad just för förhandlingsändamål, lägger bestämmelsen

om förhandlingssekretess icke hinder i vägen härför, eftersom

Kungl. Maj:t, såsom jag senare skall beröra, enligt 37 § sekretesslagen äger

befogenhet att medge utlämnande av sådan handling.

Departementschefen förklarar sig ansluta sig till kommitténs förslag angående

sekretesstidens längd.

Beträffande spörsmålet, vilken myndighet som bör vara behörig att besluta

om tillstånd att utlämna eljest sekretessbelagd handling av här ifrågavarande

slag före skyddstidens utgång, framhåller departementschefen att detta

icke är alldeles lättlöst och att kommitténs förslag att sådan behörighet

skall tillkomma myndighet som har att deltaga i den förhandling för vars

skull handlingen tillkommit, bygger på den helt visst riktiga grundtanken

att tillståndsprövningen i allmänhet bör åvila den myndighet som förhandlar.

Departementschefen fortsätter härom:

Det förefaller emellertid som om regleringen av förevarande spörsmål

skulle behöva göras något mera differentierad än i kommitténs förslag. Såsom

reglerna om den statliga förhandlingsorganisationen nu är och framdeles

kan antagas bli utformade och såsom förhandlingsväsendet på den

kommunala sektorn gestaltar sig, kan det på förberedelsestadiet, innan det

ännu blivit bestämt hur en förhandling skall föras på arbetsgivarsidan,

stundom vara ovisst vilken eller vilka myndigheter som kan ha att deltaga

i den kommande förhandlingen. Även då en förhandling pågår eller efter

det den avslutats kan den föreslagna regeln länkas medföra vissa svårigheter.

Det kan sålunda inträffa, att förhandlingsärende handläggas av särskilt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1065

bildade organ bestående av representanter för ett flertal myndigheter. Delta

förekommer särskilt när töreträdare för statens avtalsnämnd eller det därtiH

anslutna organet försvarets avtalsdelegation medverkar i förhandlingen,

och någon ändring liärutinnan torde icke komma att inträda genom avtalsverkets

tillkomst. Om förslaget innebär att tillståndsprövningen i dylikt fall

skall åvila organet såsom sådant, kan den invändningen göras att dylika organ

icke alltid består eller bör bestå längre än till dess förhandlingen slutförts.

Skulle åter förslagets innebörd vara den, att tillståndsprövningen i

den nu diskuterade situationen skall tillkomma vilken som helst av de myndigheter

som är representerade i organet eller alla dessa myndigheter i förening,

kan däremot anmärkas, i det förra fallet att tillståndsprövningen kan

komma att falla på myndighet, som icke är särskilt skickad för en sådan

uppgift, och i det senare fallet att tillståndsproceduren kan bli alltför omständlig.

Vidare synes riksdagens lönedelegation, som ju icke har att deltaga

i själva förhandlingen, ej med det föreliggande förslaget få behörighet

att besluta om tillstånd till utlämnande av handling, som finnes hos delegationen.

Liksom förhandling kan föras av organ, som representerar många

myndigheter, kan det på den kommunala sektorn omvänt inträffa, att förhandling

föres av sammanslutning utan att någon myndighet alls deltager

i förhandlingen. Vad den föreslagna regeln innebär för sådant fall är icke

helt klart.

Jag har på grund av vad nu anförts kommit till den uppfattningen att

man med bibehållande av grundtanken i kommitténs förslag bör söka i något

större utsträckning anpassa regleringen av frågan, vilken myndighet

som skall omhänderha tillståndsprövningen, efter de skiftande förhållanden

som råder på området. Med de differentierade former, i vilka förhandling

kan äga rum, förefaller det dock knappast möjligt att åstadkomma en i alla

tänkbara situationer fullgod ordning. Man nödgas inrikta sig på en lösning

som främst lämpar sig för den stora massan av tänkbara fall.

Vad först angår tillstånd för .statlig myndighet att utlämna hithörande

handling synes det som huvudregel böra tillkomma det i prop. 1965: 77 föreslagna

statens avtalsverk alt besluta härom. En sådan huvudregel ter si**

naturlig med hänsyn bl. a. till att avtalsverket får antagas komma att medverka

vid handläggningen av det stora flertalet förhandlingsärenden på den

statliga sektorn och att verket, där så sker, också torde komma att intaga

< n ledande ställning vid ärendets handläggning. Från huvudregeln bör emellertid

vissa undantag göras. Även efter avtalsverkets inrättande kan en del

lokala lörhandlingsärenden på den statliga sektorn komma att handläggas

utan medverkan Iran avtalsverkets sida. I sådana fall bör tillståndsprövningen

i stället åvila den myndighet som handlägger förhandlingsärendet.

Begär någon att hos riksdagens lönedelegation utfå handling av här ifrågavarande

slag, torde tillståndsprövningen böra tillkomma lönedelegationen

eller den myndighet delegationen bestämmer. Tilläggas kan, att då handling

inte får utlämnas utan tillstånd av annan statsmyndighet än sådan som

hor till eller lyder under riksdagen, Kungl. Maj :t enligt ,V7 fj sekretesslagen

äger förordna om handlingens utlämnande.

Vad sedan angår tillstånd för kommunal myndighet att utlämna hithörande

handling torde det, i viss analogi med vad som förordats på den statliga

sidan, som huvudregel ta ankomma pa den lörvaltande myndighet i

kommunen som handlägger löncärenden, I. ex. lönenämnd eller däremot

svarande organ, att besluta härom. Denna regel bör gälla i de båda vanli
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

kan. av lönemyndigheten eller omhänderhas av kommunsammanslutning

utan medverkan från någon myndighet i kommunen. När förliandlingsärende

utan deltagande från lönemyndighetens sida handlägges av annan myndighet

i kommunen, bör det i stället ankomma på denna myndighet att besluta

om tillstånd att utlämna till ärendet hörande handling.

Huruvida tillstånd till utlämnande av eljest sekretessbelagd handling bör

meddelas eller vägras får avgöras med hänsyn till vad sekretessbestämmelsen

avser att skydda, uttalar departementschefen och fortsätter:

Hänsyn kan alltså vara att taga icke blott till den offentliga arbetsgivarens

behov av sekretess kring pågående eller kommande förhandling utan även

till det sekretessintresse som ur förhandlingssynpunkt kan föreligga för

andra av saken berörda subjekt. Särskilt då fråga är om handling som härrör

från annan än myndighet, t. ex. förhandlingsbud eller annat material,

som arbetstagarorganisation överlämnat till förhandlande myndighet, eller

material, som en arbetsgivarorganisation tillställt myndighet till utredning

i dess förhandlingsarbete, kan sålunda de önskemål, som den från vilken

handlingen härrör må ha i fråga om handlingens offentliggörande eller hemlighållande,

bli av betydelse för tillståndsprövningen. Å andra sidan följer

av grunderna för vår lagstiftning om allmänna handlingar, att tillstånd till

offentliggörande av här ifrågavarande handlingar skall lämnas, så snart

icke något ur förhandlingssynpunkt motiverat intresse påkallar annat. I

allmänhet lärer tillstånd till handlings offentliggörande kunna meddelas i

större utsträckning sedan förhandling slutförts än dessförinnan.

Departementschefen föreslår att bestämmelsen om förhandlingssekretess

upptages i en ny paragraf, betecknad 35 §.

Beträffande spörsmålet om sekretess kring förhandling i rättstvist rörande

tolkning eller tillämpning av slutet kollektivavtal eller annan bestående

överenskommelse angående anställningsvillkor uttalar departementschefen

i det följande, att sekretessbehovet på detta område, såsom kommittén

funnit, i stort sett blir tillgodosett genom bestämmelsen i 6 § sekretesslagen,

enligt vilken handling som upprättats eller anskaffats för myndighets

räkning i någon dess rättsvist icke utan myndighetens tillstånd får

utlämnas förrän saken blivit slutligen avgjord eller 20 år förflutit från handlingens

datum. Departementschefen anför vidare:

Rättstvist i sekretesslagens mening torde föreligga, när parter hävdar olika

meningar i en sak, som kan bli föremål för prövning av domstol eller annan

behörig myndighet, även om saken ännu icke är anhängig där (jfr prop.

1937: 107 s. 17, 25 och 44). Såsom under remissbehandlingen påpekats av

bl. a. arbetsdomstolens ordförande, torde ett tillägg till 6 § böra göras, så att

stadgandet även kommer att avse rättstvist, som rör statligt eller kommunalt

företag.

Departementschefen förklarar slutligen, att under remissbehandlingen

framförts olika önskemål om ett mera vittgående sekretesskydd på förhandlings-

och avtalsväsendets område än som förordats i propositionen men att

han i vart fall icke i nuvarande läge är beredd att tillmötesgå dessa önskemål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

13

Motionerna

Motionerna I: 726 och II: 850

I motionerna uttalas, att den föreslagna regleringen i första hand innebär

en systematisering av föreliggande bestämmelser men att den också

synes medföra en väsentlig utvidgning av området för sekretesskydd. En sådan

utvidgning bör enligt motionärerna föregås av principiella överväganden

och måste motiveras av samhälleliga intressen av särskild tyngd. Det i

propositionen anförda huvudskälet för däri föreslaget sekretesskydd, nämligen

att offentlig insyn på området kan medföra en ökning av de totala lönekostnaderna,

har enligt motionärerna en viss tyngd. Mera tveksamt förefaller

det dem om det föreligger ett centralt samhällsintresse av att förhindra

insyn i den offentliga arbetsgivarens bedömningar. Arbetstagarnas intresse

a\ sekietess kan inte motivera att sekretesskyddet utsträckes längre än vad

dessa parter själva begär. Motionärerna ifrågasätter om intresset av samarbete

mellan enskilda och offentliga arbetsgivarorgan ovillkorligen väger

tyngre än nackdelarna med en långtgående utsträckning av sekretesskyddet.

Beträffande det allmänna motiv för vidgat sekretesskydd som anförts i

en del remissyttranden, nämligen att det allmänna som arbetsgivare bör få

i huvudsak samma möjligheter till sekretess i samband med förhandlingar

som arbetsgivarna på det privata området, erinras i motionerna om att parterna

på den privata arbetsmarknaden inte har formell skyldighet att ge

offentlighet åt sådana handlingar, varom här är fråga. Om sekretesskyddet

vidgas och regleras på det allmännas förhandlingssektor finns det enligt

motionärerna risk för alt parterna på den privata sektorn kommer att resa

ökat motstånd mot insyn i förhandlingsarbetet. I motionerna anföres härom

:

Två utvecklingslinjer är tänkbara: antingen visar parterna på både den

privata och den allmänna sektorn en växande benägenhet att förhandla

med ett minimum av insyn, eller också kan det utvecklas en praxis, varigenom

förhandlingsparterna ger såväl de berörda medlemmarna som allmänheten

ökade möjligheter att sätta sig in i motiven för olika bud i förhandlingarna.

Ur allmänt demokratiska synpunkter förefaller den senare

utvecklingslinjen avgjort vara att föredraga. Statsmakterna har vid sin behandling

av problem kring sekretesskyddet anledning att uppmärksamma

hur deras ställningstaganden kan påverka utvecklingen på längre sikt.

I fråga om propositionens förslag att sekretesskyddet även skall gälla

»handlingar innefattande utredning eller förslag vilka från annan än myndighet

inkommit för där angivet ändamål, även om handlingen tillkommit

i annat syfte» uttalar motionärerna:

Departementschefen synes på denna punkt närmast ha velat tillmötesgå

Svenska arbetsgivareföreningens synpunkter i syfte att främja samarbetet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Konstitutionsutskottets utlåtande nr SO år 1965

mellan enskilda och offentliga arbetsgivarorgan. Även om SAF :s synpunkter

är förståeliga, är detta medgivande ägnat att väcka betänkligheter.

Det synes motionärerna önskvärt alt departementschefen mera utförligt

än som skett hade behandlat problematiken kring lönestatistiska utredningar.

Skillnaden enligt propositionens förslag i fråga om sekretesstidens längd

mellan handlingar hos riksdagens lönedelegation och handlingar hos andra

myndigheter förefaller motionärerna svårförståelig och beträffande förslaget

om en sekretesstid på 5 år uttalas:

Med hänsyn till pressens och allmänhetens berättigade krav på insyn i

efterhand synes sekretesstiden i varje fall inte böra utsträckas längre än

3 år. Det finns också skäl att närmare pröva Svea hovrätts förslag om en

annan ordning, nämligen att låta sekretessen upphöra i och med att förhandlingen

avslutats men medge rätt till sekretess under högst 5 år vid

särskilda skäl.

Vissa nackdelar är enligt motionärerna förenade med propositionens förslag

till lösning av problemet vilken myndighet som skall äga ge tillstånd

till utlämnande av sekretessbelagd handling. Härom uttalas i motionerna:

Avtalsverkets egen handläggning av löneförhandlingarna kan i efterhand

vara förtjänt av offentlig insyn och debatt. Det är inte alldeles lyckligt om

verket självt skall besluta om tillstånd till insyn i handlingar, som kan ge

underlag för bedömning av dess egen verksamhet, alldeles särskilt om

sekretesstiden blir så lång som 5 år.

Departementschefens uttalanden om praxis i fråga om tillståndsgivningen

ger enligt motionärernas mening inte tillräcklig garanti mot att tillståndsgivningen

blir alltför restriktiv; det synes angeläget att riksdagen ger

ett vägledande uttalande om behovet av en generös praxis härvidlag.

Riksdagen bör, säger motionärerna, understryka offentlighetskommitténs

påpekande att skriftliga uttalanden om innebörden i gällande författningar

eller avtal, som göres utan samband med rättstvist, i den mån de är att

anse som allmänna handlingar, inte bör få hållas hemliga.

Motionerna 1: 7SO och II: 855

I motionerna ifrågasättes till en början om sekretess alls är nödvändig

eller önskvärd i de föreslagna fallen. Jämvikten mellan parterna i en avtalsförhandling

— jämte det faktum att arbetsgivare inom den privata sektorn

inte är underkastade offentlighet — synes motionärerna nödvändiggöra

att man gör ett undantag från den eljest gällande offentlighetsprincipen

och alltså tillåter myndigheter att hemlighålla utredningar och förslag,

som har direkt samband med avtalsförhandling vari myndighet in. fl. offentligrättsliga

subjekt deltager. I princip tillstyrker motionärerna alltså

att sekretesslagen utvidgas på denna punkt. De betonar emellertid att ett

stort mått av öppenhet är önskvärt även i samband med avtalsförhandling
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

15

ar. Det vore enligt motionärernas mening synnerligen olyckligt om den

föreslagna sekretessen för förhandlande myndigheter skulle tagas till intäkt

för övergång till mindre offentlighet inom den privata sektorn.

Motionärerna instämmer i departementschefens förslag, att sekretessen

skall omfatta utredning eller förslag rörande anställningsvillkor som tillkommit

för förhandling, och de accepterar propositionens förtydligande av

offentlighetskommitténs förslag i fråga om angivande av de förhandlingar

sekretesskyddet skall avse.

Den föreslagna utsträckningen av sekretessen till att omfatta även handling,

som utan att vara tillkommen i förhandlingssyfte till myndighet inkommer

från annan än myndighet, avstyrkes i motionerna.

Det förfaringssätt för utlämnande av handling som föreslås synes motionärerna

onödigt tillkrånglat och står enligt deras mening i strid med föreskriften

i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen att framställning om utbekommande

av allmän handling skall prövas av den myndighet där handlingen

finnes. Motionärerna föreslår i stället att handling som tillkommit

för avtalsförhandling i princip betraktas såsom varje annan handling enligt

tryckfrihetsförordningen.

Den i propositionen föreslagna femåriga sekretesstiden finner motionärerna

med hänsyn till det starka allmänna intresset av en öppen redovisning

av vad som förekommit i samband med avtalsförhandlingar innebära

att sekretessen utsträcks alltför långt. Motionärerna fortsätter:

I och med att avtal slutits eller förhandlingarna eljest slutförts synes

också hemlighållandet av handlingar som har samband med förhandlingsarbetet

kunna upphöra. Så har även stadgats beträffande handlingar hos

lönedelegationen. Man kunde eventuellt överväga att införa en bestämmelse

om att handling må hemlighållas viss tid, om det är av särskild vikt att

den inte utlämnas. Detta förfaringssätt har föreslagits av Svea hovrätt. Vi

har emellertid funnit att en handling sedan förhandlingarna slutförts bör

vara offentlig.

Motionernas förslag anges sammanfattningsvis innebära följande:

1. att tillkomstsyftet skall vara utslagsgivande vid sekretessbeläggningen

och att sålunda sekretessen blott tillätes omfatta handlingar som tillkommit

för förhandling, vari myndighet (eller motsvarande) har att deltaga,

2. att sekretessen icke utsträckes längre i tiden än till dess avtal slutits

eller förhandlingarna eljest slutförts,

3. att den myndighet där handlingen finnes självständigt prövar frågan

om dess utlämnande, varvid utlämnande får vägras blott om det prövas

vara till men för förhandlingarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

Utskottet

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att behov föreligger av

sekretesskydd för vissa allmänna handlingar på förevarande område. Principen

bör vara, att stat och kommun som förhandlingsparter skall vara likställda

med enskilda arbetsgivare i berörda hänseende. Sekretesslagen bör

kompletteras med en bestämmelse, som tillgodoser det sålunda föreliggande

sekretessbehovet.

Avgränsningen av sekretesskyddet enligt propositionen skiljer sig från vad

offentlighetskommittén föreslagit huvudsakligen beträffande utredning och

förslag, som inkommit från annan än myndighet för att begagnas vid förhandling

utan att likväl ha upprättats i detta syfte. Utskottet anser följdriktigt,

att sekretessen skall omfatta även sådana handlingar, och finner bärande

skäl ha anförts för den närmare avgränsning av sekretessskyddet, som

propositionens förslag innehåller.

Propositionens förslag rörande sekretesstidens längd överensstämmer med

vad offentlighetskommittén och flertalet remissorgan förordat. Den föreslagna

femårstiden kan enligt utskottets mening inte förkortas, om sekretessen

skall fylla det avsedda ändamålet.

Vad avser frågan, vilken myndighet som bör vara behörig att besluta om

utlämnande av sekretessbelagd handling, är det att iakttaga, att sekretessbehovet

ofta måste bliva ytterst svårbedömt för myndighet, som står utanför

förhandlingsverksamheten. Det framstår därför för utskottet som tydligt, att

lagen bör särskilt ange vem som äger pröva frågor om utlämnande av sådana

handlingar, som här avses. Motsvarande har skett på flera andra punkter

i sekretesslagen, varför det inte kan med fog göras gällande, att en sådan

konstruktion skulle vara oförenlig med tryckfrihetsförordningen. Mot propositionens

förslag till närmare avfattning av lagstadgandet på denna punkt

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Vägledande vid myndighets bedömning, huruvida tillstånd till utlämnande

av eljest sekretessbelagd handling bör meddelas eller vägras, måste naturligtvis

vara de intressen, som sekretessbestämmelsen avser att skydda. Enligt

utskottets mening innefattar departementschefens uttalanden i frågan

erforderliga garantier mot missbruk av sekretesskyddet.

Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till de i motionerna framförda förslagen

till annan reglering av förhandlingssekretessen än den propositionen

innehåller utan anser, att bestämmelsen i ämnet bör utformas enligt propositionens

förslag.

Som föreslagits i propositionen bör bestämmelsen om förhandlingssekretess

upptagas i en ny paragraf, betecknad 35 §. I samband härmed bör hänvisningen

i 36 § sekretesslagen till det år 1949 upphävda och av bestämmelse

i tryckfrihetsförordningen ersatta stadgandet i 35 § utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965 17

Mot departementschefens uttalanden rörande 6 § sekretesslagen och propositionens

förslag till ändring däri har utskottet inte funnit anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, med avslag på motionerna I: 726 och

II: 850 samt I: 730 och II: 855 och med bifall till proposition

nr 88, i vad denna avser 6 och 35 §§ lagen om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar, samt

med förklaring, att riksdagen funnit även 36 § nämnda lag

böra ändras, antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 6 och 36 §§ lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i nämnda lag skall införas en

ny paragraf, betecknad 35 §, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning

till utredning i någon dess rättstvist

må ej utan myndighetens tillstånd

utlämnas förrän saken blivit slutligen

avgjord eller tjugu år förflutit

från handlingens datum.

35

Handlingar som upprättats eller

anskaffats för myndighets räkning

till utredning i någon dess rättstvist

eller i statligt eller kommunalt företags

rättstvist må ej utan myndighetens

tillstånd utlämnas förrän saken

blivit slutligen avgjord eller tjugu

år förflutit från handlingens datum.

§•

Handlingar som innefatta utredning

eller förslag och som tillkommit

för att begagnas vid sådan förhandling

för slutande av kollektivavtal

eller för annan reglering av anställningsvillkor,

vari myndighet,

kommunsammanslutning eller statligt

eller kommunalt företag har att

deltaga, eller vid förberedelse till sådan

förhandling, må ej utan tillstånd

av myndighet som anges i tredje

opaginerad Kontrollera mot PDF

1*

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

stycket utlämnas förrän fem år förflutit

från handlingens datum. Har

sådan handling upprättats hos eller

inkommit till riksdagens lönedelegation,

må den dock ej hemlighållas

längre än till dess förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen

eljest slutförts.

Bestämmelserna i första stycket

gälla även handlingar innefattande

utredning eller förslag vilka från annan

än myndighet inkommit för där

angivet ändamål, även om handlingen

tillkommit i annat syfte.

Om tillstånd för statsmyndighet

att utlämna handling som avses i

första eller andra stycket beslutar

statens avtalsverk eller, om handlingen

tillhör förhandlingsärende

som utan avtalsverkets medverkan

handlägges av annan statlig myndighet,

denna. Begär någon att hos riksdagens

lönedelegation utfå sådan

handling, ankommer det dock på lönedelegationen

eller myndighet, som

denna bestämmer, att besluta i tillståndsfrågan.

Om tillstånd för kommunalmyndighet

att utlämna sådan

handling beslutar den förvaltande

myndighet i kommunen som handlägger

löneärenden eller, om handligen

tillhör förhandlingsärende

som utan nämnda myndighets medverkan

handlägges av annan myndighet

i kommunen, denna myndighet.

36 §.

Har förhandling------därefter inkomma.

Förekommer, då------äga tillämpning.

Fullföljes talan------andra stycket.

Är på------till utlämnande,.

Protokoll över förhandling jämte

annan dylik uppteckning i mål vid

domstol samt handlingar, som företetts

vid förhandlingen, så ock beslut

och dom i målet må ej hemlighållas

Protokoll över förhandling jämte

annan dylik uppteckning i mål vid

domstol samt handlingar, som företetts

vid förhandlingen, så ock beslut

och dom i målet må ej hemlig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

19

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

i vidare mån än som följer av denna hållas i vidare mån än som följer av

paragraf eller 35 §. denna paragraf.

Vad i--------beträffande ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1965.

Stockholm den 5 maj 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herr Georg Pettersson, fru Segerstedt Wiberg,

herrar Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson, Dahl, Dahlberg*,

Sörenson och Risberg*; samt

från andra kammaren: herrar Henningsson, Wahlund*, Magnusson i

Tumhult, Johansson i Trollhättan, Larsson i Luttra, Andersson i Billingsfors,

Westberg, Andersson i Storfors, Zetterberg och Werbro*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

L av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Sveningsson, Sörenson, Risberg,

Wahlund, Magnusson i Tumhult, Larsson i Luttra, Westberg och Werbro,

vilka anfört:

Propositionen gör beträffande sekretesstidens längd skillnad mellan handlingar

hos riksdagens lönedelegation och handlingar hos annan myndighet.

Det föreslås beträffande de senare en femårig sekretesstid. Den nämnda olikheten

är — som framhålles i motionerna I: 726 och II: 850 — ägnad att försvåra

insynen för lönedelegationen i det arbetsmaterial, på vilket avtalsverket

grundar sina förhandlingsbud. Skillnaden är enligt vår mening opåkallad.

Det torde i allmänhet inte finnas någon anledning att hemlighålla handlingar

i samband med förhandlingsarbetet längre än till dess förhandlingarna

slutförts.

Till följd av det anförda har vi funnit, att utskottet bort föreslå riksdagen

att, med bifall till motionerna I: 730 och II: 855 och med avslag på propositionen

nr 88 i förevarande del, för sin del antaga följande förslag till lydelse

av 35 § första stycket:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1965

»Handlingar, som innefatta utredning eller förslag och som tillkommit

för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av kollektivavtal eller

för annan reglering av anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning

eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga, eller vid

förberedelse till sådan förhandling, må ej utlämnas förrän förhandlingsöverenskommelse

träffats eller förhandlingen eljest slutförts, såvida skäligen

kan befaras, att utlämnande skulle vara till men för förhandlingen.»

II. av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Sveningsson, Sörenson, Risberg,

Magnusson i Tumhult, Westberg och Werbro, vilka anfört:

Vid avgränsningen av sekretesskyddet bör uppenbarligen syftet med handlingen

vara utslagsgivande. Denna grundprincip har också departementschefen

anslutit sig till. Principen har även kommit till uttryck i Landsorganisationens

remissyttrande, vari uttalas, att sekretessen »bör gälla endast de

handlingar som direkt berör förhandlingarna och upprättats just för detta

ändamål». Genom förslaget att även sekretesskydda utredning och förslag

som inkommit från annan än myndighet utan att ha tillkommit för förhandling

göres emellertid ett avsteg från den nämnda principen. Denna utvidgning

av sekretesskyddet skulle innebära att handlingar av de mest skilda

slag, tillkomna i helt andra syften än för förhandlingsverksamheten, kunde

undandragas offentligheten. För ett så långt gående sekretesskydd har

bärande skäl inte anförts.

Till följd av det anförda har vi funnit, att utskottet bort föreslå riksdagen

att, med bifall till motionerna I: 730 och II: 855 i förevarande del, avslå

proposition nr 88 i vad avser 35 § andra stycket.

III. av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Sveningsson, Sörenson, Risberg,

Magnusson i Tumhult och Westberg, vilka anfört:

Propositionens förslag till bestämmelser om vilken myndighet som bör

vara behörig att besluta om utlämnande av sekretessbelagd handling kan ej

anses förenligt med stadgandet i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen, att framställning

om att utbekomma allmän handling skall prövas av den myndighet

där handlingen finnes. De föreslagna bestämmelserna förefaller också onödigt

komplicerade och blir svåra att tillämpa i praktiken. Enligt vår mening

bör i princip handling, som tillkommit för avtalsförhandling, betraktas som

varje annan handling. Om den myndighet, som förvarar handlingen, vid ett

begärt utlämnande finner, att detta kan bliva till men för förhandlingarna,

må myndigheten vägra utlämnande. Detta är det normala förfarandet enligt

tryckfrihetsförordningen. Vi kan sålunda inte finna, att någon särskild bestämmelse

är erforderlig.

Till följd av det anförda har vi funnit, att utskottet bort föreslå riksdagen

att, med bifall till motionerna I: 730 och II: 855 i förevarande del, avslå

proposition nr 88 i vad avser 35 § tredje stycket.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. a1 i texten