Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående införande av rätt att avlämna valsedel i vallokal utanför hemorten.

1965-10-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:32, Utlåtande i anledning av motion angående införande av rätt att avlämna valsedel i vallokal utanför hemorten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

1

Nr 32

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående införande av rätt att avlämna valsedel i

vallokal utanför hemorten.

I motionen nr 356 i första kammaren av herr Mossberger hemställs, »att

riksdagen måtte besluta göra en förutsättningslös utredning om sådan ändring

i vallagen, att de som röstar på annan ort valdagen kan få avlämna sin

valsedel i den vallokal som finns i den ort där den röstande befinner sig».

Gällande bestämmelser

Om poströstning på valdagen stadgas i 70 § 1 mom. lagen om val till

riksdagen (ValL) beträffande andrakammarval och i 35 § 1 mom. kommunala

vallagen (KVL) beträffande »allmänt val av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige» samt »annat kommunalval, beträffande

vilket Konungen förordnat att röstmottagning å postanstalt skall äga

rum å valdagen». Enligt båda stadgandena tillkommer rätt till sådan poströstning

dels den som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han

är uppförd i röstlängden, dels den som vårdas eller tjänstgör på sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken postanstalt finns inrättad, även om anstalten

är belägen på den ort, där vederbörande är uppförd i röstlängden.

Historik

Ursprungligen gällde som undantagslös regel, att rösträtt måste utövas

genom personlig inställelse vid valförrättning. De första avstegen från denna

princip gjordes år 1921 genom vissa regler om valsedelsförsändelse. Rätt

till personlig röstning utanför hemorten infördes inte förrän år 1937 (slutligt

beslut; första beslut jämte vilande grundlagsändringsbeslut år 1934).

Reformen gällde då endast för andrakammarval och innebar, att den som

på grund av vistelse på annan ort var förhindrad att rösta vid valförrättningen

i det egna valdistriktet medgavs att avlämna valsedel vid valförrätt1

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

ning i annat valdistrikt. För sådan röstning krävdes företeende av röstlängdsutdrag.

Reformen motiverades av önskan att underlätta valdeltagandet.

Motsvarande frågor för kommunalvalens del blev föremål för fortsatt

utredning. Det befanns därvid, att röstning i annat valdistrikt skulle medföra

väsentliga praktiska olägenheter, främst till följd av att dessa val i stor

utsträckning förrättades på olika dagar. Då en reform år 19 i2 genomfördes

i KVL (prop. nr 98, KU uti. nr 5), kom den därför att i stället innebära rätt

att avlämna valsedel på fast postanstalt under i övrigt samma förutsättningar

som vid andrakammarval gällde för röstning i annat valdistrikt. Det

förutsattes, att poströstning skulle införas även vid andrakammarval, om

erfarenheterna av det nya systemet vid 1942 års kommunalval blev gynnsamma.

Efter detta val inhämtades yttranden från ett stort antal myndigheter

och organisationer samt uppdrogs åt en sakkunnig att biträda med utredning

i ämnet. I en i december 1943 avlämnad promemoria (bil. till prop.

1944: 10) antecknade den sakkunnige, att de inkomna yttrandena nästan

undantagslöst förordat poströstning även vid andrakammarval. Även för

egen del intog han denna ståndpunkt och utvecklade sina huvudskäl därför

sålunda:

En av de fördelar, som skulle vinnas, därest röstning å postanstalt medgåves

vid andrakammarval, är att, för den händelse valet i en valkrets skulle

bliva upphävt, möjligheterna att utöva rösträtt bliva desamma vid omvalet

som vid det tidigare förrättade valet, vilket däremot icke är förhållandet

enligt de för andrakammarval nu gällande bestämmelserna.

Vidare skulle valförrättningarna icke störas av väljare från andra valdistrikt.

Röstning före valdagen skulle kunna ske på ett större antal platser,

och det skulle icke erfordras, att ett betydande antal personer förordnades

som särskilda röstmottagare, utan i deras ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer,

som i allmänhet ändock äro bundna av sin tjänstgöring. På grund

härav måste kostnaderna bliva mindre om postfunktionärer anlitas såsom

röstmottagare än om andra personer förordnas därtill. Tidsödande förrättningar

hos länsstyrelserna för fördelning av valkuvert mellan de olika sammanräkningsmyndigheterna

skulle undvikas, eftersom valkuverten, i vad avser

röstning inom riket, skulle befordras direkt till dessa myndigheter.

En jämförelse av de statistiska uppgifterna angående 1940" års andrakammarval

och 1942 års kommunalval utvisar, att den kassering, som företagits

av valsedlar avgivna inför röstmottagare vid kommunalvalen, var betydligt

mindre än motsvarande kassering vid andrakammarvalen. Anledning

föreligger också att antaga, att antalet av de felaktigheter, som i detta hänseende

förekommit vid kommunalvalen, skall bliva mindre vid kommande

val till följd av den större förtrogenhet med röstningsmetoden, som då bör

förefinnas. Att märka är även, att förhållandena vid andrakammarval äro

avsevärt enklare än vid kommunalval, där som regel val av flera olika slag

förrättas samtidigt.

På grund av vad nu anförts och då det är synnerligen önskvärt, att samma

röstningsmetoder användas vid olika val, bör den vid kommunalval införda

möjligheten att rösta å postanstalt, beskickning och konsulat tillämpas även

vid val till riksdagens andra kammare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

3

Promemorian lades till grund för ändringar i ValL år 1944, då röstning i

annat valdistrikt avskaffades och poströstningssystemet genomfördes även

för andrakammarvalen. Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr

2), att den nya röstningsmetoden inte fick betraktas som en slutgiltig lösning

av frågan om lämpligaste sättet att underlätta deltagande i allmänna

val. Spörsmålet borde följas med uppmärksamhet i syfte att undersöka möjligheterna

att förenkla och komplettera systemet.

Sedermera har vid tre tillfällen ändringar genomförts beträffande poströstning

på valdagen. År 1948 infördes rätt för den som vårdas på sjukvårdsanstalt

att avlämna valsedel på där inrättad postanstalt, även om anstalten

är belägen på hemorten. År 1960 avskaffades röstlängdsutdragen

och ersattes med röstkort, som utan särskild ansökan skall tillställas de

röstberättigade före ordinarie val. Slutligen utsträcktes år 1962 den nyss

nämnda rätten att rösta på sjukhus även till där tjänstgörande personal.

Samtidigt vidtogs även den redaktionella ändringen i ValL, att uttrycket

»fast postanstalt» i huvudstadgandet om poströstning ersattes med bara

»postanstalt», en jämkning som redan föregående år företagits i KVL.

Motionen

Motionären anför, att poströstningen i och för sig är bra men medför

betydande kostnader för staten, eftersom praktiskt taget alla postanstalter

i landet måste hålla öppet viss tid på valdagarna, då de annars skulle ha

varit stängda. Om de väljare, som på valdag vistas utom hemorten, i stället

finge rösta i vallokal på den ort, där de befinner sig, skulle enligt motionärens

mening väsentliga besparingar kunna göras utan att några valtekniska

nackdelar skulle uppkomma. Valnämnden kunde lägga ned valsedlarna

i en särskild urna och efter valets avslutande omedelbart översända

desamma till länsstyrelsen på samma sätt som postanstalterna nu får göra.

1965 års valtekniska utredning

Det bör i detta sammanhang antecknas, att en utredning för vissa valtekniska

frågor tillkallats i början av innevarande år med uppgift bl. a. att

undersöka möjligheterna att åstadkomma ett preliminärt röstsammanräkningsförfarande,

som även omfattar poströsterna. I direktiven har departementschefen

i denna del anfört följande:

En annan valfråga av likaledes teknisk natur som fått aktualitet på sistone

är spörsmålet om den preliminära röstsammanräkningens omfattning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

l ör närvarande ingår icke poströsterna i den preliminära röstsammanräkningen.

Olägenheterna härav var i allmänhet föga framträdande, så länge

poströstningsfrekvensen var jämförelsevis låg. Till följd av olika reformer

i syfte att underlätta valdeltagandet har emellertid antalet poströster efter

hand stigit avsevärt och är numera så stort, att en preliminär röstsammanräkning

utan dem lätt ger en icke rättvisande bild av den faktiska valutgången.

Såsom jag har framhållit i ett interpellationssvar vid 1964 års höstriksdag,

är detta förhållande otillfredsställande. Intresset att snabbt få ett

tillförlitligt besked om valutgången talar otvivelaktigt för en sådan reform,

att den preliminära röstsammanräkningen kommer att omfatta också poströsterna.

En dylik reform torde emellertid icke kunna genomföras utan den

konsekvensen, att poströstningen måste avslutas tidigare än vad nu sker.

Härigenom går vissa fördelar med nuvarande poströstningssystem förlorade.

Hur stora olägenheterna härav behöver bli, är svårt att överblicka utan

närmare undersökning. Den av mig förordade utredningen bör få i uppdrag

att verkställa en sådan undersökning. I anslutning härtill bör utredningen

pröva, hur poströstningen och den vidare behandlingen av därvid avgivna

valsedlar lämpligen bör vara anordnad för att möjliggöra den här ifrågasatta

reformen. Härvid bör även beaktas i vad mån valdeltagandet kan

främjas och en eventuell reform av poströstningen underlättas genom att

tiden för allmänna vals förrättande utsträckes till två dagar. Det bör ankomma

på utredningen att utarbeta de författningsförslag som erfordras

för genomförande av den här diskuterade reformen rörande den preliminära

röstsammanräkningen och vad därmed sammanhänger.

Om de uppgifter i övrigt, som uppdragits åt ifrågavarande utredning,

lämnas upplysningar i utskottets denna dag avgivna utlåtanden nr 33.

Utskottet

I förevarande motion föreslås att väljare, som på valdag vistas utom hemorten,

skall ges rätt att avlämna valsedel i vallokal på den ort, där han befinner

sig. Som motiv anförs att en sådan ordning skulle medföra väsentliga

besparingar i jämförelse med det nuvarande poströstningssystemet.

Som framgått av den föregående redogörelsen gällde för andrakammarvalens

del en sådan ordning, som motionären förordar, före poströstningens

genomförande år 1944. För den nämnda år vidtagna reformen anfördes

viktiga valtekniska skäl som enligt utskottets mening inte endast kvarstår

utan även fått ökad tyngd till följd av den under senare år starkt ökade

röstavgivningen utom hemorten. Härtill kommer att en nu pågående utredning

undersöker förutsättningarna för ett ändrat preliminärt röstsammanräkningsförfarande,

som även omfattar poströsterna. Möjligheterna för en

sådan reform skulle uppenbarligen väsentligt förminskas genom bifall till

motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år W65 5

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att motionen 1:356 inte måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 19 oktober 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson, Hernelius och

Sörenson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,

Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra, Iveijer och Gustafsson i Stenkyrka.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.