Utlåtande i anledning av motion angående införande av rätt att avlämna valsedel i vallokal utanför hemorten.
1965-10-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1965:32, Utlåtande i anledning av motion angående införande av rätt att avlämna valsedel i vallokal utanför hemorten.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965
1
Nr 32
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående införande av rätt att avlämna valsedel i
vallokal utanför hemorten.
I motionen nr 356 i första kammaren av herr Mossberger hemställs, »att
riksdagen måtte besluta göra en förutsättningslös utredning om sådan ändring
i vallagen, att de som röstar på annan ort valdagen kan få avlämna sin
valsedel i den vallokal som finns i den ort där den röstande befinner sig».
Gällande bestämmelser
Om poströstning på valdagen stadgas i 70 § 1 mom. lagen om val till
riksdagen (ValL) beträffande andrakammarval och i 35 § 1 mom. kommunala
vallagen (KVL) beträffande »allmänt val av landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige» samt »annat kommunalval, beträffande
vilket Konungen förordnat att röstmottagning å postanstalt skall äga
rum å valdagen». Enligt båda stadgandena tillkommer rätt till sådan poströstning
dels den som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han
är uppförd i röstlängden, dels den som vårdas eller tjänstgör på sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken postanstalt finns inrättad, även om anstalten
är belägen på den ort, där vederbörande är uppförd i röstlängden.
Historik
Ursprungligen gällde som undantagslös regel, att rösträtt måste utövas
genom personlig inställelse vid valförrättning. De första avstegen från denna
princip gjordes år 1921 genom vissa regler om valsedelsförsändelse. Rätt
till personlig röstning utanför hemorten infördes inte förrän år 1937 (slutligt
beslut; första beslut jämte vilande grundlagsändringsbeslut år 1934).
Reformen gällde då endast för andrakammarval och innebar, att den som
på grund av vistelse på annan ort var förhindrad att rösta vid valförrättningen
i det egna valdistriktet medgavs att avlämna valsedel vid valförrätt1
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 32
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965
ning i annat valdistrikt. För sådan röstning krävdes företeende av röstlängdsutdrag.
Reformen motiverades av önskan att underlätta valdeltagandet.
Motsvarande frågor för kommunalvalens del blev föremål för fortsatt
utredning. Det befanns därvid, att röstning i annat valdistrikt skulle medföra
väsentliga praktiska olägenheter, främst till följd av att dessa val i stor
utsträckning förrättades på olika dagar. Då en reform år 19 i2 genomfördes
i KVL (prop. nr 98, KU uti. nr 5), kom den därför att i stället innebära rätt
att avlämna valsedel på fast postanstalt under i övrigt samma förutsättningar
som vid andrakammarval gällde för röstning i annat valdistrikt. Det
förutsattes, att poströstning skulle införas även vid andrakammarval, om
erfarenheterna av det nya systemet vid 1942 års kommunalval blev gynnsamma.
Efter detta val inhämtades yttranden från ett stort antal myndigheter
och organisationer samt uppdrogs åt en sakkunnig att biträda med utredning
i ämnet. I en i december 1943 avlämnad promemoria (bil. till prop.
1944: 10) antecknade den sakkunnige, att de inkomna yttrandena nästan
undantagslöst förordat poströstning även vid andrakammarval. Även för
egen del intog han denna ståndpunkt och utvecklade sina huvudskäl därför
sålunda:
En av de fördelar, som skulle vinnas, därest röstning å postanstalt medgåves
vid andrakammarval, är att, för den händelse valet i en valkrets skulle
bliva upphävt, möjligheterna att utöva rösträtt bliva desamma vid omvalet
som vid det tidigare förrättade valet, vilket däremot icke är förhållandet
enligt de för andrakammarval nu gällande bestämmelserna.
Vidare skulle valförrättningarna icke störas av väljare från andra valdistrikt.
Röstning före valdagen skulle kunna ske på ett större antal platser,
och det skulle icke erfordras, att ett betydande antal personer förordnades
som särskilda röstmottagare, utan i deras ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer,
som i allmänhet ändock äro bundna av sin tjänstgöring. På grund
härav måste kostnaderna bliva mindre om postfunktionärer anlitas såsom
röstmottagare än om andra personer förordnas därtill. Tidsödande förrättningar
hos länsstyrelserna för fördelning av valkuvert mellan de olika sammanräkningsmyndigheterna
skulle undvikas, eftersom valkuverten, i vad avser
röstning inom riket, skulle befordras direkt till dessa myndigheter.
En jämförelse av de statistiska uppgifterna angående 1940" års andrakammarval
och 1942 års kommunalval utvisar, att den kassering, som företagits
av valsedlar avgivna inför röstmottagare vid kommunalvalen, var betydligt
mindre än motsvarande kassering vid andrakammarvalen. Anledning
föreligger också att antaga, att antalet av de felaktigheter, som i detta hänseende
förekommit vid kommunalvalen, skall bliva mindre vid kommande
val till följd av den större förtrogenhet med röstningsmetoden, som då bör
förefinnas. Att märka är även, att förhållandena vid andrakammarval äro
avsevärt enklare än vid kommunalval, där som regel val av flera olika slag
förrättas samtidigt.
På grund av vad nu anförts och då det är synnerligen önskvärt, att samma
röstningsmetoder användas vid olika val, bör den vid kommunalval införda
möjligheten att rösta å postanstalt, beskickning och konsulat tillämpas även
vid val till riksdagens andra kammare.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965
3
Promemorian lades till grund för ändringar i ValL år 1944, då röstning i
annat valdistrikt avskaffades och poströstningssystemet genomfördes även
för andrakammarvalen. Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr
2), att den nya röstningsmetoden inte fick betraktas som en slutgiltig lösning
av frågan om lämpligaste sättet att underlätta deltagande i allmänna
val. Spörsmålet borde följas med uppmärksamhet i syfte att undersöka möjligheterna
att förenkla och komplettera systemet.
Sedermera har vid tre tillfällen ändringar genomförts beträffande poströstning
på valdagen. År 1948 infördes rätt för den som vårdas på sjukvårdsanstalt
att avlämna valsedel på där inrättad postanstalt, även om anstalten
är belägen på hemorten. År 1960 avskaffades röstlängdsutdragen
och ersattes med röstkort, som utan särskild ansökan skall tillställas de
röstberättigade före ordinarie val. Slutligen utsträcktes år 1962 den nyss
nämnda rätten att rösta på sjukhus även till där tjänstgörande personal.
Samtidigt vidtogs även den redaktionella ändringen i ValL, att uttrycket
»fast postanstalt» i huvudstadgandet om poströstning ersattes med bara
»postanstalt», en jämkning som redan föregående år företagits i KVL.
Motionen
Motionären anför, att poströstningen i och för sig är bra men medför
betydande kostnader för staten, eftersom praktiskt taget alla postanstalter
i landet måste hålla öppet viss tid på valdagarna, då de annars skulle ha
varit stängda. Om de väljare, som på valdag vistas utom hemorten, i stället
finge rösta i vallokal på den ort, där de befinner sig, skulle enligt motionärens
mening väsentliga besparingar kunna göras utan att några valtekniska
nackdelar skulle uppkomma. Valnämnden kunde lägga ned valsedlarna
i en särskild urna och efter valets avslutande omedelbart översända
desamma till länsstyrelsen på samma sätt som postanstalterna nu får göra.
1965 års valtekniska utredning
Det bör i detta sammanhang antecknas, att en utredning för vissa valtekniska
frågor tillkallats i början av innevarande år med uppgift bl. a. att
undersöka möjligheterna att åstadkomma ett preliminärt röstsammanräkningsförfarande,
som även omfattar poströsterna. I direktiven har departementschefen
i denna del anfört följande:
En annan valfråga av likaledes teknisk natur som fått aktualitet på sistone
är spörsmålet om den preliminära röstsammanräkningens omfattning.
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1965
l ör närvarande ingår icke poströsterna i den preliminära röstsammanräkningen.
Olägenheterna härav var i allmänhet föga framträdande, så länge
poströstningsfrekvensen var jämförelsevis låg. Till följd av olika reformer
i syfte att underlätta valdeltagandet har emellertid antalet poströster efter
hand stigit avsevärt och är numera så stort, att en preliminär röstsammanräkning
utan dem lätt ger en icke rättvisande bild av den faktiska valutgången.
Såsom jag har framhållit i ett interpellationssvar vid 1964 års höstriksdag,
är detta förhållande otillfredsställande. Intresset att snabbt få ett
tillförlitligt besked om valutgången talar otvivelaktigt för en sådan reform,
att den preliminära röstsammanräkningen kommer att omfatta också poströsterna.
En dylik reform torde emellertid icke kunna genomföras utan den
konsekvensen, att poströstningen måste avslutas tidigare än vad nu sker.
Härigenom går vissa fördelar med nuvarande poströstningssystem förlorade.
Hur stora olägenheterna härav behöver bli, är svårt att överblicka utan
närmare undersökning. Den av mig förordade utredningen bör få i uppdrag
att verkställa en sådan undersökning. I anslutning härtill bör utredningen
pröva, hur poströstningen och den vidare behandlingen av därvid avgivna
valsedlar lämpligen bör vara anordnad för att möjliggöra den här ifrågasatta
reformen. Härvid bör även beaktas i vad mån valdeltagandet kan
främjas och en eventuell reform av poströstningen underlättas genom att
tiden för allmänna vals förrättande utsträckes till två dagar. Det bör ankomma
på utredningen att utarbeta de författningsförslag som erfordras
för genomförande av den här diskuterade reformen rörande den preliminära
röstsammanräkningen och vad därmed sammanhänger.
Om de uppgifter i övrigt, som uppdragits åt ifrågavarande utredning,
lämnas upplysningar i utskottets denna dag avgivna utlåtanden nr 33.
Utskottet
I förevarande motion föreslås att väljare, som på valdag vistas utom hemorten,
skall ges rätt att avlämna valsedel i vallokal på den ort, där han befinner
sig. Som motiv anförs att en sådan ordning skulle medföra väsentliga
besparingar i jämförelse med det nuvarande poströstningssystemet.
Som framgått av den föregående redogörelsen gällde för andrakammarvalens
del en sådan ordning, som motionären förordar, före poströstningens
genomförande år 1944. För den nämnda år vidtagna reformen anfördes
viktiga valtekniska skäl som enligt utskottets mening inte endast kvarstår
utan även fått ökad tyngd till följd av den under senare år starkt ökade
röstavgivningen utom hemorten. Härtill kommer att en nu pågående utredning
undersöker förutsättningarna för ett ändrat preliminärt röstsammanräkningsförfarande,
som även omfattar poströsterna. Möjligheterna för en
sådan reform skulle uppenbarligen väsentligt förminskas genom bifall till
motionen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år W65 5
Av anförda skäl hemställer utskottet,
att motionen 1:356 inte måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 19 oktober 1965
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson, Hernelius och
Sörenson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson,
Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,
Hamrin i Jönköping, Larsson i Luttra, Iveijer och Gustafsson i Stenkyrka.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.