Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående rösträtt för utlandssvenskar.

7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:37, Utlåtande i anledning av motioner angående rösträtt för utlandssvenskar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

1

Nr 37

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

angående rösträtt för utlandssvenskar.

I de likalydande motionerna nr 359 i första kammaren av herr Schött

m. fl. och nr 428 i andra kammaren av herr Wahlund m. fl. hemställs, »att

riksdagen måtte besluta att för sin del antaga en lag med tidsbegränsad giltighet,

enligt vilken svenska medborgare, som vistas utomlands, tillerkännes

rösträtt vid 1966 års kommunalval och därefter förrättade allmänna val i

enlighet med av konstitutionsutskottet utarbetade författningstexter, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag snarast

möjligt till en definitiv lösning av frågan om rösträtt åt svenska medborgare,

som vistas utomlands».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse inte lämnas

i det följande, hänvisa till motionen i andra kammaren.

Gällande bestämmelser

Rösträtten vid andrakammarval — varmed rösträtten vid allmän folkomröstning

sammanfaller enligt 49 § regeringsformen — regleras i 16 §

riksdagsordningen. Där stadgas till en början, att rösträtt tillkommer varje

svensk medborgare, som uppfyller ett ålders- och ett myndighetskrav. I ett

särskilt stycke tillägges, att röstlängd skall finnas till efterrättelse vid val

och att rösträtten skall, på sätt i vallagen finnes närmare bestämt, grundas

på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst. Då röstlängden enligt

vallagens bestämmelser skall bygga på mantalsskrivningsuppgifterna,

innebär det angivna stadgandet, att mantalsskrivning i riket utgör en förutsättning

för rösträtt. Motsvarande krav var intill 1909 års rösträttsreform

inskrivet direkt i riksdagsordningen.

Rösträtten vid kommunala val regleras i 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen

för Stockholm, 7 § landstingslagen och 9 § lagen om församlingsstyrelse.

Samtliga dessa stadganden innehåller, såvitt här är av betydelse,

att rösträtt tillkommer varje inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare,

som uppfyller samma ålders- och myndighetskrav som gäller enligt

16 § riksdagsordningen.

Mantalsskrivningen regleras i folkbokföringsförordningen. Enligt dess be
1

Dihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. tl avd. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

stämmelser kan endast följande kategorier svenska medborgare, som ej är

bosatta inom riket, bli här mantalsskrivna: de som är anställda i rikets

tjänst på utrikes ort ävensom deras familjer och svenska tjänstefolk;

svenska sjömän som är inskrivna på svenskt sjömanshus; samt på utrikes

ort anställda präster och missionärer med familjer så länge de ej uttagit

utvandringscertifikat. Alla andra utlandssvenskar är sålunda uteslutna från

rösträtt.

Frågans tidigare behandling

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har vid ett flertal tillfällen varit

föremål för reformkrav och utredningar. En kort översikt häröver skall lämnas

i det följande. För en närmare redogörelse hänvisas till betänkandet

SOU 1962:19 och konstitutionsutskottets utlåtande 1964:3, båda berörda

nedan.

Vid 1929 års riksdag avslogs en motion i ämnet. Konstitutionsutskottet

förklarade sig i avgivet utlåtande (nr 4) inte kunna finna, att från Sverige

emigrerade personer borde äga rösträtt i riket, även om de bevarade svenskt

medborgarskap.

I en av socialstyrelsen år 1941 framlagd utredning om utlandssvenskarna

(SOU 36) avvisades tanken på att införa rösträtt för dessa under hänvisning

bl. a. till att de i många fall blivit mer eller mindre främmande för

förhållandena i hemlandet och att det ofta skulle bli svårt att garantera

upprätthållandet av uppställda rösträttskrav.

Vid 1949 och 1953 års riksdagar avslogs ånyo motioner i ämnet, sedan

konstitutionsutskottet i avgivna utlåtanden (nr 22 resp. nr 5) vidhållit den

tidigare ståndpunkten.

I motioner vid 1954 års riksdag begärdes, att frågan om utlandssvenskars

folkbokföring skulle upptagas till prövning med hänsyn till dess betydelse i

rösträttshänseende. Sedan tredje lagutskottet i avgivet utlåtande (nr 7) avstyrkt

motionerna, avslogs dessa.

Vid nordiskt justitieministermöte i december 1953 diskutexades möjligheterna

att bevara medborgare i nordiska länder vid deras rösträtt i hemlandet

även under längre tids vistelse i annat nordiskt land. Mötet beslöt,

att frågan skulle upptagas till behandling i de olika länderna. Till 1955 års

valutredning överlämnades sedermera att överväga bl. a. spörsmålet om

rösträtt för utlandssvenskar.

Innan valutredningen slutfört sitt arbete, framlades i motioner vid 1958

års B-riksdag och vid 1960 års riksdag förslag till sådan ändring i vallagen,

varigenom utlandssvenskar skulle erhålla rösträtt vid andrakammarval. Motionerna

avslogs, sedan konstitutionsutskottet i avgivna utlåtanden (nr 4

resp. nr 17) avstyrkt under hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

3

Utskottet, som erkände frågans betydelse, förklarade sig vid det förra tillfället

förvänta, att valutredningen i god tid före utgången av år 1959 skulle

framlägga betänkande i ämnet. Vid det senare tillfället uttalade utskottet, att

ehuru det varit önskvärt att frågan kunnat lösas före 1960 års andrakainmarval,

kunde lagstiftningsåtgärder inte tillstyrkas, innan utredningen slutförts.

Förslag i ämnet framlades i valutredningens betänkande 1962 (SOU 19).

Den tekniska lösningen innebar i huvudsak, att en utlandssvensk skulle

kunna upptagas i röstlängden clter egen, skriftlig och bevittnad anmälan,

om han varit mantalsskriven i riket något av de senaste fem åren, inte förvärvat

utländskt medborgarskap och inte omyndigförklarats av svensk eller

utländsk myndighet, varom vederbörande skulle avge försäkran på heder

och samvete. Enligt utredningens mening är det svårt att åstadkomma

ett från valsäkerhetssynpunkt helt tillfredsställande bestyrkande av att en

utlandssvensk verkligen uppfyller medborgarskaps- och myndighetskraven,

men med hänsyn särskilt till femårsbegränsningen syntes riskerna för fel

vara mycket ringa med utredningens konstruktion. Två ledamöter reserverade

sig mot femårsregeln, och en tredje förordade eu viss uppmjukning av

densamma.

Utredningens förslag avsåg endast andrakammarval. Om utlandssvenskars

deltagande i kommunala val anfördes:

För att utlandsvenskarna skulle kunna deltaga i kommunala val skulle

krävas en utvidgning av den kommunala rösträtten. Med hänsyn till det

berörda sambandet mellan kommunal rösträtt och kommunalt medlemskap

torde en sådan utvidgning emellertid endast kunna ske inom ramen för vad

som gäller med avseende å sådant medlemskap; att utsträcka den kommunala

rösträtten så, att rösträtt vid kommunalt val skulle tillkomma andra

än kommunmedlemmar låter sig enligt valutredningens förmenande icke

göra. Det enda skäl, som skulle kunna åberopas för en sådan utsträckning

av den kommunala rösträtten, är det samband som råder mellan vissa kommunalval

— landstingsmannaval och stadsfullmäktigeval i sådana städer

som ej tillhöra landsting — samt valen till första kammaren. Därest detta

skäl skulle tillmätas avgörande betydelse, bleve konsekvensen den att utlandssvenskarna

skulle tillerkännas rösträtt endast vid vissa kommunalval.

Valutredningen finner det för sin del synnerligen tveksamt, om hänsynen

till ett kommunalvals rikspolitiska betydelse skulle kunna övervinna de

principiella betänkligheterna mot ntL utsträcka den kommunala rösträtten

till andra än kommunmedlemmar. Oavsett huru därmed må förhålla sig,

bär det dock enligt valutredningens förmenande icke förekomma, att innan

författningsutredningen slutfört sin översyn av bland annat gällande tvåkammarsystem,

genomföra ändrade rösträttsregler med avseende å kommunalvalen

uteslutande för att bereda utlandssvenskar möjlighet att genom

deltagande i dessa val påverka sammansättningen i riksdagens första kammare.

Den enda möjligheten att tillerkänna utlandssvenskar rösträtt vid kommunalval

utan att bryta mot principen, att rösträtten skall grundas på

medlemskap i kommunen, torde vara att låta utlandssvensk rösta inom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

kommun, där han visserligen icke är mantalsskriven men där han dock har

fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt. En dylik utvidgning

av den kommunala rösträtten skulle dock endast möjliggöra för ett

förhållandevis begränsat antal utlandssvenskar att deltaga i kommunala

val. Härtill kommer att det med en sådan utvidgning bleve svårt att förhindra

att en utlandsvensk bleve genom fastighetsinnehav i eller skattskyldighet

till flera kommuner röstberättigad i mer än en kommun. Från

principiell synpunkt lärer det tillika kunna ifrågasättas, om det kan vara

riktigt att endast för utlandssvenskar låta fastighetsinnehav eller skattskyldighet

grundlägga rösträtt i en kommun. En mera generell utvidgning

av den kommunala rösträtten i nu antydd utsträckning, varigenom den

kommunala rösträtten i högre grad än vad nu är fallet sammanfölle med

det kommunala medlemskapet såsom detta reglerats i gällande kommunallagar,

skulle emellertid innebära ett frångående av principen, att sådan

rösträtt endast skall kunna utövas i en kommun.

Valutredningen har med hänsyn till det ovan anförda icke ansett sig böra

framlägga något förslag i syfte att bereda utlandssvenskar möjlighet att

deltaga i kommunalvalen.

I anledning av viss remisskritik mot valutredningens förslag tillkallades i

januari 1963 en ny utredning, varom hänvisas till särskilt avsnitt nedan.

Vid 196b års riksdag väcktes motioner med förslag till provisorisk lagstiftning,

som skulle ge utlandssvenskar rösträtt redan vid årets andrakammarval

och gälla i avbidan på den definitiva reglering, som förväntades

framkomma genom utredningsarbetet. Motionerna avslogs på hemställan av

konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande (nr 3) uttalade, att det var

önskvärt att frågan bragtes till en lösning men att någon godtagbar sådan

ännu inte framkommit, och att en från valsäkerhetssynpunkt otillfredsställande

reglering inte kunde antagas ens som ett provisorium. I avgiven reservation

anfördes, att frågans angelägenhetsgrad motiverade provisoriska

åtgärder och att en godtagbar grundval för sådana skapats genom valutredningens

arbete.

Motionerna

Efter att inledningsvis ha erinrat om huvuddragen av frågans utveckling

under senare år och understrukit dess betydelse anför motionärerna, att

det är önskvärt att riksdagen redan innevarande år stiftar en provisorisk

lag som kan tillämpas vid 1966 års kommunalval. Med hänsyn till de utredningar

och remissyttranden med alternativa förslag till lösningar, som

redan föreligger, bör det enligt motionärernas mening vara möjligt för utskottet

att konstruera sådana tillfälliga bestämmelser, som är godtagbara

från lagtekniska synpunkter. Skulle det visa sig, att stora svårigheter föreligger,

finns möjlighet att begränsa valdeltagandet till att gälla valen till

landsting och till stadsfullmäktige i städer utanför landsting.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

5

Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring

I direktiven för den nya utredningen anförde departementschefen huvudsakligen

följande, efter att ha redogjort för valutredningens förslag och remissyttrandena

däröver:

Av vad sålunda förekommit torde framgå, att stora meningsskiljaktigheter

råder beträffande den lämpligaste lösningen av frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt. Tydligt är också att det är förenat med avsevärda svårigheter

att med bevarad valsäkerhet lösa frågan på den väg valutredningen

tänkt sig. Med hänsyn härtill och till frågans vikt är det befogat att, innan

slutlig ställning tages, pröva andra vägar att förbättra utlandssvenskars

möjligheter till valdeltagande. Ett uppslag, som framförts såväl motionsledes

i riksdagen som inom valutredningen och som kan vara förtjänt att

närmare övervägas, är att i folkbokföringen upptaga även vissa andra grupper

av utlandssvenskar än de som nu kvarstår såsom folkbokförda hos oss.

Jag tänker härvid närmast på utlandssvenskar, som med hänsyn till arten

av den verksamhet de utövar utomlands kan antagas komma att återflytta

till Sverige inom en icke alltför avlägsen framtid eller vilkas samhörighet

med Sverige eljest är mera tydligt uttalad. Som exempel på hithörande

kategorier av utlandssvenskar kan nämnas svenska tjänstemän vid internationella

organisationer, till vilka Sverige är anslutet, de svenska tidningarnas

utlandskorrespondenter och annan i utlandet stationerad svensk personal

vid svenska företag. Enligt min mening bör en utredning nu komma

till stånd med uppgift att närmare undersöka möjligheterna att genomföra

en reform i angiven riktning samt att framlägga de förslag, vartill utredningen

kan leda. Om det visar sig möjligt och lämpligt att i betydligt större

utsträckning än för närvarande upptaga utlandssvenskar i folkbokföringen

bör utredningen beakta önskemålet, att bokföringen av dem åtminstone i

princip kommer att ske å den ort, som de i folkbokföringshänseende tillhörde

vid sin utflyttning ur riket. Vid utredningen bör även uppmärksammas,

att folkbokföringen är förenad med andra rättsverkningar än sådana

som rör rösträtten och dess utövning. Det får med hänsyn härtill övervägas,

huruvida den form av folkbokföring, som gäller för här i riket bosatta personer,

jämväl bör komma till användning beträffande utlandssvenskar, som

finnes böra vara här folkbokförda. Utredningen bör bedrivas så skyndsamt

som sakens komplicerade beskaffenhet medger.

Utredningen väntas framlägga sitt betänkande före årets utgång.

Utskottet

Frågan om rösträtt åt utlandssvenskar har under eu följd av år varit föremål

för uppmärksamhet och föranlett allt starkare reformkrav. Utskottet

bär vid flera tillfällen understrukit frågans vikt och det angelägna i att den

snarast bringas till en tillfredsställande lösning. Då den genom förevarande

motioner än en gång aktualiserats, kan utskottet sålunda instämma i motionärernas

allmänna syfte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

Motionärerna vill i viss mån utsträcka frågans räckvidd i förhållande till

vad som tidigare i första hand övervägts. Sålunda framförs synpunkten, att

utlandssvenskar bör vinna rösträtt även vid kommunala val, främst vid val

till landsting och till stadsfullmäktige i städer utanför landsting. Utskottet

hyser tvekan inför tanken på en allmän kommunal rösträtt för utlandssvenskar.

Så länge det nuvarande tvåkammarsystemet består kan det emellertid

med fog göras gällande, att dessa svenska medborgare bör ha samma

möjligheter som andra att påverka även första kammarens sammansättning.

Begränsas frågan härtill, kan utskottet i princip ansluta sig till motionärernas

förslag. Någon provisorisk lagstiftning i ämnet, som kan tillämpas redan

vid 1966 års val, finner sig utskottet dock inte kunna tillstyrka.

Det väsentliga i detta sammanhang är emellertid, att frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt vid andrakammarval skyndsamt bringas till en

tillfredsställande lösning. Som framgått av den föregående redogörelsen

var denna fråga under eif flertal år föremål för överväganden inom 1955

års valutredning, som år 1962 framlade ett förslag i ämnet. Därefter tillkallades

en ny utredning, vars arbete nu pågått i närmare tre år. I betraktande

av de önskemål, som vid flera tillfällen framförts av riksdagen om

en lösning av frågan, är det långt utdragna utredningsarbetet ägnat att inge

starka betänkligheter. Enligt utskottets mening bör riksdagen, i enlighet med

motionärernas hemställan, i skrivelse till Kungl. Maj :t ånyo understryka sin

önskan om att frågan skyndsamt bringas till lösning.

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 359 och

II: 428, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag snarast

möjligt till en slutlig lösning av frågan om rösträtt åt

svenska medborgare, som är bosatta utomlands.

Stockholm den 19 oklober 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, Sveningsson, Erik Olsson, Carl Albert Anderson, rlernelius och

Sörenson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Magnusson i Tumhult, Johansson i Trollhättan, Hamrin

i Jönköping, Larsson i Luttra, Zetterberg* och Gustafsson i Stenkyrka.

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1965

Reservation

av herrar Georg Pettersson, Damström, Erik Olsson, Carl Albert Anderson,

Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson, Johansson i Trollhättan

och Zetterberg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har under en följd av år varit

föremål för uppmärksamhet. Utskottet har vid flera tillfällen uttryckt önskemål

om att frågan bringas till en lösning. Då den nu ånyo upptagits i förevarande

motioner, har en väsentlig utsträckning av dess räckvidd påkallats.

Motionärerna förordar sålunda, att utlandssvenskarna tillerkänns rösträtt

inte bara vid andrakammarval utan även vid alla kommunalval, och

hemställer om en provisorisk lagstiftning som kan tillämpas redan vid 1966

års val. Om tekniska svårigheter skulle befinnas föreligga för förverkligande

av detta förslag, bör lagstiftningen enligt motionärerna begränsas

till att avse val till de kommunala församlingar, som utgör valkorporationer

för första kammaren. Utskottet kan inte ansluta sig till dessa förslag. Liksom

motivet för att bereda utlandssvenskar rösträtt vid andrakammarval

måste vara deras samhörighet med hemlandet, måste en kommunal rösträtt

förutsätta en motsvarande samhörighet med hemkommunerna, något

som endast undantagsvis kan förutsättas föreligga. Liksom 1955 års valutredning

ställer sig utskottet därför avvisande till tanken på kommunal rösträtt

för utlandssvenskar.

Motionärerna hemställer även, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl.

Maj :t anhålla om förslag snarast möjligt till en definitiv lösning av frågan

om rösträtt åt svenska medborgare, som är bosatta utomlands. Som framgått

av redogörelsen ovan är denna fråga föremål för en utredning, vilken

beräknas vara avslutad före årets utgång. Med hänsyn härtill kan utskottet

inte finna fog för någon sådan framställning från riksdagens sida i ämnet,

som motionärerna åsyftar.

Utskottet hemställer sålunda,

att motionerna 1: 359 och II: 428 inte måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

MAACUS BOKTR. STHLM 1965 650026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.