Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till ändring i riksdagsstadgan rörande riksdagens lönedelegation. Konstitutionsutskottet får härmed med begagnande av sin initiativrätt föreslå riksdagen att besluta viss ändring i riksdagsstadgan rörande riksdagens lönedelegation. Riksdagens lönedelegation inrättades genom grundlagsändringar vid 1964—1965 års riksdagar.

1965-12-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:45, Memorial med förslag till ändring i riksdagsstadgan rörande riksdagens lönedelegation. Konstitutionsutskottet får härmed med begagnande av sin initiativrätt föreslå riksdagen att besluta viss ändring i riksdagsstadgan rörande riksdagens lönedelegation. Riksdagens lönedelegation inrättades genom grundlagsändringar vid 1964—1965 års riksdagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 45 år 1965

1

Nr 45

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändring i riksdagsstadgan

rörande riksdagens lönedelegation.

Konstitutionsutskottet får härmed med begagnande av sin initiativrätt

föreslå riksdagen att besluta viss ändring i riksdagsstadgan rörande riksdagens

lönedelegation.

Riksdagens lönedelegation inrättades genom grundlagsändringar vid

1964—1965 års riksdagar. Enligt § 62 regeringsformen tillkommer det densamma

att, om inte riksdagen för visst fall annorlunda besluter, i förhandlingsfrågor

rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare

eller eljest tillhör riksdagens prövning, rådpläga med statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnat, samt på riksdagens vägnar godkänna

överenskommelse, som träffats i sådan fråga. Närmare föreskrifter om delegationen

ges i § 71 riksdagsordningen och § 12 riksdagsstadgan. Sistnämnda

bestämmelse utsäger i sista stycket: »Delegationen tager icke befattning

med förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos

riksdagen och dess verk.»

Föreskrifterna om lönedelegationen i § 12 riksdagsstadgan tillkom under

vårsessionen av innevarande riksdag på initiativ av konstitutionsutskottet

i dess memorial nr 11, vilket framlades samtidigt med att de från 1964

års riksdag vilande grundlagsändringsförslagen rörande bl. a. lönedelegationen

anmäldes för riksdagen. I anslutning till det nu aktuella sista stycket

anförde utskottet:

Ett särskilt spörsmål gäller lönedelegationens ställning till frågor rörande

riksdagens egen förvaltning. Grundlagsstadgandena öppnar möjlighet

för olika tillämpningar. Den lydelse 62 § regeringsformen erhåller pekar närmast

på att riksdagstjänstemännen icke faller därunder. Klart är nämligen,

som särskilt framhölls i propositionen om det vilande grundlagsändringsförslaget

(1964: 140), att samråd med statsråd ej ifrågakommer med

avseende på den interna riksdagsförvaltningen, och stadgandet synes utgå

från att delegationen först samråder och därefter godkänner. Det lärer

emellertid också vara möjligt att så tillämpa stadgandet, att delegationen

anses behörig att godkänna även i fall, då samråd icke kan förekomma,

något som också förutsattes i nämnda proposition. Utskottet uttalade sig

ej i frågan vid 1964 års riksdag. Med hänsyn till de angivna tolkningsmöjligheterna

vill det synas utskottet viktigt, att i riksdagsstadgan anges, om

delegationen skall befatta sig med riksdagsförvaltningen eller icke. Besvaras

1 Hihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 45 år 1965

frågan jakande, måste även 7 § riksdagsstadgan ändras. Utskottet har funnit,

att delegationen i allt fall tills vidare icke bör taga befattning med

ifrågavarande område. Riksdagens personal- och förvaltningsorganisation

skall enligt ett nyligen fattat beslut bli föremål för översyn. Vid denna utredning

lärer lönedelegationens ställning i berörda hänseende bli föremål

för övervägande. I avvaktan härpå bör någon ändring i nuläget icke ske.

Den utredning, som här åsyftades, har tillsatts av talmanskonferensen

och antagit benämningen riksdagens organisationsutredning. I ett den 19

november 1965 framlagt betänkande med vissa förslag rörande effektivisering

av riksdagsarbetet har utredningen upplyst, att dess förslag i fråga

om riksdagens personal- och förvaltningsorganisation avses bli framlagt

under 1966 års vårsession i sådan tid att det skall kunna efter vederbörlig

riksdagsbehandling bli genomfört från den 1 juli 1966.

Utskottet har underhand erfarit, att vissa önskemål gör sig gällande om

att Iönedelegationen även skall ges rätt att på riksdagens vägnar godkänna

förhandlingsöverenskommelser som avser anställningsvillkor för arbetstagare

hos riksdagen och dess verk. Härvid har främst hänvisats till de avtal

som måste träffas i anslutning till statstjänstemannalagens ikraftträdande

vid årsskiftet. Det blir inte möjligt att framlägga dessa för riksdagens

godkännande vid innevarande session. Om Iönedelegationen inte ges

befogenhet att besluta på riksdagens vägnar, kommer för berörda befattningshavare

ett formellt avtalslöst tillstånd att inträda från årsskiftet och

till dess 1966 års riksdag hinner ta ställning till ifrågavarande avtal, något

som kan framstå som en olägenhet åtminstone från rent principiella

synpunkter.

De önskemål, som sålunda framkommit, har föranlett utskottet att taga

en underhandskontakt med riksdagens organisationsutredning för att utröna,

om det med hänsyn till dess pågående arbete är lämpligt att nu överväga

en ändring av § 12 sista stycket riksdagsstadgan, vilken sålunda skulle

träda i tillämpning innan utredningens arbete slutförts. Utredningen har

därvid förklarat, att den, oavsett hur dess förslag i organisationsfrågorna i

övrigt kommer att slutligt utformas, anser sig kunna redan nu uttala, att

enligt dess mening lönedelegationens befogenheter bör utsträckas även till

det nu aktuella området, men att delegationen naturligtvis inte skall i

hithörande frågor samråda med statsrådsledamot utan med organ, som

riksdagen därtill förordnar.

Med hänsyn till de framförda önskemålen och till vad som anförts av riksdagens

organisationsutredning har utskottet funnit sig böra föreslå riksdagen

att genomföra en ändring av § 12 sista stycket riksdagsstadgan av innebörd,

att riksdagens lönedelegation tillerkänns samma befogenheter på

riksdagens eget förvaltningsområde som eljest tillkommer den. Av de skäl,

som anfördes i utskottets ovan citerade memorial 1965: 11, bör denna be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 45 år 1965

3

fogenhet uttryckligen tilläggas delegationen genom föreskrift i riksdagsstadgan.

En särskild bestämmelse är också erforderlig på grund av samrådsfrågan.

Som påpekades redan i propositionen 1964: 140 är det naturligtvis

klart, att lönedelegationen i här ifrågaltommande fall inte kan samråda med

statsrådsledamot. Lika klart är att samråd bör ske med något organ. Hur

frågan bör lösas på längre sikt är föremål för organisationsutredningens

överväganden. I förevarande sammanhang gäller det alltså endast att åstadkomma

en provisorisk ordning, som kan tillämpas under en kortare övergångstid.

En lämplig lösning är likväl inte alldeles enkel att konstruera. Om

den i § 62 regeringsformen för huvudfallen angivna principen skall följas,

kan det inte uppdragas åt vederbörande förhandlingsorgan att själva samråda

med lönedelegationen, utan ett särskilt organ måste utses som förmedlare.

Efter övervägande av olika möjligheter har utskottet inte kunnat finna

något sådant särskilt organ, som både framstår som helt lämpligt för uppgiften

och skulle kunna träda i funktion redan kring instundande årsskifte.

Utskottet har i detta läge stannat för att föreslå, att trots den nyssnämnda

olägenheten vederbörande förhandlingsorgan ges uppdraget att samråda

med delegationen. Detta innefattar emellertid inte något ställningstagande

till principfrågan utan bör ses endast som en med praktiska skäl motiverad

lösning för en kort övergångstid. I riksdagsstadgan torde inte behöva nu

utsägas mera än att uppgiften ankommer på »den eller dem som riksdagen

därtill förordnar».

Frågan om förhandlingsorgan för riksdagen i hithörande frågor beröres

inte i detta sammanhang. Den behandlas för närvarande av bankoutskottet

med sikte på förhållandena under nuvarande organisation. Förslag kommer

enligt vad utskottet inhämtat att föreläggas riksdagen om att tills vidare

delegerade för riksdagens verk skall vara förhandlingsorgan i förhållande till

riksdagens verk och kanslideputerade i förhållande till riksdagens egna

tjänstemän. I anslutning härtill bör den nyss berörda samrådsuppgiften lösas

så att åt ordförandena i nämnda båda organ uppdrages att samråda med

lönedelegationen. Frågan om förhandlingsorgan på längre sikt bör bli föremål

för prövning och ställningstagande i anslutning till organisationsutredningens

kommande förslag.

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. besluta att § 12 sista stycket riksdagsstagan skall erhålla

följande ändrade lydelse:

(Nuvarande lydelse)

Delegationen tager icke befattning

med förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor

för arbetstagare hos

riksdagen och dess verk.

(Föreslagen lydelse)

Delegationens befogenhet enligt

§ 62 regeringsformen att godkänna

förhandlingsöverenskommelser skall

även avse överenskommelser i för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets memorial nr 45 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

handlingsfrågor rörande anställningsvillkor

för arbetstagare hos

riksdagen och dess verk. 1 stället för

den i nämnda stadgande föreskrivna

rådplägningen med statsrådsledamot

skall i dessa fall ske motsvarande

samråd med den eller dem som riksdagen

därtill förordnar.

2. förordna att den i § 12 sista stycket sista punkten riksdagsstadgan

angivna uppgiften att samråda med riksdagens

lönedelegation skall till dess riksdagen annorledes besluter

ankomma på kanslideputerades ordförande och ordföranden

i delegerade för riksdagens verk.

Stockholm den 7 december 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Erik Olsson*, Hernelius, Dahlberg, Harald Pettersson*,

Karl Pettersson*, Sörenson och Risberg; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Wahlund, fru Thunvall, herrar Johansson i Trollhättan,

Harnrin i Jönköping, Larsson i Luttra* och Werner.

* Ej närvarande vid justeringen

MARCUS SÖKT». 5THLM IMS 45002*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.