Utlåtande i anledning av motioner om viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.
1965-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1965:6, Utlåtande i anledning av motioner om viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965
1
Nr 6
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om
viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 221
i första kammaren av herr Sundin m. fl. och nr 270 i andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte begära skyndsam prövning av frågan om JO-ämbetets förstärkning
genom regionala befattningshavare med huvudsaklig uppgift att stärka allmänhetens
rättsskydd bl. a. i fråga om skatteärenden» i enlighet med vad
i motionerna anförts.
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas
i det följande, hänvisa till motionen i andra kammaren.
Nuvarande ordning. De grundläggande stadgandena om riksdagens ombudsmän
ges i 96—100 §§ regeringsformen. Ombudsmännens huvuduppgift
är i 96 § angiven som »att i egenskap av riksdagens ombud, efter den
instruktion riksdagen för dem utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars
efterlevnad, i vad de skola av dem, som i allo äro underkastade
ämbetsansvar, tillämpas». Gällande instruktion för riksdagens ombudsmän
antogs av riksdagen år 1957.
Ombudsmannaämbetena är till sin karaktär individualmyndigheter. De
bildas av en enda person, som i princip innehar beslutsrätten; kollegial
handläggning förekommer icke. Till ämbetena är knutna ett flertal underordnade
befattningshavare. Sålunda upptar justitieombudsmannaämbetets
personalförteckning 1 kanslichef, 3 byråchefer och 2 byrådirektörer, militieombudsmannaämbetets
2 byråchefer och 1 byrådirektör. Härtill kommer
att ombudsmännens jämlikt 97 § regeringsformen utsedda ställföreträdare
tjänstgör vid ämbetena under betydande tidsperioder av året. Organisationen
är helt central; lokala befattningshavare finns icke. Enligt 99 § regeringsformen
äger ombudsmännen att av »Konungens ämbetsmän i allmänhet»
äska »laglig handräckning». Om tillsynsverksamhetens utövande lämnas
i övrigt föreskrifter i instruktionen, varpå i detta sammanhang icke
torde behöva ingås.
1963 års JO-utredninjj. Riksdagens ombudsmannaämbetens organisation
och arbetsformer har under senare år varit föremål för betydande intresse
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 6
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965
och åtskilliga reformyrkanden inom riksdagen. En ytterligare utbyggnad
och effektivisering av tillsynsverksamheten har allmänt ansetts eftersträvansvärd.
Betydande förstärkningar genomfördes av riksdagen år 1957. Reformyrkanden
återkom emellertid inom kort. Ett flertal motioner i ämnet
väcktes sålunda åren 1962 och 1963. Samtliga hänvisades till konstitutionsutskottet.
Sedan de år 1962 väckta uppskjutits till 1963 års riksdag, blev
samtliga motioner behandlade gemensamt av sammansatt konstitutions-,
banko- och första lagutskott. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1
hemställde detta utskott, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla, att Kungl. Maj :t ville föranstalta om en allsidig och förutsättningslös
utredning angående riksdagens ombudsmannaämbetens framtida organisation
och verksamhetsformer. Den i enlighet härmed tillkallade utredningen
har antagit benämningen 1963 års JO-utredning.
Utredningens direktiv återfinnes i nämnda utskottsutlåtande. Utskottet
underströk särskilt, att utredningen borde vara allsidig och förutsättningslös
och att den icke borde begränsas till organisatoriska frågor utan gälla
även mera grundläggande frågor. Bland de möjligheter, som anvisats i motionerna
eller eljest, nämndes av utskottet bl. a. att klyva justitieombudsmannaämbetet
i två ämbeten, att ändra gränsen mellan de båda ombudsmännens
arbetsfält, att inrätta ett ombudsmannaämbete med flera ombudsmän
och därmed möjlighet till kollegial handläggning, att ge ombudsmännen
rätt att hänvisa klagande att först vända sig till överordnad myndighet
eller eljest överlämna vidtagande av vissa åtgärder på annan myndighet
m. in. Av särskilt intresse att anteckna i detta sammanhang är ett
motionspar vid 1962 års riksdag (I: 515 och II: 629), vari framfördes tanken
på en till justitieombudsmannaämbetet knuten biträdande ombudsman
för skatteärenden.
Motioner vid 1964 års riksdag. Även vid 1964 års riksdag väcktes ett flertal
motioner, som förtjänar omnämnande i detta sammanhang. I ett till
konstitutionsutskottet hänvisat motionspar (1:454 och 11:544) hemställdes
om lagändringar, främst upphävande av 113 § regeringsformen som begränsar
»taxeringsmäns» arbetsansvar, i syfte att möjliggöra en fullständig
kontroll över taxeringsmyndigheterna genom justitieombudsmannen.
Motioner i samma syfte har även väckts vid innevarande års riksdag och
behandlas i utskottets denna dag avgivna utlåtande nr 7, vartill här må
hänvisas.
I ett annat motionspar vid 1964 års riksdag (I: 16 och II: 19) hemställdes
om utredning och förslag rörande åtgärder, syftande till att förbättra
den enskildes rättssäkerhet i skatteärenden, i ett annat motionspar (1:453
och 545) om utredning beträffande möjligheterna till stärkande av den enskilde
medborgarens rättsskydd i skattefrågor genom tillsättandet av en
särskild befattningshavare vid justitieombudsmannaämbetet, beredande av
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965
3
full insyn för detta ämbete i samtliga skattemyndigheters verksamhet m. m.
I remissyttrande över dessa motioner framhöll justitieombudsmannen bl. a.,
att om skattemyndigheterna bleve helt underställda hans tillsyn, detta skulle
medföra en så betydande ökning av arbetsbördan, att en förstärkning av
personalen hos ämbetet blev oundgänglig, över de sistnämnda båda motionerna
i vad de avsåg justitieombudsmannaämbetet avgav bankoutskottet
utlåtande (nr 42). Utskottet avstyrkte motionerna under framhållande
främst, att syftet syntes redan tillgodosett genom 1963 års JO-utredning.
Över motionerna i övrigt liksom över det andra i detta stycke nämnda motionsparet
avgavs utlåtande (nr 61) av bevillningsutskottet, vilket likaledes
avstyrkte bifall.
Samtliga här berörda motioner avslogs av riksdagen.
De föreliggande motionerna. Vikten av att de enskilda får sina tillbörliga
krav på rättsskydd i skatteärenden uppfyllda understrykes av motionärerna,
som antecknar, att denna fråga otvivelaktigt kommer att behandlas
av 1963 års JO-utredning. Efter att ha upplyst om vad justitieombudsmannen
anförde i sitt ovan berörda remissyttrande till 1964 års bevillningsutskott
om behovet av personalförstärkning, därest skattemyndigheterna helt
läggs under hans tillsyn, uttalar motionärerna:
I direktiven för 1963 års JO-utredning synes emellertid icke ha beaktats
frågan om vilken form ämbetets personalförstärkning skulle kunna tänkas
erhålla eller om alternativt andra åtgärder i samma syfte skulle kunna diskuteras.
Det ständigt stigande antalet skatteärenden och allmänhetens ovedersägligt
stora behov av bistånd i den rättsliga prövningen av den administrativa
handläggningen av skatteärenden kan motivera en prövning av
möjligheterna till en decentralisering av JO-ämbetets allmänna bevakningsfunktion
och kontakt med allmänheten. Denna decentralisering kunde tänkas
få den utformningen att JO-ämbetet 1''örslärkes med lokala »ombud»
eller representanter i varje län eller för grupper av län. Dessa lokala befattningshavare,
underordnade JO-ämbetet, kunde förutsättas spela rollen av
ämbetets kontaktmän med allmänheten.
Motionärerna framhåller, att det lämpligaste vore att JO-utredningen
finge pröva den upptagna frågan. Därest det skulle vara för sent att lämna
utredningen tilläggsdirektiv, bör det dock vara möjligt att i samband med
behandlingen av utredningens blivande förslag, före avlämnande av proposition
i ämnet, pröva frågan i särskild ordning.
Utskottet. Den i förevarande motioner väckta frågan, om justitieombudsmannaämbetet
bör förstärkas med regionala befattningshavare, har icke
tidigare varit föremål för övervägande. Den aktualiserades sålunda ej i samband
med att 1963 års JO-utredning tillsattes. Utan att taga ställning i sak
finner utskottet, att även detta nu framkomna uppslag till förstärkning av
justitieombudsmannaämbetet bör prövas i samband med den allmänna översyn
av den framtida organisationen och verksamhetsformerna för riksda
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965
gens ombudsmannaämbeten, som nu pågår. Efter att ha gjort sig underrättat
om arbetsläget för 1963 års JO-utredning får utskottet därför hemställa,
att riksdagen, i anledning av motionerna 1:221 och
II: 270, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att motionerna
överlämnas till 1963 års JO-utredning.
Stockholm den 2 mars 1965
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Carl Albert Anderson*,
Dahlén, Sörlin*, Dahlberg och Risberg; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von
Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall,*
herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping och Larsson i Luttra.
* Ej närvarande vid justeringen.
4
MARCUS BOKTR. STHLM I96S 650026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:80 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående köp av skog på rot. s. 1 i texten