Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.

1965-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1965:6, Utlåtande i anledning av motioner om viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

1

Nr 6

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om

viss förstärkning av justitieombudsmannaämbetet.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 221

i första kammaren av herr Sundin m. fl. och nr 270 i andra kammaren av

herr Hedlund m. fl. hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära skyndsam prövning av frågan om JO-ämbetets förstärkning

genom regionala befattningshavare med huvudsaklig uppgift att stärka allmänhetens

rättsskydd bl. a. i fråga om skatteärenden» i enlighet med vad

i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas

i det följande, hänvisa till motionen i andra kammaren.

Nuvarande ordning. De grundläggande stadgandena om riksdagens ombudsmän

ges i 96—100 §§ regeringsformen. Ombudsmännens huvuduppgift

är i 96 § angiven som »att i egenskap av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för dem utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad, i vad de skola av dem, som i allo äro underkastade

ämbetsansvar, tillämpas». Gällande instruktion för riksdagens ombudsmän

antogs av riksdagen år 1957.

Ombudsmannaämbetena är till sin karaktär individualmyndigheter. De

bildas av en enda person, som i princip innehar beslutsrätten; kollegial

handläggning förekommer icke. Till ämbetena är knutna ett flertal underordnade

befattningshavare. Sålunda upptar justitieombudsmannaämbetets

personalförteckning 1 kanslichef, 3 byråchefer och 2 byrådirektörer, militieombudsmannaämbetets

2 byråchefer och 1 byrådirektör. Härtill kommer

att ombudsmännens jämlikt 97 § regeringsformen utsedda ställföreträdare

tjänstgör vid ämbetena under betydande tidsperioder av året. Organisationen

är helt central; lokala befattningshavare finns icke. Enligt 99 § regeringsformen

äger ombudsmännen att av »Konungens ämbetsmän i allmänhet»

äska »laglig handräckning». Om tillsynsverksamhetens utövande lämnas

i övrigt föreskrifter i instruktionen, varpå i detta sammanhang icke

torde behöva ingås.

1963 års JO-utredninjj. Riksdagens ombudsmannaämbetens organisation

och arbetsformer har under senare år varit föremål för betydande intresse

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

och åtskilliga reformyrkanden inom riksdagen. En ytterligare utbyggnad

och effektivisering av tillsynsverksamheten har allmänt ansetts eftersträvansvärd.

Betydande förstärkningar genomfördes av riksdagen år 1957. Reformyrkanden

återkom emellertid inom kort. Ett flertal motioner i ämnet

väcktes sålunda åren 1962 och 1963. Samtliga hänvisades till konstitutionsutskottet.

Sedan de år 1962 väckta uppskjutits till 1963 års riksdag, blev

samtliga motioner behandlade gemensamt av sammansatt konstitutions-,

banko- och första lagutskott. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1

hemställde detta utskott, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla, att Kungl. Maj :t ville föranstalta om en allsidig och förutsättningslös

utredning angående riksdagens ombudsmannaämbetens framtida organisation

och verksamhetsformer. Den i enlighet härmed tillkallade utredningen

har antagit benämningen 1963 års JO-utredning.

Utredningens direktiv återfinnes i nämnda utskottsutlåtande. Utskottet

underströk särskilt, att utredningen borde vara allsidig och förutsättningslös

och att den icke borde begränsas till organisatoriska frågor utan gälla

även mera grundläggande frågor. Bland de möjligheter, som anvisats i motionerna

eller eljest, nämndes av utskottet bl. a. att klyva justitieombudsmannaämbetet

i två ämbeten, att ändra gränsen mellan de båda ombudsmännens

arbetsfält, att inrätta ett ombudsmannaämbete med flera ombudsmän

och därmed möjlighet till kollegial handläggning, att ge ombudsmännen

rätt att hänvisa klagande att först vända sig till överordnad myndighet

eller eljest överlämna vidtagande av vissa åtgärder på annan myndighet

m. in. Av särskilt intresse att anteckna i detta sammanhang är ett

motionspar vid 1962 års riksdag (I: 515 och II: 629), vari framfördes tanken

på en till justitieombudsmannaämbetet knuten biträdande ombudsman

för skatteärenden.

Motioner vid 1964 års riksdag. Även vid 1964 års riksdag väcktes ett flertal

motioner, som förtjänar omnämnande i detta sammanhang. I ett till

konstitutionsutskottet hänvisat motionspar (1:454 och 11:544) hemställdes

om lagändringar, främst upphävande av 113 § regeringsformen som begränsar

»taxeringsmäns» arbetsansvar, i syfte att möjliggöra en fullständig

kontroll över taxeringsmyndigheterna genom justitieombudsmannen.

Motioner i samma syfte har även väckts vid innevarande års riksdag och

behandlas i utskottets denna dag avgivna utlåtande nr 7, vartill här må

hänvisas.

I ett annat motionspar vid 1964 års riksdag (I: 16 och II: 19) hemställdes

om utredning och förslag rörande åtgärder, syftande till att förbättra

den enskildes rättssäkerhet i skatteärenden, i ett annat motionspar (1:453

och 545) om utredning beträffande möjligheterna till stärkande av den enskilde

medborgarens rättsskydd i skattefrågor genom tillsättandet av en

särskild befattningshavare vid justitieombudsmannaämbetet, beredande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

3

full insyn för detta ämbete i samtliga skattemyndigheters verksamhet m. m.

I remissyttrande över dessa motioner framhöll justitieombudsmannen bl. a.,

att om skattemyndigheterna bleve helt underställda hans tillsyn, detta skulle

medföra en så betydande ökning av arbetsbördan, att en förstärkning av

personalen hos ämbetet blev oundgänglig, över de sistnämnda båda motionerna

i vad de avsåg justitieombudsmannaämbetet avgav bankoutskottet

utlåtande (nr 42). Utskottet avstyrkte motionerna under framhållande

främst, att syftet syntes redan tillgodosett genom 1963 års JO-utredning.

Över motionerna i övrigt liksom över det andra i detta stycke nämnda motionsparet

avgavs utlåtande (nr 61) av bevillningsutskottet, vilket likaledes

avstyrkte bifall.

Samtliga här berörda motioner avslogs av riksdagen.

De föreliggande motionerna. Vikten av att de enskilda får sina tillbörliga

krav på rättsskydd i skatteärenden uppfyllda understrykes av motionärerna,

som antecknar, att denna fråga otvivelaktigt kommer att behandlas

av 1963 års JO-utredning. Efter att ha upplyst om vad justitieombudsmannen

anförde i sitt ovan berörda remissyttrande till 1964 års bevillningsutskott

om behovet av personalförstärkning, därest skattemyndigheterna helt

läggs under hans tillsyn, uttalar motionärerna:

I direktiven för 1963 års JO-utredning synes emellertid icke ha beaktats

frågan om vilken form ämbetets personalförstärkning skulle kunna tänkas

erhålla eller om alternativt andra åtgärder i samma syfte skulle kunna diskuteras.

Det ständigt stigande antalet skatteärenden och allmänhetens ovedersägligt

stora behov av bistånd i den rättsliga prövningen av den administrativa

handläggningen av skatteärenden kan motivera en prövning av

möjligheterna till en decentralisering av JO-ämbetets allmänna bevakningsfunktion

och kontakt med allmänheten. Denna decentralisering kunde tänkas

få den utformningen att JO-ämbetet 1''örslärkes med lokala »ombud»

eller representanter i varje län eller för grupper av län. Dessa lokala befattningshavare,

underordnade JO-ämbetet, kunde förutsättas spela rollen av

ämbetets kontaktmän med allmänheten.

Motionärerna framhåller, att det lämpligaste vore att JO-utredningen

finge pröva den upptagna frågan. Därest det skulle vara för sent att lämna

utredningen tilläggsdirektiv, bör det dock vara möjligt att i samband med

behandlingen av utredningens blivande förslag, före avlämnande av proposition

i ämnet, pröva frågan i särskild ordning.

Utskottet. Den i förevarande motioner väckta frågan, om justitieombudsmannaämbetet

bör förstärkas med regionala befattningshavare, har icke

tidigare varit föremål för övervägande. Den aktualiserades sålunda ej i samband

med att 1963 års JO-utredning tillsattes. Utan att taga ställning i sak

finner utskottet, att även detta nu framkomna uppslag till förstärkning av

justitieombudsmannaämbetet bör prövas i samband med den allmänna översyn

av den framtida organisationen och verksamhetsformerna för riksda
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

gens ombudsmannaämbeten, som nu pågår. Efter att ha gjort sig underrättat

om arbetsläget för 1963 års JO-utredning får utskottet därför hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionerna 1:221 och

II: 270, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att motionerna

överlämnas till 1963 års JO-utredning.

Stockholm den 2 mars 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,

Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Carl Albert Anderson*,

Dahlén, Sörlin*, Dahlberg och Risberg; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von

Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall,*

herrar Johansson i Trollhättan, Hamrin i Jönköping och Larsson i Luttra.

* Ej närvarande vid justeringen.

4

MARCUS BOKTR. STHLM I96S 650026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:80 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående köp av skog på rot. s. 1 i texten