Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående blindoch döv skolväsendets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1965-05-14 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående blindoch döv skolväsendets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

1

Nr 101

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående blindoch

döv skolväsendets organisation m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna D 22—D 28) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna

till Statens blindskolor m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.;

till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.;

till Statens dövskolor m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 200 000 kr.;

till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.;

till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m. ett

reservationsanslag av 400 000 kr.;

till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn ett förslagsanslag av

472 000 kr.;

till Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare ett förslagsanslag av

330 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 70, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1965, föreslagit

riksdagen att

1.1. godkänna av departementschefen angivna grunder och riktlinjer för organisationen

av skolväsendet för blinda, döva, hörsel- och talskadade barn (specialskolan),

innebärande

a) att specialskolan skall omfatta tio årskurser fördelade på låg-, mellan- och

högstadium enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar,

b) att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med de jämkningar som kan

finnas erforderliga,

c) att läsåret skall omfatta 39 veckor,

d) att specialskolan i övrigt får i sina huvuddrag den utformning och det innehåll,

som departementschefen i skilda hänseenden förordat;

2. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för övergången till

specialskola;

3. besluta att för ungdomar, som är blinda, döva eller hörselskadade, skall vidtas

åtgärder för att bereda dem fortsatt utbildning efter specialskolan enligt de

riktlinjer departementschefen förordat i propositionen;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 101

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

II. A. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens blindskolor m. m., som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens blindskolor

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66;

c) till Statens blindskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 335 000 kr.;

B. till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 360 000 kr.;

C. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens dövskolor m. in., som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens dövskolor

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66;

c) till Statens dövskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 570 000 kr.;

D. till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 075 000 kr.;

E. till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m. för

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

460 000 kr.;

F. till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn för budgetåret 1965/66

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kr.;

G. till Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare för budgetåret 1965/

66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

I sammanhang med förslagen under I. har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist och fru Hamrin-Thorell (I: 694) samt den andra inom andra kammaren

av herrar KäUstad och Rimmerfors (II: 821), i vilka hemställts att riksdagen

vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 70 måtte besluta 1) att skolan

för hörselskadade i Örebro bibehålies, så att differentieringsmöjligheterna därigenom

kvarstår, 2) att ämnet hemkunskap i klass 7 i grundskolan för döva och

hörselskadade ges en veckotimme, vilken tages från ämnet svenska, 3) att i

skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla det angelägna i att snabba åtgärder skyndsamt

vidtages för att göra elevvårdslokalerna vid skolorna för döva och hörselskadade

mer ändamålsenliga;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Olsson och herr Eric Carlsson (1:695) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Elmstedt och Larsson i Öskeviksby (II: 820), i vilka hemställts att riksdagen

vid sin behandling av proposition nr 70 måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning av blind- och dövskolornas

pedagogiska och miljömässiga utformning i enlighet med vad i motionerna anförts.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

3

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 694 och I: 695.

På grundval av förslag av blind- och dövskolutredningen (SOU 1964: 61 och

62) förordas i propositionen nr 70 att en statlig obligatorisk tioårig grundskola

för blinda, döva, hörsel- eller talskadade barn skall införas successivt med början

läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5. Vidare föreslås att ungdomar med dylika

handikapp skall ges möjligheter till frivillig utbildning på det gymnasiala stadiet,

dvs. i yrkesskola, fackskola och gymnasium.

I samband med övergången till grundskola föreslås en omfattande upprustning

av hjälpmedelsbeståndet i blind- och dövskolorna samt av den hörseltekniska

utrustningen. Kostnaderna för denna upprustning, som avses bli genomförd

under en femårsperiod, beräknas till ca 2 800 000 kr.

I propositionen föreslås slutligen medelsanvisningar för budgetåret 1965/66

till blind- och dövskolorna, till förskolor och skolhem för döva barn samt till

resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare med sammanlagt 16 772 000

kr., vilket innebär en utgiftsökning i förhållande till innevarande budgetår med

2 621 000 kr.

Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.

På vissa punkter lämnas en kortfattad redogörelse i det följande.

I. Blind- och dövskolväsendets organisation

Antalet blinda och synsvaga barn uppgår enligt blind- och dövskolutredningen

till ca 40—50 barn per årskull. Ett antal av dessa barn beräknas icke

vara mottagliga för undervisning i vanlig mening. Övriga fördelas för närvarande

på blindskolor, synklasser och särskild specialundervisning.

Utredningen föreslår att grundskolans låg-, mellan- och högstadium förlägges

till blindinstitutet på Tomteboda för det 20-tal blinda elever per årskull, som

har behov av denna typ av undervisning.

För övriga barn med synskador — ca 20 per årskull — avses undervisningen

såsom hittills vara anordnad i synklasser eller som särskild specialundervisning.

Undervisningen för blinda barn med komplicerat lyte beräknas från och med

nästa år bli överflyttad från Lund till den nya blindskolan i Örebro.

För blinda ungdomars fortsatta utbildning efter grundskolan beräknar utredningen,

att behov föreligger av ca 20 intagningsplatser per år i yrkesskola, fackskola

och gymnasium. Härtill kommer platsbehovet för enstaka elev, som tidigare

undervisats i synklasser inom grundskolan eller inom det allmänna skolväsendet

i övrigt. Det totala antalet elever på det gymnasiala stadiet torde sålunda,

enligt utredningen, bli för lågt för att medge upprättandet av särskilda

skolor eller permanenta utbildningslinjer för blinda. Utredningen föreslår därför,

att de blinda ungdomar, som väljer en teoretisk studieväg i gymnasium eller

fackskola, skall få sin utbildning inom det allmänna skolväsendet. På blindskolan

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. AV 101

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

skall därvid ankomma att främja en lämplig placering av eleverna och att sörja

för att lärare och medelever i den mottagande skolan erhåller information om hur

den blinde eleven bäst bör hjälpas till rätta. De blinda eleverna bör också kunna

påräkna avgiftsfri service från blindskolans pedagogiska hjälpmedelscentral och

reselärare. Beträffande utbildningen av de blinda elever, som väljer en mer praktisk

studieinriktning i yrkesskola, avger utredningen inga konkreta förslag i avvaktan

på resultatet av blind vårdsutredningen, som avser att framlägga förslag

till organisation av yrkesutbildningen för barndomsblinda i samband med sin

översyn av anpassnings- och yrkesundervisningen för vuxna synskadade.

Antalet döva och hörselskadade barn beräknas av blind- och dövskolutredningen

uppgå till ca 150 per årskull. Härav beräknas ca 100 elever per årskull

eller totalt ca 1 000 ha behov av undervisning i hörselklass och ca 50 per årskull

eller totalt ca 500 ha behov av undervisning i skolor för döva och hörselskadade.

Därutöver beräknas ett 1 000-tal elever på grund av hörselskada vara i behov

av särskild specialundervisning under en del av sin skoltid.

Utredningens förslag till skolorganisation för döva och hörselskadade är väsentligen

baserad på uppfattningen att undervisningen av dessa elever i möjligaste

mån bör integreras med det övriga skolväsendet samt att man i den mån

det är möjligt utan att eftersätta de pedagogiska kraven mera målmedvetet bör

satsa på en decentralisering, så att fler elever framför allt i den lägre skolåldern

kan bo hemma eller hålla en nära kontakt med hemmet.

För hörselskadade barn, vilka i regel kan få tillfredsställande undervisning

inom det allmänna skolväsendet, förordar utredningen att undervisningen, framför

allt på låg- och mellanstadiet, skall anordnas i hörselklass eller hörselklinik.

Hörselklass/klinik bör därför inrättas i alla tätorter, som har underlag för 2 ä

3 sådana klasser/kliniker. Detta skulle enligt utredningen innebära en fördubbling

av nuvarande omfattning av hörselklass/klinikorganisationen. Elever i

kommuner eller elevområden, som ej har underlag för hörselklasser/kliniker, bör

hänvisas till särskild specialundervisning eller till skolgång i närmaste ort med

hörselklass/klinik.

Utredningen har genom vissa undersökningar funnit, att den typ av hörselskadade

elever, för vilken Örebroskolan i första hand avsetts, kan undervisas

inom det allmänna skolväsendet, om vissa relativt begränsade resurser tillskapas.

Utredningen räknar därför med att behovet av Örebroskolan kommer att reduceras

allteftersom hörselklassorganisationen utbyggs. Tills vidare förutsätts dock

att vid skolan kommer att finnas låg-, mellan och högstadium för hörselskadade.

För det 50-tal döva barn per årskull, som måste ha tillgång till den inom dövskolorganisationen

förefintliga speciella utrustningen och expertisen, föreslås undervisningen

på låg- och mellanstadiet bli förlagd till nuvarande upptagningsskolor

i Stockholm (Manilla), Lund, Vänersborg och Härnösand. Förskolundervisningen

för dessa barn förutsättes såsom hittills vara frivillig och anordnad av

kommuner eller landstingskommuner. Högstadieundervisningen föreslås förlagd

till en skola i Örebro, som sålunda beräknas omfatta bl. a. högstadieundervisning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

5

för såväl döva som hörselskadade. Under en övergångstid bör med hänsyn till

lokaltillgången i Örebro viss högstadieundervisning kunna meddelas även vid

nuvarande upptagningsskolor.

Särskolundervisningen för döva barn beräknas även i fortsättningen ske vid

skolan i Gnesta.

De elever med centrala språk- och talrubbningar, föranledda av annan orsak

än dövhet, vilka hittills undervisats inom dövskolorganisationens ram, beräknas

i enlighet med statsmakternas tidigare beslut få sin utbildning i en skola i Sigtuna

för talskadade och döva med vissa komplikationer.

Beträffande utbildningen utöver grundskolan föreslås att de döva ska ha möjlighet

till undervisning dels inom det allmänna skolväsendet, dels inom specialskolväsendet.

Inom specialskolväsendet föreslås undervisningen i gymnasium och

på de sociala och ekonomiska linjerna av fackskolan bli förlagd till skolan på

Blockhusudden i Stockholm och vara pedagogiskt och administrativt underställd

Manillaskolan. Undervisningen i yrkesskola och på den tekniska linjen av

fackskolan föreslås lokaliserad till Örebro och samordnad med grundskolans

högstadium där.

Läroplanen för grundskolan med de modifikationer, som framgår av utredningens

förslag till läroplansanvisningar, förordas bli tillämplig även i blindskolan.

Beträffande dövskolan har utredningen framlagt förslag till en särskild

läroplan. Denna sammanfaller i stora delar med grundskolans läroplan.

Samma lärarkategorier som vid grundskolan förordas bli tillförda blind- och

dövskolorna. Utbildningen av lärarna bör enligt förslaget bli föremål för särskild

utredning. Vidare föreslås bl. a. förstärkning av skolledningen samt ökad medverkan

av psykologisk, kurativ och psykiatrisk expertis. Vid blindskolan föreslås

förstärkning av förskolekonsulentorganisationen med ytterligare en tjänst.

För dövskolan föreslås en kraftig ökning i fråga om teknisk personal.

Utredningen redogör ingående för blind- och dövskolomas nuvarande lokalbestånd

samt det behov av ny-, om- och tillbyggnad, som föreligger för att

skapa tidsenliga lokaler inom specialskolväsendet. Byggnadsstyrelsen föreslås

få i uppdrag att i samverkan med skolöverstyrelsen och på grundval av utredningens

förslag färdigställa byggnadsprogram och fortsätta projekteringen.

Departementschefen behandlar i förevarande proposition i första hand frågorna

om utbildning av blinda och döva. Problemen för de synskadade och hörselskadade,

som kan undervisas i det allmänna skolväsendet, har beaktats i annat

sammanhang.

De förslag blind- och dövskolutredningen framlagt är enligt departementschefen

väl ägnade att läggas till grund för principbeslut rörande specialskolväsendet.

Beträffande skolorganisationen biträder departementschefen utredningens förslag

men anser att de döva elevernas utbildning på det gymnasiala stadiet bör

förläggas till en ort, lämpligen Örebro. Med hänsyn till att utredningen förordat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

delning av denna utbildning samt att förslag om ytterligare utredning framkommit

vid remissbehandlingen anses emellertid denna fråga böra bli föremål för

ytterligare överväganden.

Läroplanen för grundskolan med de modifikationer, som föreslagits av utredningen,

bör fastställas för skolan för blinda. Departementschefen, som ej heller

har någon erinran mot innehållet i utredningens förslag till läroplan för skolorna

för döva och hörselskadade, anser emellertid att läroplanen för grundskolan bör

fastställas även för sistnämnda skolor. De erforderliga avvikelserna bör anges i

form av läroplansanvisningar på samma sätt som för blindskolan. Enligt departementschefens

mening bör skolöverstyrelsen bemyndigas att utfärda de anvisningar

och tillägg, som kräves beträffande såväl blindskolan som dövskolan.

Departementschefen har vidare i princip intet att erinra mot förslaget att

blind- och dövskolorna skall tillföras samma lärarkategorier som den vanliga

grundskolan. I avvaktan på utredning om lärarutbildningsfrågorna bör emellertid

ställning ej nu tagas till vilka lärarkategorier, som bör finnas vid specialskolorna.

Beträffande den tekniska expertisen vid dövskolorna förordar departementschefen

en skyndsam utredning av skolöverstyrelsen, varvid möjligheterna

till samverkan mellan dövskolorna och hörcentralerna bör undersökas.

Departementschefen anmäler slutligen att förslag till ändringar i skollagen

framlägges i särskild proposition, i vilken närmare behandlas bl. a. frågor rörande

skolplikten för blinda och döva barn.

Utskottet finner i högsta grad angeläget att sådana åtgärder vidtages som i

möjligaste mån ger de handikappade barnen och ungdomarna del av de förbättrade

utbildningsmöjligheter, som statsmakterna de senaste åren beslutat.

Det genomgripande och jämförelsevis snabba reformarbetet på utbildningsområdet

nödvändiggör att dessa åtgärder snarast bör vidtagas. I likhet med departementschefen

finner utskottet därför att utbildningsinsatserna för handikappade

barn och ungdomar måste prioriteras mycket högt vid avvägningen mellan de

olika utgiftsändamål, för vilka samhället svarar.

Det förslag, som framlägges i propositionen, innebär att tioårig grundskola

successivt skall införas i skolväsendet för blinda, döva, hörsel- och talskadade

elever (specialskolan) samt att dessa elevers möjligheter till studier på det gymnasiala

stadiet skall utvidgas och förbättras. Utskottet tillstyrker, att den föreslagna

organisationen, som enligt utskottets mening innebär en väsentlig förstärkning

av utbildningsmöjligheterna, genomföres successivt från och med läsåret

1965/66. I sammanhanget vill utskottet framhålla önskvärdheten av att

kvarstående frågor rörande organisationen av det gymnasiala stadiet för döva

och hörselskadade löses så skyndsamt som möjligt.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen framförda uppfattningen att utbildningen

för döva och hörselskadade elever bör decentraliseras i så stor utsträckning

som möjligt utan att barnets rätt till en adekvat undervisning i eu

god skolform eftersättes. I motionerna 1:694 och 11:821 har framhållits bl. a.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

7

att en nedskärning av resurserna vid statens skola för hörselskadade i Örebro

under en övergångstid skulle medföra väsentlig minskning av de hörselskadades

möjligheter att få en rätt avpassad undervisning samt att behov av att hänvisa

de svårast hörselskadade, men ej helt döva, till en skola av Örebro-typ kan

komma att föreligga allt framgent som ett komplement till ett väl utbyggt hörselklassystem.

I motionerna yrkas därför att riksdagen skall besluta att skolan

för hörselskadade i Örebro skall bibehållas så att differentieringsmöjligheterna

därigenom kvarstår. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Örebroskolan

för närvarande utgör ett nödvändigt komplement till dövskolorna och hörselklasser/kliniker.

Blind- och dövskolutredningen förutsätter emellertid att Örebroskolans

verksamhet kommer att minska såsom en automatisk följd av en

kvalitativ och kvantitativ utbyggnad av hörselklassorganisationen. Anledningen

härtill anges vara bl. a. utvecklingen av modern hörapparatur, den förstärkta

lärarutbildningen samt skolans och hemmens gemensamma önskemål att om

möjligt bereda de hörselskadade eleverna skolgång i hemorten. Departementschefen

har beträffande Örebroskolan föreslagit, att till skolan skall förläggas låg-,

mellan- och högstadium för hörselskadade barn samt högstadium för döva barn.

Under en övergångstid bör dock viss högstadieundervisning för de döva barnen

kunna anordnas vid de nuvarande upptagningsskolorna. Förslaget i propositionen

innebär således ej att Örebroskolan skall nedläggas. Enligt vad utskottet

funnit, kan sålunda förutsättas att Örebroskolan kommer att bibehållas i sin

nuvarande form så länge sådana differentieringsmöjligheter, som motionärerna

funnit nödvändiga, icke finnes i tillräcklig omfattning inom hörselklassorganisationen.

Utskottet anser det i motionerna avsedda syftet härmed vara tillgodosett

och förordar därför, att motionerna I: 694 och II: 821 i de delar som nu berörts

icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker att läroplanen för grundskolan skall tillämpas i specialskolan

med de jämkningar, som kan finnas erforderliga. Utskottet vill i likhet

med departementschefen understryka utredningens uttalande att grundprincipen

måste vara att varje barn med alla medel skall bringas till utveckling på ett så

allsidigt sätt som möjligt med hänsyn tagen till sina förutsättningar. Den elastieitet,

som därvid torde vara nödvändig beträffande de pedagogiska och organisatoriska

anordningarna, har enligt utskottets mening givits en tillfredsställande

lösning genom förslagen i propositionen. Bl. a. föreslås sålunda möjlighet till

särskild specialundervisning samt till anpassning av de olika stadiernas längd

till enskilda elevers eller elevgruppers behov. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande skolöverstyrelsen att besluta rörande de

för specialskolan erforderliga avvikelserna från läroplanen för grundskolan. Utskottet

vill emellertid beträffande döv- och blindskolutredningens förslag till

läroplan för grundskola för döva och hörselskadade framhålla, att dövskolans

viktiga språk- och talgivande uppgift, som i första hand tillgodoses vid undervisningen

i svenska, enligt utskottets mening synes ha väl balanserats mot den

lika viktiga kunskaps- och färdighetsgivande uppgiften. Mot innehållet i denna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

läroplan har utskottet för sin del sålunda intet att erinra. Utskottet har ej heller

någon erinran mot utredningens förslag till läroplansanvisningar för blindskolan.

Under hänvisning till vad nu sagts avstyrker alltså utskottet bifall till motionerna

I: 694 och II: 821, i vad de avser att riksdagen skall besluta att ämnet hemkunskap

i årskurs sju i grundskolan för döva och hörselskadade skall ges en

veckotimme, som tages från ämnet svenska.

I motionerna I: 694 och II: 821 har vidare hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t skall framhålla det angelägna i att snabba åtgärder vidtages

för att göra elevvårdslokalerna vid skolorna för döva och hörselskadade mer

ändamålsenliga. Såsom i motionerna framhållits måste åtskilliga av här ifrågavarande

elever få sin utbildning i internatskolor även sedan undervisningen

decentraliserats så långt möjligt är. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att det är ytterst angeläget att för dessa elever skapa en god hemmiljö inom

internatets ram. Detsamma gäller enligt utskottets mening i lika hög grad eleverna

vid blindskolan i Tomteboda. Blind- och dövskolutredningen har inventerat

specialskolornas lokalbestånd och givit förslag till ny-, om- och tillbyggnader.

Ehuru vissa förbättringar skett under senare år beträffande specialskolornas

lokaler, är det enligt utskottets mening av största vikt att erforderliga åtgärder

snarast vidtages för att täcka återstående behov av utrymmen för elevernas

fritidssysselsättningar, av trivsamma elevhem samt av undervisningslokaler

med modern inredning och utrustning. Utskottet anser sålunda att

byggnadsstyrelsen, på vilken myndighet det i första hand ankommer att färdigställa

byggnadsprogram m. m. för skolorna, i samråd med skolöverstyrelsen

bör vidtaga åtgärder i angivet syfte utan dröjsmål. Enligt utskottets mening

är motionerna, såvitt nu är i fråga, härmed besvarade. Utskottet förordar därför,

att motionerna 1:694 och 11:821, i vad de avser särskild skrivelse till Kungl.

Maj:t i denna fråga, ej skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under hänvisning till vad ovan anförts i anledning av motionerna I: 694 och

11:821, i vad de avser lokalfrågorna för dövskolorna, avstyrker utskottet bifall

till det i motionerna 1:695 och 11:820 framförda yrkandet att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av blind- och

dövskolornas pedagogiska och miljömässiga utformning i enlighet med vad i

motionerna anförts.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har ej givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:694 och 11:821, i vad de avser frågor

sammanhängande med statens skola för hörselskadade i Örebro,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 694 och II: 821, i vad de avser utbyte

av en veckotimme svenska mot en veckotimme hemkunskap i

årskurs sju i grundskolan för döva och hörselskadade, icke må

av riksdagen bifallas;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

9

III. att riksdagen må

1. godkänna i statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer

för organisationen av skolväsendet för blinda, döva, hörsel-

och talskadade barn (specialskolan), innebärande

a) att specialskolan skall omfatta tio årskurser fördelade på

låg-, mellan- och högstadium enligt de bestämmelser Kungl.

Maj:t meddelar,

b) att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med de

jämkningar som kan finnas erforderliga,

c) att läsåret skall omfatta 39 veckor,

d) att specialskolan i övrigt får i sina huvuddrag den utformning

och det innehåll, som i statsrådsprotokollet i skilda

hänseenden förordats;

2. godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för

övergången till specialskola;

3. besluta att för ungdomar, som är blinda, döva eller hörselskadade,

skall vidtas åtgärder för att bereda dem fortsatt utbildning

efter specialskolan enligt de i statsrådsprotokollet förordade

riktlinjerna;

IV. att motionerna I: 694 och II: 821, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t angående elevvårdslokalema vid skolorna

för döva och hörselskadade, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 695 och II: 820 om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning av blind- och dövskolornas pedagogiska

och miljömässiga utformning icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

l:o) Statens blindskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (proposition nr 70, punkt II: A, s 60—63), vilket innebär en anslagshöjning

med 355 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för statens blindskolor m. m. i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor

m.m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 950 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 114 000

3. Avlöningar till personal vid tillfälliga anpass
ningskurser

för nyblinda, förslagsvis.......... 169 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 685 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 417 000

Summa kr. 4 335 000

c) till Statens blindskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 4 335 000 kr.

2:o) Statens blindskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt II: B, s. 63—65), vilket innebär en anslagshöjning med 270 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 360 000 kr.

3:o) Statens dövskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt II: C, s. 66—69), vilket innebär en anslagshöjning med 1 324 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för statens dövskolor m. m. i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor

m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 272 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 882 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 426 000

Summa kr. 7 570 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

11

c) till Statens dövskolor m.m.: Avlöningar för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 7 570 000 kr.

4:o) Statens dövskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt II:D, s. 69—71), vilket innebär en anslagshöjning med 90 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 075 000 kr.

5:o) Statens dövskolor m. m. s Engångsanskaffning av utrustning m. in. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt ILE, s. 71 och 72), vilket innebär en

anslagshöjning med 360 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 460 000 kr.

6:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt II: F, s. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning med

17 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem för

döva barn för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kr.

7 :o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. Kungl. Maj :t har

(punkt II: G, s. 73—75) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av 220 000 kr., varav 156 000

kr. beräknas på grund av de förslag om ersättning för resekostnader för handikappade

som framlagts i propositionen nr 75.

Utskottet har i utlåtande nr 100 denna dag tillstyrkt förslaget i propositionen

nr 75 att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande

ersättning för resor för vissa handikappade barn m. fl.

Under hänvisning härtill hemställer utskottet, som intet har att erinra mot

övriga under förevarande punkt framförda förslag,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1965

att riksdagen må till Resor för blind- och dövskolelever jämte

ledsagare för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel

Andersson, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Edström, Källqvist,

Thorsten Larsson och Wallmark; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, fru LewénEliasson,

herrar Larsson i Hedenäset, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson,

Gustafsson i Uddevalla, Nelander, Mattsson, Blomkvist, Nordstrandh, Källstad

och Mundebo.

Reservationer

vid avdelning 1 (Blind- och dövskolväsendets organisation)

a) av herr Källqvist

b) av herr Källstad.

Ivar Hffiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965

660612

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande vård och undervisning av rörelsehindrade barn m. m. jämte vissa m a1 i texten