Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna jämte i ämnet väckta motioner.
1965-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:103, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1965
3
Nr 103
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna jämte i
ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 120 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 april 1965,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats
rörande uppförande av ett nytt tvätteri i Eskilstuna, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att godkänna mellan fabriksstyrelsen och Södermanlands, Västmanlands
och Uppsala läns landsting träffade samarbetsavtal.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 743) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren m. fl. (II: 873), hemställts att riksdagen måtte avslå
förevarande proposition.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 873.
Departementschefen har anfört följande.
»Tvättfrågorna för statens och landstingens institutioner i stockholmsoch
mälarområdena har sedan åtskilliga år krävt en lösning. Försvarets
fabriksstyrelse, som haft i uppdrag att utreda hur detta skall ske, har framlagt
förslag till lösning på längre sikt.
Fabriksstyrelsen konstaterar att den totala aktuella tvättgodsmängden
inom stockholms- och mälarområdena år 1970 torde komma att uppgå
till ca 40 000 ton per år. Befintliga tvätterier och det av Stockholms läns
landsting planerade nya centraltvätteriet i Rimbo antas kunna ta hand
om ca 25 000 ton per år. Tvätterikapacitet för ca 15 000 ton per år skulle
således komma att saknas. Den helt dominerande delen av denna tvättgodsmängd
kommer från statliga och kommunala institutioner inom Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala län. Fabriksstyrelsen har träffat preliminära
samarbetsavtal med dessa landsting om uppförande av ett tvätteri i
Eskilstuna med en kapacitet av 50 ton per 9 timmar. Tvätteriet beräknas
tillgodose kapacitetsbehovet år 1970 och kan ytterligare byggas ut. En av
förutsättningarna för samarbetet har varit att frågan om landstingens medinflytande
löses. Fabriksstyrelsen har avtalat med landstingen om inrät
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1965
tande av ett tvätteriråd för att bereda landstingen den insyn och det medinflytande
som de önskar. För att ernå högre standardiseringsgrad och för
att nedbringa persedelbeståndet föreslås ett gemensamt bruk av persedlarna,
som bör ägas av fabriksstyrelsen.
Investeringskostnaden för tvätteriet har beräknats till 23,5 milj. kr. i prisläget
den 1 juli 1964, vartill kommer 15 milj. kr. för investeringar i gemensamt
brukade persedlar. Driftkostnaderna anges till 10 milj. kr. per år.
Fabriksstyrelsen föreslår, att samtliga investeringar bestrids av statsmedel,
varvid medelsbehovet för det erforderliga persedelbeståndet skulle finansieras
genom en höjd rörlig kredit.
Av remissmyndigheterna har arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrkt, att det
föreslagna tvätteriet förläggs till Eskilstuna. Fullmäktige i riksgäldskontoret
och riksrevisionsverket har i frågan om finansieringen av förvärvet av persedelbeståndet
ansett att denna lämpligen inte bör ske över fabriksstyrelsens
rörliga kredit i riksgäldskontoret utan genom ett särskilt investeringsanslag
på riksstaten.
Jag finner det synnerligen angeläget att snarast få till stånd en lösning av
tvättfrågan för berörda institutioner i Stockholms- och mälarområdena, för
att inte situationen om några år skall bli ohållbar. Redan nu är läget så
prekärt för Uppsala läns landsting, att fabriksstyrelsen har måst vidta
vissa provisoriska åtgärder för att under en övergångstid lösa tvättsituationen
inom landstingsområdet.
Det har från olika håll, bl. a. från riksdagens revisorers sida, ifrågasatts
huruvida samarbetet mellan fabriksstyrelsen och landstingen i fråga om
tvätteriverksamheten skulle fortsätta i nuvarande former, varvid även
tanken att landstingen själva skulle svara för sitt tvättbehov framförts.
Till detta har kommit landstingens önskemål om bättre insyn och ökat medinflytande
i tvätteriverksamheten.
För egen del anser jag i likhet med fabriksstyrelsen att den rationellaste
lösningen av tvättfrågan åstadkommes genom samarbete mellan staten och
landstingen. Denna uppfattning delas av Uppsala, Södermanlands och Västmanlands
läns landsting, som slutit avtal med fabriksstyrelsen om tvättsamarbete.
Man kan också räkna med att karolinska sjukhusets tvättproblem
löses genom att det nya tvätteriet kommer till. Det föreslagna stortvätteriet
bör enligt min mening ge möjlighet till en avsevärt rationellare
hantering av tvättgodset och därmed lägre tvättpris än om tvätterikapaciteten
splittras upp på mindre enheter i statens och de olika landstingens
regi. Frågan om landstingens medinflytande har i förevarande fall lösts
genom att fabriksstyrelsen och berörda landsting kommit överens om att
bilda ett tvätteriråd som ett särskilt rådgivande organ vid tvätteriet. Jag tillstyrker
att ett tvätteri uppförs i enlighet med fabriksstyrelsens förslag. Jag
förordar vidare att avtalen med Uppsala, Södermanlands och Västmän
-
Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1965
5
lands läns landsting om tvättsamarbete godkänns. Nu angivna frågor bör
underställas riksdagen för godkännande.
I samband med att jag i dag anmäler förslag till ny organisation för
försvarets fabriksstyrelse avser jag framlägga ytterligare förslag om den
centrala organisationen av fabriksverkets tvätterirörelse.
Det nya stortvätteriet, som alltså enligt min mening bör uppföras och
drivas av fabriksstyrelsen, bör förläggas till Eskilstuna i enlighet med
vad fabriksstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit. Jag återkommer
i annat sammanhang med hemställan om Kungl. Maj :ts godkännande
av det preliminära avtal om förvärv av ett markområde på 42 000
m2 som fabriksstyrelsen träffat med Eskilstuna stad.
Fabriksstyrelsen har beräknat att väsentliga fördelar ur effektivitets- och
kostnadssynpunkt skulle utvinnas vid sambruk av tvättpersedlar. Styrelsen
anser därvid att den lämpligaste lösningen skulle vara att fabriksstyrelsen
äger persedlarna samt hyr ut dem till landstingen.
Jag delar fabriksstyrelsens uppfattning att stora fördelar är att vinna genom
ett sambruk av persedlar. Den smidigaste formen är därvid att
fabriksstyrelsen äger persedelbeståndet. Med hänsyn till den förutsatta tidsplanen
för uppbyggandet av tvätteriet aktualiseras dock inte ett kapitalbehov
för ändamålet förrän budgetåret 1967/68. Ett ställningstagande i denna
finansieringsfråga kan därför anstå.
Med hänsyn till angelägenheten av att det nya tvätteriet är inkört och
kan arbeta med full kapacitet vid ingången av år 1970, bör projekteringsarbetet
i enlighet med fabriksstyrelsens förslag påbörjas i början av
budgetåret 1965/66. I prop. 1965:26 har Kungl. Maj :t i investeringsprogrammet
för försvarets fabriksverk under budgetåret 1965/66 beräknat
ett belopp av 1,1 milj. kr. för diverse och oförutsett. Av detta belopp bör
600 000 kr. få tas i anspråk för projektering av byggnader för det nya
tvätteriet i Eskilstuna.
Som fabriksstyrelsen föreslagit bör ett tvätt-tekniskt laboratorium ingå i
det nya tvätteriet. Fabriksstyrelsen bör emellertid uppmärksamma möjligheterna
till samverkan med andra statliga tvättlaboratorier.»
Utskottet. Departementschefen har i likhet med fabriksstyrelsen ansett,
att den mest rationella lösningen av de sedan åtskilliga år aktuella tvättfrågorna
för statens och landstingens institutioner i stockholms- och mälarområdena
åstadkommes genom samarbete mellan staten och landstingen.
Denna uppfattning delas av Uppsala, Södermanlands och Västmanlands
läns landsting. Som följd härav föreslås uppförande av ett nytt stortvätteri
i Eskilstuna. Tvätteriet är avselt att drivas av fabriksstyrelsen.
Utskottet kommer framdeles under riksdagen att behandla Kungl. Maj :ts
proposition angående ny organisation av försvarets fabriksstyrelse och i
6
Statsutskottets utlåtande nr 103 år 1965
samband därmed väckta motioner rörande omfattningen och inriktningen
av fabriksverkets framtida verksamhet.
Av föreliggande proposition framgår emellertid att tvättsituationen i nämnda
områden inom några år blir ohållbar, om icke snara åtgärder vidtagas
för att öka tvätterikapaciteten. Med hänsyn härtill och på av departementschefen
i övrigt anförda skäl vill utskottet tillstyrka föreliggande förslag. Det
må framhållas, att preliminära avtal om tvättsamarbete ha upprättats mellan
fabrikssstyrelsen och berörda landsting. Utskottet får i sammanhanget
erinra om att riksdagen nyligen beslutat bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna
ett mellan fabriksstyrelsen och Jämtlands läns landsting träffat preliminärt
avtal angående uppförande av ett tvätteri i Östersund.
Genom det föreliggande förslaget torde karolinska sjukhusets tvättproblem
kunna lösas.
Utskottet har icke något att erinra mot att det nya tvätteriet förlägges till
Eskilstuna.
Till frågan om eventuellt sambruk av tvättpersedlar torde utskottet få
anledning återkomma i samband med förslag om medelsanvisning för uppbyggnad
av ett persedelbestånd.
Investeringskostnaden för tvätteriet har av fabriksstyrelsen beräknats till
23,5 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964.
I sitt utlåtande nr 89 den 6 maj innevarande år har utskottet tillstyrkt
Kungl. Maj :ts proposition nr 26 angående investeringar i försvarets fabriksfond
m. m. I propositionen hade beräknats 1,1 milj. kr. för diverse och
oförutsett. Utskottet har icke något att erinra mot att av detta belopp får
tagas i anspråk 600 000 kr. för projektering av byggnader för nu ifrågavarande
tvätteri.
Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 743 och II: 873,
a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 april 1965 anförts rörande uppförande av ett
nytt tvätteri i Eskilstuna;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de mellan fabriksstyrelsen
och Södermanlands, Västmanlands och Uppsala
läns landsting träffade samarbetsavtalen.
Stockholm den 14 maj 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 102
K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM IBCB
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av viss staten tillhörig mark m.m. a1 i texten