Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse jämte i ämnet väckta motioner.

1965-05-21 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 128—12!)

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1!165

1

Nr 128

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 116 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 april

1965, föreslagit riksdagen att dels medge att en utbyggnad sker av televerkets

verkstadsrörelse i enlighet med vad departementschefen föreslagit i

statsrådsprotokollet, dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för krediter

till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverkning av teleteknisk

materiel.

Genom beslut den 9 september 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt telestyrelsen

att i anslutning till en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse utarbeta

planer för en sådan från förutsättningen att nya verkstadsanläggningar tillskapades

i Kristinehamn och Skellefteå samt att för Kungl. Maj :t snarast

framlägga resultatet av därvid gjorda överväganden med närmare redovisning

av de organisatoriska, ekonomiska och tekniska betingelserna för den

angivna lokaliseringen.

I skrivelse den 9 mars 1965 har telestyrelsen i anslutning till det sålunda

givna uppdraget framlagt planer för utbyggnaden av televerkets verkstadsrörelse.

I propositionen lämnas dels eu översiktlig redogörelse för televerkets

verkstadsrörelse, dels ock en redovisning av telestyrelsens framlagda planer

avseende en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse.

Departementschefen konstaterar inledningsvis att det varit av betydande

värde för televerket att ha tillgång till en egen verkstadsrörelse. Denna, som

haft att konkurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin,

bar sålunda genom sin omfattning och sin förmåga att hävda sig i pris- och

kvalitetshänseende kunnat utöva ett inflytande på marknaden, vilket inneburit

avsevärda fördelar för televerket i dess inköpsverksamhet.

Den kraftiga utbyggnad av landets telekommunikationer, som ägt rum under

de senaste 10 till 15 åren, har för televerket medfört successivt ökade anskaffningsbehov

i fråga om olika slags teleteknisk stations- och apparatma
1

Biluuuj till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Xr 128—129

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

teriel. Trots att såväl verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under

samma tid kraftigt ökat sin produktionskapacitet, har verket haft svårigheter

att få sina materielbehov tillgodosedda. Förhållandena har inneburit dels

alt verkstadsrörelsen tidvis haft en i förhållande till dess kapacitet alltför

hög beläggning, dels att i viss utsträckning beställningar fått läggas ut på

den enskilda industrin, vilka betingat icke oväsentligt högre priser. Det är

mot denna bakgrund, som en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse aktualiserats.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

»Av företagsekonomiska och produktionstekniska skäl har det inte ansetts

lämpligt att genomföra en fortsatt utbyggnad i anslutning till någon av de

befintliga verkstäderna. Bl. a. med hänsyn härtill har det tett sig naturligt

att låta lokaliseringspolitiska överväganden spela in vid bedömningen av

frågan om den lämpliga förläggningen av den tillkommande produktionen.

Detta har kommit till uttryck i det förenämnda av Ivungl. Maj :t meddelade

uppdraget till telestyrelsen att utarbeta planer för utbyggnaden utifrån

förutsättningen, att nya verkstadsanläggningar tillskapas i Kristinehamn

och Skellefteå.

Telestyrelsen har numera redovisat resultatet av sina överväganden. Dessa

utmynnar i förslag, att verkstadsrörelsen byggs ut med sikte på ett ökat

årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. Utbyggnaden bör enligt styrelsen

komma till stånd genom att en eller två nya verkstadsenheter tillskapas för

en arbetsstyrka om sammanlagt 400 man. Verkstadsanläggningarna förutsätts

dock dimensionerade för en arbetsstyrka om 500 man, och möjligheter

hör finnas för en fortsatt utbyggnad i framtiden. Styrelsen framhåller, att

det för den nu aktuella utökningen av produktionskapaciteten är ekonomiskt

mest fördelaktigt att anlägga endast en större verkstad med förläggning

till Kristinehamn men att det i ett mera långsiktigt perspektiv

finns skäl som talar för att utökningen fördelas på två mindre verkstäder i

Kristinehamn resp. Skellefteå. I detta senare fall förutsätts vardera verkstadsanläggningen

sysselsätta 200 man men vara dimensionerad för 250

man. Alternativet med två anläggningar på angivna båda platser beräknas

bl. a. på grund av högre fraktkostnader och av dyrortsskillnader betingade

högre löner medföra en årlig merkostnad om drygt en miljon kr. i förhållande

till alternativet med endast en större anläggning i Kristinehamn.

I övrigt redovisar styrelsen i sammanhanget sina närmare överväganden

i fråga om den lämpliga inriktningen av produktionen i anslutning till de

nya verkstadsenheterna.

För egen del vill jag i sammanhanget erinra om de ökade resurser, som

statsmakterna under de senaste åren ställt till televerkets förfogande för att

göra det möjligt för verket att komma till rätta med ko- och belastningsproblemen

på teleområdet. Det är givetvis angeläget, att televerkets insatser

härvidlag icke försvåras genom att den för utbyggnaden av telekommunika
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

3

tionerna erforderliga materielen icke kan anskaffas i tillräcklig utsträckning

eller på tillfredsställande villkor. De problem som televerket härvidlag

mött under senare år motiverar att en utökning av verkstadsrörelsens produktionskapacitet

nu snarast kommer till stånd.

I fråga om dimensioneringen av den tillkommande verkstadskapaciteten

kan jag i huvudsak biträda vad styrelsen föreslagit. De nya anläggningarna

torde sålunda i den nu aktuella utbyggnadsetappen böra ges en dimensionering,

som medger en arbetsstyrka om totalt ca 500 man. Styrelsen har för

sin del tänkt sig att i första hand utnyttja denna verkstadskapacitet för en

produktionsökning motsvarande ett arbetskraftsbehov av 400 man. Själv har

jag som resultat av mina gjorda överväganden av frågan om utbyggnaden

och de produktionsförhållanden och materielbehov som betingar denna funnit

anledning ifrågasätta, om icke televerket mera omgående bör inrikta sig

på en produktion, som innebär ett fullare utnyttjande av den tänkta kapaciteten.

Vid bedömningen av frågan om utbyggnaden bör komma till stånd genom

anläggning av endast en större verkstadsenhet eller genom anläggning av två

mindre enheter på angivna orter har jag funnit avgörande skäl tala för det

senare alternativet. Jag har härvidlag utöver lokaliseringspolitiska överväganden

även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ

innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionskapacitet.

I takt med att en sådan expansion kommer till stånd bortfaller de

kostnadsmässiga olägenheter, som sammanhänger med att produktionen vid

de båda verkstäderna i ett inledningsskede icke har en företagsekonomiskt

sett optimal omfattning.

Med hänsyn till anförda förhållanden föreslår jag, att verkstadsrörelsen

utbyggs genom anläggning av två nya verkstäder, varav en i Skellefteå och

en i Kristinehamn.

Enligt telestyrelsen erfordras en tid av tre år för projektering och uppförande

av anläggningarna, därvid förutsatts ett tidsintervall om ett år

mellan påbörjandet av de båda projekten. 1 anslutning härtill vill jag

framhålla angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast och

med sikte på ett samtidigt färdigställande. Om detta icke visar sig möjligt,

torde från lokaliserings- och sysselsättningspolitisk synpunkt övervägande

skäl tala för att verkstaden i Skellefteå påbörjas först. I sådant fall

förutsätter jag att verkstaden i Kristinehamn därefter påbörjas så snart

möjlighet därtill föreligger.

I likhet med telestyrelsen anser jag, alt de båda verkstäderna bör drivas i

form av ett aktiebolag. Därigenom skapas den större rörelsefrihet i olika

hänseenden, som är av betydelse inte minst med tanke på behovet av en

snabb och effektiv uppbyggnad av verksamheten. Bolaget bör vara statsägt

och ha karaktären av dotterföretag till televerket.

.Tåg anser mig kunna biträda telestyrelsens bedömning av bolagets kapi
I-|-

Hilumg till riksdagens protokoll l!)65. 0 samt. \r 12S—129

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

talbehov, vilket angivits till 44,3 milj. kr. Beträffande sättet för tillgodoseende

av detta har jag — med viss avvikelse från styrelsens förslag •—- ansett

mig böra förorda följande. I första hand utgår jag från att industrifastigheterna

med ett uppskattat värde av ca 12 milj. kr. skall med avseende

på byggnadsfinansieringen bilda underlag för sedvanlig belåning. Ett belopp

av 15 milj. kr. bör ställas till förfogande i form av eget kapital.

Detta bör tillföras bolaget genom att aktier till ett nominellt värde av

tillsammans 10 milj. kr. tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande

till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 5 milj. kr. förutsätts

därvid tillfört bolagets reservfond. För tillgodoseende av bolagets

kapitalbehov bör vidare riksdagens bemyndigande inhämtas att ikläda staten

garantier för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Jag utgår

slutligen från — med ledning av bl. a. erfarenheterna från den nuvarande

verkstadsrörelsen och den beräknade faktureringsvolymen — att bolaget

efter igångsättning av driften skall disponera medel i form av förskott och

leverantörskrediter om uppskattningsvis ca 10 milj. kr.

Slutligen bör i detta sammanhang ställning tas till den i 1965 års statsverksproposition

anmälda frågan om en utvidgning av vissa verkstadslokaler

i Nynäshamn, vilken fråga uppskjutits i avvaktan på de nu framlagda

planerna om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Jag tillstyrker, att angivna

utvidgning kommer till stånd och beräknar i likhet med telestyrelsen totalkostnaden

för projektet till ca 3 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. kan antas

belöpa på budgetåret 1965/66.

De medel som erfordras för aktieteckning i det förenämnda nya bolaget

ävensom de medel som erfordras för den angivna utvidgningen av verkstadslokalerna

i Nynäshamn torde få täckas från det för budgetåret 1965/66 anvisade

investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes mig icke erforderligt

att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av detta

anslag. Däremot torde den för televerket nämnda budgetår beräknade investeringsramen

böra vidgas med de angivna beloppen.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Källqvist väckt motion (I: 757),

vari föreslagits att riksdagen måtte besluta att projektering och uppförande

av båda de planerade verkstäderna igångsättes genast och efter de

riktlinjer telestyrelsen angivit samt att beträffande tidsprogrammet telestyrelsens

redovisade angelägenhetsgrad beträffande tillverkningen av telefonapparater

får vara avgörande;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Stefanson och Erik Filip Petersson (I: 758) och den andra inom

andra kammaren av herr Berglund m. fl. (II: 889), i vilka hemställts att

riksdagen måtte besluta att vid bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition

den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag må vidtagas att aktieteckningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

skall ske till 100 % av aktiernas nominella värde intill ett belopp av 15

milj. kr.

Beträttande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 757 och II: 889.

L tskottet. I törevarande proposition framläggs förslag till en utbyggnad

av televerkets verkstadsrörelse genom anläggning av två nya verkstäder i

Skellefteå och Kristinehamn. De nya anläggningarna föreslås dimensionerade

för eu arbetsstyrka av totalt ca 500 man. Verksamheten vid anläggningen

i Kristinehamn avses omfatta tillverkning av telefonapparater. Utbyggnaden

av verkstadsrörelsen är föranledd av att televerket haft svårigheter

att få sina materielbehov tillgodosedda. Vid bedömningen av frågan

om ulbyggnaden bör komma till stånd genom anläggning av endast en större

verkstadsenhet eller genom anläggning av två mindre enheter på angivna

orter har departementschefen funnit avgörande skäl tala för det senare

alternativet. Departementschefen har därvid utöver lokaliseringspolitiska

överväganden även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ

innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionskapacitet.

De båda verkstäderna föreslås drivas i form av ett statligt

aktiebolag med karaktär av dotterföretag till televerket. För att täcka medelsbehovet

för utbyggnaden förordas ett belopp av 15 milj. kr. för aktieteckning

i bolaget, vilket belopp förutsättes belasta investeringsanslaget

leleanläggningar in. in. Aktier till ett nominellt värde av tillsammans 10

milj. kr. föreslås tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande till aktiernas

nominella värde överskjutande heloppet eller 5 milj. kr. förutsätts därvid

tillfört bolagets reservfond. Vidare föreslås att staten ikläder sig garantier

för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Slutligen förordas

i propositionen eu utvidgning av vissa verkstadslokaler i Nynäshamn..

Enligt utskottets mening bör en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse

komma till stånd. Vad departementschefen anfört rörande angelägenheten

härav biträdes av utskottet. Likaledes tillstyrkes förslaget rörande dimensioneringen

av den tillkommande verkstadskapaciteten. Beträffande frågan

om uppdelning av den föreslagna utbyggnaden på eu eller två verkstadsenheter

har utskottet funnit alt flera skäl talar för en uppdelning på tvä

enheter. Även om en sådan lösning på kort sikt synes innebära viss fördyring

av produktionen torde fördelarna överväga vid eu långsiktig bedömning.

Förslaget i denna del tillstyrkes därför av utskottet.

1 anledning av Kungi. Maj :ts förslag har i motionen 1:757 föreslagits,

att riksdagen måtte besluta att projekteringen och uppförandet av de planerade

verkstäderna igångsattes genast och efter de riktlinjer telestyrelsen angivit

samt att beträffande tidsprogranunet telestyrelsens redovisade angelägenhetsgrad

beträffande tillverkningen av telefonapparater får vara avgörande.

Utskottet vill för sin del understryka vad departementschefen anfört ro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

rande angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast med sikte på

ett samtidigt färdigställande. Skulle tillgängliga resurser medföra svårigheter

i angivna hänseende vill utskottet av lokaliseringspolitiska skäl icke

motsätta sig att verkstaden i Skellefteå ges prioritet. Det bör härvid eftersträvas

att tidsmässigt färdigställa anläggningen i Kristinehamn i så nära

anslutning som möjligt till verkstaden i Skellefteå. Syftet med motionen

1: 757 synes härigenom i viss mån tillgodosett. I övrigt torde motionen i

fråga inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Förslaget att driva de båda verkstäderna i form av ett aktiebolag tillstyrkes

av utskottet.

Beträffande sättet för tillgodoseende av bolagets kapitalbehov har utskottet

funnit sig kunna biträda vad departementschefen förordat. Det föreslagna

förfarandet med aktieteckning till en kurs av 150 % ger icke utskottet

anledning till erinran. Med hänvisning till det anförda kan utskottet icke

biträda yrkandena i de likalydande motionerna I: 758 och II: 889 att riksdagen

vid bifall till Kungl. Maj :ts förevarande proposition måtte besluta

att aktieteckningen skall ske till 100 % av aktiernas nominella värde intill

ett belopp av 15 milj. kr,. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande den förordade utbyggnaden

av televerkets verkstadsrörelse har icke givit anledning till erinran

frän utskottets sida. Den föreslagna utvidgningen av verkstadslokalerna i

Nynäshamn tillstyrkes likaledes av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionen 1:757 ävensom motionerna 1:758 och 11:889

medge att eu utbyggnad sker av televerkets verkstadsrörelse

i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagit;

II. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för

krediter till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverkning

av teleteknisk materiel.

Stockholm den 21 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1965

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Virgin, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Eric Gustaf Peterson, NilsEric

Gustafsson, Harry Carlsson och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Gustafsson i Kårby, Cassel, Gustafsson

i Uddevalla, Nelander och Tobé.

Särskilt yttrande

av herrar Virgin, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka anfört:

»Enligt vår uppfattning bör de affärsdrivande verken inta samma ställning

som privata företag. Man bör på dem ställa samma krav på lönsamhet

och ekonomisk drift och måste då också avstå ifrån att ålägga dem sociala

förpliktelser som icke enskilda företag har att bära. Dessa grundprinciper

fastslogs med stor kraft av 1963 års höstriksdag när det gällde statens järnvägar.

Ur de sålunda angivna synpunkterna synes erinringar kunna göras mot

det sätt på vilket beslutet om förläggning av televerkets verkstäder kommit

till stånd.

Uppenbarligen är initiativet att välja Kristinehamn respektive Skellefteå

som platser för lokalisering av dessa nya industrier icke verkets eget. Verket

har genom kungl. brev den 9 september 1964 förelagts just dessa båda

orter. Verket bereddes icke möjlighet att självständigt och ur rent företagsekonomisk

synpunkt pröva frågan om den lämpligaste lokaliseringen.

Härtill kommer att verkets primära önskemål att få en enda verkstad

om maximalt 500 anställda, vilket i förhållande till de nu föreslagna två

mindre verkstäderna skulle inneburit eu kostnadsminskning med närmare

1 milj,, kr. per år, sköts åt sidan främst av lokaliseringspolitiska skäl.

I en konfliktsituation mellan företagsekonomiska och lokaliseringspoliliska

aspekter bör de statliga företagen ha samma möjlighet som de enskilda

att fritt välja. Vill statsmakterna påverka dem i viss riktning måste det ske

genom lokaliseringsstöd av i princip samma slag som när det gäller privatföretag.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:321 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om översyn av inrikesflygets säkerhetsbestämmelser. a1 i texten