Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om kommunal skatteutjämning, såvitt avser rikets indelning i skattekraftsområden.
1965-05-21 · 7 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:130, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om kommunal skatteutjämning, såvitt avser rikets indelning i skattekraftsområden.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
1
Nr 130
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga
om kommunal skatteutjämning, såvitt avser rikets
indelning i skattekraftsområden.
(5:e avd.)
I propositionen nr 43 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen bl. a. att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om skatteutjämningsbidrag.
I samband med propositionens förslag om rikets indelning i skattekraftsområden
har utskottet till behandling förehalt i motionerna I: 648 och
II: 768, I: 655 och It: 772, I: 669 och II: 791 samt II: 798 framställda ändringsyrkanden.
Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 78, såvitt nu är i fråga,
dels anfört följande:
»I propositionen föreslås att riket indelas i tre skattekraftsområden.
Dessa sammanfaller med de nuvarande gränsunderlagsområdena enligt
skattelindringsförordningen.
Såsom framhålles i motionen II: 798 uppstår genom den avsevärda
spännvidden i fråga om skattekraftsgränserna mellan skattekraftsområde
1 och skattekraftsområde 2 stora olikheter i bidragsgivningen till kommuner
å ömse sidor av områdesgränsen trots att de i strukturellt hänseende
är likartade. Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län har i åtskilliga
hänseenden en struktur likartad med flertalet Norrlandslän. Inom
länen finns betydande glesbygdsområden med stora avstånd. Befolkningsutvecklingen
är ogynnsam. Detta har föranlett statsmakterna att i flera
fall ge dessa tre län eller delar av dem en relativt gynsammare behandling
i fråga om vissa statliga stödåtgärder än sydligare belägna län. Mot denna
bakgrund framstår olikheterna i bidragsgivningen som omotiverade.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en rimligare och rättvisare
områdesindelning än den i propositionen föreslagna bör åstadkommas.
Detta synes lämpligast ske genom att indela riket i fyra skattekraftsomräden,
varvid Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län bildar skattekraftsområde
2 och genom att annan bidragsberättigad kommun än landstingskommun
i detta område garanteras en skattekraft av 100 % av medelskatlekraflen
i riket. De i propositionen föreslagna områdena 2 och 3
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr ISO
2
Statsutskottets memorial nr i30 år 1965
bör betecknas som område 3 respektive 4 med oförändrade skattekraftsgränser.
Kostnaderna för denna omläggning av bidragsgivningen kan för
år 1966 uppskattas till ca 20 milj. kr., varav hälften faller på budgetåret
1965/66.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag med den ändring som ovan
förordats i anledning av i motionen II: 798 framställda yrkanden. Därmed
torde yrkandena i motionerna 1:648 och 11:768, 1:655 och 11:772 samt
1:669 och II: 791 få anses tillgodosedda.»
dels ock under moment 1. hemställt följande:
»1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
11:798, 1:648 och 11:768, 1:655 och 11:772 samt 1:669 och
II: 791, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget till lydelse av
7 § och 8 § första stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag med
de ändringar som framgår av det följande:
7 §•
För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i
följande skattekraftsområden, nämligen
skattekraftsområde 1, omfattande hela riket med undantag av Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län,
skattekraftsområde 2, omfattande Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län,
skattekraftsområde 3, omfattande Västernorrlands och Jämtlands län
samt av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings,
Hörnefors och Bjurholms kommuner, samt
skattekraftsområde 4, omfattande återstående del av Västerbottens län
och Norrbottens län.
När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från
den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.
8 §•
Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,
som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
följande andel av medelskattekraften, nämligen för
landstingskommun i skattekraftsområde 1 och 2...... 95 procent,
annan kommun i skattekraftsområde 1.............. 90 procent,
annan kommun i skattekraftsområde 2.............. 100 procent,
kommun i skattekraftsområde 3.................... 110 procent och
kommun i skattekraftsområde 4.................... 125 procent.»
I en vid utlåtandet fogad reservation har herr Näsström m. fl. ansett
dels att utskottets yttrande i här återgiven del bort ha följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
3
»I motionerna I: 648 och II: 768 samt I: 655 och II: 772 har föreslagits
att Gävleborgs län skall hänföras till skattekraftsområde 2; enligt de båda
förstnämnda motionerna bör i vart fall landskapet Hälsingland hänföras
dit.
I anledning härav vill utskottet erinra om att det helt övervägande antalet
remissinstanser funnit den föreslagna indelningen lämplig. Såsom departementschefen
anfört synes tillräckliga skäl inte föreligga att garantera
vare sig det ifrågavarande länet i dess helhet eller någotdera av de i detsamma
ingående landskapen en högre skattekraft än övriga i området ingående
län. Inte heller kan, såsom departementschefen framhållit, den beräknade
medelutdebiteringen i länet betecknas som anmärkningsvärt hög.
Såsom utskottet understrukit måste i ett schablonsystem av nu ifrågavarande
slag områdesindelningen bli schematisk. De icke godtagbara skillnader
i skattetryck som eventuellt kvarstår efter tillskott av skatteunderlag
enligt departementschefens förslag torde man enligt utskottets mening
kunna komma till rätta med genom den befogenhet som tillagts Kungl. Maj :t
att förordna om avvikelse från indelningen och genom att utnyttja möjligheten
att ge extra skatteutjämningsbidrag.
I motionerna I: 669 och II: 791 har hemställts att Kopparbergs län måtte
hänföras till skattekraftsområde 2. I fråga om detta yrkande gäller i stort
sett vad utskottet nyss anfört beträffande frågan om till vilket område
Gävleborgs län bör hänföras.
I motionen II: 798 har yrkats att Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län skall bilda ett särskilt skattekraftsområde som skall garanteras en
skattekraft som motsvarar 100 % av medelskattekraften i riket. Såsom utskottet
förut hävdat är det av praktiska skäl nödvändigt att nöja sig med
en ganska grov områdesindelning, en uppfattning som delas av såväl kommittén
som det övervägande antalet remissinstanser. Även om landet indelas
i ett flertal områden skulle det ändå vara möjligt att peka på skillnader
i utdebiteringshänseende mellan kommuner i olika områden och ställa
krav på ytterligare uppdelning. Utskottet vill särskilt understryka vad kommittén
i detta sammanhang framhållit, nämligen att behovet av en mera
noggrann områdesindelning i väsentlig grad beror på systemets utformning
i övrigt. I den mån detta tar direkt hänsyn till kommunens utgiftsförhållanden,
såsom det föreslagna systemet gör, torde behovet av en mera
långtgående indelning minska. Innan en justering av den föreslagna områdesindelningen
görs synes det enligt utskottets mening i vart fall finnas
skäl att avvakta hur bidragssystemet verkar- i praktiken.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag i förevarande
hänseende och kan alltså inte biträda de i motionerna II: 798,
I: 648 och II: 768, I: 655 och II: 772 samt I: 669 och II: 791 framställda yrkandena
om justering av den föreslagna indelningen i skattekraflsområdcn.
»
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
dels ock att utskottets hemställan under moment 1. bort ha följande lydelse:
*!•
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 648 och II: 768, I: 655 och II: 772, I: 669 och II: 791
samt II: 798, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget till lydelse
av 7 § och 8 § första stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag;»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
bifallit reservationen, under det att andra kammaren bifallit vad utskottet
hemställt.
Utskottet har i sitt utlåtande (s. 13) understrukit angelägenheten av att
ett bidragssystem av förevarande slag med hänsyn till det stora antal kommuner
det berör göres enkelt i tillämpningen samt framhållit att systemet
sålunda måste hållas fritt från komplicerade regler som har till syfte att
nå millimeterrättvisa.
Skatteutjämningskommittén och departementschefen har ansett att riket
bör indelas i tre skattekraftsområden. Utskottet har däremot såsom framgår
av det föregående föreslagit att Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs
län utbryts ur det föreslagna skattekraftsområde 1 och bildar ett särskilt
skattekraftsområde inom vilket landstingskommunerna garanteras en skattekraft
av 95 procent och övriga bidragsberättigade kommuner en skattekraft
av 100 procent av medelskattekraften i riket. Till stöd härför har utskottet
åberopat bl. a. att ifrågavarande län i åtskilliga hänseenden har en
struktur likartad med flertalet Norrlandslän samt att inom länen finns betydande
glesbygdsområden med stora avstånd samt att befolkningsutvecklingen
är ogynnsam.
I reservationen har framhållits bl. a. att det av praktiska skäl är nödvändigt
att nöja sig med en ganska grov indelning av riket i skattekraftsområden
samt att behovet av en mera noggrann områdesindelning minskar
genom att bidragssystemet utformats så att det direkt skär ned höga utdebiteringar.
Enligt utskottets mening synes de sålunda skiljaktiga besluten kunna
sammanjämkas på det sättet alt delar av ifrågavarande tre län som har
en mera utpräglad karaktär av glesbygd och där befolkningsutvecklingen
är särskilt ogynnsam överförs till skattekraftsområde 2 samt att i dessa
länsdelar ingående borgerliga primärkommuner, församlingar, pastorat och
andra kyrkliga samfälligbeter tillförsäkras en skattekraft som motsvarar
110 procent av medelskattekraften i riket. Härigenom skulle kommuner
som i dessa län på grund av belägenhet, ytbeskaffenhet och befolkningsutveckling
har särskilda svårigheter i ekonomiskt hänseende att kämpa med
tillgodoses på etl effektivare sätt än enligt det förslag utskottet framlagt i
sitt utlåtande. Utskottet är dock medvetet om att man även med denna jus
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
5
tering av gränsen mellan skattekraftsområdena 1 och 2 kanske inte beträffande
alla kommuner når en sådan utjämning av skattetrycket som kan
anses önskvärd. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om dels
den befogenhet som enligt 7 § andra stycket av den föreslagna förordningen
tillkommer Kungl. Maj :t, nämligen att förordna om avvikelse från indelningen
i skattekraftsområden, dels den enligt 16 § samma förordning givna
möjligheten att tilldela kommuner extra skatteutjämningsbidrag för att undanröja
obilliga skattetrycksskillnader som inte avhjälps av bidragen vid
brist på skattekraft och vid hög utdebitering.
En utformning av bidragsgivningen enligt de förut nämnda riktlinjerna
innebär att tillskott av skatteunderlag skall beräknas för delar av Värmlands,
Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner. Några svårigheter
vid tillskottens beräkning medför inte detta. I beräkningshänseende
likställs såsom framgår av 8 § sista stycket del av kommun med odelad
kommun.
Kostnaderna för denna omläggning av bidragsgivningen kan för år 1966
uppskattas till ca 17 milj. kr., varav hälften faller på budgetåret 1965/66.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av
sina i förevarande hänseende fattade beslut, antaga följande
lydelse av 7 § och 8 § första stycket förordningen om
skatteutjämningsbidrag:
7 §•
För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i
följande skattekraftsområden, nämligen
skattekraftsområde 1, omfattande hela riket med undantag av
Fryksände, östmarks, Vitsands, Finnskoga-Dalby, Ekshärads och Norra
Ny landskommuner i Värmlands län,
Malung, Lima, Transtrands, Våmhus, Venjans, Älvdalens, Särna och
Idre landskommuner i Kopparbergs län,
landskapet Hälsingland av Gävleborgs län samt
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
skattekraftsområde 2, omfattande
de ovan nämnda kommunerna i Värmlands och Kopparbergs län,
landskapet Hälsingland av Gävleborgs län,
Västernorrlands och Jämtlands län samt
av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings, Hörnefors
och Bjurholms kommuner, samt
skattekraftsområde 3, omfattande Norrbottens län och återstående del av
Västerbottens län.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från
den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.
8 §•
Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,
som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
följande andel av medelskattekraften, nämligen för
landstingskommun i skattekraftsområde 1 och de delar
av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns
landstingskommuner som tillhöra skattekraftsområde 2 95 procent,
övriga landstingskommuner i skattekraftsområde 2 .. 110 procent,
landstingskommun i skattekraftsområde 3 .......... 125 procent,
annan kommun i skattekraftsområde 1 .............. 90 procent,
annan kommun i skattekraftsområde 2.............. 110 procent och
annan kommun i skattekraftsområde 3 ............ 125 procent.
Slutligen får utskottet hemställa att förevarande ärende må företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.
Stockholm den 21 maj 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Virgin, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Per Jacobsson, Åkerlund,
Nils-Eric Gustafsson och Harry Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset, Bergman, Gustafsson i
Uddevalla, Björkman, Nelander och Tobé.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets memorial nr 130 år 1965
7
Särskilt yttrande
av herrar Ivar Johansson, Nils-Eric Gustafsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn
och Larsson i Hedenäset, vilka anfört:
»Utskottets förslag till sammanjämkning av kamrarnas skiljaktiga beslut
är enligt vår mening icke tillfredsställande. Det har emellertid icke varit
möjhgt att vinna tillräcklig anslutning för ett särskilt skattekraftsområde,
omtattande hela Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län, eller för eu
lösning innebärande att samtliga kommuner inom dessa län, vilka tillhör
det s. k. norra stödområdet, skulle hänföras till skattekraftsområde 2. Vid
en indelning av landet i endast tre skattekraftsområden borde sålunda enligt
vår mening icke blott kommunerna i Hälsingland utan även samtliga kommuner
inom Kopparbergs län och Värmlands län som tillhör det s. k. norra
stödområdet övertörts till skattekraftsområde 2 och därmed garanterats en
skattekraft av 110 procent av medelskattekraften i riket.»
MARCUS BOKTR. STHLM I96S 650027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 a1 i texten